Smakrik pasta med räkor & sås med egen räkfond

10 måndag Jul 2023

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, pasta

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Semesterdagar i stugan vid Kalmarsund. Vädret är som en parodi på svensk sommar. När solen skiner går man ut och sätter sig i trädgården. Då börjar det droppa från himlen och man går in – och så skiner solen. Ut igen, nya droppar. In. Ut…

Det mest positiva man kan säga om vädret är väl att det i alla fall ger några steg i stegräknaren.

Bättre då att ta en tur till Ica och handla på sig lite räkor, linguine och crème fraiche. Hemma i stugan gick jag ut för att plocka örtkryddor. Och jodå. Det började regna.

Vi åt inomhus. Kollade inte ens vädret innan vi dukade. Men pastan med räksås var i alla fall fyllig, smakrik och välsmakande

Det här behövs till 2 personer:
500 g räkor med skal

Räkfond
1 liten gul lök
1 liten morot
1 vitlöksklyfta
olivolja & smör eller Bregott
1 dl torrt vitt vin
2 dl vatten
1 liten näve örtkryddor: oregano, timjan, persilja…

Såsen
olivolja och smör eller Bregott
1 msk tomatpuré
1,5 dl crème fraiche, ca 32 %
1/2 dl vitt torrt vin
ca 1 dl räkfond
1 dl kokvatten från pastakoket
salt & svartpeppar
ca 2 klyftor citron
ev örtkryddor att strö över

Pasta till 2 personer: spaghetti, tagliatelle, linguine…

Gör gärna så här:
Tina och skala räkorna, men spar skalen. Skala lök, morot och vitlök. Skär i grova bitar.

Fond: Fräs grönsakerna i olja och smör några minuter. Blanda ner räkskalen och fräs tills räkskalen börjar vitna. Häll i vatten och vin. Rör ner örtkryddorna och koka fonden i 15 – 20 minuter, (delvis) utan lock. Sila av grönsaker och räkskal så det blir en fond med bara vätska, ca 1 dl. Är det mycket mer kan du koka fonden en stund till, så den reduceras.

Sätt på pastavattnet. och koka pastan al dente.

Såsen. Värm olja och smör i en tjockbottnad gryta. Tryck i tomatpuré och låt den fräsa ett par minuter. Häll i crème fraiche, vin och räkfond. Salta & peppra. Låt såsen koka medan pastan blir klar.

Häll av pastan, men spar lite av pastavattnet. Häll det i såsen. Pressa i citronklyftorna. Smaka och justera smaken så det blir en balans mellan citrussyra och rotfrukternas sötma. Blanda ner pastan och räkorna i såsen. Vrid över lite peppar och strö gärna över lite förska örtkryddor.

Ljummen sallad – perfekt för ljumma sommarkvällar

06 torsdag Jul 2023

Posted by in huvudrätt, mat, sallad, vardagsmat, vegetariskt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , ,

En ljummen sallad är perfekt för ljumma sommarkvällar. Tillräckligt lätt och svalt om värmen dröjer sig kvar. Tillräckligt varmt om kvällstemperaturen kommer krypande.

Ta gärna med någonting som är riktigt salt i salladen – bacon, fetaost, kapris, halloumi – särskilt om dagen varit varm och du har svettats i solen.

Men annars funkar det mesta. Stek lite överbliven kyckling eller korv till salladen, eller använd varma grönsaker och bönor. Eller gör en laxsallad med kapris och krutonger. Eller en med rödbetor och rökt sidfläsk.

Här har jag använt aubergine och halloumi. Och så lite valnötter för att få med lite crunch. Men receptet är ovanligt ungefärligt, så här är läge att improvisera. Det vill säga: ta med det som just du gillar.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
1 (liten) aubergine
olivolja
salt, svartpeppar & torkad timjan
drygt 1 dl torra, svarta belugalinser (med 1 schalottenlök och 1 vitlöksklyfta), eller 1 pkt färdiga linser
1 stor näve sallad
2 nävar små goda tomater
1 schalottenlök eller 1 liten gul lök
1 bit gurka, kanske 10 cm
1 pkt grillost/halloumi
1 liten näve valnötter
ev strimlad persilja att strö över

Vinägrett
1 del mild vinäger
2 delar olivolja
lite dijonsenap
1 liten vitlöksklyfta, pressad
salt & svartpeppar

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skär aubergine i tärningar. Lägg dem i en oljad ugnsform. Salta & peppra. Droppa över lite olja. Kör i ugnen tills de är helt genomlagade. Tar sådär en 20 minuter. Rör om ett par gånger under tiden.

Koka linserna efter anvisningar på förpackningen. Men ta gärna med en skalad schalottenlök, en skalad vitlöksklyfta och lite torkad timjan. Plus mer salt än det står på paketet. Häll av linserna när de är klara.

Skölj grönsakerna. Strimla salladen. Skär tomaterna i mindre bitar och gurka i tärningar. Skala och hacka löken. Skär grillosten i bitar som korta pommes frites.

Blanda ihop vinägretten. Smaka och justera smaksättningen.

Bottna ett stort fat med linserna och lägg på alla grönsakerna. Stek grillosten i olja på ganska hög värme. Toppa salladsfatet med osten. Strö över sönderbrutna valnötter och ev strimlad persilja.

Ät & njut av att det är sommar!

Veckomeny – Medelhavskost när man längtar till Provence nr 58

03 måndag Jul 2023

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, grillat, huvudrätt, mat, mat för en vecka, pasta, sallad, smårätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , ,

Lite senare i år åker vi till Provence. Vi har hyrt en liten lägenhet väster om Nice, och där ska vi fira att frihetens timme har kommit. I höst är vi bägge pensionärer. Och väckarklocka på morgonen – släng dig i väggen. Ännu en besparing – vik hädan du chef som tar de fula orden i din mun. Ännu en ”det löser ni i arbetslaget” – go f**k yourself, du chef som inte tar ansvar,

Men ännu är vi inte där. Först ska vi leva sommarliv här hemma i Sverige. Och det har gått ganska bra fram till för några dagar sedan (när regn-Sverige gjorde sig påmint). Sol och bad. En cykeltur till den lilla skogssjön Härlanda tjärn. En bok under parasollet på uteplatsen.

Om det är sol och 25 grader varmt ute, kan inte ens jag klaga på sommarvädret. Men jag har en kompis som kan. ”Pust, stön, svettigt”, säger han när det blivit så pass varmt att jag börjar fundera på att ta av tjocktröjan.

Nu har han köpt en kylväst för att stå ut när temperaturen passerar 20-graders strecket. Det behovet har jag aldrig haft.

Om man säger så.

Måndag: Smakrik pasta med mangold & rostade pinjenötter
Veckan inleds lite trevande. Minst ena benet står nog i Ligurien om man gör den här pastan. Men Nice var ju italienskt fram till 1860 – så traditionen med pasta & pinjenötter finns även där.

Tisdag: Salade niçoise- tonfisksallad på riktigt
Har du bråttom så gör du som vanligt: en tonfisksallad med fisk från små burkar. Men vill du lyxa till semesterdagen, så köp fryst tonfisk. Det tar lite längre tid och blir lite dyrare, men det blir faktiskt mycket godare.

Onsdag: Pissaladière – pizza från Provence
Efter en varm dag sitter det bra med ett glas rosé och den provençalska pizzan pissaladière. Det är en pizza där tomatsåsen är utbytt mot lök som smält länge i stekpannan och fått lite söta toner. Den bryter fint mot sardellernas sälta.

Torsdag: Kycklingfilé med citron- & vermouth-sås
Den här såsen på citron & vermouth har jag gjort till olika maträtter, både kalvschnitzel, tonfisk och här till kyckling. Och den funkar förvånansvärt bra i alla varianterna. Här är det kyckling som får en pigg och smakrik kick.

Fredag: Mat som vid Medelhavet: Grillad tonfisk & potatissallad
Om det finns en maträtt som är Provence för mig, så är det den här. Grillade skivor av tonfisk och en potatissallad med vinägrett. Visst känns det som om Medelhavet är ganska nära?

Lördag: Gratin de courgettes provençal – zucchinigratäng, tomatsås & ost
Zucchini (eller courgettes på franska) är en grönsak jag inte alltid har kommit så bra överens med. Men stekt den kort tid på ganska hög värme och låt den bo i ugnen en stund, så lockas varma, milda smaker fram.

Söndag: Torsk med tapenade, aubergine & tomater
Nu var vi där igen. ”Tapenade, det är väl italienskt” tänker du kanske. Och visst, det är det. Men det är också en traditionell provençalska röra. Bägge ger sälta och djupa smaker som liksom väcker upp torsken.

Mellanmål/lätt middag: Socca – kikärtspannkakor med vuxensmak
Pannkakor måste inte smaka sött av mjölk och vetemjöl. Socca har lite mer bett, och är lite mer vuxenmat. Ät dem naturella eller med ratatouille eller med någon annan god röra.

I den här länken hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Trevlig sommar!

Pigg pasta med selleri & creme på soltorkade tomater

30 fredag Jun 2023

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Pigg pasta med enkla ingredienser. Selleri och milda chiliflingor ger den aromatiska smaken. Soltorkade tomater adderar fyllighet.

Vill du göra egen röra på soltorkade tomater, så tar du ett gäng och strimlar dem. Blanda sedan med lite crème fraiche.

Det här behövs till 2 personer:
1/2 stånd stjälkselleri
1 lök, röd eller gul
olivolja
3 vitlöksklyftor
salt & svartpeppar
2 nypor milda chiliflingor, t ex aleppo chili flakes eller pul biber
1/2 burk (ca 65 gram) creme med soltorkade tomater
1 – 2 dl kokvatten från pastakoket
1 liten knippa persilja
1 dryg dl riven parmesan eller grana padano

200 pasta av en sort du gillar

Gör gärna så här:
Skölj och hacka sellerin. Skala och hacka löken. Fräs selleri och lök i olja i en tjockbottnad gryta i sådär en 5 minuter.

Skala och riv (eller pressa) vitlöken. Rör ner den och cremen på soltorkade tomater. Krydda med salt, peppar & chiliflingor. (Välj styrka efter om du vill ha het mat eller inte). Fräs ca 5 minuter till.

Koka pastan under tiden. Häll av den men spar ett par dl av kokvattnet.

Häll i kokvatten i grönsaksröran. Koka ett par minuter. Blanda ner avrunnen pasta, riven parmesan och strimlad persilja.

Den här pastan kom till när jag hade ett gäng selleristjälkar som låg i kylen och såg övergivna ut. Och visst, de passar lika bra i den här grönsaksröran som i en pastasås med köttfärs eller bara tomat.

Det blev ett bra sätt att ta vara på bortglömda grönsaker. ”Men, tänker du kanske, röran på soltorkade tomater… Blev det inte en halv burk över?”

Jo, det blev det. Men den ska jag ha i en pasta med räkor om några dagar.

Ta vinvägen genom Rhônedalen – autoroute du soleil

26 måndag Jun 2023

Posted by in rött vin, resor, vin, vinodling

≈ 8 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Ska du åka bil i Frankrike i sommar? Ta motorvägen söderut från Lyon och följ vägen med det vackraste namnet: Autoroute du soleil, Solens motorväg.

Det är en benämning den nästan inte förtjänar, för det här är pulsådern som förbinder Paris med Marseille. Men strunta i parisarna som glider förbi i 134 kilometer i timmen i en nytvättad Peugeot 3008, precis under den gräns där man får böter för fortkörning. Lägg dig i högerfilen, anpassa farten efter lastbilarna och försök få en glimt av landskapet som flyter förbi.

I början leker vägen tafatt med floden Rhone. Slingrar sig efter den ena flodbanken, hoppar över till andra sidan och doppar nästan vägrenen i floden. På de branta bergssluttningarna klänger vinstockarna och nere vid floden kurar byarna.

Längre söderut sträcker sig motorvägen över Alpernas låga utlöpare och landar i Rhonedeltats flacka landskap med fält färgade av blå lavendel. Men innan du kommit så långt. Ta av mot Cave de Tain i staden Tain-l’Hermitage.

Cave de Tain är en jättelik vinanläggning som täcker ett helt kvarter. Men trots storleken är det ett kooperativ som satsar på kvalitetsviner från Norra Rhone. Här vinifieras druvor från alla områdets cru-lägen, från nordligaste Côte-Rotie till Coronas strax utanför Valence.

Koopertivet har 330 vinbönder som kör sina skördade druvor till vinanläggningen. Dessutom äger Cave de Tain stora egna marker.

Även om allt rött vin görs uteslutande på Syrah-druvan, så varierar jordmånen. Och det är en variationsrikedom som märks. När man kliver in i Cave de Tains butik är det som om man förvandlats till ett fem-årigt barn igen – och kommit in i världens största godisbutik.

Butiken är stor som en större livsmedelsaffär och i rad efter rad trängs godsakerna. Saint-Joseph, Crozes-Hermitage, Saint-Peray. Mest rött, men även vitt och lite rosé. Olika appellationer och så viner som säljs under den enklare etiketten IGP.

Men ge dig ut på vägen igen och fortsätt Autoroute du soleil söderut. Strax innan Avignon håller du höger och väljer motorvägen mot Montpellier och Barcelona. Då kan du efter en mil eller så ta av mot Tavel och kooperativet Les Vignerons de Tavel & Lirac.

Här är skalan mindre men Tavel producerar kanske de bästa rosévinerna i Frankrike. Frågar du en fransman så säger han att området gör de bästa i världen.

Testa det vanliga vinet Lauzeraies (kooperativets enda vin på Bolaget). Testa också skillnaden mellan hur vinet smakar beroende på jordmånen där druvorna vuxit. Kul aktivitet och så kan du få med dig några flaskor hem till salladen eller den grillade fisken.

Skulle du ännu inte fått nog av vinprovning så kan du köra småvägar öster ut till Chateaneuf-du-Pape. På en kulle ligger den lilla vinbyn. Välvårdad och ansiktslyft som en fransk Jane Fonda – eller välbärgad adelsdam som bara knappt accepterar den nya tiden, om du hellre gillar den jämförelsen.

Här det fullt med vinbutiker, fullt med restauranger och fullt med folk. Dessutom fullt med svenskar som sniffar och gurglar.

I den vackra byn Chateauneuf-du-Pape finns massor av bra – och dyrt – vin. Men för mig känns det för renskrubbat och välordnat. Jag saknar vitlökslukten från vinbönderna när de återvänder till arbetet efter lunch. Jag saknar deras skitiga arbetskläder, och deras närhet till vinet och vinmakandet.

Ett sista tillägg. Vill man komma riktigt nära vinfälten och byarna så ska man naturligtvis välja de små vägarna genom Rhone-dalen.

Jag har aldrig åkt dem. Kanske för att jag är så löjligt förälskad i motorvägen med det vackraste namnet Autoroute du soleil.

Gnocchigratäng med mozzarella & tomatsås

21 onsdag Jun 2023

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Jag brukar förundra mig över journalisterna på mattidningar. När de åker till landet – av någon anledning åker de aldrig till stugan, torpet, eller lantstället – då har de gjort all mat färdig hemma i stan. De har bakat bröd och gjort gratänger – eller förberett grillspett, beror på vädret och årstiden – förberett sallader och fixat pålägg till frukost och snacks till kvällen.

Och när jag har kommit så långt in i matreportaget, då brukar jag tänka ”När fan hade du tid att fixa allt det där?”

Men för några veckor sedan åkte vi till landet – en primitiv stuga vid Kalmarsund – drygt 3 mil norr om Karlskrona. Och jag hade varit så där Polly Anna-duktig, så jag hade gjort en gratäng hemma i stan. En gratäng som vi bara behövde värma.

Det var praktisk och värmande mat som vi käkade medan stugan värmde upp sig. Men så där och-här-står-vi-och-ser-tjusigt-avslappnade-ut som på Allt om Mat:s bilder, det var det faktiskt inte.

Det här behövs till 4 personer:
Tomatsås
2 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
2 msk tomatpuré
1 tsk torkad timjan
1 nypa milda chiliflingor, Aleppo chiliflakes eller pul biber
1 – 2 nypor strösocker
4 vitlöksklyftor
2 burkar krossade tomater
1 burk vatten
1 paprika, gärna gul för färgens skull

Gratäng
500 g färsk gnocchi (eller 400 g al dente-kokt pasta om du föredrar det
1 mozzarella-ost, 125 g
1 msk strimlad basilika
1 tsk torkad oregano eller 1 msk strimlad

Strimlad basilika, oregano eller persilja att strö över den färdiga gratängen

Gör gärna så här:
Börja med tomatsåsen. Skala och hacka schalottenlöken. Fräs den glansig i olja. Tryck i tomatpuré och fräs en stund till. Krydda med salt, peppar, chiliflingor, socker & timjan. Häll på krossade tomater och vatten. Skala vitlöken och pressa ner den. Koka i 10 minuter.

Dela, kärna ur och strimla paprikan. Lägg ner den i tomatsåsen och koka ytterligare 10 minuter.

Gratängen. Värm ugnen till 225 grader. Ta en stor ugnsform, lägg ner gnocchi (eller lättkokt pasta) och häll över tomatsåsen. Blanda ner strimlad basilika och oregano. Riv en mozzarella i små bitar och tryck ner dem i gratängen.

Kör gratängen i ugnen i 30 minuter. Strö strimlade örtkryddor (basilika, oregano eller persilja) över den färdiga gratängen.

Bruce Springsteen, hemma i Göteborg & en ovanlig midsommar

18 söndag Jun 2023

Posted by in fisk & skaldjur, grillat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Det blir en ovanlig midsommar i år. Jag och 25-åringen ska gå på Bruce Springsteen på Ullevi. (Jag lyckades köpa sittplatsbiljetter till sist, men har nu två ståplatsbiljetter för mycket. Någon som är intresserad?).

Så det blir en helg på hemmaplan. Kanske en tur ut i skärgården, kanske en bok under parasollet. Eller kanske ett bad – om vädret är som det ska vara och inte som det brukar vara på midsommar.

På själva midsommarafton ska vi ha knytis med några vänner. Jag vet inte vad det blir för mat, eftersom jag inte gör allt själv. Men några kandidater från min sida har jag.

På midsommar måste det vara något med matjessill. Själva sillen är fantastisk (och spadet kan man använda för att smaksätta caesarsalladsdressing). Får jag feeling så gör jag en Matjessilltårta (som på bilden här ovan). Sill med vispad crème fraiche & yoghurt, rädisor och gräslök på en botten av kavring.

Ja, det är gott. Men också en del pill. Om feelingen uteblir så gör jag nog bara en matjessill med crème fraiche, rödlök och dill. Gott det också – och rätt så mycket enklare.

Jag vet inte om vi förväntas stå för huvudrätten, men i så fall är potatis- och sparrissallad med lax en stark konkurrent. Men den här gången ska laxen komma från grillen, inte från ugnen.

Till huvudrätten är det givet med en sommarsallad med jordgubbar, vattenmelon & feta. Har du aldrig testat den så är det läge att göra det nu. Jordgubbar är fantastiskt när de får något som liksom står upp mot allt det söta. Här är det fetaost, men också svartpeppar och vinägrett.

Slutet ska vara gott. Och något godare än jordgubbar som marinerat i limoncello och sedan äts med citronsorbet har jag svårt att komma på.

Linoncello är så gott att jag inte kan köpa hem det, för det blir en tur till flaskan och ett litet glas av citronlikören. Sedan blir det en tur till, och om jag inte vaktar på mig själv så travar jag ut till flaskan och häller upp ytterligare en skvätt.

Man kan säga att det smakar som flytande godis.

I övrigt finns det en sak att berätta: hustrun har tagit realen! Eller vad man nu ska kalla det när 40 års jobb på högstadiet är över. Jag brukar fråga om hon nu har blivit realist, nu när högstadiet är över.

Till dig som läser det här får jag säga: trevlig midsommar! Och till hustrun får jag säga: välkommen till friheten!

Lyxig fransk fredagspasta med kammusslor & champinjoner

15 torsdag Jun 2023

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, pasta

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Det här är riktigt lyxig mat. En len sås med champinjoner, grädde och vin. En god pasta och så kammusslor – mjälla, fasta, smakrika.

Jag vet inte hur det är för dig, men mina smaklökar börjar jubla när de kommer i kontakt med den här maten.

Ändå är det inte så fruktansvärt dyrt. Frysta kammusslor – eller pilgrimsmusslor, det är samma sak – är visserligen ohemult dyrt. Men om man bara äter en fyra, fem musslor per person, så kostar det mindre än en biff.

Dessutom är det snabbt och lätt att fixa till. Ibland kallar jag den här typen av pasta för fredagspasta, just för att den både är lyxig och lättlagad.

Det här behövs till 2 personer:
1 stor (banan)schalottenlök
3 vitlöksklyftor
250 g champinjoner eller annan svamp
olivolja och smör
salt & svartpeppar
1,5 dl grädde eller crème fraiche
1,5 dl vitt torrt vin
1 klyfta citron, pressad
150 g pilgrimsmusslor/kammusslor
1 litet knippe persilja, finhackad

Pasta av en sort som du gillar

Gör gärna så här:
Tina musslorna om de är frysta. Skala och hacka löken. Skala och finhacka vitlöken. Skölj/torka av svampen och skiva den.

Fräs löken en stund i olja och smör. Lägg champinjoner och vitlök. Fräs tills vätskan kokat in. Salta & peppra. Häll på grädde och vin, koka ihop såsen en stund.

Koka pastan al dente. Häll av den och blanda ner den och strimlad persilja i såsen. Pressa i lite citron.

Stek pilgrimsmusslorna i smör, ca 1 minut per sida. Salta & peppra.

Ät & njut. Det gjorde vi – och så delade vi på en flaska chardonnay från från JM Brocard i Bourgogne. Lyx även där, men väldigt välsmakande.

Den här pastan får gå under namnet ”fransk” just för att jag har hittat liknande recept på franska sajter. Pasta ingår inte i traditionell fransk mat, möjligen i Provence där man äter tapenade, fougasse (focaccia) och pistou (pesto).

Nice och östra Provence blev inte franskt förrän 1860, något som kanske förklarar det där med italiensk mat på fransk mark.

Brocard Chardonnay 2021 – som en sommardag på landet

14 onsdag Jun 2023

Posted by in vin, vitt vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

I torsdags gjorde jag en djupdykning i frysen. Röjde runt bland ärtor, bönor och dragspelspaket med torskfilé – och längst in hittade jag det som jag sökte: ett litet paket kammusslor.

Har du aldrig testat de här musslorna, som också kallas pilgrimsmusslor, så ska du göra det. De är milda, mjälla men smakrika – som gjorda för en lyxig fredagsmiddag. 

Men har man musslor, så måste man ha ett vin som kan matcha den lyxen. Valet föll på Brocard Bourgogne Chardonnay 2021 (149 kronor, vitt). Det är en pålitlig producent från ett strålande distrikt.

När man häller upp ett glas så möts man av ett friskt och fräscht vin, som piggar upp i alla fall mig.

Lukten handlar om citrus och mineralitet, kanske lite päron. Och så finns där lite örtkrydda, ungefär som om man står ute på landet en varm sommardag och en bit bort ligger ett trädgårdsland där det växer grönsaker och ett gäng med olika örter.

Tar man en klunk så är det fortfarande samma friska och fruktiga vin – där fatlagringen bara finns med som en bakgrund. Men citrustonerna är ganska nedtonade. Det gör Brocard Chardonnay till ett bra matvin

Men det finns en skillnad mellan lukt och smak. Lukten är tydlig och distinkt, smaken är lite… vad ska jag säga, lite för ”odistinkt” för min smak. Men vinet har en stund på sig när det rinner genom munnen. Och avslutet tajtar till smaken med en liten, liten örtig beska.

Det funkar bra, för vinet säger liksom: ”Okej, kompis. Nu är vi redo för nästa tugga av musslorna – och nästa klunk vin”.

Smakrik blomkålsgratäng med parmachips & ostsås

11 söndag Jun 2023

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

I den här blomkålsgratängen används parmaskinkan som krydda. Det är en bra lösning; blomkål och ostsås blir ”mat” och fyllighet, parmaskinkan adderar smak och sälta.

Testa, så får du se. Och skulle du nu vilja ha en helt vegetarisk gratäng, så strunta i skinkan – eller byt ut den mot valnötter. Titta gärna på receptet blomkålsgratäng med valnötter.

Det här behövs till 2 personer:
½ – ¾ blomkålshuvud
4 skivor parmaskinka
2 msk olja & smör eller Bregott
1 msk vetemjöl
2 dl mjölk
salt & peppar
ev lite buljongtärning eller koncentrerad fond
1 – 1,5 dl riven parmesan eller grana padano
1 äggula

Servering
Kokt potatis, potatismos eller kanske ris

Gör gärna så här:
Parmachips. Värm ugnen till 225 grader. Lägg skivor av parmaskinka på en plåt med bakplåtspapper. Kör i ugnen i 5 – 6 minuter. Ta ut och lägg skivorna på hushållspapper.

Blomkål. Dela blomkålen i ganska små buketter/bitar. Koka dem al dente i 3 – 4 minuter i saltat vatten. Häll av kokvattnet och lägg blomkålen i en smörad ugnsform.

Ostsås. Riv parmesan. Smält smör och olja i en tjockbottnad gryta. Vispa ner mjölet och värm tills det tjocknar. Vispa då ner mjölken, lite i taget och värm/vispa så det tjocknar. Krydda med salt & peppar. Droppa i lite buljong eller lägg ner en liten bit buljongtärning. Koka såsen ett par minuter. Stäng av värmen, vispa ner riven ost. Ta grytan från plattan. Vispa ner äggulan. Häll såsen över blomkålen.

Gratäng. Kör gratängen i ugnen tills den fått fin färg, ca 20 minuter. Bryt parmachipen i mindre bitar och strö över gratängen.

Tycker du nu att gratängen ser lite konstig ut på bilden här ovan, lite som om den saknar parmachips. Så finns det en enkel förklaring – den saknar parmaskinkan.

Lite fusk är det att ta en gammal bild. Men den har två fördelar: dels får jag äta varm mat och dels slipper jag den konstiga ordningen att jag ropar ner hustrun från övervåningen med orden ”maten är klar!” – för att därefter säga ”jag ska bara fota den först”.