Primörsallad med sparris, chèvre & päron

14 torsdag Maj 2026

Posted by in mat, sallad, smårätt, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Det var verkligen kallt i sommarstugan i förra veckan. Minusgrader på nätterna och ett helt oisolerat hus.

Men dagarna var (ganska) varma, och primörer fanns att tillgå. En dag handlade jag sparris från Bond-gården, alltså sparrisodlaren söder om Kristianopel.

Med dem gjorde jag den här förrättssalladen. Fräscht och gott – och så kändes det som vår även om det var bitande kallt.

Det här behövs till 4 personer (förrätt):
1 bunt grön sparris
olivolja
1 stort päron, inte alltför moget
ca 175 g chèvre
1 näve grönsallad, t ex romansallad
1 (liten) näve valnötter

Vinägrett
knappt 1 del pressad citron (eller vinäger)
2 delar olivolja
salt & svartpeppar

Gör gärna så här:
Skär päronet i kvartar. Ta bort kärnhuset och skär päronet i mindre delar. Skär försiktigt bort ”skalet” på chèvreosten. Skär eller bryt i mindre bitar. Strimla salladen och dela valnötterna.

Ta bort den träiga nederdelen av sparrisen. Böj bara sparrisen så knäcker den av ungefär en fjärdedel. Dela sparrisen i tre delar på längden.

Värm upp en stekpanna med olja. Lägg i de tjockare nederdelarna av sparrisen och stek någon minut. I med mellanbitarna och stek lite till. Lägg till sist ner topparna och stek en minut eller så.

Vispa ihop pressad citron och olivolja. Krydda med salt & peppar.

Lägg upp allt på ett fat. Börja med sallad och päron. Toppa med chèvre, sparris och valnötter. Häll över vinägretten.

Vitlöksgratinerad majrova – en bortglömd liten primör

10 söndag Maj 2026

Posted by in mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Några vårdagar i sommarstugan vid Kalmarsund. Strålande sol, djupblå Östersjö och bitande KALLT. På nätterna var det minusgrader och då räckte inte värmeelementet till. En natt kröp jag ner i sängen med alla kläderna på mig och drog ett varmt täcke ända upp till näsan. Först då blev det så varmt att det gick att sova.

Då är det tur att man kan laga mat och få lite värme från ugnen.

En kväll gjorde vi vitlöksgratinerade majrovor, kryddade med timjan som övervintrat på stugans sydgavel. Vi åt rovorna som tillbehör till rökt sik från Blomlöfs rökeri i Brömsebro.

Gott och fräscht, men se till att rovorna inte översteks utan förblir al dente. Då smakar de mer.

Tillbehör till 4 personer:
4 majrovor
ca 60 g rumsvarmt smör eller Bregott
1 stor vitlöksklyfta
1 liten näve färsk timjan
1 liten skvätt olivolja
lite pressad citron
salt & svartpeppar

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Tvätta majrovorna och skär bort lite av toppen och botten. Ta bort ev fula delar & fläckar. Skär 4 snitt ner till hälften av rovorna, så de öppnar sig lite som en blomma.

Skala och hacka vitlöken, hacka timjan. Blanda med smör, olja, pressad citron, salt & peppar.

Lägg rovorna i en oljad ugnsform. Klicka ut vitlökssmöret på toppen och skjut in i ugnen i ca 15 minuter. Låt örtsmöret smälta ner i ”blommorna”. Lägg på ugnsfolie och baka majrovorna tills de är klara, tar kanske 30 – 40 minuter. (Men det beror såklart på hur al dente du vill ha dem).

Porc à la normande – fläskkarré, endiver & cidersås

29 onsdag Apr 2026

Posted by in cider, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Traditionell svensk matlagning bygger ofta på balansen mellan sötma och syra. Tänk dillkött där socker bryter mot lite ättika i såsen, eller kåldolmar med lingonsylt, så fattar du vad jag menar.

Lite otippat så finns lite av samma smakbrytning även i den här franska fläskkarré-pannan. Här är det honung och äpplen som är lite söta och vinäger som står för syran. En liten gnutta bitterhet finns också i endiverna.

Tillsammans blir det milt som ett vårväder (när väderguden är snäll), men ändå smakrikt med trevlig rondör från crème fraiche.

Testa så får du se!

Det här behövs till 2 personer:
2 skivor benfri fläskkarré à 150 – 200 g
2 endive
1/2 msk flytande honung
1 tsk torkade örtkryddor, franska örter eller herbes de provence
salt & svartpeppar
smör/Bregott & neutral olja
1 rött äpple, gärna svenskt
1 msk vit balsamvinäger
1,5 dl torr, fransk cider
1,5 dl Crème fraiche
färsk persilja att strö över

Servering
potatis i någon form: kokt, klyftpotatis eller potatismos

Gör gärna så här:
Dela endiverna. Klyfta äpplet, kärna ur och skär klyftorna i ganska tunna skivor. Skär fläskkarrén i lite mindre bitar så blir de lättare att hantera i grytan.

Bred ut honung på endivernas snittytor. Krydda med salt, peppar och örtkrydda. Lägg dem i en värmd traktörpanna eller stor gryta med olja och smör. Lägg dem med snittytan ned och stek dem på medelvärme.

Skrapa ner äppelbitarna i grytan efter en liten stund.

Stek fläskkarrén i en stekpanna med olja och smör till den fått fin färg, men inte är överstekt. Salta & peppra. Lägg fläsket i grytan/traktörpannan. Tillsätt 1 msk vinäger och en liten skvätt vatten i stekpannan och koka upp (kallas med ett fint ord deglacera).

Häll vätskan i den stora grytan. Klicka i crème fraiche och cider. Koka upp och koka ett par minuter tills allt är klart.

Fixa potatisen under tiden.

Valborgsmeny – enkel clam chowder & glass med din egen chokladsås

27 måndag Apr 2026

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Inför Valborg brukar det vara fullt med recept på primörer och sallader och grillade köttbitar. Det är som om människor tror att sommaren redan har kommit.

Själv brukar jag tycka det är rätt kallt på Valborg, särskilt om man ska ut och titta på eldar. I Göteborg ska det bli 8 grader på torsdag kväll. Hur ”varmt” det blir i Kiruna törs jag inte tänka på.

Därför kommer ett recept på Clam chowder – amerikansk musselsoppa på mitt sätt. Det är en smakrik, värmande och klart lättlagad soppa om man gör den på färdigkokta, frysta musslor. Jag tyckte den var överraskande god när jag lagade den för en tid sedan.

När man träffas är det trevligt att ha något litet att tugga på. Ibland funkar det med chips och nötter, kanske salta mandlar. Men vill du göra något eget, så är det enkelt att fixa små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre. Klart trevligt att tugga på till en öl ett glas vin.

Chokladsås blir riktigt, riktigt gott med lite havssalt, så smält ihop en egen sås. Det är den värd. Ringla den över vaniljglass och häll på en skvätt kaffelikör så har du en glass med Kahlúa & chokladsås med havssalt.

Men oavsett vad du äter så hoppas jag att du får en bra – och inte alltför kall – Valborg!

Phad prik kaeng-ish – thaimat i mitt kök

23 torsdag Apr 2026

Posted by in fläskkött, huvudrätt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Härom dagen köpte jag mat från vårt lokala thaiställe. Phad prik kaeng hette rätten och den var otroligt välsmakande med en tydlig smak av ostronsås.

”Kan jag väl göra själv”, tänkte jag och gick loss bland de alternativ som farbror Google erbjöd. Men inget av recepten överensstämde med den mat vi köpte på Phi Phi på Studiegången, thaistället alltså.

Så vad gör man? Följer sin egen kompass, såklart. Så med ett öga i de recept jag hittade och det andra på mitt smakminne lagade jag Phad prik kaeng-ish.

Jag lovar inte att det är troget det thailändska originalet. Men det blev faktisk riktigt, riktigt gott.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
300 g fläskkarré (benfria skivor)
neutral (raps)olja
1 liten rödlök
150 g tinade haricots verts
1 liten zucchini
1 tummestor bit ingefära
3 vitlöksklyftor
1 msk + 1 tsk röd thai-currypasta
0,75 dl ostronsås
1 dl vatten
om du vill: 1 tsk majsmjöl att reda såsen med

Servering
ris, såklart, och kanske något som ger crunch. Vi testade med lite salta mandlar

Gör gärna så här:
Skala och riv ingefära och vitlök. Skala, halvera och skär löken i ganska tjocka halvmånar. Skär haricots vert i mindre bitar. Halvera zucchinin och skär i lite tjocka halvmånar. Skär köttet i breda strimlor.

Hetta upp en wok eller stor tjockbottnad gryta med olja. Fräs 1 msk currypasta, skrapa ner fläskköttet och stek tills det är klart. Ta upp köttet och lägg på ett fat.

Tillsätt lite mer olja och 1 tsk currypasta. Woka först lök med riven ingefära och vitlök. Skrapa ner haricots verts och fräs lite till. Lägg sist i zucchini och woka lite till.

Rör ner kött, ostronsås och vatten. (Om du vill vispar du i 1 tsk majsstärkelse i vattnet för att få en lite tjockare sås.) Koka upp och koka 1 minut eller så.

Koka riset under tiden.

Zucchini är en speciell grönsak. Rätt behandlad är den frisk och lite krispig, men om man tillagar den för länge blir den sladdrig som gäddhänget hos en person som inte varit på gymmet på de senaste 38 åren.

Jag känner en som säger att ugnsbakad zucchini är ungefär lika spännande som kokt gurka – och jag kan nog hålla med honom. Med andra ord: zucchini ska stekas kort och helst inte koka alls.

Om du vill ha riktigt krispig zucchini så kanske du ska woka den först, ta upp den och sedan röra ner den när allt är nästan klart.

En sak till: currypasta är salt, och ostonsås är salt. Det gör att maten är farligt nära att slå i salttaket. Är det någon som känner till den här typen av såser/kryddor med lägre salthalt, så hör gärna av er.

Salta mandlar – så enkelt & så gott

19 söndag Apr 2026

Posted by in tillbehör

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Tänk att något så enkelt kan vara så gott. Man tar ett gäng mandlar lägger dem i saltlag en liten stund och kör dem i ugnen. Och vips så har man väldigt goda snacks. Salta, spröda och knapriga.

Perfekt till en öl, ett glas vin eller bara en stor näve som man tuggar på framför TV:n.

Det här behövs till en laddning:
3 dl kallt vatten
4 msk (havs)salt
300 g oskalade mandlar

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Koka upp salt och vatten, vispa så saltet löser sig. Ta av från värmen, lägg ner mandlarna i 1 minut.

Häll av vattnet och sprid ut mandlarna i en långpanna med bakplåtspapper. Rosta i ca 11 minuter, rör runt efter halva tiden. (Akta så de inte blir brända).

Allt på en plåt – fläskkarré, potatis & grönsaker

16 torsdag Apr 2026

Posted by in fläskkött, huvudrätt, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Saftiga grönsaker, klyftpotatis som är lite knaprig och så välsmakande kött. Det är inte helt fel.

Fel blev det däremot igår när WordPress liksom publicerade inlägget av sig själv. Det berodde naturligtvis inte på att jag hade skrivit halva texten och sedan glömt bort den.

Men här kommer i alla fall en mer arbetad variant. Hoppas det blev helt rätt den här gången.

Det här behövs till 4 personer:
800 g fläskkarré
700 g potatis
1/2 – 1 hel vitlök
3 rödlökar
1 – 2 paprikor
1 näve oliver
300 g små goda tomater
salt & svartpeppar
1 – 2 tsk torra örtkryddor, som timjan eller franska örter

Servering
kanske en kall sås med crème fraiche & hackade färska örter

Gör gärna så här:
Sätt ugn 225 grader. Skala och klyfta rödlök. Skär paprikan i mindre bitar, och dela vitlöken i oskalade klyftor. Skala och klyfta potatisen.

Koka potatisen i 1 – 2 minuter. Häll av vattnet och häll över potatisklyftorna och vitlöksklyftorna i en långpanna. Salta och ringla över olja. Bland runt och skjut in i ugnen i ca 40 minuter.

Lägg i rödlöken så den får 25 minuter i ugnen. Låt paprika och oliver steka med i 15 minuter (lägg då också dit tomater och kött, se nedan). Rör runt och vänd grönsakerna ett par gånger under tiden.

Skär köttet i ganska små grytbitar. Stek i en eller två stekpannor tills köttet får rejält med färg. Krydda med salt, peppar och örtkryddor.

Lägg i köttet potatisen har 15 minuter kvar. Salt, peppra och rör runt. Lägg dit tomaterna på toppen och låt allt bli klart.

Vi hade ingen sås till de här maten. Det var en miss. Jag tror det skulle funka riktigt bra med en kall sås med crème fraiche, hackade örter som persilja och timjan. Kanske lite vitlök och majonnäs.

Chateau Briand – mogen & sympatisk fransman

12 söndag Apr 2026

Posted by in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Ibland brukar jag köpa lagringsdugliga viner och stoppa in dem i en källarskrubb. Där brukar de bli liggande. Och så blir de liggande.

Inte för att de är bortglömda, utan för att rätt tillfälle att dricka dem aldrig kommer. Man kan liksom inte ta en flaska röd Bordeaux till en vanlig fläskkotlett. Och panerad torsk är inte tillräckligt för att korka upp en hyfsad Riesling.

Men när de ligger där på hyllan och väntar på rätt tillfälle som aldrig kommer, så hinner de bli ganska gamla.

En gång för några månader sedan hämtade jag upp två flaskor Trimbach Riesling från källaren, en årgång 2011 och en från 2017. Vi hade bjudit två vinintresserade kompisar på mat, och jag trodde att de skulle uppskatta vinerna – om de nu inte var för gamla.

Jag förklarade läget och så hällde jag upp en skvätt av 2011:an i glasen. En av gästerna tryckte ner näsan i glaset och så förvreds hennes ansikte. Jag tror att hon sade något om rutten och äcklig skumbanan innan hon hällde ut vinet.

Vad hennes man sade kommer jag ihåg klart: ”Det luktar växellådsolja”.

Jag förstår omdömet även om jag är imponerad av den som kan skilja lukten av växellådsolja från råolja, tjockolja och andra oljor. För visst luktade det petroleum, det är liksom en doft inbyggd i viner som kommer från rieslingdruvan.

Själv tyckte jag vinerna var goda. 2011:an var kanske lite på gränsen, men 2017 års vin tyckte jag var supergott.

Men hur gör man då om man vill ha moget vin utan att lagra det själv (och riskera att gästerna häller ut ens vin)?

Ett sätt är att köpa en flaska Chateau Briand 2016 (119 kronor, rött). Då är det producenten som lagrar vinet, i det här fallet har det legat i Bordeaux i så där nio år innan det skeppades till Sverige.

Chateau Briand är nästan helt gjort på merlotdruvan, producenten har bara stoppat i 10 % cabernet sauvignon. Men resultatet har blivit en klart trevlig bekantskap.

Stor och djup lukt, men ändå lite försiktig. Så där som hos någon som inte vill tränga sig på. Lite fatlagring hittar man också, och en trevlig ton av mörka bär.

I munnen är det sympatiska och avrundade tanniner, ingenting som skrämmer moster Märta med andra ord. Fylligt smak som uppfyller både munnen och mitt sinne. Till påskens lamm, som i år var lammytterfilé, blev det en rasande bra kombo.

Det är ett vin som jag gärna återvänder till. Eller om man så vill: Chateau Briand är en mogen och sympatisk fransman.

Så fram med mörkt kött och smakrika ostar när han kommer. Glöm inte baguetten!

Spenatvåfflor med räkor & rom – våfflor för vuxna

07 tisdag Apr 2026

Posted by in huvudrätt, mat, smårätt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Våfflor är gott, och det gäller inte bara dem med sylt och grädde. Gör man våfflor med fullkornsmjöl och spenat i smeten, och toppar med räkor och rom blir det en helt annan rätt.

Mer mat och mindre efterrätt. Eller om man så vill – våfflor för vuxna.

Det här behövs till 8 – 9 våfflor:
150 g fryst bladspenat, tinad
2,5 dl dinkelmjöl, finmat fullkornsmjöl (eller grahamsmjöl)
2,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
1 tsk salt
5 dl mjölk
ca 75 g smör
2 ägg

Räkröra
170 g räkor (1 burk med räkor i spad)
2,5 msk crème fraiche
2,5 msk majonnäs
1 – 1,5 msk röd stenbitsrom (eller annan rom du gillar)
1 – 2 msk hackad dill
2 hårdkokta ägg, hackade

Servering
ställ gärna fram lite extra rom så att man kan lägga på lite själv

Gör gärna så här:
Räkröra. Grovhacka räkorna. Blanda med crème fraiche och majonnäs. Rör ner rom, dill och hackade ägg.

Våfflor. Värm smöret så att det smälter. Låt smöret svalna lite. Pressa ur vätskan från spenaten, och grovhacka den.

Blanda dinkel- och vetemjöl med bakpulver och salt. Vispa ner mjölk – lite i taget – och ägg till en slät smet. Blanda ner smält smör och spenat.

Värm upp våffeljärnet. Pensla med smält smör till första våfflan. Grädda våfflorna gyllenbruna.

Saint Clair Sauvignon Blanc – fruktigt, friskt & fräscht

03 fredag Apr 2026

Posted by in vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Det är vår på riktigt nu. Snödropparna är i full blom och nere vid grinden syns små, små knoppar på forsythian.

Och med ny årstid så längtar i alla fall jag efter annan mat. Sallad, skaldjur och fisk, istället för kött, grytor och långkok. Men jag längtar också efter lättare och friskare viner.

Just ett sådant ”vårvin” är nya zeeländska Saint Clair Sauvignon Blanc 2024 (109 kronor, vitt, ekologiskt). Det är friskt, fräscht och fruktigt, och den aromatiska druvan sauvignon blanc ger en bra skjuts åt smaken.

Lukten drar mot svartvinbärsbuske och nässlor, citrussyra och aningen tropiska frukter. Smaken är frisk och aromatisk med drag av svartvinbärsblad och den där svårbeskrivliga tonen av tropiska frukter.

Vi drack vinet till en chèvre chaud med betor och valnötter. Det är som hämtat ur första sidan i instruktionsboken; man ska dricka sauvignon blanc till getost.

Men även om man struntar i instruktionsböcker, så kan man konstatera: det funkar. Getosten får en kick av vinet, och vinets syra balanseras av osten.

Det blir helt enkelt gott.