SD säger att de vill göra Sverige till Sverige igen. Den som har sett deras valfilm förstår vad de menar. Barn som badar, familjer på semester. Det är 60- eller 70-tal – och alla är blonda och blåögda.

Jag tycker att det är lite förvånande. Det här var en tid av vänstervindar – APT var nyligen genomfört, liksom den fjärde semesterveckan. Slagordet var ”ökad jämlikhet”, Sverige tog stolt emot flyktingar från militärdiktaturens Chile.

Och Socialdemokraterna fick ungefär 45 procent i valen.

Jag tycker det låter som en ganska schysst dröm om ett folkhem där man gör saker tillsammans – och där kampen för en bättre morgondag är gemensam.

Men det är såklart inte det Sverige SD har i tankarna. De tänker sig en guldålder när Sverige var (nästan) etniskt homogent. (Oklart om de menar när det var 8 timmars arbete på lördagar som på 50-talet eller det slavliknande statarsystemet på 30-talet).

Valet idag handlar om vilket Sverige vi vill ha. Ska det vara ett land där en del unga får åka på innebandy-cup i Mora medan andra för en enkelbiljett till Mogadishu? Ska det vara ett land där en del ungdomar får åka på två utlandssemestrar varje år, medan andra får sparka småsten i förortens centrum?

Ska vi fortsätt med utvisningar av unga, men nu blir de utvisade vid 21 års ålder istället för 18? (Vilket är regeringens förslag). Ska vi fortsätta sänka skatten för de som tjänar mest, samtidigt som a-kassan och sjukförsäkringen försämras, och medicinerna blir dyrare?

I grunden handler det om ett val. Ska vi dela in Sverige i två lag – ett lag som alltid är inne och får alla fördelar, och så ”de andra”: de fattiga, de skitiga och de där ”utlänningarna”.

Eller ska vi kavla upp ärmarna och fixa det här landet tillsammans?

Jag erkänner att jag inte är objektiv, jag är politiskt aktiv i Socialdemokraterna och står på listan till kommunfullmäktige i Göteborg. (Så det är helt ok att rösta på mig – # 27 på listan – om du vill).

Men för mig har det här valet nästan existentiella undertoner. Vem är jag och vem vill jag vara – mobbaren på skolgården som riktar sit hat mot ”de andra” – eller den som tar mobboffren i försvar.

Du röstar såklart på det parti du tycker är bäst. Men när du kommer hem från valbåset så kan du laga den överraskande goda kål- och köttfärspannan. Det är moderniserad husmanskost. Lite som SD:s valfilm – men utan alla rasistiska undertoner.