23 tisdag Dec 2025
Posted in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, smårätt
Etiketter
Har du inte hunnit med Janssons frestelse än? Lugn, du kan alltid göra en Janssons omelett. Alltså en bondomelett med lök och potatis, men man stoppar ner lite ansjovis i omeletten och toppar med crème fraiche och dill.
Samma djupa sälta från ansjovis, men med krämiga ägg.
Själv tänkte jag hinna med den här omeletten, matjessill med dill, revben och så ska skinkan griljeras.
Phu. Tur att det snart är jul.
20 lördag Dec 2025
Posted in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat
Etiketter
När det är jul tycker en del att man ska äta lutfisk. Jag har aldrig förstått varför. En dallrande bit fisk med en sås som nästan inte smakar någonting – hur gott är det egentligen?
Då äter jag hellre en brandade, alltså en fransk fiskgratäng med potatismos. Lite som en fisherman’s pie som hoppat över Kanalen och kryddats med örtkryddor och aningen vitlök.
Smaken är mild, men fyllig – och värmande på det där sättet som behövs på hösten och vintern.
Men lutfisk och brandade har mer gemensamt än man kan tro. Bägge görs på klippfisk, alltså torkad fisk. Arterna som används är torsk eller annan mager fisk med vitt kött.
Lutfisk blir det när man lägger den torkade och saltade fisken först i lut och sedan vattnar ur den. Visste du förresten att dåligt urvattnad lutfisk krymper ihop under tillagningen. Har man otur kan den krympa så mycket att det endast blir spad kvar.
Brandade gör man på kabeljo, alltså torkad och saltad torsk. Även här vattnar man ur fisken, men hoppar över det där med lut.
Själv lagar jag brandade på fisk som jag rimmar själv, alltså saltar. Det funkar alldeles utmärkt det också – och så slipper man åka hela stan runt i jakt på en fiskhandlare som skulle kunna ha torkad kabeljo.
19 fredag Dec 2025
Posted in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör
Etiketter
fisk & skaldjur, huvudrätt, klimatsmart, sås & röra, tillbehör
När jag tycker samtal börjar bli för tråkiga och gnälliga – och det händer rätt ofta på en normalsvensk arbetsplats – försöker jag hitta andra samtalsämnen. Som mat, till exempel.
En arbetskamrat jag hade tidigare var extra lättledd. Vi var ungefär lika roade av mat och vin, och hade därmed något roligare att prata om än ”har du hört att…”.
Men han hade en egenhet. På fredagar brukade han säga ”Jaha, nu ska man gå hem och äta fisk. Fredagar, det är fiskdagar det”.
Det originella är att han reflekterade den mathållning som Gustav Vasa upphävde på 1500-talet. Från kristendomens början i Sverige och fram till reformationen hade fredagar varit fastedagar, alltså dagar när man åt fisk.
Om du funderar på at fasta idag (alltså äta fisk) så har jag ett förslag. Testa panerad kolja (eller annan vit fisk) med en sås/röra på spenat och soltorkade tomater.
Enkelt, piggt, gott.
Trevlig fastedag!
16 tisdag Dec 2025
Posted in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, vardagsmat
Etiketter
fisk & skaldjur, huvudrätt, klimatsmart, under 20:-, vardagsmat
Under medeltiden så åt man ungefär lika mycket kött som vi gör nu, i alla fall om man tillhörde de välbärgade. Men fiskkonsumtionen var mångdubbelt högre.
Det är inte så konstigt när minst 3 dagar i veckan, plus tiden för jul och påsk var fastedagar – alltså dagar när man åt fisk, men inte kött.
Sannolikt satt man för 1000 år sedan och skar upp den stekta strömmingen, på samma sätt som du och jag gör när vi äter strömming med pesto – husman med smak från Medelhavet. Men gaffel hade de nog inte, kanske tog de hjälp av händerna för att transportera fisken till munnen. Och pesto åt de säkert inte, för basilika växte inte i Sverige.
Det är lite konstigt med örtkryddor, munkarna tog med sig kryddorna när de lämnade kontinentaleuropa för att bege sig till landet i norr och anlägga kloster – och seden att odla timjan och mejram verkar ha överlevt. De örterna används ju traditionellt i ärtsoppa.
Men varför kryddade man inte biffar och grytor med örtkryddorna? Den som har en bra teori får gärna skriva ett svar i kommentarsfältet.
15 måndag Dec 2025
Etiketter
buffé, fest & meny, fisk & skaldjur, fläsk, fransk mat, huvudrätt, jul, nöt, smårätt, tillbehör, vilt
I helgen var det dags. En kompis kom över och så satte vi igång i köket. Hustrun trillade köttbullar, kompisen blandade smet och jag fixade med paté och brysselkål .
Efter några timmar – och drivor av disk – kunde vi sätta oss och njuta av arbetet. Det blev köttbullar och paté, gratinerad brysselkål och potatismos till middag.
Och joodå, vi blev nästan lika mätta som på julafton.
För det var det där med mättnad, som jag tänkte prata om. Sedan 25 år tillbaka har vi en meny som funkar väldigt bra för oss. Fisk och kall mat på julafton, kött på juldagen.
Det gör att man klarar av julklappsutdelningen utan att somna i soffan.
Julafton
Första rundan består av kallrökt lax, ägg med majonnäs och kaviar. Därefter blir det matjessill med dill som jag gör själv. De andra sillarna köper jag färdiga – och saknar ingenting utom kanske currysill.
Naturligtvis står skinkan mitt på bordet, annars blir det ingen riktig jul. Men jag gör gärna vinkokt skinka som smakar mer och ger en supergod buljong. Granne med skinkan finns hemlagad paté – lättaste receptet, gräddkokt grönkål och parmesangratinerad brysselkål. Men också en bytta med rödlöksmarmelad som är fantastisk till patén.
Varmrätterna kan verka lite ovanliga – ugnsstekt lax och janssons omelett – men laxen finns där eftersom alla i familjen inte är så förtjusta i mer traditionell julmat. Och jansson omelett är en krämigare och lite mildare jansson, helt i min smak.
Efterrätt brukar vi inte kunna få ner, däremot lite ost och frukt.
Juldagen
Dagen efter är det dags för den lite tyngre, köttigare delen av julbordet. Skinka och paté får hänga med, liksom grönkål och brysselkål.
Därefter blir det viltköttbullar, prinskorv och revbensspjäll av vildsvin. Till det en sallad med svartkål, apelsin & valnötter.
Här får nog potatismos ersätta den kokta potatisen. Den mosade potatisen gör sig bra till kött men inte till julaftonssillen.
Drycken blir mumma, alltså porter och pilsner blandat med lite portvin och bara en aning kardemummakryddad gin.
Om vi orkar så gör vi en fruktig efterrätt, kanske mangosorbet med glass eller risgrynsgröt.
Den som ännu inte har fått nog av julmat kan söka på etiketten jul, eller använda sökfunktionen längst upp till höger. Men man måste inte göra allt, man ska ta igen sig också!
14 söndag Dec 2025
Posted in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör
Etiketter
Idag börjar fastan! Det är faktiskt sant, men det är inte fastan inför påsk som drar igång. Istället är det julfastan, alltså de 11 dagar innan jul då man traditionellt avstod från kött.
Det här var en självklarhet under många århundraden, från kristendomens intåg i Sverige till reformationen när påvemakten avskaffades.
Katolska kyrkan styrde rätt mycket av livet. Medeltidens människor var till exempel lediga alla helgondagar, plus alla söndagar förstås. Det innebär att man hade lika lång ”semester” under medeltiden som vi har idag när helgerna är fria och semestern är minst fem veckor lång.
Men kyrkans makt över vad man åt var nog ännu större. Tre eller fyra dagar i veckan fastade man, liksom 40 dagar inför påsk och elva dagar innan jul.
Det kan ju låta som om medeltidens människor vandrade runt som skallrande skelett om man nu fastade så mycket. Men reglerna var friare än så – fastan innebar bara att man uteslöt kött ur kosthållningen.
Samtidigt skulle man avstå från excesser och rena sig själv inför mötet med Gud.
Jag tycker det finns något tilltalande med de här reglerna. Det blir en periodicitet – en naturlig uppdelning mellan årets olika delar. Vissa dagar låter man helt bli att käka köttbullar och spaghetti med köttfärssås. Medan andra dagar är till för att fira.
Och handen på hjärtat, visst finns det något bra i att vara lite försiktig med maten inför jul. För då vet man ju hur det blir: skinka och prinskorv, revbensspjäll och Jansson, glögg, pepparkakor och godis och…
Ja, du förstår.
Idag börjar fastan med saftig lax, tuggig smakrik havrerisotto och en mild och citruspigg gremolata – för det ska vara gott att äta, även om man ”fastar”.
20 torsdag Nov 2025
Posted in fisk & skaldjur, fransk mat, mat, vardagsmat
Etiketter
Ska du bara testa en ny maträtt under hösten 2025, så testa brandade! Det är en fransk fiskgratäng med rimmad torsk, pigga örtkryddor och lent potatismos.
Gratängen är varm och värmande när man plockar fram den ur ugnen. Som gjord för en höstdag när kylan går igenom ben och märg – och man bara längtar efter lite tröstemat.
Frågar du mig, så är omdömet givet. Brandade är – ursäkta uttrycket – svingod.
Det här behövs till 2 personer:
1 (mindre) lök
2 vitlöksklyftor
1 liten knippa persilja
1 liten knippa timjan
350 g torskfilé eller annan vit fisk som sej, kolja…
olivolja
salt & svartpeppar
Potatismoset
500 g mjölig potatis
salt & svartpeppar
1 msk smör
2 msk olivolja
1/2 dl mjölk
kokvatten från potatisen
Servering
Oliver, ärtor eller kanske mer franskt: baguette utan smör
Gör gärna så här:
Förberedelser. Tina fisken om den är fryst. Salta fisken ganska rikligt på bägge sidorna. Låt den ligga och rimma under tiden du förbereder resten.
Skala och finhacka lök. Skala vitlök, och finhacka eller riv den. Repa bladen från persilja och timjan, hacka bladen.
Sätt ugnen på 200 grader.
Potatismoset. Skala och skiva potatisen. Koka i saltat vatten. När potatisen är klar – häll av vattnet. Men OBS spara vattnet!
Värm upp potatisen tillsammans med olja och smör. Häll i mjölken och koka upp (så slipper du koka mjölken i en egen kastrull). Mosa potatisen med en potatisstöt. Späd med kokvattnet till lagom konsistens. Salta & peppra efter smak. Vispa moset slätt med en visp.
Fisken. Under tiden potatisen kokar. Fräs löken mjuk i olivolja. Skrapa ner riven vitlök och hackade örtkryddor. Skölj fisken, torka den och skär i mindre bitar.
Lägg fisken i lökhacket och tillaga den på låg temperatur. Rör runt så allt blir lagat. Salta & peppra ev lite, men OBS fisken är redan salt.
Gratängen. Olja en ugnsform. Lägg hälften av potatismoset i botten. På med fisken och löken. Toppa med resten av potatismoset. Kör i ugnen i 15 minuter. Höj värmen på slutet om du vill få lite färg på moset.
Strö gärna lite örtkryddor över den färdiga gratängen.
Två saker skiljer min brandade från den ”riktiga”. I franska recept ska det vara saltad, torkad torsk som man blötlägger. Men eftersom det är aningen svårt att få tag på har jag använd fisk som jag saltar själv. Jag har testat med både färsk torsk och fryst pangasius – och bägge har funkat bra.
De flesta franska recepten verkar tycka att man ska röra ihop fisk och potatismos till en enda röra. Men det avstår jag ifrån – ”lappskojs” fick jag nog av i Tunboskolan l Kolbäck 1971. Första skoldagen, ungefär.
02 söndag Nov 2025
Posted in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat för en vecka, pasta, vardagsmat, vegetariskt
Etiketter
fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling & fågel, pasta, soppa, vardagsmat, Veckomeny Medelhavskost, vegetariskt
Du känner väl igen uttrycket ”en måndag i november”? Det är sånt som människor säger när de menar att det är en trist dag, en skitdag.
Och sedan blir de alldeles tysta – ungefär som om det inte går att göra något åt den dagen.
Jag tror de har fel. Man kan göra något, även av måndagar i november. Man kan ta en kopp kaffe på stan och bara sitta där en stund och njuta. Man kan dra på sig träningskläderna och gå till gymmet för första gången på… Ja, på länge.
Men man kan också lägga ner lite extra omsorg på maten. Laga en helt ny maträtt. Eller bara duka lite fint.
Man kan.
Testa imorgon, för då är det ”en måndag i november”.
Måndag: Mbowa – fyllig grönsakssoppa med rötterna i Moçambique
Mbowa är en lättlagad soppa – mycket enklare att fixa till än att uttala. Värmande, smakrik. Som gjord för en måndag i november.
Tisdag: Ugnsstekt lax med havrerisotto & gremolata
Ugnsstekt lax piggas upp av ganska mild gremolata. Gott, tycker jag. Dessutom är jag förtjust i de nya matgrynen. Testa, om du inte redan har gjort det.
Onsdag: Kornotto med torkad svamp, fänkål & spenat
Kornotto görs på mer traditionella korngryn, men det blir lika gott för det. Svamp, fänkål och spenat – jo, jag tackar.
Torsdag: Fiskgryta som i Provence – sejfilé, fänkål & tomatsås
Fisk, fänkål och tomatsås är en kombo som står sig. Värmande vardagsmat en kväll när regnet smattrar – eller snön har börjat falla.
Fredag: Linguine alle vongole – lyxig fredagspasta med musslor
Vongole är blåmusslornas lite finare kusin. Mindre, fastare och godare. Gå inte förbi dem i affären. Köp med hem och fixa en snabb fredagspasta.
Lördag: Harissabakad spetskål med havrerisotto, feta & yoghurtsås
Blanda chilipastan harissa med olivolja och pensla spetskålen. Resultatet blir saftigt och gott. Ugnsstekt feta – nu snackar vi godsaker.
Söndag: Ugnsstekt kycklinglårfilé med örter, vitlök & grönsaker
Kycklinglårfiléer är mycket saftigare och godare än bröstfiléerna. Här ugnsstekta med tomater, örtkryddor och oliver.
Här hittar du fler veckomenyer med medelhavskost.
14 tisdag Okt 2025
Posted in fisk & skaldjur, mat
Etiketter
Idag är det den 14 oktober, Räkmackans dag! Och det är en dag att fira, i alla fall för mig.
Jag förstår inte den här ljumma inställningen till dagen. Jämför med hur det är på Kanelbullens dag. Då kan man knappt vända sig i mataffären utan att ha ner ett dussin bullar som ligger på en plåt och luktar ”köp mig!”.
Men idag, då är det som om handlarna har gått in på lagret för att göra en långvarig inventering. Räkmackans dag, den struntar de i.
Varför lyfter inte Ica-handlarna den här dagen och dukar upp alla läckerheter man kan ha smörgåsen? Och varför tar inte Coopbutiker med fiskavdelning in en hel eka i affären, nåja en liten jolle, i alla fall. Fyller den med räkor och ägg och majonnäs och dill och alla andra godsaker man kan ha på mackan.
För det är en läckerhet som du kan skapa som du vill. Danskt rågbröd eller Hönökaka, surdegsbröd eller vitt formbröd – du bestämmer. Sedan är det bara att ösa på med ett eller två hårdkokta ägg, köpt majonnäs (ta gärna Hellmans, det är den godaste, tycker jag) eller också gör du en aioli från grunden.
Dill tycker jag det ska vara, tomat, ägg och citron. Men när det kommer till hackad rödlök finns olika skolor, ta med eller hoppa över – du bestämmer.
Du kan också lägga till en sallad eller kronärtskockor eller avokado… så får du en hel middag och slipper steka köttbullar.
Om du vill kan du göra en lätt make over och förvandla smörgåsen till toast Skagen.
Det finns egentligen bara ett krav. Det ska vara räckor på mackan!
17 onsdag Sep 2025
Posted in fisk & skaldjur, huvudrätt, tillbehör
Etiketter
Lax är – fortfarande – fantastiskt gott. Men välj färsk fisk, som smakar så oändligt mycket mer än den industri-frysta.
Jag brukar köpa en hel laxsida när det är bra pris, och så delar jag den i bitar och fryser ner. Då bevarar man smaken på ett helt annat sätt.
Här får laxen sällskap av en fyllig och tuggig risotto gjord på havre, spenat och ärtor. Till det en mild gremolata som piggats upp av lite pressad citron.
Gott.
I alla fall om du frågar mig.
Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g lax
olivolja, salt & peppar
Havrerisotto
1 – 2 schalottenlökar
olivolja
3 dl havreris
2 – 3 pressade citronklyftor (eller 1 dl vitt vin)
ca 8 dl buljong av en sort du gillar (vatten + tärning/fond)
ca 100 g spenat, färsk eller tinad fryst
2 dl ärtor
1,5 dl riven parmesan eller grana padano
lite salt & svartpeppar
Gremolata
1 stort knippe bladpersilja
rivet skal av 3/4 citron
1 liten vitlöksklyfta, riven
1/2 dl (kallpressad) rapsolja + 1/2 dl olivolja
salt & svartpeppar
1 – 2 pressade citronklyftor
(gillar du sås & dressing – gör dubbel sats, för den här såsen blir god)
Servering
citronklyftor
Gör gärna så här:
Tina laxen om den är fryst. Sätt ugnen på 175 grader, och ägg laxen i en oljad ugnsform. Salta & peppra, och skjut in den i ugnen i 15 – 16 minuter. (Jag brukar trycka lätt på fisken, när den skivar sig fint och inte är rå i mitten – då är den klar).
Havrerisotto. Koka upp buljong i en egen kastrull. Skala och hacka löken. Fräs den glansig i olja i en tjockbottnad gryta. Häll havreriset i grytan, i med pressad citron/vitt vin och låt vätskan koka bort. Häll i buljong så det täcker, koka risotton utan lock och späd mer varefter.
Lägg i tinad spenaten när det återstår 4 – 5 minuter, färsk spenat går lite fortare. Häll i ärtorna när ca 2 minuter återstår.
Låt gärna havrerisotton koka lite längre än vad som står på paketet, om du inte vill ha väldigt al dente-havreris. Rör ner parmesan, smaka av med lite salt & peppar.
Gremolata. Lägg ”persiljebladen”, rivet citronskal och vitlök i en skål. Fyll på med olja och mixa med en stavmixer (eller använd en blender/mixer). Smaka av med pressad citron, salt & peppar.
Jag tycker att gremolata kan bli både beskt och tungt i smaken. För att minska beskan använder jag hälften rapsolja. Pressad citron finns där för att göra såsen fräschare.
Vin, mat, Alsace 