Tapsi – irakiska köttfärsbiffar i smakrik tomatsås

07 onsdag Jun 2023

Posted by in huvudrätt, lamm, mat, nötkött

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, ,

I alla länder runt Medelhavet gör man en grönsaksröra med tomat, aubergine och paprika. Fransmännen kallar den för ratatouille och blandar ner zucchini och örtkryddor. I Nordafrika gör man shakshuka, om man inte är franskspråkig för då kallar man den chakchouka.

Ibland äter man grönsaksröran som tillbehör eller vegetarisk ensamrätt, ibland låter man ett par ägg glida ner i grönsakerna för att få en matigare rätt.

Och så kan man göra som kurder och irakier – en tapsi med tomat, grönsaker och köttfärsbiffar. Kryddningen skiljer sig en del från den franska ratatouillen, men det är samma varma, runda smaker. Lite som mat som mamma kunde ha bjudit på – om hon härstammat från Arbil istället för Alingsås.

Det här behövs till 4 personer:
500 g köttfärs, lamm- eller nötfärs
1 knippa persilja, strimlad
1 gul lök, finhackad
1,5 tsk sju kryddor (arabisk kryddblandning*)
1 – 2 tsk paprikapulver
mycket svartpeppar
ca 1 tsk salt

Grönsaker
2 mindre aubergine
4 potatisar
1 lök
2 paprikor
olivolja
salt & svartpeppar

Tomatsås
2 – 3 msk tomatpuré
1 tsk paprikapulver
1 tsk sju kryddor
salt & svartpeppar
1 burk/pkt passerade tomater
1/2 – 1 burk/pkt vatten (använd burken/paketet som mått)
2 vitlöksklyftor

Servering
Ris, bulgur eller andra matgryn

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader.

Grönsakerna. Skala lök och ev potatis. Kärna ur paprikorna. Skiva allt i tjocklek av tunna biffar. Lägg aubergine, lök och potatis på en oljad långpanna. Droppa över lite olja. Salta & peppra lätt. Kör i ugnen i 20 – 30 minuter. Lägg dit paprikan efter halva tiden. (Eller välj ett mycket jobbigare sätt och stek allt ovanpå spisen).

Tomatsåsen. Fräs tomatpuré i olja. Salta & peppra. Rör ner paprikapulver och sju kryddor, och fräs lite till. Häll i passerade tomater och vatten. Skala och pressa ner vitlöken. Låt såsen koka ett par minuter.

Köttfärsbiffarna. Blanda köttfärs, lök och persilja med salt, peppar, paprikapulver och sju kryddor. Ta kallt vatten på händerna och forma biffar, som små hamburgare eller platta köttbullar ungefär.

Gratängen. Blanda grönsaker och köttfärsbiffar i en stor oljad ugnsform eller en långpanna. Häll tomatsåsen över. Kör i ugnen i 30 – 35 minuter.

Det är inte så att jag har blivit någon slags verserad Edward Blom med en doktorsgrad i arabisk matkultur – och därmed hittat den här rätten. Anledningen är mycket enklare, jag kollade på den utmärkta bloggen zeinaskitchen och hittade där ett recept på irakisk och kurdisk tapsi med köttfärsbiffar. Sedan gjorde jag som vanligt; jag följde receptet, i alla fall nästan.

* Sju kryddor är en aromatisk – inte het – kryddblandning med svartpeppar, kanel, kryddpeppar, ingefära, kardemumma, ingefära och koriander.

Enklaste receptet – ostkaka med mer mandel & mindre socker

04 söndag Jun 2023

Posted by in mat, ost & efterrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Ostkaka är en efterrätt med rötterna i det gamla bondesverige. Lite ”nu är det kalas hos Emil i Lönneberga”.

Men jag har ofta undrat varför den köpta smakar så mycket socker och så lite mandel. Här har jag gjort en fräschare och mindre insmickrande variant. Gör man den på keso blir det dessutom en superlätt efterrätt.

Till ostkakan åt vi årets första jordgubbar. Gott och med hög nu-är-det-sommar-känsla.

(Okej då, jag erkänner. Vi hade även vispad grädde och sylt på bordet.)

Det här behövs till ca 5 personer:
4 ägg
2 msk strösocker
1/2 dl vetemjöl
500 g keso
1 dl vispgrädde
2 dl mjölk
100 g mandel, skållad och finhackad
2 bittermandlar, fint rivna

Servering
Jordgubbar & frukt. Eller vispad grädde & sylt.

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skålla mandeln, d v s koka den i 1 minut. Kyl den och kläm varje mandel med tummen och pekfingret så skalet åker av. Finhacka mandeln och riv bittermandeln fint.

Vispa ihop socker och ägg. Vispa ner vetemjölet. Blanda ner keso, mjölk, grädde och mandlar.

Smöra en ugnsform. Häll blandningen i formen och grädda i ugnen i ca 35 – 45 minuter. Ostkakan ska ha fin färg och inte vara allt för dallrig när du rör på formen. (OBS om du har en hög ostkaka tar det längre tid.)

von Winning Riesling – till mat med lite sötma

31 onsdag Maj 2023

Posted by in vin, vitt vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

Hur tänker du när du parar ihop mat ihop mat och vin? ”Rött till köttet och vitt till fisken – och så ska det vara det där goda vinet som vi drack förra månaden.”

Det är ingen dålig utgångspunkt. För man ska dricka det man själv gillar och tycker om – oavsett vad trendnissarna skriver i tidningarnas vinspalter. (Även om jag hade svårt för det yngre paret som drack rött vin till kräftor, de där som jag skrev om för en tid sedan).

Men rent generellt är det synd att så få vågar dricka vitt vin till snällt fläskkött. Särskilt om det finns ett uns sötma i vinet – det kommer då att smaspela med den antydan till sötma som finns i fläskkött.

Men hur gör man om maten är både syrlig och aningen söt?

Finns det äpple i maten så kan man testa cider. Men snälla, välj riktig cider från Frankrike, England eller Spanien. Inte den till cider förklädda alkoläsk som på Bolaget säljs som svensk cider.

Ett helt annat sätt är att leta upp ett vin med både hög syra och en restsötma som känns. Det kan ibland funka med en Pinot Gris – men ofta är syran för låg, så vinet blir platt och tråkigt.

Ett vin som inte blir ett dugg trist är von Winning Riesling 2021 (121 kronor, vitt). Tvärtom, det sparkar och lever hela vägen ända in i kaklet.

Vi delade på en flaska till potatis- & sparrissallad med lax, en rätt som får tydlig smak av vinägretten med honung och vinäger. Och det blev en utmärkt matchning av vin och mat. (Eller ”pairing” som jag tror är den moderna termen). Sötma och syra fanns både i mat & vin, alltså funkade det.

När man trycker ner näsan i glaset med von Winnings Riesling, så möts man av en masa frukt: äpplen och päron och exotiska frukter… Men också av mineral och kryddor, syra och sötma.

I munnen så finns där fortfarande frukter och mineral. Men framför allt bygger vinet på balansen mellan syra och en rätt tydlig restsötma.

Gott och angenämt, tycker jag. Vad du tycker är faktiskt upp till dig att bestämma.

Potatis- & sparrissallad med (grillad) lax

28 söndag Maj 2023

Posted by in fisk & skaldjur, grillat, huvudrätt, mat, sallad, tillbehör, vitt vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

En vanlig lördag i ett vanligt liv. Strålande sol, försommar och bara några lätta moln som jagade över himlen. Jag satt på uteplatsen med en bok, men funderade istället på syrénerna som lyste lila och vita. (Och lite på maskrosorna som lyste gula). Det där funderandet håll jag på med tills huvudet föll bakåt och jag väckte mig själv med en snarkning.

Gick in i köket och hittade laxbiten som skulle bli kvällens middag. ”Grillpremiär!”, tänkte jag – ända tills jag kom på att det inte bara var försommarväder. Det blåste och marken var torr som i Nordafrika – inte läge att bränna upp cykelförrådet och grannens häck med en havererad grill.

Fick bli ugnsbakad lax istället. Men det gjorde inget, för det här är somrig mat av bästa snitt. Gott, enkelt och med en vinägrett som är både syrlig och har aningen sötma. Till maten drack vi en flaska von Winning Riesling. Det blev en bra matchning – syran och den lätta sötman i vinet samspelade fint med de smaker som kom från tallriken.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
400 g laxfilé
olivolja
salt & svartpeppar

Potatis- & sparrissallad
500 g (färsk) potatis
1/2 knipplök eller 1 schalottenlök
1 bunt (250 g) grön sparris
smör eller Bregott
100 – 120 g babyspenat
salt & svartpeppar

Vinägrett
3 msk (kallpressad) rapsolja
1 msk honung
1 msk vit balsamvinäger
1 – 1,5 tsk dijonsenap
ev 1 msk vatten

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 175 grader om du ska köra laxen i ugnen, annars tänd grillen.

Koka potatisen, skala den och skär i skivor. Blanda ihop vinägretten, lägg vinägrett och ljummen potatis i en salladsskål och låt de goda smakerna blandas.

Skala och hacka löken. Bryt av den träiga nederdelen av sparrisen (det är lika lätt som det låter, testa så får du se). Skär sparris i mindre bitar. Stek ett par minuter i smör eller Bregott.

Blanda ner sparris, lök och spenat i potatisen. Salta & peppra.

Ugnsbakad lax: Lägg fisken i en oljad ugnsform, salta & peppra. Skjut in i ugnen i ca 15 – 17 minuter. (Tryck lätt på fisken med ett finger – om den skivar sig fint, så är den klar.)

Grillad lax: Lägg ett ark folie på grillgallret och laxen på folien. Salta & peppra. Lägg på locket och grilla så där 10 – 15 minuter tills fisken är klar.

Ät & njut. Nu är äntligen den förbannade vintern över på riktigt.

Torsk med somalisk-inspirerad tomatsås

25 torsdag Maj 2023

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, vardagsmat

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , ,

Jag är fortfarande förvånad över de somaliska recept jag hittar. Det är varma fylliga smaker som stiger upp från grytan. Chilihettan finns där bara som en liten påminnelse i bakgrunden.

Torsk med somaliskinspirerad sås är ett riktigt bra exempel på vardagsmat som man lagar en vanlig torsdag. Oavsett om det är maj eller oktober.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
400 g torskfilé eller annan vit fisk
salt & svartpeppar

Tomatsås
2 stora bananschalottenlökar (eller en mindre gul lök)
neutralolja
salt & svartpeppar
2 – 3 tsk mild madras curry
1 msk tomatpuré
1 burk passerade tomater
1/2 burk vatten
2 – 3 vitlöksklyftor
1 bit ingefära, stor som en halv tumme
1 chili, spansk peppar
1 paprika, gul eller röd
1 nypa socker
hackad koriander eller persilja

Gör gärna så här:
Tina fisken om den är fryst. Salta den och vrid över lite peppar. Låt fisken gotta åt sig av kryddorna medan du gör tomatsåsen.

Skala och hacka löken. Skala och riv vitlök och ingefära. Kärna ur och strimla chilin. Kärna ur paprikan och skär den i små bitar.

Fräs löken glansig i olja. Krydda med tomatpuré och curry, och fräs en stund till. Häll i passerade tomater, vatten, ingefära, vitlök, chili och paprika. Koka upp tomatsåsen och låt den koka 10 – 15 minuter, så paprikan blir nästan klar.

Skruva ner värmen och lägg ner torsken i såsen. Låt den nästankoka i fem minuter. Strö över hackad koriander eller persilja, och smaka av med aningen socker. Klart!

Jag har hållit kokboken ”Khadijas kök – recept från Östafrika” i handen när jag lagade den här torsken. Men jag följde inte hennes recept särskilt noga. På mitt matbord fanns varken mangosallad eller limeklyftor.

Och hackad koriander… Fortfarande gäller att jag var ledig den dag i skolan när man lärde sig tycka om de små gröna bladen. Den är, kort sagt, ersatt med persilja.

Man kan väl säga så här. Förtjänsten i det här receptet tillfaller Khadija, eventuella misstag och svennefiering får jag stå för själv.

Gnocchi med ragu på linser & champinjoner

22 måndag Maj 2023

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Är du en av dem som tror att det krävs en biff för att få till umami-smaken? Då ska du läsa vidare, för kombinationen champinjoner och soja ger ett smakdjup rakt ner till de djupast liggande smakreceptorerna.

Den här lins- och svampragun smakar bra. Och den smakar mycket. Faktiskt så mycket att du efter maten inte har minsta behov av den där umami-biffen.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1,75 dl okokta belugalinser (eller 4 dl kokta linser)
1 liten lök
1 vitlöksklyfta
1/2 tsk timjan
buljong, tärning/fond + vatten

250 g champinjoner
2 schalottenlökar eller 1 liten gul lök
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
2 dl crème fraiche (och ja, den feta är fortfarande godast)
2 dl vatten eller svag buljong (vatten + tärning/fond)
2 tsk japansk soja eller champinjonsoja

3 – 4 portioner färsk gnocchi

Gör gärna så här:
Koka linserna efter anvisningar på paketet, men koka dem i buljong och gärna tillsammans med en skalad lök, en skalad vitlöksklyfta och lite torkad timjan.

Skala och hacka schalottenlöken. Skölj/torka av svampen och hacka den fint.

Stek svampen i aningen olja tills allt vatten kokat in. Häll i lite mer olja och lägg i hackad lök, Stek tills löken är glansig. Salta & peppra. Skala vitlöksklyftorna och pressa ner dem.

Blanda ner crème fraiche, vatten/svag buljong och japansk soja. Koka ett par minuter, blanda ner linserna och koka tills löken är klar. Smaka och känn efter om det behövs något mer.

Koka gnocchi under tiden.

Sugo suqaar – fyllig & smakrik somalisk kött(färs)sås

18 torsdag Maj 2023

Posted by in huvudrätt, lamm, mat, nötkött, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Riktigt bra mat smakar mer än de ingredienser som ingår. Ta majonnäs som exempel. Den görs i huvudsak på äggula och olja, men smakar så oändligt mycket mer – och godare – än bara delarna.

På samma sätt är det med de somaliska recept jag har träffat på. Ingredienserna och kryddorna smyger sig tätt inpå varandra, och tillsammans blir de till nya smakvärldar. Dessutom är det ofta fylliga och smakrika smakvärldar.

Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, kanske en chilihetta så stark att topplocket skulle gå under middagen…

Den somaliska mat jag har träffat på kommer från kokboken ”Khadijas kök – recept från Östafrika” av Khadija Mohamud. Köp den gärna eller låna på bibliotek, för där finns gott om bra recept. Dessutom en matglädje som smittar.

Jag erkänner dock att jag svennefierat den här köttsåsen. Istället för att köpa en bit högrev och finhacka den, så knatade jag in på Ica och köpte färdig köttfärs. Kryddblandningen Xawaash är något förenklad och lime saknas.

Och färsk koriander har jag kastat ut och ersatt med persilja. Orsak? De där små gröna bladen kvalar – enligt mig – in på topp fem-listan över mest oätliga saker. Tillsammans med gummiartad komage och äckelsötad baklava.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
300 g färs (nöt-, lamm- eller vegofärs) eller högrev
1 stor gul lök
4 vitlöksklyftor
1 bit ingefära, stor som en tumme
nästan 2 msk xawaash, somalisk kryddblandning (se nedan)
neutral (raps)olja
salt
1 tsk spiskummin
1 tsk paprikapulver
2 msk tomatpuré
1 köttbuljongtärning
1 burk krossade tomater
1 burk vatten
1 gul paprika
1 röd paprika
1 (liten) bunt koriander eller persilja, strimlad

Servering
ris, pasta eller bröd

Till egen xawaash behöver du:
1 tsk spiskummin
1 tsk malen koriander
1 tsk malen/kvarnad svartpeppar
1 tsk kardemumma
1 tsk gurkmeja
1/2 tsk kanel

Gör så här:
Blanda ihop kryddorna till din xawaash, om du inte har hittat en affär som säljer kryddblandningen. Skala och hacka löken. Skala och riv ingefära och vitlök. Kärna ur paprikorna och skär i små bitar.

Fräslöken glansig i olja. Lägg i köttfärsen och fräs till den är brynt. Tryck i tomatpurén, kryddda med xawaash och alla de andra torra kryddorna. Salta & peppra. Fräs så smakerna hinner veckla ut sig.

Häll i krossade tomater och vatten. Rör ner vitlök och ingefära. Koka upp såsen och låt den koka 20 – 30 minuter. Låt paprika koka med under de sista 15 minuterna. Strö över hackad koriander eller persilja.

Koka ris under tiden, eller skär uppbrödet.

Veckomeny – Medelhavskost för en vårvecka nr 57

15 måndag Maj 2023

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , , ,

Rädisor med smält smör och lite salt, visst är det gott. Knippmorötter, små späda potatisar och mild sommarkål. Och sparris! Den första svenska sparrisen stekt i lite smör och så ett par korn salt på toppen.

Visst är våren och sommaren en häftig tid, inte bara för att solen skiner och livet blir så mycket lättare.

Jag tror man ska ta vara på årstidernas mat på ett annat sätt än vad vi gör. För det är ganska få som blir lyckliga av att äta smaklösa och anemiska tomater i januari, eller belgiska b-jordgubbar i februari.

För några månader sedan letade jag recept på en fransk matblogg. Det var mitt i vintern och jag surfade in på mat med tomater. Då började en ruta blinka ”Receptet är inte i säsong, receptet är inte i säsong”.

Riktigt så rigid behöver man inte vara. Men om man under vintern håller sig undan grönsaker som halvmogna har åkt jorden runt för att hamna i en grönsaksdisk på Ica – då blir glädjen över primörerna ännu större.

I recepten här nedan finns recept med sparris och färskpotatis. Och så finns nobissås, som en majonnäs – men lättare i smaken och lättare att mixa ihop.

Vi ses. Både i grönsaksdisken och ute i det gröna!

Måndag: Fyllig fransk fiskgryta med musslor
Tänk den franska musselsoppan moules marinières, men med bitar av lax och torsk. Då har du hittat hem till den här grytan.

Tisdag: Sallad med halloumi, krutonger & senapsvinägrett
En sallad full med goda grejer och lite av den där sältan som man suktar efter riktigt varma dagar – finns här i halloumin och senapen.

Onsdag: Supersnabb pasta med sparris, spenat & halloumi
Det är sällan som det snabba också blir det goda, men den här pastan är verkligen supersnabb. Och god. Och som bäst när våren närmar sig sommar.

Torsdag: Wokad lax med nudlar & sweet chili
Jag har ett hemlig sweet chili-sug, alltså något jag går och längtar efter. Dessutom gillar jag lax och wokad mat och nudlar. Ja, du fattar hur den här maten hamnade på mitt bord.

Fredag: Buffalo wings – men med kycklingben istället för vingar
Taco-fredag är ingenting som jag har fastnat för. Men det händer att vi äter med händer på fredagar, oftast kycklinglår. Här med den söt-starka glazen som sås.

Lördag: Sallad med färskpotatis, chèvre, sparris & valnötter
Sparris är i säsong, men det ännu är lite tidigt för färskpotatis. Det gör inget, den här salladen funkar riktigt bra även med god vinterpotatis.

Söndag: Omelett med lök & paprika – perfekt till lunch eller lätt middag
Lite grönsaker, ett par ägg och en stekpanna. Mer behövs inte för att svänga ihop en smarrig liten rätt. Men vänd inte omeletten, lägg på ett lock istället.

Veckans sås: Nobissås – perfekt till primörer och biff
Den legendariske krögaren Werner Vögeli uppfann den här godsaken. Perfekt när du sitter på uteplatsen eller balkongen med de första primörerna.

Smakrik céléri rémoulade & god fransk crudité

10 onsdag Maj 2023

Posted by in fransk mat, mat, smårätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Ännu för så där en 30 år sedan kunde man få traditionell mat när man gick in på en vanlig, fransk kvarterskrog. Mannen stod i köket och lagade mat på ungefär samma sätt som man gjort i generationer. Hans fru serverade i matsalen på precis det sätt man gjort i generationer.

Det var på krogarna åt vi oss igenom Frankrike under några somrar i början av 90-talet. Fisksoppa med rouille vid Atlantkusten i Normandie. Den traditionella korven andouille på ett brasserie i Beauvais.

Där sov vi också på det billigaste hotell jag någonsin besökt. 130 kronor natten för ett dubbelrum, kackerlackor ingick i priset.

Söder om La Rochelle bodde vi på ett strandhotell så nära vattnet att man kunde sitta på hotelltrappan och klappa sandstranden. I matsalen fick vi en köttgrytan med potatismos – och när man rörde runt lite i moset så fanns där en smörgömma, alltså smält smör som rann ut och blandade sig med potatisen. Det var nästan barnsligt gott.

Men vi åt också crudité, råa grönsaker. Och sitter du som läser och tänker att ”råkost, det ska jag fan inte äta”, så glöm den tanken.

Det finns råkost, sådan som man fick i skolan. Som strimlad vitkål blandad med lingonsylt. Alltså, den som kom på den rätten borde få en egen plats i helvetet.

Och så finns det crudité. Alltså goda råa grönsaker.

Ett exempel är céléri rémoulade. Ta en vanlig rotknöl, riv den och blanda med majonnäs, dijonsenap och crème fraiche. Efter en timme i kylen har du en ljuvlig liten förrätt – som liksom blivit något mycket mer än ingredienserna. På ungefär samma sätt som att majonnäs är något mycket mer än en blandning av äggula och olja.

Det viktigaste med crudité är att hitta rätt smaksättare till grönsaken. Några egna favoriter är mogna tomater med tapénade, och små blomkålsbuketter med en örtolja där kapris, vitlök och timjan sätter fart på blomkålen.

Men även vanlig riven morot vaknar till liv om den kombineras med en vinägrett gjord på röd balsamvinäger. Och har du aldrig testat kålrabbi är det läge nu. Den saftiga, milda kålsorten trivs riktigt bra med en vinägrett försiktigt smaksatt med aningen vitlök och lite, lite dijonsenap.

Det här behövs till 4 personer (förrätt):
drygt 1/4 rotselleri
2,5 msk majonnäs
1,5 msk crème fraiche
1,5 – 2 tsk dijonsenap
lite salt & svartpeppar
ev lite hackad kapris
ev lite hackad persilja

ca 3 morötter
2 delar olivolja
1 del röd balsamvinäger
örtsalt/italiensk salladskrydda & svartpeppar

1 kålrabbi
2 delar mild olja, t ex (kallpressad) rapsolja (olivolja riskerar att helt ta död på de finstämda smakerna)
1 del mild, vit balsamvinäger
1/2 riven vitlöksklyfta
aningen dijonsenap
lite salt & svartpeppar

Gör så här:
Blanda majonnäs, senap och crème fraiche. Smaksätt med salt & peppra, och ev kapris. Skala och finriv rotselleri. Blanda selleri med såsen, ställ in i kylen en timme så smakerna hinner sätta sig. Strö över lite hackad persilja.

Skala och riv morot. Blanda vinägretten och häll över de rivna morötterna. Blanda runt.

Skala och riv kålrabbi. Blanda vinägretten och häll över riven kålrabbi. Blanda runt.

Ja, det var en sak till. Billigare förrätt får man leta efter. Och det känns ganska bra i en tid när man glatt överraskad hittar gul paprika som ”bara” kostar 60 kronor kilot.

Delas Saint-Esprit – som den perfekta värdinnan

07 söndag Maj 2023

Posted by in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Har du funderat på hur den perfekta värdinnan – eller värden – ska vara. Du vet en sådan där som liksom ser gästens behov innan man själv gör det.

Står man där ensam med ett glas i hörnet, så dyker hon – eller han – upp och börjar småprata. Början man leta med ögonen efter mat, så har hon – eller han – redan hunnit räcka fram fatet med alla godsakerna.

Skulle man utnämna ett vin till den perfekta värdinna, så får det bli Delas Saint-Esprit 2021 (129 kronor, rött). Viner är välkomnande – det är liksom ”tjena, kul att du kunde komma” redan från första klunken. Det är alltså ett vidöppet vin.

Ändå är det inget mesigt vin. Tanninerna är nedtonade, men de finns där. Liksom bär, aningen krydda och fat. Och kanske bäst av allt: i slutet av smaken finns en liten, pigg syra som inbjuder till att ta en tugga till av maten.

Det där med bär och fat och krydda, det har sensorerna redan fattat – för de mötte dig redan när du satte den över vinglaset.

Jag vet inte hur det är med dig, men jag förundras ofta över de som ord som vinskribenter använder.  Delas Saint-Esprit ska – enligt Bolagets hemsida – lukta skogshallon. Okej, för hallon, det vet jag på ett ungefär hur det luktar. Men hur i helvete kan man känna skillnad på lukten av trädgårdshallon och skogshallon?

Eller vad sägs om den ganska vanliga beskrivningen vit blomsteräng – vad skiljer den från en helt vanlig, bonnig blomsteräng?

Men allt det där är kanske bara snobbism… Då kan det vara värt att veta: Delas Saint-Esprit är ett av många bra viner från södra Rhone-dalen, gjorda på druvblandningar där syrah håller i taktpinnen.

Alltså ett vin som du kan bära hem till fredagsbiffen – eller kanske dricka vinet till provencalska rullader med vitlök & rökt sidfläsk – utan att få skäll.