A Christmann Riesling – välbyggt, friskt & fruktigt

Etiketter

Ibland har man tur – som härom veckan när hustrun fick vin i present. I paketet gömde sig en flaska A Christmann Riesling 2021 (159 kronor, vitt, ekologiskt).

Det är ett sådant där vin som jag har läst om och tänkt att jag skulle köpa, men ändå tvekat. Tänkt att ”nästan 160 spänn för en flaska till fredagsmaten, det är väl att ta i” och så har jag jag gått ett steg till vänster i Bolagets hyllor och valt något billigare.

Jag vet inte hur det är för dig, men de lite dyrare vinerna blir ofta liggande här hemma. Det är som om det där speciella tillfället med något extra att fira aldrig dyker upp.

Men den här gången bättrade vi oss och skruvade kapsylen av flaskan i förra veckan. På tallriken hade vi stekt tonfisk med gräddstuvade kantareller och bacon.

Det var en helt okej kombo. Men jag är inte säker på att den var optimal. A Christmann Riesling är ett slankt och lite elegant vin, som kanske trivs bättre med plattfisk och en liten citronklyfta som man pressar över fisken. Eller med skaldjur som räkor och hummer (som jag naturligtvis köper hem varje fredag) utan alltför mycket aioli.

Vinet har en djup doft med massor av fräschör. Där finns gröna äpplen och citrus som ger det friska och fruktiga. Men också mineral och något som drar mot päron – där har du djupet.

När man tar en klunk så möts man av samma friska fruktighet; här pratar vi en ganska hög syra med andra ord. Det gör A Christmann Riesling till ett bra matvin, när man tar en klunk så blir man sugen på lite mer mat på gaffeln.

Men vinet är också välbyggt, slankt och lite elegant. Det gör att jag nog satsar på plattfisk nästan gång. Kanske blir det ugnsstekt plattfisk – lättaste maten, som hustrun brukar laga.

Ska bara vänta på att hon får en ny flaska i present.

Indiskinspirerad torsk med smakrik currysås

Etiketter

, ,

Mat som är lättlagad och inte gräver jättehål i plånboken. Ibland är det just den vardagsmaten man letar efter – och då kan den här smakrika fisken med indiska förtecken funka bra.

Det är ingefära, curry och kokosmjölk som piggar upp en helt vanlig fisk från Icas. Resultatet är varma, fylliga smaker, och en fisk med bara aningen chilihetta.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800 g vit fiskfilé, t ex torsk (jag har gjort den här rätten både på torsk och billig kummel från södra Atlanten)
salt
3 – 4 klyftor vitlök
1 bit ingefära, stor som 2 tummar
1 – 2 msk mild Madras curry, vill du ha mild mat tar du mindre – gillar du hetta, ös på med kryddorna
2 chili, spansk peppar
neutral olja
1,5 tsk spiskummin
1 burk kokosmjölk
2 nypor strösocker

Servering
ris eller andra matgryn

Gör gärna så här:
Tina fisken. Sätt ugnen på 175 grader. Olja en ugnsform och lägg ner fisken. Salta.

Skala och riv vitlök och ingefära. Dela chilin, kärna ur och strimla den.

Fräs vitlök, ingefära, curry och spiskummin i lite olja. Salta och häll i kokosmjölken. Låt såsen koka ett par minuter.

Häll den över fisken och skjut in i ugnen tills den är klar. Med tunna filéer tar det kanske 10 – 15 minuter, med tjocka tar det längre tid. Tryck lätt på fisken med ett finger, när den skivar sig fint är den klar.

Koka ris eller andra gryn under tiden.

Veckomeny – vad äter du själv då?

Etiketter

, , , , , , ,

Veckomeny med medelhavskost, det har jag klämt ur mig för 58 veckor. Jag brukar ta med de rätter som jag själv är sugen på – och så försöka promota en del av de nya recepten på bloggen. Tanken är att jag själv ska äta – i alla fall – en del av rätterna på listan.

Men hur ser det ut här hemma? Går jag 10 000 steg om dagen och lever på korngryn, linser och andra baljväxter?

Man kan väl säga så här: senaste gången jag gick 10 000 steg var väl när jag fjällvandrade på 70-talet.

Nej, nu tog jag i för mycket. Senaste gången var nog när vår förra cockerspaniel Pontus var valp för 15 år sedan. Promenaderna blev så kul, så varje gång tog jag en extra sväng.

Första året vi hade honom gick jag ner sju kilo utan att ens tänka på det. I höst blir det kanske en ny hund – vi får väl se hur kul jag tycker det är med hundpromenader den här gången.

Men maten då, vad äter jag? Det finns bara ett sätt att kolla, det är att sätta sig ner och titta i backspegeln – försöka randa ner veckans middagar. Och inte fuska – tänka att nu ska jag äta nyttigt en vecka, så jag kan skriva om det sedan.

Här kommer – ofuskat – vad jag åt från lördag till lördag i förra veckan.

Lördag: Auberginegratäng – melanzane al forno
Italiens husmanskost som kan få mig att lalla runt som ett lyckligt barn. Gott, alltså. Men kanske inte helt ofett – man stoppar i både mozzarella och riven parmesan.

Söndag: Räksallad – lätt middag för ljumma sommarkvällar
Jag vet inte om söndagen var en så där ljummen och skön sommarkväll… Men maten är lättgjord och lättgillad. Och med en fantastisk gräddfils-majonnäs. Nästa gång jag lagar den tror jag att jag ska testa med kokt pasta istället för färskpotatis.

Måndag: Indisk fisk i ugn
Det var en rätt jag hittade på när jag skrollade mig igenom olika indiska recept. Den är svennefierad, men den funkar bra. Jag tror jag ska göra den igen, och då kommer nog ett recept på en blogg nära mig. Men i grunden är det milt currypulver som får fräsa i olja med riven vitlök och ingefära. Sedan häller man i kokosmjölk och med den såsen täcker man fisken som får bo en stund i ugnen.

Tisdag: Grillad fläskkotlett
Äntligen var göteborgsvädret på gott humör. Inget regn, ingen blåst – alltså fram med grillen. Först körde jag fläskkotletterna på direkt värme så de fick grillyta. Sedan penslade jag dem med bbq-glaze och så fick de grillas färdigt på indirekt värme (alltså bredvid grillglöden).

Onsdag: Omelette aux épinards – spenatomelett
Ja, om man ska vara petig så var det inte exakt den omeletten vi gjorde. Vi stoppade ner ett par kalla potatisar i stekpannan och stekte dem först innan vi hade i spenat och ägg.
Jag tyckte länge det var assvårt att göra omelett. Varje gång man skulle vända den så fastnade den i botten och så hotade den att trilla ut på spisen. Ända till jag kom på det självklara: vänd inte omeletten! Sänk istället värmen och lägg på ett lock. Resultatet är fast omelett med en yta som är lite krämig.

Torsdag: Gratin de courgettes provençal – zucchinigratäng, tomatsås & ost
Jag och zucchini har inte alltid kommit överens, men om man ger den en snabb stekyta och sedan kör den i ugnen så är både jag och mina smaklökar nöjda. Men det klart, världens smalaste rätt är det inte. Först olja i tomatsåsen och när man steker zucchinin, sedan riven ost… Men gott blir det.

Fredag: Salade niçoise- tonfisksallad på riktigt
Här är bara att erkänna: vi gjorde salladen på tonfisk från små burkar – inte på fisk som vi stekte själva. Men det funkar, det också.

Lördag: Wokad kyckling & ris
Maten innehöll grönsaker och kyckling och thaicurry, och vid sidan av fanns en skål med ångande ris. Men hur den tillagats, det vet jag inte för jag åt den på ett litet thai-ställe i Lidköping

Crudité – god råkost på franska

Etiketter

, ,

Råkost kan vara hemskt tråkigt och trist och långtråkigt… Eller helt underbart.

Trist och tråkig… det var den råkost som serverades i skolan. Ta bara vitkålssallad med lingonsylt som något ljushuvud hade kommit på när jag växte upp i södra Västmanland. Vitkålssallad med lingonsylt… Vem fan kan komma på något sådant?

Jag tror det finns en särskild plats i helvetet för de som kommer på riktigt äcklig mat. (Ja, då kan man lägga till skolans malda leverbiff och den panerade fisken – det tog mig ett årtionde att komma över de misshandlade rätterna).

Men underbar… det är råkost när den serveras på franska. Här rå blomkål i små buketter med en vitlökskryddad örtolja, och små goda tomater med olivröran tapenade.

Vill du ha fler inspel, så kolla på smakrik céléri rémoulade & god fransk crudité.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
ca 1/4 huvud blomkål
1/2 dl olivolja
1/2 – 1 dl finstrimlade örter, persilja, timjan, basilika, oregano…
1 liten vitlöksklyfta, riven
rivet skal av en 1/2 citron
några droppar citronjuice
salt & svartpeppar

ett gäng små goda tomater, kanske 200 g
färdigköpt tapenade – om du inte vill göra egen tapenade utan sardeller

Gör gärna så här:
Bryt blomkålen i små, fina buketter. Rör ihop olja, örter, citron med riven vitlök, smaka av med salt & peppar. Halvera tomaterna.

Lägg upp grönsakerna på ett fat. Olja och tapenade i små skålar.

Gör du så där hemma också, frågade lärarna när man gjorde något helt vanligt i skolan. Du vet, som att väga på stolen.

Jag har funderat på den frågan och skulle vilja ställa den till de bamba-tanter (göteborgska för personalen i skolmaten) som kom på de äckligaste bamba-rätterna.

– Äter du verkligen vitkålssallad med lingonsylt hemma hos dig? skulle jag fråga.

Jag tror svaret skulle bli nekande.

Räksallad – lätt middag för ljumma sommarkvällar

Etiketter

, ,

Om du hittar en dag som ger lite sommarfeeling – du vet en sådan där dag med värmande sol, kanske till och med en tur till stranden och ett bad… Då är det läge att koppla på sommarmaten igen.

Just en sådan dag hade jag i går. Ja, jag badade inte direkt, men jag satt ute i solen och läste och kände att det var sommar.

Varm och solig, gick jag in och gjorde den här räksalladen – och jag måste ha gjort något rätt för hustrun blev på ett strålande humör. Hon nickade när hon åt, och så klämde hon fram en recension:

– Shit i hoppsan, vad det här var gott. Det kan du skriva på bloggen. Ja, kanske inte ”shit i hoppsan” men det andra.

Och det gjorde jag, men jag tog med hela omdömet.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
200 g skalade räkor (eller ca 600 g oskalade)
4 ägg
(knappt) 1/2 huvud romansallad
1 liten schalottenlök
200 g små goda tomater
1 litet knippe dill
1/2 citron i klyftor
om du vill: 6 – 8 (små) färskpotatisar

Dressing
1 dl gräddfil
drygt 1/2 dl majonnäs
salt & svartpeppar

Gör gärna så här:
Tina räkorna om de är frysta. Skala oskalade räkor.

Skrapa och koka potatisen, och skär dem i kvartar/båtar. Hårdkoka äggen och skär i kvartar.

Skölj salladen och dela/skär i mindre bitar. Skölj tomaterna och skär i klyftor/kvartar, beroende på storlek. Skala och finhacka schalottenlöken.

Dressing. Blanda majonnäs och gräddfil. Smaka av med salt & peppar.

Lägg upp allt på ett fat. Börja med sallad, därefter potatis, lök och tomater. Toppa med räkor, dillvippor och citronklyftor. Ringla ev lite av dressingen över salladen.

Skulle du ha bråttom, så kan man naturligtvis köpa färdig räksallad med dressing och bara lägga till grönsaker. Och skulle du drabbas av totalt blodsockerfall – eller en hungerskrikande familj i bilen – så kan man ju leta upp en affär med Picadeli, och plocka ihop en sallad.

Men det är en helt annan sak. Och då missar du den här dressingen, så enkel att en femåring kan göra den men med en smak där alla delar sitter helt perfekt.

Lite bitter jordgubbsdrink med tonic & lime

Etiketter

Man måste inte vara miljonär för att fixa till en drink. Lite jordgubbar, tonic water och lime blir en bra läskande drink med en skvätt Rosita. Den finska Campari-kopian är inte direkt kungen av drycker, men den funkar bra att blanda i drinkar. Särskilt när man tänker på priset: Rosita kostar 109 kronor helflaskan på Bolaget, Campari 269.

Det är mycket bär och tonic i den här alkoholsvaga drinken, ganska bilförarvänlig med andra ord. Men vill du ha den helt alkoholfri så använd Sanbitter istället för Rosita.

Det här behövs till 2 drinkar:
isbitar
8 – 10 jordgubbar
1/2 lime
10 cl Rosita – eller Campari eller Sanbitter
20 cl tonic water

Gör gärna så här:
Skölj jordgubbarna och skär dem i fyra kvartar. Om du vill så krossa dem lätt (det ger mera smak, men ser inte så tjusigt ut). Skär limen i tunna klyftor.

Varva is, lime och jordgubbar i två ganska stora glas. Häll på Rosita och tonic. Garnera med en limeskiva om du vill.

Klar! Nu är det bara solen och bättre badväder vi väntar på.

Vardagspasta med svamp, vitlök & persilja – och brödsmul

Etiketter

, , , , ,

Den här sommaren… Ja, i alla fall juli. Den får mig att börja leta efter varm mat, du vet gratänger som man bär ångande från ugnen till matbordet. Kanske en rykande lasagne…

Jag har ännu inte börjat längta efter en riktigt varm soppa, men faller temperaturen ett par grader – eller kommer det ännu ett regn – så är inte sopp-längtan långt borta.

Härom kvällen, när vi ruskat av oss den dagens regn, gick vi in och gjorde den här pastan. Svamp som får en extra skjuts av vitlök och persilja. Och så en topping av stekt brödsmul. Gott, både lite knaprigt och lite segt. Men föredrar du parmesan, så funkar det utmärkt med den italienska osten.

Det här behövs till 2 personer:
350 g champinjoner eller annan svamp
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor, skalade
1 knippa (slätbladig) persilja, hackad
lite av pastavattnet

Brödsmul
1 – 2 skivor torrt vitt bröd
olivolja
1 vitlöksklyfta, skalad
salt & svartpeppar

2 partioner pasta
ev riven parmesan

Gör gärna så här:
Brödsmul. Lägg (torrt) vitt bröd i en mixer/matberedare och mixa till ett fint smul. Pressa i vitlöksklyftan och häll i lite olja, kanske 2 msk. Stek brödsmulet i en stekpanna tills det blir gyllenbrunt. Låt det svalna.

Pastan. Skölj/torka av svampen. Stek den i bara lite olja tills vätskan ångat bort. Häll i en skvätt olja, salta & peppra. Stek så svampen får lite stekyta. I med pressad vitlök och strimlad persilja. Stek ett par minuter, så allt blir varmt.

Koka pastan under tiden. Blanda den kokta pastan med svampen, ta med lite pastavatten så blir den krämigare.

Ät & njut av det enkla och vardagliga. Och du, det slutar nog regna snart. Tror jag.

Sillsallad 2.0 – fräsch sommarmat

Etiketter

, , , , ,

Plötsligt en dag låg den bara där i sommarstugan: ”Silldiplomati – en bok om hur sill kan rädda en regnig midsommarfest men också överbrygga diplomatiska klyftor”. Det är filmaren Ted Karlberg och numera diplomaten Håkan Juholt som skrivit boken och gett den fantastiska bilden.

Nyfiken började jag bläddra i den och hittade en hel del om sillens historia, en del om Teds och Håkans historia – och en del osannolika historier om hur sill kan användas som diplomatiskt smörjmedel. Det är ganska lätt att förstå hur Håkan Juholt sålde in sill när han var ambassadör på Island. Men hur tusan gör han för att intressera människor i Sydafrika – hans nuvarande stationering?

Boken innehåller också en hel del recept. Jag fastnade för en sillsallad som gjord för varma sommardagar. Ingredienserna i salladen har jag i stort sett behållit, men dressingen är helt ny. Piggare och mindre senapstung.

Tillsammans blir det superfräsch sommarmat.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
8 – 10 (mindre) färskpotatisar, kokta
3 ägg, hårdkokta
1/2 huvud romansallad
1 (liten) knipplök
1/2 bunt rädisor
1 – 1,5 pkt matjessill
1/2 knippe dill, plockade dillvippor

Dressing
1 dl majonnäs
1 msk dijonsenap
2 msk gräddfil/yoghurt/fil
2 tsk spad från matjessillen

Gör gärna så här:
Skölj salladen och riv i mindre bitar. Skär potatis och ägg i kvartar/bitar. Skiva lök och rädisor tunt, går enklast på mandolin (men akta fingrarna, mandolinen är supervass).

Blanda majonnäs, senap, fil och matjesspad till dressingen.

Bottna ett större fat med salladen. Lägg på lök, rädisor, ägg och matjessill. Toppa med dillvippor. Ringla lite av dressingen över salladen – låt var och en ta mer dressing vid bordet.

Blir du nyfiken på boken Silldiplomati, så finns den hos nätbokhandlarna. Men om du letar dig in på bokförlaget Ranunkels hemsida, så tjänar du ett par tior.

Eller också kan du låta svägerskan åka till Blomlöfs rökeri i Brömsebro. Det var så vi gjorde för att få ett ex av boken.

Chokladbollar – (nästan) 25 år i rad

Etiketter

Första gången jag och sonen i familjen skulle göra chokladbollar så ville jag vara så där duktig och pedagogisk. Jag plockade fram ingredienserna och förklarade:

– Här har vi smör och socker och kakaopulver. Och där står havregrynen, nu ska vi blanda allt.

– Nä, sade sonen, sådär en 4 – 5 år gammal. Det ska inte va havregryn, för de tycker ja inte om.

Efter viss övertalning – som bland annat innehöll en förevisning om vad som händer när man blandar smör och socker utan något som binder – föll han till föga och accepterade havregryn i chokladbollarna.

Nu fyller han 25. Det blir fortfarande chokladbollar, men nu behöver jag inte övertala honom om att det ska vara havregryn i bollarna.

Det här behövs till sådär en 4 – 6 personer (eller 2 söner i tonåren):
100 g smör
1 dl strösocker
1 msk vaniljsocker
drygt 3 msk kakao
3 dl havregryn
3 msk starkt kaffe
1 näve pärlsocker

Gör gärna så här:
Smält smöret i en kastrull.

Blanda socker, kakao, vaniljsocker, havregryn, smör och kaffe med en elvisp till en smet. Ställ den en timme i kylen.

Ta en näve pärlsocker och lägg på en tallrik. Forma bollar med händerna och rulla dem i pärlsockret. Ställ i kylen till de ska ätas.

Det finns massor av liknande recept på chokladbollar. Just det här receptet liknar mest Icas chokladbollar.

Jo, det var det där med söner i tonåren… När den som nu har blivit 25 var sådär 14 – 15 år så åt vi middag en helt vanlig dag i veckan. Sonen åt en helt vanlig portion mat, men var tydligen inte mätt:

– Jag tror jag tar mig några mackor, sade han och gick ut i köket.

När han kom tillbaka hade han med sig 14 (fjorton!) smörgåsar – visserligen ganska tunna Polarbrödskakor, men ändå – som han åt upp.

Så där har han hållit på i hela sitt liv (ja, kanske inte med 14 mackor), men han är ändå smal som en pommes frites.

Det händer att jag själv tar mig en macka eller två för mycket (inte 14!) men inte fan ser jag ut som en pommes frites. Mer som en köttbulle.

Livet är alltså orättvist. Men grattis i alla fall, 25-åring!

Puy Chéri – rosévin för solvarma dagar

Etiketter

Sommar, det är när man kan ta cykeln till närmsta sjö, lägga sig i solen och bli riktigt varm innan man tar ett bad. Eller när värmen dröjer sig kvar sena eftermiddagar och man kan gå barfota på stenarna och känna att de fortfarande värmer.

Just de dagarna sitter ett glas rosé som gjutet. Fräsch, friskt och läskande.

Vill du ha ett rosévin som passar till mat – som kyckling eller grillad fisk – då är Les Lauzeraies från kooperativet i Tavel i södra Rhone-dalen ett bra val. Tyvärr har den svaga kronan skickat upp priset till en nivå jag tycker är svår att betala: 139 kronor för en vanlig flaska.

Sydafrikanska Mulderbosch är ett alternativ. Fortfarande matvänligt, men till ett mer sympatiskt pris: 99 kronor.

Men ska du sitta i bersån och ta det lugnt efter en dag på stranden. Kanske knapra på lite nötter och oliver, kanske prata med en kompis. Då skulle jag föreslå Puy chéri 2022 (85 kronor, rosé)

Det är ett vin som har vandrat en liten bit på vägen mot de mer godissmakande roséerna. Men här har vinmakarna haft vett nog att stanna på behörigt avstånd från godisfatet.

Lukten handlar om smultron och andra bär, blommor och örter. I munnen är det friskt och läskande. Lättdrucket med toner av smultron och bär.

Men framför allt. Det är som ett rosévin ska vara – friskt, fräscht och somrigt.