Det händer att jag letar mig ut i köket efter maten. Jag ska bara kolla om det finns lite kvar av den goda pastasåsen. Eller en bit kyckling, eller några goda ugnsstekta grönsaker med kall crème fraiche-sås.

Det är en god vana (god som i smakar gott), men det är inte en särskilt smart vana. Om man inte vill lägga på sig ännu ett extra kilo.

Men vad gör man då när det liksom suger i magen och man så gärna vill ha lite mer att tugga på?

Ett av svaren är äta smartare från början. Och då är baljväxter – alltså linser och bönor – en del av svaret. Det är mat med långsamma kolhydrater, alltså mat som gör att man känner sig mätt länge och inte drabbas av matsuget en timme efter middagen.

Dessbättre är det lätt mar att fixa till. Med några tetror böner och linser i skafferiet går det supersnabbt att fixa en sallad med baljväxter.

Här kommer två förslag.

Sallad med svarta bönor & majs
1 pkt svarta bönor (eller 3,5 dl hemkokta)
1 liten burk majs
lite olja
1 chili, spansk peppar
lite flingsalt

Gör gärna så här:
Häll av bönorna i en sil. Dela och kärna ur chilin om du inte vill ha rejält med hetta. Strimla den.

Blanda bönor och majs med .chili och olja. Smula över lite flingsalt.

Om du vill kan du göra salladen lite mer tex-mex. Plocka då fram spiskummin och oregano, och gå loss med kryddburkarna.

Linssallad med lök och persilja
1 pkt linser (eller 3,5 dl hemkokta)
1 (liten) schalottenlök
1 liten näve strimlad persilja

Vinägrett
3 del olivolja
1 del vit (balsam)vinäger
lite, lite dijonsenap

Gör gärna så här:
Häll av linserna i en sil. Skala och finhacka löken. Strimla persiljan.

Blanda ihop vinägretten. Vispa den med en visp så den går ihop till emulsion (tjocknar, alltså) och blir mycket godare.

Blanda linser, lök och persilja med vinägretten.

Men… undrar du kanske, blir det inte godare med hemkokta linser och bönor? Jo, det blir mycket godare, och billigare. Men det är inte alltid man har tid med den matlagningen en vanlig måndag – och då duger det gott med färdigkokta.

Saftiga apelsiner, krispig fänkål och crunchy mandel. Den här salladen har mycket av det som behövs för att sätta guldkant på en vardagsmiddag.

Just därför fick den bo på ett guldkantat fat under fotograferingen

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1/2 fänkål
2 apelsiner
1 rejäl näve mandel
olivolja
1 nypa flingsalt
2 nypor milda chiliflingor

Gör gärna så här:
Skär fänkålen i klyftor. Skiva den riktigt tunt, går lättast på mandolin. Lägg fänkålen i kallt vatten med is, så blir den krispig och lite mildare.

Skala apelsinerna, se till att ta bort det vita skalet. Skiva tunt med en vass kniv. Grovhacka mandeln.

Lägg apelsinskivorna på ett fat. Häll av fänkålen (se till att ta bort isbitarna – blir mindre kul att tugga på en isbit) och lägg den över apelsinen. Toppa med hackad mandel.

Droppa över lite olivolja. Strö över lite salt och mild chili. (Själv är jag förtjust i Aleppo chiliflakes och Espelette-peppar).

Ät & njut!

Tallrikarna med guldkant har en liten historia. När min mamma dog så fanns en massa saker som bara inte gick att slänga eller skänka. Jag visste inte om jag ville behålla dem – men att slänga var omöjligt.

Bland de sakerna fanns handmålade tallrikar med guldkant, lite som en blandning av tjusigt 50-tal och vulgo-retro.

”Dem behåller vi”, sade jag.

Men hustrun muttrade missnöjt. ”Då ställer vi dem i källaren, i den där tomma kistan, som vi aldrig använder”.

Jag kånkade ner den stora – och tunga – lådan med tallrikar till källaren.

Vi öppnade kistan, och den var inte tom. Där låg – guldkantade tallrikar som hustrun ärvt efter sina föräldrar. Tallrikarna hade gömt sig i kistan i 34 år utan att vi vetat om dem.

En av dem syns på bilden har ovan. Hustrun har nämligen accepterat de egna tallrikarna, så vi använder dem i bland.

Hur det gick med mina guldkantstallrikar? ”Dem ställer vi i garderoben”, sade hustrun.

Undrar hur länge de ska stå där innanvi hittar dem igen.