Det berättas att Tore Wretman, legendarisk svensk krögare, deltog i en segeltävling, men besättningen på båten var missmodig. Vinden hade mojnat och seglen slakade; båten rörde sig inte framåt med särskilt många knop.

”Jag måste pigga upp mannarna”, tänkte han och började leta efter mat. Förrådet var nästan tomt, men han hittade vitt bröd, olja och ägg. ”Kan bli en macka med majonnäs…”, Ombord fanns också räkor och ett par dillvippor.

Av de ingredienserna gjorde han rostade mackor med räkor i majonnäs. Besättningen åt och gillade maten. En ropade ”Du, vad är det här för rätt?”.

Tore Wretman tittade upp och såg att de sakta passerade Skagen, så han svarade ”Toast Skagen”.

Jag vet inte om historien är sann eller om det är en skröna, men jag gillar den – och jag gillar berättelsens sensmoral: Allt behöver inte vara så förbannat krångligt för att bli bra.

Just därför kommer här en nyårsmeny, som inte kräver att du parkerar i köket i fem dagar. Men ett råd: använd färdigkokta, frysta musslor. De smakar bra och är en riktigt lyckad genväg.

Toast Skagen – klassisk svensk förrätt, mycket mer klassiskt än så här blir det inte, för det var med rätter som den här som Tore Wretman blev berömd på 50- och 60 talen.

Huvudrätten blir en pasta. Men kan man verkligen äta det på nyårsafton, undrar du kanske. Jodå, det funkar, om det är bra pasta och en riktigt god sås, som i Linguine med räkor, musslor, vin & crème fraiche. Smakrikt med lyxiga vibbar.

Om du tycker det blir väl mycket med räkor både i förrätten och huvudrätten, så är Musselsoppa Moules marinières – lättaste receptet ett alternativ. Det är en fyllig soppa där vinet möter gräddig crème fraiche. Dessutom går det ungefär lika snabbt att fixa soppa som att steka falukorv till familjen. (Vill du snobba så kan göra som fransmännen när du äter – använd ett tomt musselskal som pincett och plocka ut musslorna ur skalen.)

På nyår ska det vara bubbel, i alla fall vid 12-slaget. Vill du ha mer mousserande vin, så häll det efterrätten! Citronsorbet & crémant – bubbel till efterrätt består av 1 – 2 kulor citronsorbet per person och så häller man bubbel över sorbeten. Det är så enkelt att ”laga” den efterrätten så till och med Homer Simpson klarar det.

Om du inte har ett skyhögt behov av att snobba (och bara dricker champagne, spretar med lillfingret och blinkar mot Carl Malmsten-soffan i vardagsrummet och Philippe Starck pressen i köket) så välj en bra spansk cava eller en fransk crémant, alltså ”champagne” gjort i andra distrikt.

Letar du efter bra crémant så kan det vara värt att kolla in hyllan med Clotilde Davenne (175 kronor, vitt, mousserande). Jag har inte druckit årets upplaga, men tidigare har det varit en bra crémant, och jag ser att vinjournalister skriver om vinet även i år.

Alf Tumble, den snobbige mannen som ockuperar DN:s vinspalt, sätter etiketten ”budget” på Clodilde Davenne. Själv får jag ställa mig på tå, och om jag har tur kanske jag når så högt att jag kan betala en nyårs-flaska.

Annars får jag nöja mig med en cava för dryga hundralappen. Det funkar också väldigt bra.