Helgrillad flankstek & hemlagad bbq-sås

Etiketter

, , , ,

Flankstek är en tacksam köttbit – som gjord för grillen. Platt och enkel att helgrilla. Lite kompakt och inte så där insmickrande, men med hög och god köttsmak. Ofta säljs den till ett pris man tycker sig ha råd med.

Häromdagen var jag i den lokala köttbutiken och frågade efter just flankstek. ”Visst har jag det” sade kötthandlaren – och bjöd på en föreläsning om olika delar av flanksteken. Dels finns det en tunnare och ”hårdare” del som inte alls är så mör – enligt kötthandlaren – och så finns det en tjockare och bättre del.

Det var den tjockare och bättre delen hade han hemma – allt till ett pris som fick mig att tveka.

Väl hemma svettades jag i den smällvarma sommarkvällen – bredvid glödande kol – men köttbiten var värd både svetten och priset. Med en hemlagad – och enkel – bbq-sås blev det en mycket njutbar kväll medan solen sänkte sig bakom åsen i väster.

Det här behövs till 4 personer:
800 g flankstek
salt & svartpeppar
rökt paprikapulver

Bbq-sås
2 msk rapsolja
1 tsk rökt paprikapulver
½ – 1 tsk starkt paprikapulver
½ – 1 tsk aleppo chiliflakes, pul biber eller annan mild chilikrydda
2 vitlöksklyftor, skalade
1 dl ketchup
½ dl japansk soja

Gör så här:
Tänd grillen. Enklast är det med ett tändrör.

Krydda köttet med salt, peppar & rökt paprikapulver. Gnid in kryddorna i köttet.

Bbq-såsen. Värm oljan i en kastrull. I med två sorters paprikapulver & milda chiliflakes. Fräs lite, Pressa ner vitlöken. Häll i ketchup och soja. Låt allt koka upp. Ta undan en fjärdedel som du penslar på köttet. Servera resten som en kryddstark sås/röra.

När kolet är grått lägger du det efter ena sidan. Bryn köttet i 2 – 3 minuter över direkt eld/stark värme. Låt det sedan bli klart på lägre värme. Lägg köttet vid sidan av kolet och lägg på locket. Tar så där en 10 – 15 minuter. (Eller höj upp köttet om du har en sådan grill.)

Låt köttet vila 5 – 10 minuter innan du skär upp det.

Se till att skära upp flanksteken på rätt sätt. Du måste skära av köttfibrerna, alltså det som ser ut som ”trådar” i köttet. Skär ganska tunna skivor,

Ibland kan det vara svårt att se köttfibrerna i tillagat kött, men tycker du att det är svårt så finns det ett litet knep: Sätt en tandpetare i fibrernas riktning när köttet är rått – då är det lättare att se hur köttet är byggt.

Fel skuret blir flanksteken hård, seg och inte alls till en trevlig sommarnjutning.

Farmor ”terroristen” är död

Min mamma Mary Dahlström – också känd som farmor, ”mormor” och ”terroristen” – är död. Hon hann inte uppleva när rhododendron blommade i år, utan dog i skarven mellan hägg och syrén.

Mest känd blev hon för en incident på Charles de Gaulle-flygplatsen 2008 när hon var 85 år gammal. Resten av familjen var på semester i Bretagne, och hon flög ner för att hälsa på oss under en vecka.

Turen gick till Nantes via Paris där farmor skulle byta plan. På flygplatsen hade hon beställt ”rullstol” för att någon skulle ta hand om henne. Men personalen strejkade, så hon fick gå de evighetslånga sträckorna till nästa terminal.

På vägen hände det som händer ibland – hon blev kissnödig. Parkerade väskan och bad en person ta hand om den. Men när hon kom ut från toan så kom säkerhetsperson springande med dragna vapen – och så small det när de sköt sönder hennes väska.

Mamma Mary fick fiska upp resterna av sitt sönderskjutna bagage ut en städvagn. Necessären hade kulhål rakt igenom, men alla medicinerna var intakta.

Den 85-åriga terroristen blev en visa i svenska medier. Först Corren i Linköping där hon bodde, men sedan Aftonbladet, TV 4 och en massa veckotidningar. På webben hade TV4 en publikfråga ”Har kampen mot terrorismen gått för långt?”. En av läsarna svarade ”Nej, gamla kärringar kan man aldrig lita på”.

Mamma Mary fick 98 bra år. Hon föddes på en gård i Mälardalen, sladdbarn med fem äldre syskon. Den svenska landsbygden för 100 år sedan måste ha varit en värld som mer påminner om dagens afrikanska landsbygd, än nutida svensk stadsliv.

På vintern körde man upp is och lade under ett halmtäcke – för att kunna ha ett kylt is-skåp på sommaren. Farmor berättade att när hon skulle någonstans så gick hon. Först när hon blev äldre fick hon en cykel.

Men innan livet tog slut så fick hon se hela världen, i alla fall alla kontinenter utom Antarktis. Hon hälsade på de som adopterat henne som ”mormor” i Mocambique och Japan, besökte vänner i Nordamerika och Nya Zeeland. I Costa Rica passade hon på att rida och fiska tonfisk – då var hon i 70-årsåldern.

Livet som pensionär inledde hon med att bli au pair-mormor i Texas, men rätt snabbt fick hon jobb som sällskapsdam åt en neurotisk gammal dam, änka efter en superrik oljemagnat.

På vintern bodde de i Florida och på sommaren i södra Kalifornien. Och mamma Mary fick ratta en Ford Lincoln med en lätt hysterisk dam i passagerarsätet till dagens olika aktiviteter: lunch på en County club, drink hos vänner eller kanske en middag på restaurant. En del får verkligen slita på jobbet, tänk bara att få äta 12 ostron till lunch.

Min mamma tillhörde en av de envisaste människor jag känt. Inte på det högljudda, bullrande sätten – utan stillsamt och beslutsamt. När jag var liten och hon tyckte det var dags för mig att börja i scouterna så upptäckte hon att det fanns ingen scoutkår där vi bodde. Vad hon gjorde då? Såg till så att det blev en scoutkår, såklart.

När hon flyttade till Linköping så fanns det ingen avdelning (loge) av Vasaorden i staden. Vad hon gjorde då? Såg till att det bildades en loge, såklart.

Hennes mest bestående insats kom förmodligen i slutet av 60-talet. Sveriges alla små kommuner skulle slås ihop till större. Men den församling där mamma Mary bodde hamnade i fel kommun, tyckte hon. Vad hon gjorde då? Såg till att det blev en namninsamling i området och med alla de namnen under armen åkte hon och ett par andra till Stockholm och uppvaktade ansvarig minister, såklart.

Resultatet blev precis som hon ville. Församlingen hamnade i ”rätt” kommun.

Min mamma Mary finns inte mer. Hon dog mellan hägg och syrén i år. Det är tomt och konstigt och sorgligt. Men det är faktiskt också lite skönt, för döden kom fridfullt – hon slutade bara andas i sömnen – och när hon låg där på sängen efteråt så utstrålade hon bara frid.

För mig har orden ”Vila i frid” fått en mycket konkret betydelse.

Veckomeny – Medelhavskost för svenska vårkök XXXXIV

Etiketter

, , , , , , ,

Har du också en garderob som krymper kläderna? Hörngarderoben i det gula sovrummet hemma hos oss är i alla fall utrustad med den där krympfunktionen. Det är jag säker på. När jag hängde in sommarkläderna i september så var de alldeles vanliga – och när jag tog fram dem igen efter ett halvår då hade de krympt. Särskilt på mitten.

Så en dag i slutet av april stod jag där på golvet i sovrummet. Med kläderna i famnen tittade jag skeptiskt på ett par sommarbyxor. Men så tog jag mod till mig och ålade ner mig i dem. Det gick bra ända tills jag skulle knäppa knappen, då fattades säkert en centimeter – även om jag drog in magen och försökte se ut som Victoria Beckham och de andra celebriteterna i Size Zero-klubben.

Men jag har en plan, inte för att vara med Size Zero, men för att komma i min brallor. Den är ”tajmad och klar in i minsta detalj”, som Sickan i Jönssonligan skulle säga. Jag ska köpa en cykel. En som funkar att cykla på – den jag har nu rostar sönder och framhjulet wobblar så man tror att man ska åka ända in i tjottahejtan när man får upp lite fart i nedförsbackarna. Sedan ska jag ta cykelturer, inga långa men ett par kilometer då och en halvtimme en annan dag.

Jag tror det funkar, just för att det är rörelse man liksom inte räknar som träning. Så var det när vi köpte hund för 12 år sedan. Då gick jag ner sju kilo på ett år utan att jag märkte det. Det var liksom bara så kul att ta promenader med den nya hundvalpen, så när man var ute och gick tog man en extra tur.

En ny hund efter vår cockerspaniel Pontus blir det i sommar eller senare i höst när det värsta hundhysterin har lagt sig, för det är verkligen en hysteri. Nu får man mejla uppfödarna och nådigt ställa sig i kö för att eventuellt kunna tinga en valp som ska födas om ett kvartal.

Under tiden vi väntar på hund tänker jag cykla och äta hyfsat nyttigt.

Välkommen att kolla runt bland recepten, du också.

Måndag: Sallad med halloumi, krutonger & senapsvinägrett
Vår och ljummen sallad, det är en svårslagen kombination. Tänker du på djurhållningen så kan man byta ut halloumin mot svensk grillost. Och byter du halloumin mot bacon så har du en salade de Lyon. Det är inte heller fel.

Tisdag: Socca – kikärtspannkakor med vuxensmak
Det år verkligen vuxensmak på de här pannkakorna. De vanliga pannkokornas sötma från mjölk har ersatts av en liten pikant bitterhet från olivoljan. Ät med gott tillbehör: spenat, chèvre & valnötter, ratatouille eller mustig tomatsås.

Onsdag: Risotto med sparris & räkor – lyxigare vardagsmat
Här har jag försökt i flera veckor. Skrivit om den, lyft fram den på bild. Ja, locka dig så att du testar den här risotton. Orsaken är enkel; det är för att jag gillar den så mycket själv.

Torsdag: Tabbouleh – god, tuggig sallad med bulgur, tomat & persilja
Visst är det läckert när maten är al dente och käkarna får jobba. Just det hittar man hos den här bulgursalladen. Ät den gärna med goda tillbehör. Kanske med stekt halloumi, eller rökt kalkonlår eller ugnsbakad selleri.

Fredag: Lyxig potatissallad med sparris & kallrökt lax
Verkar det tjatigt att äta sparris två gånger samma vecka? Det tycker inte jag. Är det sparrissäsong så är det. Och sparrisen har inte ett dugg emot lite potatis och kallrökt lax, jag lovar.

Lördag: Svartvit linguine med bläckfisk & räkor
En riktigt god pasta med skaldjur. Vill man lyxa till det riktigt tar man färska skaldjur och pasta som fått sin färg från bläckfiskens bläck. Annars funkar det bra med vanlig pasta och skaldjur från frysdisken.

Söndag: Ljummen kycklingsallad med vitlökskrutonger & aiolidressingt
Ljummen vårdag och en sallad som inte är helt kall. Sting från aiolin och tuggiga surdegskrutonger. Uteplatsen eller balkongen och så ett glas svalt rosévin. Är det med?

Leth Grüner Veltiner – prisvärt fredagsvin

Etiketter

Vilken sorts vinköpare är du? Är du en av dem som gärna åker ett par mil extra för att få tag i det där tillfälliga vinet för 249 kronor? I så fall kan du förmodligen sluta läsa nu.

Men är du en av oss vanliga själar som vill ha ett schysst avslut på arbetsveckan med lite god mat och hyfsat vin som varken saboterar din plånbok eller fredagseftermiddag – då har jag ett ganska anspråkslöst förslag.

Knata in på närmaste Bolag och ryck åt dig en flaska Leth Grüner Veltiner (89 kronor, vitt). Det är ett oerhört prisvärt vin som funkar bra som kompis på fredagskvällen.

När man luktar på vinet så hittar man päron, exotiska frukter och lite kryddighet. I munnen är det ett fruktigt vin med en liten trevlig pepprighet på slutet. Syran står för vinets ryggrad, men den inte så markerad så den skrämmer moster Märta.

Vi drack en flaska till Arnolds goda lax, och det var ett sällskap som gillade varandra. Timjan och soltorkade tomater blev en bra smakbrygga till vinets pepprighet och fruktighet.

Sonen i familjen – även känd som 22-åringen – dömde visserligen ut vinet för att det inte hade den där krispiga syran hos en riesling eller en fransk chardonnay. Men han tystnade när han hittade en skvätt med just riesling.

Och handen på hjärtat, vem kan lita på dagens ungdom? De har ju fel om så mycket annat – då kan de väl ha fel om vin också.

Arnolds goda lax & bästa vitvinssåsen

Etiketter

, , ,

Ibland blir man bjuden på något som man bara tycker är otroligt gott. Så var det för några veckor sedan när vi åt middag hemma hos ett par vänner.

Arnold hade lagat den här laxen som med lite hjälp av schalottenlök och soltorkade tomater lyfter till nya höjder. Den goda vitvinssåsen är skapad fritt efter Tommy Myllymäki.

Och det bästa av allt; det är oerhört enkel matlagning. Laxen ska bara bo en stund i ugnen och såsen koka på spisen – sedan är det läge att dra korken ur en hyfsad vinflaska och njuta.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800 g laxfilé
1 – 2 schalottenlökar
8 – 10 soltorkade tomater
1 tsk torkad timjan
olivolja
salt & svartpeppar

Vitvinssås
3 dl vispgrädde
3 dl torrt vitt vin med hög syra
4 dl vatten
1 fiskbuljongtärning
ev 2 tsk majsena majsredning
3 msk crème fraiche
1 – 2 msk smör

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skala och hacka löken. Strimla tomaterna. Fräs löken i olja, krydda med salt, peppar & timjan. Lägg i tomaterna och fräs en stund till.

Lägg laxen i en oljad ugnsform. Salt & peppra. Skär snitt i laxen och tryck ner lök- och tomat-blandningen. Lägg resten av blandningen över om allt inte får plats. Kör i ugnen tills laxen är klar, ca 15 minuter.

Koka upp grädde i en kastrull och vitt vin i en annan (då går det fortare). Reducera (koka) till hälften har kokat bort. Häll vatten vinkastrullen och lägg i buljongtärningen. Reducera till hälften kokat bort.

Häll allt i samma kastrull. Vispa ner ett par tsk majsen om du vill reda såsen (men den funkar bra även utan redning). Vispa ner crème fraiche och allra sist lite smör.

Det är sällan man ramlar över ett recept som känns helt klockrent, men det gör den här laxen. Hoppas du kommer att njuta av den lika mycket som jag gjorde.

Socca – kikärtspannkakor med vuxensmak

Etiketter

, , , ,

Provence har ett skimmer över sig. Det ska vara pittoreska byar, rosevin och gubbar som kommer gående med en baguette under armen och en Gaulloise i mungipan – ungefär som om livet var en målning av Lennart Jirlow.

Men för ett par generationer sedan var det ett hårt och fattigt liv man levde i denna sydliga provins. Marken var karg med pinjeskogar och bete för getter. Här fanns olivträd i dalarna, örtkryddor på bergssidorna och i havet fisk. Men inga kor och få böljande vetefält.

Det provencalska köket speglar de tuffa villkoren; här fanns de fattigas kök – och få rätter passar bättre in på den beskrivningen än socca, kikärtspannkakor från Nice. Bara kikärtsmjöl, olja, salt och vatten. Ja, och så lite svartpeppar.

Men om du vill äta socca till middag man kan lägga till lite goda tillbehör: Sardeller & oliver, tomatsås eller ratatouille. Kanske spenat, chèvre & valnötter.

Det här behövs till 2 personer:
2,5 dl kikärtsmjöl
(knappt) 3,5 dl vatten
0,75 tsk salt
2 – 3 msk olivolja

Olivolja till stekningen

Gör så här:
Vispa ihop kikärtsmjöl, salt och vatten. Rör sist ned olivoljan (den blir besk om man vispar den för mycket).

Stek tunna frasiga pannkakor på samma sätt som man steker ”vanliga” pannkakor. (Och på samma sätt som vanligt vill de fastna i pannan och gå sönder).

Och fixa till lite goda tillbehör.

Förstamaj-meny – mat i förhoppningens tid

Etiketter

, , , ,

I veckan gick jag till vårdcentralen och fick min första vaccinationsspruta. Ett litet stick för sjuksköterskan, men ett jättekliv för mig, kändes det som.

Än är inte faran över, coronviruset kan fortfarande smitta. Men visst är det som om man kan börja hoppas. Och börja drömma.

Tänk dig en öl i på en uteservering utan att sitta stel av skräck för ett osynligt virus. En fika med en kompis på ett café. Eller bio. Eller teater. Eller att få sjunga med i Goa gubbars hyllning till Frölunda i Scandinavium.

Nu är det läga att fira, så in med charkuterier och småplock. In med vårens smaker som sparris, räkor och citron. Och så lite gott vin i glasen och någon att dela maten med.

Här kommer en lättlagad tre-rätters med vårliga smaker.

Lättare förrätt än charkuterier, ost & småplock finns nästan inte. Man lägger upp några skivor salami och lufttorkad skinka på assietter. Fyller på med parmesan, oliver och grönsaker. Stänker över lite olivolja. Klart.

Huvudrätten är aningen mer komplicerad. Men fixar du att koka ris och att röra i en gryta så är du helt hemma.

Risotto är en favorit som jag gärna äter ofta. Den kan kombineras med svamp och kyckling och… en massa andra saker. Men det blir ingen dålig kombo om man gör en risotto med sparris & räkor, jag lovar.

Grytan med risotto måste du passa, men räkorna rör man i på slutet och sparrisen, den sköter sig själv i ugnen.

Efter maten är det bra om desserten är förberedd. Den här enkla och fräscha citronmoussen gör du innan. Då behöver du bara garnera med bären när det är dags att äta.

Trevlig första maj. Och njut av att vi befinner oss i förhoppningarnas tid!

Chateau l’Hospitalet – franskt fullblod & 30-årig bröllopsdag

Etiketter

Hur firar man en 30-årig bröllopsdag utan att slita ut sig och knö sig mot en massa andra människor som också väntar på Covid-vaccin? Jag vet inte vad andra gör, men jag vet vad jag och hustrun gjorde.

Vi åkte till en korvmoj och käkade.

När jag kom med förslaget såg hustrun mer än skeptisk ut, men jag argumenterade för att korvkiosken i Sävedalen är en kvalitetsinstitution. Sedan 1954 har de sålt bra korv och hemlagat potatismos gjort på King Edward.

Dessutom var det faktisk en hommage till vår riktiga bröllopsdag i Köpenhamn för (just det!) 30 år sedan. Efter vigsel av en mycket högdragen (och rätt mallig) prost, gick vi tillbaka till hotellet genom ett Köpenhamn med strålande sol men bitande kyla. På vägen sade jag:

– Vi tar en dansk pölse, vi är ju i alla fall i Danmark.

Så stod vi där i bröllopskläder och med brudbuketten inklämd under ena armen. I näven hade vi var sin röd korv, och den nyblivna hustrun berättade hur rädd hon varit i mötet med den rätt malliga (och högdragna) prosten – viktigt det där med prost, han hade strukit över kyrkoherde i ”programbladet” för vigseln och med bläck skrivit dit prost. Hustrun var rädd för att jag skulle säga:

– Nu skiter vi i det här. Du kan ta och stoppa upp din prosttitel nånstans där annars bara toapapper hör hemma.

På kvällen bättrades vi en smula och gick på den anrika krogen Stephan A Porta. 30 år senare gjorde vi bättring ett par kvällar senare med helgkasse från en hyfsad Göteborgskrog.

Soppa på jordärtskocka och tupplår, en ryggbiff till huvudrätt och tiramisu när magen var så full att det såg ut som om jag snart skulle nedkomma med ett välskapt gossebarn på fem och ett halvt kilo.

Till maten måste man ha ett bra vin, särskilt när men firar 30 år av äktenskap, så det fick bli en flaska Chateau l’Hospitalet 2019 (179 kronor, rött).

Det är ett riktigt fullblodsvin från södra Frankrike. Fylligt, kraftfullt och mustigt men fortfarande balanserat. Inte så där överlastat som nu-tar-vi-allt-på-en-gång-och-så-kör-vi-extra-allt-vinerna kan vara.

Lukten är djup av mörka bär och kraftigt rödvin. Där finns fat, lite kryddighet och en aning av något som jag i brist på bättre ord associerar till ”karamell” eller ”pastill”. Enligt producenten så ska det lukta lakrits. Rosmarin, lagerblad och choklad, tycker Bolaget. Kanske är det blandningen av dessa dofter som lurar min näsa. 

Chateau l’Hospitalet är ett sydfranskt vin från appellationen (vinområdet) La Clape utanför Narbonne i Langeudoc-Roussillon.  Vinet är gjort på den traditionella blandningen av syrah, mourvèdre och grenache. Och visst känns blandningen igen, men här är det ett mer kraftfullt och rakare anslag.  Kanske är det den angenäma men tydliga strävheten som gör vinet mer direkt. Det här är ett vin som kräver sin köttbit, sin potatisgratäng eller sin ost.

Vi drack vinet till just ryggbiff och potatisgratäng – och proteinerna i kött och grädde mjukade upp tanninerna så att de blev så där ljuvligt lena som de ska vara när man firar 30-årig bröllopsdag.

Torskrygg i tomatsås – Medelhavsgott & enkelt

Etiketter

, ,

Gör en tomatsås. Häll den över lite god fisk – som torskrygg – och skjut in den i ugnen en stund.

Svårare än så är det inte att laga mat med vibbar av Medelhav och semester.

Ja, det klart. Du måste ju koka couscous förstås.

Det här behövs till 3 personer:
500 g torskrygg eller annan vit fisk
olivolja
salt &svartpeppar

1 rödlök
olivolja
salt & svartpeppar
1 – 2 tsk tomatpuré
1 tsk torkad timjan
1 burk tomater (körsbärstomater och hela tomater är godast)
5 – 10 soltorkade tomater (frågar du hustrun ska hela burken användas)
3 vitlöksklyftor
1 dl vatten
1 dl vitt vin
hackad persilja att strö över
kapris och oliver om du vill (frågar du hustrun så ska det uteslutas)

Gör så här:
Skala och hacka rödlök. Skala och finhacka vitlök. Strimla soltorkad tomat.

Fräs rödlök glansig i olja. Tryck i tomatpuré och fräs en stund. Krydda med salt, peppar & timjan. Häll i tomater från burk (klipp sönder dem med en sax direkt i burken om de är hela). Skölj ur burken med vatten och vin. Tillsätt  soltorkade tomater och vitlök. Låt såsen koka i 20 minuter.

Sätt ugnen på 175 grader. Lägg torsken i en oljad ugnsform. Strö över salt och aningen peppar.

Mixa tomatsåsen med en handmixer när den har kokat klart. Häll såsen över fisken och sätt in i ugnen i 10 – 12 minuter. Fisken ska skiva sig fint när du trycker lite på den – då är den klar.

Strö över persilja, kapris och oliver.

Den som satte mig på torsk-med-tomatsås-spåret var den trevliga matbloggen Karinsspis. Men i det receptet var det både persillade, sambal oelek och andra grönsaker.

Kanske kan variationerna i recepten få dig att improvisera. Inget vin hemma? Kör utan vin. Andra örtkryddor som växer i krukor på uteplatsen? Testa hur de funkar i såsen.

Huvudsaken är att det är grejer du gillar.

Kinainspirerad kålpanna – med svamp eller köttfärs

Etiketter

, , , ,

Jag vet inte vad du har hemma i skåpen. Men hos oss brukar det finnas stapelvaror som nudlar eller ris. Där finns också lök, grönsaker och kryddor. Ofta hittar man ett paket köttfärs eller lite färsk svamp som ligger och väntar i kylen. Eller kanske lite rester som är kvar sedan helgen.

Och då är det bara att sätta igång. Om du vill så strimlar du spetskål, fräser köttfärs tillsammans med ingefära och vitlök. Eller också byter du ut köttfärsen mot chaminjoner eller kanske något annat du gillar. Under tiden kokar du nudlar. Voilà, vardagsräddaren är klar!

Men då får man inte vara så där petig. Inga nudlar? Ta ris istället. Massa morötter och pujo i kylen? Visst, kör på det istället för spetskål. Eller ta med lite tofu eller stekt fläskkotlett i strimlor. Jag lovar, världen går inte under för det.

Här nedan ser du ett exempel på hur jag brukar göra. Hur du ska göra? Tja, det är nog upp till din fantasi.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
500 g köttfärs eller 650 g champinjoner
500 g spetskål
2 schalottenlökar
rapsolja
lite salt & mycket svartpeppar
3 vitlöksklyftor
1 bit ingefära stor som 2 tummar
1 chili, spansk peppar om du vill
(drygt) 2 msk japansk soja
(drygt) 2 msk ketjap manis
srirachasås till önskad styrka – om du vill
1 – 2 tsk majsena
1 dl vatten

Nudlar

Gör så här:
Skölj/torka av svampen och skär i lagom bitar. Strimla spetskål, schalottenlök och chili. Skala och riv ingefära och vitlök.

Stek köttfärs eller svampen i en stekpanna med olja. (Svamp och köttfärs funkar inte så bra i en wokpanna). Salta & peppra.

Woka grönsakerna i en wokpanna eller stor, tjockbottnad gryta. Börja med lök och olja. Fyll på med spetskål, vitlök, ingefära och chili. När kålen är al dente-färdig, så blandar du ner köttfärsen – eller svampen. Pudra majsena (majsstärkelse) över woken. Häll på soja, ketjap manis (söt soja) och vatten. Rör runt och låt woken koka en minut.

Koka nudlarna under tiden och blanda ner dem i woken. Tryck i så mycket srirachasås (eller annan chilisås) som just du gillar.

Varianter på den här woken har allt oftare blivit vardagsräddaren här hemma. Den går fort att laga och den kostar inte skjorta. Dessutom godkänns den av både hustrun och mina smaklökar.

Bra vardagsmat, med andra ord.