Etikettarkiv: under 20:-

Gnocchi med ragu på linser & champinjoner

22 måndag Maj 2023

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Är du en av dem som tror att det krävs en biff för att få till umami-smaken? Då ska du läsa vidare, för kombinationen champinjoner och soja ger ett smakdjup rakt ner till de djupast liggande smakreceptorerna.

Den här lins- och svampragun smakar bra. Och den smakar mycket. Faktiskt så mycket att du efter maten inte har minsta behov av den där umami-biffen.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1,75 dl okokta belugalinser (eller 4 dl kokta linser)
1 liten lök
1 vitlöksklyfta
1/2 tsk timjan
buljong, tärning/fond + vatten

250 g champinjoner
2 schalottenlökar eller 1 liten gul lök
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
2 dl crème fraiche (och ja, den feta är fortfarande godast)
2 dl vatten eller svag buljong (vatten + tärning/fond)
2 tsk japansk soja eller champinjonsoja

3 – 4 portioner färsk gnocchi

Gör gärna så här:
Koka linserna efter anvisningar på paketet, men koka dem i buljong och gärna tillsammans med en skalad lök, en skalad vitlöksklyfta och lite torkad timjan.

Skala och hacka schalottenlöken. Skölj/torka av svampen och hacka den fint.

Stek svampen i aningen olja tills allt vatten kokat in. Häll i lite mer olja och lägg i hackad lök, Stek tills löken är glansig. Salta & peppra. Skala vitlöksklyftorna och pressa ner dem.

Blanda ner crème fraiche, vatten/svag buljong och japansk soja. Koka ett par minuter, blanda ner linserna och koka tills löken är klar. Smaka och känn efter om det behövs något mer.

Koka gnocchi under tiden.

Ärtor, feta & citron – nyttigt, enkelt & billigt

26 söndag Feb 2023

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

På franska finns ett uttryck som jag tror man kan översätta med pris-kvalitet. Det används för att beskriva att man får mycket kvalitet i förhållande till priset. Mycket för pengarna, alltså.

Om man tillämpar det på mat, så kvalar ärtor, feta & citron in som en klar A-kandidat. Det är mat som går supersnabbt, på bara 15 minuter är middagen klar. Dessutom är det en rätt med massa bra fibrer – särskilt om du äter den med mathavre – och priset är sådant att man inte får en chock när man står på Ica och ska betala.

Men den har en klar nackdel: ärtorna ser förjävliga ut på bild. Om jag hade varit en riktig influencer och matkändis så hade jag tvättat och torkat varje ärta för sig och fått dem så där skinande blanka som de ska vara på bild. Men nu är jag ju bara en vanlig Svensson, så de kladdiga ärtorna får ligga kvar och skämmas på tallriken här ovan.

Jo, det var en sak till. Havre är fruktansvärt nyttigt, det är något med hur de påverkar tarmen som ska vara alldeles undergörande. Men andra matkorn, som korngryn, är faktiskt godare.

Det här behövs till 3 personer:
450 – 500 g frysta ärtor
(kallpressad) rapsolja
1 eko-citron, rivet skal + pressad juice
150 g (1 pkt) fetaost, smulad
svartpeppar

Mathavre eller andra matgryn – ris och pasta funkar också

Gör så här:
Sätt på mathavren/grynen.

Stek ärtorna i en stekpanna eller tjockbottnad gryta med rapsolja, gärna kallpressad. Men stek bara så de inte längre är frysta. Rör ner smulad feta, rivet citronskal och pressa över citronen. Vrid över lite svartpeppar och låt allt bli varmt.

Klart!

Idén att kombinera ärtor med citron och feta har jag läst någonstans, men jag kommer inte längre ihåg var så jag kan inte ge någon kredd för idén.

Ribollita – toscansk bondsoppa med bönor & kål

24 tisdag Jan 2023

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Filmen ”1900” börjar med en förtvivlad vandrare som går från hus till hus på den italienska landsbygden. Till varje gård ropar han ”Verdi è morte, Verdi è morte”, sedan stapplar han vidare. Den som är död är kompositören Guiseppe Verdi, uppenbarligen lika stor och folklig i Italien som Strindberg var i Sverige.

Året är 1901 och just det året föds två killar på ett gods i mellersta Italien. Alfredo som är son till godsägaren, och lantarbetarsonen Olmo. Redan från början blir de vänner – och ibland ovänner och klassfiender. Genom deras ögon skildras stora delar av det italienska 1900-talet.

Som vuxna spelas Alfredo och Olmo av Robert de Niro och Gérard Depardieu. Men den skådespelarinsats som verkligen bränner till är Donald Sutherlands fascistiske förvaltare – både för att karaktären är så avskyvärd och för att Sutherland lyckas göra den trovärdig.

Filmen är 45 år gammal, men skulle du snubbla över den så se den gärna. Det är en fantastisk och bred, episk skildring av Italien under förra seklet.

Nu undrar du säkert hur den filmen hänger ihop med soppan ribollita. Inte så mycket alls, mer än att det är fattigmansmat. Den mat som lantarbetarna och bönderna kunde få när det de kom hem efter en dags hårt arbete på åkrarna.

Men gör du den här soppan, så testa att koka bönorna själv. Det blir mycket godare – och mycket billigare.

Det här behövs till ca 6 personer:
Vita bönor
1,5 dl torkade små bönor (eller 1 burk färdigkokta vita bönor)
1 morot
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 lagerblad
1 tsk torkad timjan
vatten och salt

Soppan
1 gul lök
3 stjälkar selleri
2 – 3 morötter
10 cm purjolök (om du vill)
3 – 4 vitlöksklyftor
olivolja
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan
2 burkar krossade tomater av bra kvalité
1 dl vitt torrt vin (om du vill)
1 burk med vatten + tärning/fond så det blir en ganska stark buljong
1 burk med spadet från bönkoket (eller 1 burk vatten)
3,5 dl kokta vita bönor, hälften mosade
250 g spetskål (eller 300 g svartkål)
1 tsk oregano
3 – 4 skivor vitt osötat bröd
1 – 2 dl riven parmesan eller grana padano

Gör så här:
Vita bönor. Blötlägg och koka bönorna efter anvisning på paketet. Men koka dem med skalad morot, lök och vitlök. Krydda med timjan och lagerblad – och kanske lite extra salt – så blir de godare.

Soppan. Skala och hacka lök och vitlök. Skala och fintärna morot. Strimla selleri och purjo.

Fräs selleri och gul lök i olivolja i en stor gryta. Lägg i morot, vitlök och purjo, och fräs lite till. Krydda med salt, peppar & timjan. Häll i krossade tomater, och två burkar vatten eller kokspad från kokningen av de vita bönorna. Om du vill häller du i en skvätt vitt vin. Låt soppan koka sammanlagt i ca 30 minuter.

Under tiden: Mosa hälften av de vita bönorna med en gaffel och låt dem koka med soppan i 15 – 20 minuter. Klyfta spetskålen och strimla den fint. Låt kål och resten av bönorna koka i ca 5 minuter mer soppan. Krydda med oregano. Späd ev med mer buljong.

Efter 30 minuter: Lägg brödskivorna överst och strö över riven parmesan. Låt soppan koka så där 3 minuter, så brödet tar till sig av den goda soppan.

Jag är inget opera-fantast. Men en gång för så där 15 år sedan var jag på den antika amfiteatern i Verona och såg Giuseppe Verdis opera Aida. Det var en häftig känsla att sitta på stenarna uthuggna i rader och se solen gå ner över den 2000 år gamla arenan – och att veta att här satt romare och tittade på skådespel vid tiden för vår tideräknings början.

Musiken brydde jag mig inte så mycket om, men det fanns en som var ännu mer fientligt inställd – den då 9-årige sonen (han som nu kallas för 24-åringen). Han tröttnade på den skrikande tanten på scenen och lade sig helt enkelt ner, fötterna i mitt knä och huvudet i hustruns.

Men efter sådär en dryg timme satte han sig rakt upp och utbrast förvånat:

– Det där är ju Frölunda-sången!

Och där hade han helt rätt. Triumfmarschen ur Aida var under många år ishockeylaget Frölundas sång. Men med lite annan text: ”För vi håller på Frölunda, håller på Frööölunda. Frölunda är bäst, Frölunda…”

Jag tror det finns en anledning – både till att ribollita fortfarande lagas, att ishockeysupportrar sjunger opera och att jag minns en 45 år gammal film.

Jag tror det handlar om kvalitet.

Ugnsbakad spetskål med thaicurry & jordnötssås

12 torsdag Jan 2023

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

När man tittar på den här bilden kan man konstatera två saker. Dels behöver jag gå en kurs i mat-styling och dels behöver jag lära mig att fördela kryddorna jämnt över maten.

Men låt dig inte luras av bilden. Det här blir en saftig, smakrik rätt med mjukt bakad kål. Funkar bra en vinterdag. Särskilt när det är långt till lön.

Det här behövs till 2 personer:
400 g spetskål eller mild vitkål
3 msk neutral olja
1 msk röd currypasta
salt & svartpeppar
1 hel vitlök
små goda tomater efter tycke och smak

Jordnötssås
1/2 dl jordnötssmör
1 msk sweet chili-sås
1 klyfta lime eller citron, pressad juice
1/2 msk sesamolja (kan uteslutas om du vill)
3 droppar sriracha-sås
vatten (så mycket att det blir lagom såskonsistens)

Servering
ris, kanske jordnötter eller rostade hasselnötter

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skär spetskålen i ganska tunna klyftor och dela vitlöken tvärs över klyftorna. Lägg kål och vitlök i en oljad ugnsform.

Blanda olja och currypasta. Pensla kål och vitlök, salta & peppra. Kör i ugnen i ca 30 minuter. Vänd kålen efter halva tiden och pensla med curry-oljan. Täck med folie på slutet om kålen ser ut att få för mycket färg. (Lägg ev på emå goda tomater på slutet).

Koka riset under tiden.

Jordnötssås. Blanda jordnötssmör med sweetchili, pressad lime, sesamolja, srirachasås och lite vatten. Smaka så det blir en styrka som du gillar.

Ställ fram ugnsformen, jordnötssåsen och riset. Nu är det middag!

Äntligen blev det rätt! Nu publiceras både bild och rätt text. Den här spetskålen har redan varit på bloggen två gånger, bara för att jag lagt den i pipelinen för publicering – och sedan glömt bort det halvfärdiga inlägget.

Jag får väl anspela på texten på Fritjof Nilsson Piratens grav och skriva: ”Här ovan finns ett inlägg av en man som hade för vana att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han mot slutet och skrev verkligen hela inlägget.”

Veckomeny – Medelhavskost för en billig vegetarisk vecka nr 54

09 måndag Jan 2023

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat för en vecka, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Världen är tillbaka i normalläge efter jul och nyår. Igår försvann adventsstjärnorna från fönstren här hemma. Och hustrun strippade granen (tog bort alla sakerna och klippte av grenarna) så nu står den som en övergiven totempåle i hörnet av vardagsrummet.

Borta är revbensspjällen och köttbullarna och skinkan. De försvann snabbt ner i matstrupen och just nu saknar jag dem inte alls.

Istället längtar jag efter fräschare och lättare mat – och så längtar jag efter billig mat för i slutet av månaden ska elräkningen betalas. Väl mött bland pasta, aubergine och chilikryddad spetskål!

Och skulle du inte vara närmare bekant med belugalinser och spetskål, så kika lite närmare på recepten – jag tror att du kan få ett par nya matvänner där.

Måndag: Pasta & en smakrik grönkålssås med bönor och crème fraiche
Färgrik, smakrik mat där paprika trängs med bönor, nötter och grönkål. Dessutom billigt. Vad mer kan man begära en måndag i januari?

Tisdag: Borsjtj – rysk och ukrainsk rödbetssoppa
Rödbetorna ger en klart lysande röd soppa som är fyllig och smakrik. Ändå är smaken rund och mild, tacka potatisen för det.

Onsdag: Ragu med aubergine – vardagslyx med enkla råvaror
Låt den här tomatsåsen koka riktigt länge på spisen så blommar smakerna ut på ett helt annat sätt än i den vanliga tomat-och-köttfärs-såsen- på-10-minuter.

Torsdag: Vardagslyxig pasta med tomat, belugalinser & mozzarellasås
Här får tomaterna sällskap av svarta belugalinser och mozzarella-crème fraiche. Vill man inte ha mozzarella i röran kan man vispa fet crème friache och smaksätta med basilika och lite citron.

Fredag: Röra med vita bönor & soltorkad tomat, mos på blomkål & potatis
Nu rör vi oss mot finmaten. Det här är en vegorätt som funkar bra till helgen och när man ska bjuda på middag.

Lördag: Smörbakad rotselleri med gratinerat potatismos & franska tomater
Rotselleri som ugnsbakas med smör på lite lägre värme blir en delikatess. Tar man med tomater och vitlök – och gratinerar potatismoset, så är men helt hemma.

Söndag: Chou au piment d’Espelette – saftig spetskål med krispig krydda
Ugnsbaka spetskålen så den blir mjuk och saftig, men får en krispig yta. Krydda sedan med espelette-peppar eller annan mild chili – och njut, det är ju fortfarande helg.

Veckans fisk: Saumon à l’alsacienne – lax med svampsås som i Alsace
Skulle du drabbas av ett förfärligt sug efter något annat än vegomat, så kan jag rekommendera den här laxen. Smaken är överraskande, men faktiskt också överraskande god.

Chou au piment d’Espelette – saftig spetskål med krispig krydda

17 torsdag Nov 2022

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

Visst är det kul när man träffar på en helt ny krydda. Här är det espelettepeppar, en mild chilikrydda som kommer från södra Frankrike. Den invandrade till Baskien redan på 1500-talet, och är vanlig i baskisk och sydfransk mat.

Smaken är mild, men med en fyllig chilismak. Påminner en smula om aleppo peppar (mer känd under den turkiska kusinens namn pul biber). Men skulle nu ditt kryddskåp vara helt tomt på piment d’Espelette – det var mitt eget till för några timmar sedan – så förtvivla inte. Ta en annan mild chilikrydda eller använd starkt paprikapulver.

Huvudsaken är att att (spets)kålen får gotta till sig i ugnen så att ytan blir krispig och innehållet saftigt och mjukt. Och det blir det efter en halvtimme – om man är generös med olivolja och vitlök – och det är jag så gärna. Till och med hustrun – en känd kål- och chiliskeptiker – gjorde tummen upp.

Vi åt den ugnsbakade kålen med risotto och stekt halloumi, men man kan ha den både som en ensamrätt med bröd och sallad – eller som ett tillbehör till en grillad bit kött eller fisk.

Det här behövs till 2 – 4 personer:
ca 500 g spetskål eller vitkål
generöst med olivolja – och då menar jag generöst
2 – 3 vitlöksklyftor
1/2 – 1 msk espelettepeppar (eller starkt paprikapulver/annan mild chilikrydda)
salt
lite torkade eller färska örter – procencalska örter, timjan, oregano, mejram…

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skär kålen i runda ringar (eller rondeller om du vill), cirka 1,5 cm tjocka. Lägg dem i en stor oljad ugnsform.

Skala vitlöksklyftorna och pressa ner dem i generöst med olivolja. Pensla kålen med vitlöksolja. Salta, strö över espelettepeppar och lite örtkryddor. Vänd kålskivorna (eller rondellerna). På med vitlöksolja, salt, och espelettepeppar.

Baka i ugnen tills ytan blir krispig och innehållet mjukt, cirka 30 minuter.

Receptet till den här goda kålen kommer från Au pif – franska recept och små berättelser av Emma Hamberg. Jag har grejat lite med ingredienserna, men det är hon som ska ha all kredd.

Au pif är en bok att bli glad av. Full med liv och recept, både en coffee table bok och en fungerande kokbok. Kanske en julklapp till din matglada kompis?

Vardagslyxig pasta med tomat, belugalinser & mozzarellasås

14 måndag Nov 2022

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Pasta med smakrik tomatsås, spänstiga linser och mozzarella som mixats till en mild sås – är inte det vad som krävs för en vanlig måndag? Eller tisdag, eller förresten nästan vilken dag som helst.

Men snälla, koka linserna själv. Det är enkelt, går snabbt och är nästan gratis – och så smakar det så oändligt mycket mer än de där tetrorna med färdigkokta linser som man bär hem från affären.

Det här behövs till 4 personer:
4 portioner pasta
1 dl okokta belugalinser (eller sådär 3 dl kokta linser)
salt, vitlök och örtkryddor

Tomatsås
1 gul lök
olivolja
salt & svartpeppar
1,5 msk tomatpuré
2 tsk torkade örtkryddor, t ex timjan, oregano eller Provençalska örter
2 vitlöksklyftor
1 burk goda krossade tomater
1/2 – 1 burk vatten

Mozzarellasås
1 mozzarella, 125 g
2 dl crème fraiche
ca 3/4 dl strimlad basilika
ca 1/2 citron, bara den pressade juicen
1 liten vitlöksklyfta, riven
salt & svartpepparära

Servering
Parmesanost eller Grana Padano

Gör så här:
Koka linserna efter anvisning på paketet. Men salta lite mer och låt linserna koka med en vitlöksklyfta och lite örtkryddor som timjan, oregano…

Tomatsås: Skala vitlöksklyftorna. Skala och hacka löken. Fräs löken i en gryta med olivolja. Pressa i tomatpurén och fräs en stund till. Krydda med salt, peppar och örtkryddor. Häll i de krossade tomaterna och vatten. Pressa ner vitlöken. Låt tomatsåsen koka under tiden det andra blir klart.

Mozzarellasås: Dela mozzarellan i mindre delar. Lägg dem och crème fraichen i en bunke och mixa till en slät sås. Krydda med basilika, citron, riven vitlök, salt & peppar. Smaka dig fram, är smaken för mesig? Kör på med lite mer kryddor!

Koka pastan. Ta av den al dente och blanda med tomatsåsen. Toppa med färska örtkryddor, om du har sådana hemma.

Bär grytan till matbordet och ställ fram skålar med belugalinser och mozzarellasåsen. Ja, och så parmesan, såklart.

Ibland önskar jag att vore influencer. Tänk dig mig – en lagom rund man i sina bästa år (jag har nyligen gått i pension) tillsammans med Bianca Ingrosso, Kenza och alla de andra. Man kan säga att jag skulle stå ut!

Men som influencer skulle jag få betalt för det jag skriver. Om jag berättar att jag använder Muttis krossade tomater – bara för att de är godast. Faktiskt hästlängder före de flesta andra tomaterna på burk.

Men tänk dig nu mig som influencer. Det ringer i telefonen, och i andra änden finns marknadschefen för Muttis svenska importör:

– Tjena Roland. Skulle du kunna ställa upp på ett samarbete med Mutti. Det gäller ett fototillfälle och så skriver du ett recept för tomaterna.

– Jaa, jag…

– Ja, du får 75 000 för jobbet.

Vilken grej det vore. Men det klart, då kanske jag skulle gå över från belugalinser till belugakaviar. Och jag inte alls säker på att jag skulle gilla det bytet.


Ragu med aubergine – vardagslyx med enkla råvaror

13 torsdag Okt 2022

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Milda, men djupa smaker har den här pastasåsen, eller ragun om man ska försöka vara lite italiensk. Gott som fan om man ska uttrycka det på rak svenska.

Men den här pastasåsen har en förhistoria. För sex veckor sedan publicerade GP receptet till En lyckad ragu av Anja Olaug Jelinek. De raderna har inte lämnat mig – och för några dagar sedan blev det dags,

Med receptet i ena handen och en trägaffel i den andra satte jag igång.

Hur det gick? Jo jag följde receptet nästan till punkt och pricka. Men på en punkt avvek jag kraftigt, jag lät min ragu koka i bara en timme. Inte fyra som det står i receptet.

Seriöst, det blir säkert godare om ragun får koka i fyra timmar. Men vem har tid med det en vanlig torsdag?

Det här behövs till 3 personer:
1 aubergine, modell mindre
1 lök, gul eller röd
1 stjälk selleri
1 morot, inte jättestor
2 – 3 klyftor vitlök
olivolja
salt & svartpeppar
1,5 msk tomatpuré
1 skvätt vitt, torrt vin – kanske en knapp dl
1 burk goda krossade tomater
1 burk (ca 4 dl) god buljong (vatten + tärning/fond) av en sort du gillar
2 msk smör
1 liten skvätt mjölk
fryst basilika, kanske 1/2 – 1 msk – eller färsk strimlad

Servering
3 portioner pasta + riven parmesan eller grana padano

Gör så här:
Skiva auberginen. Salta skivorna och låt dem stå en stund.

Skala och hacka löken. Skala moroten, finhacka den och sellerin. Skala och riv vitlöksklyftorna.

Fräs lök och selleri i olja. Salta & peppra. Lägg i moroten och tryck ner tomatpurén. Fräs ordentligt så tomatpurén verkligen blir ”stekt”. Häll i vinet och koka så det mesta kokar bort.

Skölj/torka av auberginen. Skär den i små tärningar. Tillsätt vitlöken och aubergine. Häll i tomat och buljong. Låt pastasåsen koka en timme.

Koka pastan under tiden, men ta av den 1 – 2 minuter för tidigt. Rör ner pastan, smör och en skvätt mjölk i pastasåsen. Låt den koka en minut. Rör ner fryst (eller färsk) basilika.

På 80-talet fanns ett kaffe som hette Africafé. Det odlades av bönder i Tanzania, rostades i ett koopertiv och skeppade till Sverige där det såldes i tredje-världen-vänliga butiker. Det var alltså så reko som det överhuvud taget kunde bli.

Det hade bara ett fel. Det gick inte att dricka.

Något liknande gäller för tomater på burk. En gång köpte jag körsbärstomater av märket I Love eco. Det var ekologiskt och (tror jag) fair trade märkt. Hade bara ett fel; körsbärstomaterna gick inte att äta.

Numera håller jag mig till Muttis tomater. Söta, fylliga och med bra syra. Tyvärr är det här inte ett betalt ”samarbete” där jag får betalt för att skriva de här raderna. Jag råkar bara tycka att Muttis tomater har högst kvalitet.

Veckomeny – för en billig matvecka

25 söndag Sep 2022

Posted by in fläskkött, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat, mat för en vecka, pasta, sallad, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Vänner, vi lever i hukandets tid. För jag är väl inte ensam om att bäva för nästa nyhetssändning. ”Inflationen är nu 9 procent”, trumpetar Ekot. ”9 000 kronor i el-kostnad för en vanlig villa”, kontrar Aktuellt. ”Trippelhöjning av Fed”, säger ekonominyheterna.

Och då hukar man och funderar hur fan ska man ha råd att betala vinterns räkningar.

Jag vet inte hur det är för dig, men jag har gått runt de senaste veckorna och släckt alla onödiga lampor. Och duscharna, de blir kortare och kortare.

När man drar kundvagnen på Ica så blir man helt förskräckt. 60 kronor för en bytta Bregott. 180 för ett kilo lagrad ost, och 4 kronor för ett vanligt ägg. Då börjar man leta efter rotsaker och baljväxter, och annan billig mat.

Jag tror verkligen att jag – och de flesta andra – kan äta billigare. Men det ska vara gott, fräscht och varierat (”Annars är inte jag med” som Karlsson på taket säger i Astrid Lindgrens böcker).

Just därför har jag satt ihop en veckomeny med fräsch, god och varierad mat till priser som man har råd att betala. Du hittar dem också under fliken uppe till vänster ”under 20:-”, alltså portioner som kostar mindre än 20 spänn.

Så ät och njut. Kanske sparar du ett par kronor på kuppen.

Måndag: Sallad med potatis, isterband & gröna bönor
Överraskande fräsch sallad av den gamla klassiska smålandskorven. Men har du samma problem som jag, så får du vänta till en dag när hustrun inte är hemma. Hon vägrar nämligen isterband.

Tisdag: Curry med blomkål, potatis & tomat
Värmande vardagsmat där blomkålen får spela huvudrollen. Kostar inte skjortan och tar inte hela kvällen att fixa.

Onsdag: Pasta & tomatsås med röda linser
Är du skeptisk till linser och andra baljväxter så ska du testa den här pastan. Tomatsåsen blir fylligare, mer smakrik och blir ”tuggigare” av linserna.

Torsdag: Kinainspirerad kålpanna – med svamp eller köttfärs
Den här kålpannan är en vardagsräddare hemma hos oss. Koka nudlar, woka (spets)kål och ta med champinjoner eller köttfärs eller kanske rester från kylen.

Fredag: Blomkålsgratäng med valnötter & ostsås
Låt blomkålen komma ut ur garderoben och bli till den här milda gratängen med fin kålsmak. Funkar bra som ensamrätt, men man kan såklart äta den med tillbehör.

Lördag: Tikka masala – fyllig indisk gryta med quorn eller kyckling
Fyllig och smakrik gryta, som får åtminstone oss att bli mätta och nöjda. Själv är jag särskilt förtjust i den lite syrliga tonen (från yoghurt-marinaden?) som piggar upp grytan.

Söndag: Boulette provençale – lena svampbiffar i tomatsås
De här svampbiffarna gör både mig och mina smaklökar på gott humör. Dessutom är de en fröjd för ögat. Men det är ganska krångligt att få dem att hålla ihop.

Indiska smaker – fyllig gryta med kikärtor & blomkål

09 måndag Maj 2022

Posted by in gryta, huvudrätt, mat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , ,

Det är någonting lurigt med den indiska rätten chana puri. Tittar man på svenska recept är det alltid en kikärtsgryta. Men letar man upp engelskspråkiga varianter är det ofta bollar fyllda med grönsaker eller linser. Ser ut att vara vansinnigt avancerat.

Nu spelar det kanske inte så stor roll, för det gick som det brukar när jag är i köket. Först hittar jag ett spännande recept, sedan googlar jag runt – och så slutar det med att jag gör som jag vill.

Den här gången förkastade jag de avancerade små bollarna. Tänkte att jag går på kikärtslinjen.

Men det såg så tråkigt ut med bara sås och kikärtor, så jag adderade blomkål till grytan.

Då blev det ingen chana puri. Men det gör inget för jag blev mätt och mina smaklökar blev nöjda. Dessutom samspelade grytan bra med tomatbulgur.

Det här behövs till 4 personer:
7 dl kokta kikärtor (2 pkt färdigkokta eller ca 3 dl torkade som du kokar själv)
2 schalottenlökar
neutral olja
1 tsk mald spiskummin
1 tsk gurkmeja
1 tsk mald koriander
2 tsk mild Madras curry-pulver eller garam masala
1/2 tsk mald kardemumma
1 msk tomatpuré
3 msk riven ingefära
4 vitlöksklyftor, rivna
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
salt
1/2 – 3/4 blomkålshuvud

Gör så här:
Godaste sättet: Blötlägg och koka kikärtorna enligt anvisningar på paketet, salta ganska bra i vattnet.
Enklaste sättet: skölj 2 förpackningar färdiga kikärtor.

Skala och riv ingefära och vitlök. Skala och hacka löken. Fräs den i olja. Häll i de torra kryddorna (spiskummin, gurkmeja, koriander, curry-pulver & kardemumma). Fräs lite till. Tryck i tomatpuré och skrapa ner riven ingefära och vitlök. Fräs en liten stund till.

Häll i krossade tomater och vatten. Salta. Låt såsen koka i 15 – 20 minuter.

Dela blomkålen i buketter. Rör ner blomkål och kikärtor i grytan, och låt den koka ytterligare 5 – 10 minuter.

Ett litet tips som jag tror kommer från Anna Bergenström. När du kokar baljväxter (som kikärtor) så koka först upp dem, häll bort spadet och skölj kikärtorna. Sätt tillbaka grytan på spisen och koka nu baljväxterna ”på riktigt”.

Blötläggningstiden förkortas och så är de inte så där gasbildande som linser och bönor kan vara.

Och de kan ju vara rätt praktiskt om man ska umgås med människor…