Gräddkokt grönkål – ännu godare grönsak

Etiketter

, ,

Grönkål är lite som Askungen i Disney-filmen på julafton. Den kommer in i köket som ett skrynkligt och ledset blad, men efter lite hjälp av kocken (inte mössen!) så växer det fram till en smaklig juvel.

Min egen uppskattning har också vuxit. Från något gott att ta fram en vecka per år till en grönsak jag gärna äter både höst, vinter och vår.

Men en sak har inte hängt med: grönkålsreceptet på den här bloggen. Där står fortfarande att man ska använda fryst kål, trots att det var rätt många år sedan jag själv letade i frysdisken när det var tid för julstöket.

Läge att bättra sig med andra ord. Och därför kommer här ett recept på den grönkål jag lagade när vi gjorde julmat i helgen.

En liten sats grönkål till julbordet:
400 g grönkål
smör & kallpressad rapsolja
salt & svartpeppar (eller vitpeppar)
2 dl crème fraiche (ja, ta den feta), eller grädde
1 dl vatten
lite mindre än 1 msk kycklingbuljong

Gör så här:
Skölj och ta bort de grova stjälkarna från grönkålen. Strimla bladen fint, hacka gärna bladen en gång till. (Om du använder färdigskuren kål så lönar det sig att hacka bladen och ta bort de grova stjälkar som brukar finnas i påsen).

Fräs kålen i smör (för smörsmaken) och kallpressad rapsolja (för den nötiga smaken). Krydda med salt & peppar. Häll i crème fraiche, vatten och kycklingfond. (Smaka så det blir hög smak, men inte för salt). Låt kålen koka så där 5 – 10 minuter.

Har du bråttom och vill använda fryst grönkål så hittar du ett recept här.

Värmande laxsoppa med aioli

Etiketter

, , , ,

Tänk hur det såg ut under första halvan av 1900-talet. Uppe på höjder och ute vid havet låg sanatorier dit tbc-patienter kördes för att få andas ”bra luft”.

Vårdbiträden i stärkta förkläden skyndade som Duracellkaniner runt med patienterna. Efter varje måltid skulle de ute i friska luften, helst ut i solen.

Jag har alltid trott att det var den lutherska moralen som knuffade ut patienterna på altanen, även om det var mitt i vintern. Du vet ungefär samma moral som säger att arbetade timmar på morgon på något sätt är ”finare” än arbetade timmar på kvällen.

Men nu under pandemitider har jag hört läkare prata om andra förklaringar: stunderna i friska luften, framför allt i solen, gav de tbc-sjuka en chans att bygga D-vitamin ur solstålarna – och den viatminkicken stärkte imunförsvaret. Alltså blev de friskare.

Det är samma tanke som läkarna på Walter Reed-sjukhuset hade när de tryckte Donald Trump full med D-vitamin för att motverka Covid-19.

Men även för oss som inte har tbc, och (ännu) inte har covid-19 kan det under vintern vara smart att fylla på depåerna med den där vitaminen. Solen är ju inte direkt stamgäst så här års.

Vitamin D hittar du i feta fiskar, inte minst i lax. Så den här laxsoppan är en bra – och god – början om du vill boosta immunförsvaret.

Men om du funderar på den här rätten, hoppa inte över aiolin. Vitlöksmajonnäsen ger en helt annan fyllighet. Rör ut en klick i en tallrik laxsoppa och ta en sked så förstår du vad jag menar.

Om du har tid gör du egen aioli till soppan, det är varken svårt eller långdraget. Men om du saknar den tiden kan du utgå från färdig majonnäs. Pressa då i lite vitlök, krydda med en liten smula fransk dijonsenap och runda av smaken med en aning crème fraiche.

Det här behövs till 4 personer:
1 liten fänkål, ansad och strimlad
3 schalottenlökar, skalade och hackade
olivolja
3 klyftor vitlök, skalade och hackade
svartpeppar & aningen salt
2 msk tomatpuré
1 dl torrt, vitt vin
5 dl fiskbuljong, tärning (eller fond) + vatten
7,5 dl hummerbuljong, fond + vatten
500 g laxfilé utan skinn och ben, skuret i mindre bitar

Aioli
1 bit vitt bröd stor som en valnöt
1 msk kallt vatten
1 äggula
2 tsk fransk senap
1 vitlöksklyfta, skalad
2 dl olja, mest rapsolja men olivolja efter smak
1 – 2 tsk pressad citron
svartpeppar & lite salt

Gör så här:
Fräs fänkål och lök glansig i olivolja. I med hackad vitlök, tomatpuré, salt & svartpeppar – fräs en stund till.

Häll i vin, fiskbuljong & hummerfond. Låt allt koka tills det är riktigt mjukt, ca 40 minuter. Lägg i fisktärningarna och låt dem ”nästankoka” i 5 minuter.

Mixa soppan. Värm upp den och smaka. Lite mer hummerfond, kanske.

Under tiden soppan kokar gör du aiolin. Lägg en bit vitt bröd i vatten och låt det suga upp vätskan. Lägg bröd och senap i en mixer. Pressa i vitlöken och knäck i äggulan. Sätt mixern på medelhastighet. Häll i oljan, först bara droppvis, sedan i en tunn stråle. Smaka av med salt, peppar & pressad citron.

All den goda julmaten – på lördag är det dags

Etiketter

, , , , ,

Bästa sättet att göra julmat är att göra den tillsammans med vänner. Jag och en kompis brukar ses en dag i december. Under några timmar röjer vi runt i köket – sedan ser det ut som om Homer Simpson hade pryat som kock. Men i frysen ligger trinda köttbullar, glänsande patéer och långkokt grönkål, glazade revben och gräddkokt brysselkål.

På lördag är det dags. Då drar vi fram knivar och skärbrädor, och så sätter vi igång. Men vi gör bara en bråkdel av recepten här nedan.

Det klart att du kan göra precis allt – från den första assietten med gravad lax till den sista chokladpralinen som de övermätta trycker ner innan de lutar sig bakåt i soffan. Men handen på hjärtat, vad är det för mening med det? Julen är ju faktiskt till för att ta det lugnt, inte för att stressa ihjäl sig.

Paté är en av de saker vi gör varje år, oftast Hemlagad paté – lättaste receptet, just för att det är enkelt att fixa. Man slipper mala lever och man slipper laga den i vattenbad. Tyvärr finns inte den här patén med senare upplagor av Vår kokbok, där jag en gång hittade receptet.

Ingen jul utan köttbullar, det gäller här hemma också. Därför trillar vi en större mängd med de trinda bollarna. Har vi viltkött brukar vi mala det, annars går det faktiskt lika bra med nötfärs – och om vill blandar man i fläskfärs för att få lite fetare bollar som håller ihop. I receptet Älgköttbullar med vitlök och timjan & med fläskfärs finns två olika varianter som man kan utgå ifrån.

Vad det gäller revbensspjäll så har vi testat några olika recept under åren. Har du tillgång till vildsvin så testa gärna Revbensspjäll av vildsvin – smakrikt, kryddigt & gott på julbordet. Skulle det stå en slatt rom hemma, så kan du använda den till Tunna revben med rom-glaze. Receptet har jag inte hittat på själv, men det är gott ändå…

Idén att använda apelsin som smaksättare har jag dock hittat på. Det finns i Revbensspjäll med honung & apelsinglaze.

Varje år vid jultid kommer man hem med grönkål i matkassen – och varje år säger vi tillvarandra ”Varför äter man inte det här oftare?”. Grönkål förtjänar verkligen det uppsving som de gröna bladen håller på att få.

Skulle du drabbas av akut grönkålssug så kan man laga den smakrika portugisiska soppan Caldo verde. Eller blanda ost, grönkål och valnötter till fyllning i Grönkålspaj med valnötter.

Annars kan du vänta till julafton och avnjuta juvelen på julbordet Gräddkokt grönkål – godaste grönsaken tillsammans med skinkan. Men tänk på att receptet är avpassat för fryst grönkål. Har du färsk behövs inte lika mycket grönkål, och fräs den innan den får gotta ihop sig med grädde. Om du använder färdigskuren färsk grönkål så brukar den vara ganska grovt strimlad. Kan vara värt att hacka den en extra gång.

Men julens gröna är inte bara kålen. Rödlöksmarmelad är fantastiskt till patén, Apelsinmarinerade morötter är överraskande gott. Det gäller också Glaserad kålrot, och Ugnsbakade rödbetor, smörstekt grönkål & chèvre-crème. Eller testa Ljummen sallad med svartkål, apelsin & granatäpple.

Den klassiska svenska rödkålen har jag aldrig gillat, det är liksom för mycket socker som klistrar igen smaklökarna. En fräschare variant är Alsassisk rödkål med lök, vin & valnötter. (Även om det egentligen ska vara kastanjer i den franska rödkålen).

För mer hard core-vegetarianer kan man satsa på Wokad brysselkål och lacto-ouvo vegetarianer hittar en bra rätt i Örtkryddad paté med linser & morötter, rosmarin-crème fraiche.

Men en sak brukar jag spara till dagen före julafton – julskinkan. Om du ska tillaga den själv, välj gärna vinkokt skinka och koka den i vin och äppeljuice. Då får den en fylligare smak, dessutom får du en fantastisk buljong att använda i grytor.

Trevligt julmatsstökande!

Rustik sydfransk lammgryta – som sköter sig själv i ugnen

Etiketter

, , ,

Latar matlagning finns nästan inte. Visst, först måste man ställa sig vid spisen en stund. Men sedan skjuter man in lammet i ugnen, och då lagar den här grytan sig själv.

Under tiden kan du läsa en bok eller leka med barnen eller – hemska tanke – städa. Men en sak kan du vara säker på: grytan skickar runt mustiga lukter i köket. Vitlök, örtkryddor, vin…

Jag använde lammlägg i den här grytan. Det är en mustig och rustik del av lammet, men det innehåller en jäkla massa senor som man får skära bort på tallriken. Vill du ha ”renare” kött så kan du ta grytbitar eller lammstek, då får du också en mer snabblagad gryta.

Det här behövs till 4 personer:
drygt 1 kg lammlägg med knäckta ben så du får ‘grytbitar’
250 g schalottenlök
2 hela vitlökar
olivolja
salt & svartpeppar
ca 1/2 flaska rött vin, inte alltför strävt
en skvätt vatten
ett gäng persilje- och timjanskvistar
om du vill: 2 – 4 morötter
2 pkt bönor, vita, svarta eller blandade – eller ca 7 dl hemkokta bönor
lite röd balsamvinäger

Ris eller bara sallad och ett gott surdegsbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skala schalottenlöken. Ta bort lösa skal från vitlökarna och halvera dem.

Skär köttet så du får stora grytbitar. Bryn dem i omgångar i olja. Salta & peppra. Vispa ur stekpannan med lite vatten för att få med de goda stekresterna.

Lägg lammläggsbitarna i en stor ugnsform. Häll över vatnnet från stekpannan och tryck ner vitlök och schalottenlök. Bind ihop timjan och persilja med steksnöre och tryck ner det också.

Koka upp vinet och häll det över köttet. Täck med folie och ställ in i ugnen i ca 2 timmar. Vänd köttet några gånger under tiden.

Skala och grovtärna morötterna. Låt dem koka med ca 45 – 60 minuter. Skölj bönorna och låt dem koka med den sista halvtimmen.

Ta ut formen och smaka på spadet. Droppa över så mycket röd balsamvinäger så att smaken blir pigg och frisk.

Ät med ett gott surdegsbröd och en sallad. Ris om du vill. Och lite vin om det skulle råka vara fredag.

Det här är en sydfransk gryta i dubbel mening – inspirationen kommer från Medelhavskusten både i öster och väster. Provence har fått släppa till idé med lamm kokt i vin. Från Languedoc kommer det där med att tillaga grytan i ugnen och att ha med vita bönor.

När det gäller sydfranska kök tycker jag att jag är ganska hemma. Värre är det med framlägg och baklägg på lammet. Det ena har mer kött, men jag har glömt vilket det är.

Om du är lika vilsen som jag på lammlägg så finns bara en enkel tumregel: leta efter bitar med mycket kött.

Spansk vitlökssoppa med tomat – fritt efter Carl Butler

Etiketter

, , , , ,

Vad händer om man trycker ner 15 vitlöksklyftor i en gryta och låter dem koka länge tillsammans med tomat?

Jo, då får man en fyllig spansk vitlökssoppa där vitlöken bidrar med en mild, nötig smak. Om du tror att vitlöken blir skarp, och att andedräkten kan döda vampyrer, så är du helt fel ute.

Ungefär det här receptet finns i Carl Butlers Kokbok från 1974. Jag är säker på att jag har ett exemplar, men när soppan skulle på spisen hade kokboken gått och gömt sig. Nu gör det inte så mycket eftersom det finns massa recept på nätet.

Jag har följt originalreceptet (tror jag, kokboken är som sagt på rymmen). Men på en punkt har jag gjort uppror mot kocklegenden: brödet är stekt till krutonger. För mig ger det soppan lite välbehövlig crunch.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
12 – 15 vitlöksklyftor
olivolja & svartpeppar
1,5 tsk (starkt) paprikapulver
2 burkar körsbärstomater (eller hela tomater)
12 dl buljong, vegetarisk eller kyckling (tärning/fond + vatten)
4 ägg
4 skivor vitt bröd, t ex surdegsbröd
lite hackad persilja
ev salt

Gör så här:
Skala vitlöksklyftorna och dela dem. Stek i olja på svag värme ca 4 – 5 minuter utan att de får färg. I med paprikapulvret och fräs en liten stund. Kör några varv med svartpepparkvarnen.

Klipp sönder tomaterna med en sax i burkarna. Häll i tomater och buljongen i grytan. Koka på svag värme i 45 minuter. Mixa soppan slät med en stavmixer.

Knäck äggen i koppar och häll försiktigt ner dem i soppan. Koka 3 – 4 minuter. Smaka om det behövs något salt, strö över hackad persilja.

Skär brödet i kuber. Stek i olivolja tills krutongerna börjar få färg.

Det var det där med att leta… En gång skulle jag köpa bananer i den lilla servicebutik som låg granne med vår dåvarande lägenhet. Jag travade iväg till affärens minimala grönsaksdisken.

Inga bananer, det såg jag direkt. Men man ska ju leta metodiskt – det är i alla fall det alla självutnämnda superletare försökt lära mig genom åren – så jag sökte nogsamt av disken: Tomater, gurka,lök, äpple, päron.. Men inga bananer.

Till slut gick jag fram till innehavaren.

– Har du inga bananer? frågade jag.

– Vad är det med dig, har du druckit dålig sprit? kontrade han.

Och så pekade han ovanför grönsaksdisken. Där hängde tiotals bananklasar på krokar.

Med de förutsättningarna är det inte så konstigt att Carl Butlers Kokbok kan smita iväg och gömma sig.

Pasta & en smakrik grönkålssås med bönor och crème fraiche

Etiketter

, , , , ,

Det här behövs till 4 personer:
1 lök, gul eller röd
olivolja
ca 125 g grönkål
2 vitlöksklyftor
1 röd paprika
1 chili, spansk peppar
salt & svartpeppar
2 dl crème fraiche (ja den feta är fortfarande godare)
2 dl kokvatten från pastakoket
1 pkt blandade bönor, eller vita eller svarta…
1 – 2 nävar valnötter

Pasta till 4 personer

Gör så här:
Skölj grönkålen och ta bort de grova mittsträngarna. (Om du använder färdigstrimlad grönkål – ta bort de grova ”strängarna” och hacka ev igenom den en gång till). Skala och hacka lök och vitlök. Dela och kärna ur paprika och chili. Strimla.

Fräs löken glasig i olja. Ner med grönkålen och låt den fräsa. Efter en stund har du i paprika och chili. Salta & peppra.

Koka pastan under tiden.

Häll i bönor och crème fraiche i pastasåsen och så lite stärkelserikt vatten från pastakoket. Låt koka tills allt är lagom al dente.

Vin chaud – som glögg men godare

Etiketter

, ,

– Har vin någon glögg hemma till Första advent? frågade hustrun häromdagen.

Rösten var så där förväntansfull som den är hos barn när de frågar om Tomten kommer snart. Eller hos mig när jag frågar om vi ska börja med fredagsmaten.

Vi har en smula olika inställning till glögg, om man säger så.

För hustrun är det gudarnas nektar som gör att man står ut med den mörkaste av månader. För mig är glögg en russintung blandning där Tomtarna på Blossa måste ha tappat hela sockerskålen i det glödgade vinet.

Är du det minsta som jag så tycker jag att du ska testa Vin chaud istället. Mindre sött och mindre russintungt. Eller som en ”glögg”  med pigga toner av apelsin, kanel och vanilj.

Men oavsett vad du väljer: Trevlig Första advent!

Det här behövs till 3 personer:
1/2 flaska hyggligt rödvin, inte alltför strävt
1 kanelstång
1/2 vaniljstång, delad och urskrapad
1/2 apelsin, pressad – det är bara saften man använder
2 msk strösocker, kanske lite mindre


Gör så här:
Häll allt i en kastrull. Värm tills det precis börjar ryka. Ta av från plattan, sila bort kryddorna.

Brukar du läsa den här bloggen – och tycker att du känner igen receptet? Bara lugn, det är inte du som har drabbats och blivit klärvoajant. Vin chaud har funnits med varje år inför advent; jag är liksom orolig för att någon ska missa det jag tycker är den godaste ”glöggen”.

Parallèle 45 – pigg trotjänare från Cotes du Rhône

Etiketter

Från Rhône-dalen kommer massor av bra viner. Det är Guigal och Delas Saint-Esprit, Cycliste och viner som heter samma sak som området: Cotes du Rhône.

Kanske träffar man på de här vinmakarna för att de har viner som ligger runt 100-lappen, alltså den nivå som rätt många av oss tycker att vi kan lägga på en flaska vin när det är dags för fredagsmiddag.

En av trotjänarna på Bolaget är Parallèle 45 (119 kronor, rött, ekologiskt). Även om varumärket har hängt med några år så är det inget gammal och trött vin möter när man korkar upp årgång 2018.

Lukten är kryddig och fruktig med lite av söta mörka bär. Men så kommer det stråk av något piggt och levande och ungt, något som signalerar körsbär i min hjärna.

Vinet är – som de flesta från Rhône-dalen – gjort på en blandning av syrah och andra druvor. I Parallèles fall samsas musten från grenache- och syrahdruvor i flaskan.

Kanske är det den för området typiska druvblandningen som gör det, jag vet inte. Men jag hittar samma lukt som i så många andra viner Rhône-vinet; något i positiv mening mörkt och dovt. Inte helt olikt klangen från en mansorkester där tenorerna inte dominerar ljudbilden.

I munnen är det ett piggt och klart trevligt vin. Men årgång 2018 är fortfarande ganska ung – det har alltså en rejäl ryggrad av strävhet som ropar efter en köttbit på tallriken.

Vi drack det till lövbiffsrullader, roulade de boeuf, en matchning som funkade bra. Men ännu bättre tror jag vinet skulle trivas tillsammans med en entrecote med bea – eller kanske örtolja, om man ska försöka vara lite nyttigare.

Röra med vita bönor & soltorkad tomat, mos på blomkål & potatis

Etiketter

, , ,

Det här är verkligen vegokäk som kan få den mest inbitna köttätare att fundera på om han valt rätt väg i livet. Mos som är mjukt och värmande en råkall höstdag. Röran med vita bönor och soltorkad tomat är fyllig och… ja, helt enkelt skitgod.

Även om du dissar de andra delarna, så testa röran. Jag tror den funkar bra även till många andra saker, pasta till exempel.

Vill du göra maten vegansk, så tar du växtbaserad grädde och utesluter fetan, såklart.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
650 g potatis, ca 8 potatisar
400 g blomkål, ½ 1 litet blomkålshuvud
½ dl crème fraiche (34 % är godare)
ca 2 dl spad från koket
2 – 3 msk olivolja
salt & svartpeppar

3 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
1 vitlöksklyfta, skalad
7 soltorkade tomater
1 chili, spansk peppar
1 pkt kokta bönor: vita, svarta eller blandade
1,5 dl crème fraiche (32 % är…, ja, du vet)
ca ½ dl vatten

300 g gröna bönor, frysta och tinade
1 vitlöksklyfta, skalad
olivolja
flingsalt & svartpeppar

1 näve valnötter, grovhackade
ev ½ pkt feta (75 g) i mindre bitar

Gör så här:
Skala potatis och skär i mindre delar. Dela blomkålen i mindre bitar. Koka i väl saltat vatten tills potatis och blomkål är riktigt mjuka, tar kanske 15 – 20 minuter. Häll av kokvatten, men spar det.

Häll i crème fraiche och olivolja. Mixa slätt, späd med kokvattnet till lagom konsistens. Salta & peppra.

Dela och kärna ur chilin. Strimla den och de soltorkade tomaterna. Skölj bönorna. Skala och hacka löken.

Fräs löken mjuk i olivolja, salta & peppra. Häll i crème fraiche och lite vatten. I med soltorkade tomater, chili och bönor. Pressa i vitlöken. Koka till allt är genomkokt.

Stek de tinade gröna bönorna på rejäl värme. Pressa ner vitlök på slutet. Krydda med flingsalt & svartpeppar.

Ät med grovhackade valnötter och smulad feta, om du vill.

Det har ju hänt någon gång att jag har skrivit om min skeptiska familj. Ja, du vet onda ögat inför ännu en torskrätt, eller fransk fyllning i lövbiffen…

Men den här gången var det övervägande soliga leenden. Hustrun berömde maten. Sonens flickvän gjorde tummen upp. Det var bara sonen som såg skeptisk ut och tog lite, lite av maten. Klart ovanligt för en som tränar massor och lever på dubbla luncher, middag och så lite extra mat på kvällen…

I det här receptet har jag grejat runt med ingredienserna, men jag har inte alls kommit på originalidén. Den kommer från den utmärkta matbloggen Under tian.

Roulades de boeuf – klassisk fransk husman

Etiketter

, , ,

Fredagslunch på jobbet igår. Efter maten en kopp kaffe och så lite prat om vad man ska äta i helgen. Mycket roligare samtalsämne än Corona och de senaste nedskärningarna, i alla fall om du frågar mig.

Jag berättade att jag funderade på rullader, alltså lövbiff där man rullar in fyllning innan man steker dem.

En arbetskamrat – yngre än mig – fick något drömmande i ögonen.

– Lövbiff, sade hon, det känns som mat vi åt hemma när jag var barn på 80-talet.

Just så tror jag att det är. Det här är mat som smakar lite som förr. Mat som fru Maigret lagade till sin man kommissarien när han kom hem från stationen. Mat som Jaques Tati kunde ha snubblat över i en film när han var ute och saboterade semestern.

Men mest smakar det som omsorgsfull mat, hämtad från en värld utan halvfabrikat och ett thai-ställe på hörnet.

Det här behövs till 4 personer:
700 g lövbiff
100 g rökt sidfläsk (eller lard, fransk bacon)
2 schalottenlökar
2 vitlöksklyftor
5 cornichoner eller lite ättiksgurka
1 msk fransk dijonsenap
olivolja eller smör
salt & svartpeppar
tandpetare av trä

Skysås
2 dl vatten
(drygt) 1,5 dl crème fraiche – och ja, den feta är godare
ca 1,5 tsk fransk dijonsenap

Ät gärna med klyftpotatis och ugnsbakade körsbärstomater

Gör så här:
Skala och finhacka schalottenlök och vitlök. Finacka cornichoner eller en liten hand ättiksgurka. Skär bort svålen från sidfläsket. Skiva tunt och skär varje skiva i riktigt tunna stavar.

Fräs löken i olivolja utan att den tar färg. Låt vitlöken fräsa med på slutet.

Blanda lök, vitlök, sidfläsk och senap. Smaka. Gillar du senap kanske du ska ta lite mer.

Lägg lövbiffarna mellan två bitar plastfolie och tryck ut dem – en skiva i taget – så att de blir tunnare. Salta & peppra. Lägg lite fyllning (1 tsk kanske) på varje skiva. Vik in sidorna och rulla sedan lövbiffarna till en rulle. Fäst med tandpetare.

Stek rulladerna i olivolja eller smör tills de har rejält med färg, tar kanske 10 minuter. (Här är det bra med två stekpannor, annars får man nog steka i två omgångar). Lägg över lövbiffsrullarna i en traktörpanna eller gryta. Häll på vattnet och koka ca 10 minuter. Tryck i crème fraiche. Krydda med senap och ev salt & peppar. Smaka om du vill ha  lite högre kryddsmak.  

Jag åt rulladerna och tyckte det var himmelsk gott. Särskilt såsen växte när den fick lite mer senap.

I glaset fanns rödvin och äntligen kändes det som fredagskväll.

Bredvid satt min skeptiska familj. Den hade tittat misstroget på mig när jag drog fram senap och lök och alla andra saker som man kan tycka är konstigt.

I deras lövbiffar var det nu en fyllning av vitlöksost och strimlat, rökt sidfläsk.

Ja, alltså det blir gott det också, men det är ju inte samma sak. Då blir det inga roulade de boeuf, ingen feeling av fransk familjerestaurang med madame i matsalen och monsieur i köket.