• Alsacevin första gången
  • Bra bloggar
  • Goda franska viner
  • Lite om mig
  • Resa i Alsace

Vin, mat, Alsace

Vin, mat, Alsace

Kategoriarkiv: Alsace

Eins zwei dry – piggt som en vårvinterdag & snobbiga tyskar

05 söndag Feb 2023

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, resor, vin, vinodling, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, resor, vinodling, vitt vin

Ska du åka på semester? Då brukar jag lite förnumstigt dels ut råd, så där som: Besök en vinproducent, det är nästan alltid trevligt och intressant.

Det är bara det lilla ordet nästan – för ibland är det inte så kul. En gång i Trentino i norra Italien klev vi in till en restaurang som också sålde gårdens vin. Vi var nybadade och ruffsiga i håret efter ett dopp i den lilla aplsjön Kalterner see.

Visst, vi blev insläppta och vi fick handla lite vin. Men personalen tittade på oss som om vi var några efterblivna kusiner från landet som inte hade fattat vilket fint och coolt ställe vi frekventerade.

I somras hände något liknande. En lördagseftermiddag körde vi norrut genom Pfalz kuperade landskap i södra Tyskland.

Ibland körde vi igenom en by, och någon gång passerade vi en vingård. Inte lika pittoreskt som Route des Vins, den franska vinvägen i Alsace ett tiotal mil längre söderut. Men helt okej.

När klockan började närma sig svensk middagstid körde vi in i Dedesheim, en blomstrande by med hotell och caféer och ett och annat korsvirkeshus som såg ut som Frankrike – men mer putsat och tjusigt.

Vi letade efter von Winning, pålitlig producent med flera bra viner på Bolaget. Och jodå, vi hittade das Weingut. Lika putsat och fint som resten av byn, men trevligt och välkomnande.

Vi klämde in vår otvättade Renault mellan putsade Mercedes och ner-cabbade BMW. Och så gick vi in i försäljningslokalen som också var bar/café/restaurang.

Sedan blev vi stående.

För ingen av de anställda gjorde minsta antydan till att prata med oss. Istället började vi gå runt bland vinerna. Konstaterade att det var samma sortiment som hemma i Sverige.

Men det fanns en skillnad: Vinerna hos producenten i Dedesheim var dyrare än på Systemet, Torpavallsgatan i Göteborg.

Vi backade ut ur lokalen, satt oss i bilen och åkte iväg. Inte ens en liten, liten skråma på en BMW får 550 000 lämnade vi kvar.

Lite längre norrut i Pfalz kom vi till Bingen am Rhein (som så klart ligger vid Rhen). Där tog vi färjan till Rüdeshaim am Rhein (som, ja du fattar var det ligger, fast nu pratar vi vinregionen Rheingau i Hessen).

Det blev en kort men fantastisk färjetur med dramatiska berg i nordväst och mjukt vinodlingslandskap i öster.  Och sedan en trevlig småväg mellan byarna på Rhens norra sida.

Just i Rüdesheim finns producenten Leitz med många goda viner på Bolaget. Härom veckan var jag på Systemet Torpavallsgatan i Göteborg (ja, det händer att jag gå in där ibland) och fick med mig några flaskor Eins zwei dry Riesling 2021 (101 kronor, vitt).

Det är en klart trevlig bekantskap. Mineral, syra och päron i lukten. Smaken är frisk med ganska tydlig syra (lite som att äta ett Granny smith-äpple), men päron och mineraltonerna hänger också med in i munnen.

Eins zwei dry är ett vin att bli glad av – trots det lite för vitsiga namnet. Det smakar på något sätt som en vårvinter-dag. Forfarande kallt, men med löfte om värme i luften

Vi drack en flaska till snällt kryddat fläskkött, och tyckte det funkade bra. Testa gärna kombon riesling och fläsk, men välj kanske ett vin med aningen mer restsötma.

Skaldjur funkar säkert bra till vinet, och till rätter med tysk eller fransk potatissallad, där vinägrett är ”såsen” i potatissalladen.

Om vi stannade och provade vin hos Leitz i Rüdesheim? Nej, det gjorde vi inte. Och det kanske är lika bra, för då hade jag säkert gjort en liten, liten repa på en BMW-cab. Du vet en sån där som kostar minst 550 000.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Saumon à l’alsacienne – lax med svampsås som i Alsace

21 måndag Nov 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ 1 kommentar

Etiketter

Alsace, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, sås & röra

Den här laxen måste du testa någon gång! Smaken är överraskande – jag tror det är kombinationen av svamp, vin och tomatpuré som får smaklökarna att först inta positionen ”okänt föremål på ingång”. Men bara en nanosekund senare lutar de sig nöjt tillbaka och signalerar ”faran över”.

Men som svensk borde man vara van vid den här smakbrytningen: syra från vinet, lätt sötma från tomatpurén och så den feta fisken. Det är ofta så svensk husmanskost ser ut – tänk köttbullar med gräddsås och lingon, så kanske du förstår vad jag menar.

Saumon à l’alsacienne är rätt vanligt om man kollar på franska sajter. Jag tycker det är lite förvånande. Det finns väl ingen lax i Alsace, tänker jag. Men ursprunget är kanske forell eller annan laxfisk som letat sig in i floden Inn eller simmar mot strömmen i Rhen.

Oavsett vilket. Gott blir det – och lite förvånande.

Det här behövs till 3 personer:
550 g lax utan skinn och ben
smör (eller Bregott) och rapsolja
salt & peppar
1 tsk torkad timjan

Svampsås
3 dl torrt vitt vin (t ex Riesling från Alsace)
1 klyfta citron, pressad

350 g champinjoner
smör och rapsolja
1/2 tsk torkad timjan
salt & peppar
1 msk tomatpuré
1 msk vetemjöl
1/2 dl hackad persilja

Lite grönt på toppen, t ex hackad persilja eller timjan

Servering
Potatismos är gott till, men även ris eller kokt potatis funkar

Gör så här:
Skär bort skinnet från laxen (se nedan) och skär fisken i portionsbitar. Koka upp vin och pressad citron så alkoholen kokar bort.

Skölj/torka av svampen och skiva den. Stek den i smör (eller Bregott) och rapsolja. Pressa ner tomatpuré och krydda med salt, peppar & timjan. Stekt så svampen får lite stekyta. Ställ åtsidan.

Bryn laxen i smör och olja i en stor stekpanna/traktörpanna. Salta, peppra, strö över timjan och provencalska örter. Vänd och gör på samma sätt på den andra sidan. Häll över det varma vinet och nästan-koka på lägsta värme i ca 5 minuter.

Värm upp svampen och pudra över mjölet. Rör hela tiden i kastrullen så det blir en tjock redning. Späd med fiskspadet/vinet i omgångar. Rör så såsen tjocknar. Häll till sist över det sista av fiskspadet. Låt allt koka upp och häll svampsåsen över laxen.

Koka potatis eller ris under tiden.

För några år sedan köpte jag en filékniv på IKEA. Det är ett av de bästa köp jag har gjort: kniven är tålig och böjlig så bra att till och med jag har lärt mig att filea fisk.

Gör så här för att skära bort skinnet. Lägg laxfilén med skinnsidan ner på en skärbräda. Ta tag med en handen i fiskstjärten. Sätt in kniven där fiskköttet börjar (men akta fingrarna). Böj kniven så den är parallell med skärbräden, skär sedan bort från stjärten.

Det där var väl inte så svårt?

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Ska du till Alsace – åk till Saasenheim!

21 onsdag Sep 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, resor

Funderar du på att åka till Alsace. Kanske en höstresa? Eller har du redan börjat fundera på nästa års semester?

Då har jag ett anspråkslöst förslag. Åk till Saasenheim, så där en två mil öster om Selestat. Inte för att byn i sig är så märkvärdig, det är en vanlig bondby med korsvirkeshus, traktorer och lite lukt av jordbruk (läs svin och kossor).

Men boendet som finns i Saasenheim är märkvärdigt. Där har Nina och Antoine Lauffenburger en stadig alsacisk villa med en semesterlägenhet på övervåningen. I trädgården står Le cottage de Nina, ett attefallshus fullt inrett för en behaglig semester.

Trädgården är full av överraskningar. Till vänster finns en boulebana, längst ner ett vattenfall och vid poolen står speglar, statyer och ett bananträd som ger små gula bananer framåt hösten.

Men det mest överraskande är inte trädgården, utan värdarna. Vi bodde i lägenheten – senor Mikes lägenhet som den heter – under två veckor i början av sommaren. I trädgårdshuset fanns ett par från nordvästra Frankrike, en eftertänksam dam och en man som var så ivrig på nästa sak att han inte kunde stå still när han pratade. Vänta på en stapplande mening på franska var det inte tal om.

Men värdparet behandlade oss med samma öppenhet. En eftermiddag när vi låg vid poolen kom Antoine förbi och frågade om vi ville ha en öl.

”Öh, jovisst. Ja tack”, svarade vi.

Svepte in oss i en badhanduk och följde med till poolens utekök, döpt till Place de la Bière. Där hällde värden upp fatöl åt oss och slog sig ner för att prata. Samtalet var på högtyska – alltså sådan som man lär sig i skolan – och i så långsamt tempo att även jag kunde delta. Men deras modersmål är elsassiska, alltså den sydtyska dialekt som man traditionellt pratar i Alsace.

Jag har visserligen varit där ganska många gånger – och pratat min knaggliga tyska – men jag har inte umgåtts så nära att jag har hört dem prata elsassiska med varandra. Det är en sjungande dialekt, låter lite som en glad norrman som försöker sig på ryska. Och, man fattar faktiskt inte ett enda ord, men det låter kul.

Jag lärde mig en fras på elsassiska ”wir sind schweda” (vi är svenskar). Och det försökte jag också säga när jag presenterade mig. Jag tyckte jag pratade tydligt och gick liksom ner i tonfallet i slutet. Du vet som man gör när man presenterar sig med visst eftertryck. Mannen jag pratade med stirrade tomt framför sig tills Antione, värden, grep in och sa ”han menar ‘wir sind SchwedAH'”. Avslutningen på meningen var hög och klingande, lite som när gökuret gal. Då log mannen brett och sa ungefär ”vad kul att träffa svenskar”.

Om det inte har framgått så är elsassiska släkt med schweizer-tyska.

En dag kom värdparet förbi och frågade vad vi skulle göra på lördagskvällen. Det var Sankt Johannes-afton – eller Feu de St. Jean – och då bränner man bål. Värdparet skulle dit och nu undrade de om inte hyresgästerna ville hänga på.

”Öh, jovisst. Ja tack”, svarade vi.

Så kom det sig att vi travade en dryg kilometer mellan fält med vajande majsplantor. Antoine eftertänksamt med händerna på ryggen, Nina vänligt konverserande och fransmannen i Le cottage de Nina studsade omkring någonstans.

Målet var festföreningens lokal i utkanten av byn. Där väntade ett helt fält fullt med människor, bänkar och bord – och så flera stationer där man kunde köpa tarte flambée och korv, öl och alsacevin. Fältet var fullt – och då menar jag verkligen fullt – med människor, cirka 1 500. Inte så illa för en by med 650 innevånare.

Jag kan avslöja att på en fransk byfest så gör man ungefär samma saker som på en svensk: man pratar, och så äter man och så tar man en öl. Ja, och efter en stund är det tomt i glaset och då måsta man ställa sig i kön för att få en öl till.

Men det mest spektakulära kom när mörkret lagt sig över festfältet. Då tändes bålet och det var inte som på Valborg med lite hopsamlade brädbitar och avbarrade julgranar. Det var en helt uppbyggd attrapp av en väderkvarn, ihopsnickrad med överblivet virke från traktens byggare.

Först syntes bara några försiktiga strimmor eld från mitten av väderkvarnen. Men sedan spred den sig till ett dånande och sprakande inferno av eld som raserade många hundra timmars frivilligbyggande på ett på ungefär den tid det tog att stå i kö för nästa öl.

Vi åkte som vanligt runt i Alsace. Vandrade efter de medeltida gatorna i byn Eguisheim, tittade på de nästan lika gamla korsvirkeshusen som lite trötta lutade sig mot varandra. Tog en sväng till Strasbourg och kikade på de gamla garvarkvarteren i stadsdelen Petite France. Och så handlade vi lite vin, bara en låda här och två lådor där – ja, och så fick vi med några flaskor från Super U och Leclerc.

Allt det här såg våra värdar när vi släpade upp vinet till vindsvåningen, så de frågade vänligt ”Tycker ni om vin? Ska vi kanske ordna vinprovning?”

”Öh, jovisst. Ja tack”, svarade vi.

Så kom det sig att vi en kväll när solen börjat sin bana mot horisonten satt runt uteköket vid poolen och sniffade, smuttade och jämförde. Det var vitt Alsacevin och rött från Rhône, rosé och bubbel och fruktigt rött vin från allra sydligaste Roussillon. Där går språkgränsen för katalanska upp en bit i Frankrike – och vinet, Torre del far, var en del av det katalanska arvet.

Vi som satt där var inte bara värdarna och de sommarboende. Det var också folk från byarna runtomkring. En 80-årig slaktare och hans vänliga fru, en halvt pensionerad militär och värdparets son. Och så sådär en åtta, nio människor till.

Vår värdinna och hennes vänner stod för maten. Trinda knack-korvar och mustig tapenade, oliver och snittar och pajer. Inte en chans att vi gick därifrån hungriga. Däremot fick vi med oss ett par lådor vin.

Ja, du börjar förstå att vi fick med oss ett par flaskor hem, sådär en 50 – 60 flaskor, mest slanka Alsacebuteljer, men också en del rött från Rhône och Bordeaux.

Så tag mitt råd. Åk till Alsace, stanna gärna i Saasenheim och glöm inte bort att kika in till vinproducenterna. Men är du lika förtjust i vin som jag, så kanske du ska fundera på en större kombi – med plats för alla flaskorna.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Torskrygg – ugnsbakad som vid Medelhavet

29 måndag Aug 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ 1 kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, fisk & skaldjur, fransk mat, klimatsmart

Lättare än så här blir nästan inte matlagning. Man skivar lite grönsaker, tar en ugnsform och lägger på grönsakerna och fisken – och så sätter man in den i ugnen.

Ändå blir det fylliga smaker: syra från citronen, sälta från oliverna och sötma från grönsakerna. Och torsken, den blir så där mjäll och skivig som den är på krogen.

Det ska man tacka citronskivorna för. De ligger som ett täcke över fisken och gör att den blir saftig.

Men det ska sägas på en gång. Om du följer det här receptet så får du spänstiga grönsaker som är al dente. Vill du ha dem helt mjuka och genomkokta, så får du sätta in dem i ugnen en stund extra – eller leta upp ett annat recept.

Det här behövs till 3 personer:
450 g torskrygg eller annan vit fisk
1 liten fänkål
1 liten röd paprika
200 g små goda tomater
1 stor näve oliver
1 (ekologisk) citron
olivolja
salt & svartpeppar

Servering
Potatis, ris eller bara sallad och ett gott bröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Dela fänkålen på längden, skär bort en del av rotstocken och strimla den tunt (gärna på mandolin). Spar ”fänkålsdillen”. Dela paprikan, kärna ur den och strimla den fint. Dela tomaterna i halvor. Tvätta och skiva citronen.

Olja en (stor) ugnsform. Lägg fänkål och paprika i botten, och torskbitarna ovanpå. Droppa olivolja över fisken. Salta, peppra och toppa fisken med citronskivor så att de täcker. Lägg tomater och oliver runt fisken.

Kör i ugnen i ca 20 minuter (beror på hur tjock fisken är). Den är färdig om den skivar sig när man trycker lite lätt på den.

Strö ”fänkålsdillen” över.

Till maten drack vi en flaska Renault-importerat vin. Alltså vin som har legat i bakluckan på vår Renault Megane och skumpat hela vägen från Alsace till Göteborg.

Det var en standard-riesling från Gérard Waegell, en av Alsace många småproducenter och vinbönder som gör bra viner till en liten peng. Jag tror att den här rieslingen kostar ungefär 75 – 80 kronor – och ja, jag tycker det är ett vin som funkar bra.

Så skulle du ha vägarna förbi – kanske på höstlovet eller för att kolla på julmarknaderna – så stanna till i byn med det förskräckliga namnet Nothalten (låter som en film om slaget om Stalingrad ungefär), kliv in genom dörren till Gérard Waegells provningsrum och ta en sipp av hans viner. Det kan vara ett stopp som bidrar till många goda middagar hemma i Sverige.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Pasta med bacon & svamp – semestermat i Alsace

05 tisdag Jul 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, fläskkött, huvudrätt, mat, pasta, resor

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, fläsk, huvudrätt, pasta, resor

Längst upp på andra våningen bodde vi i en lägenhet med en balkong där vi kunde sitta och sippa ett glas vin på kvällarna – eller äta pasta med bacon & svamp.

Ett par försommarveckor bor vi i en hyrd lägenhet i Alsace. Det är en mil till vinfälten och Route des vins, men här finns så mycket mer. En pool för varma dagar, en blommande trädgård och massor av lukter – både de som naturligt finns i en bondby (läs boskap) men också lukterna från odlade växter: lavendel, salvia och timjan.

En dag åker vi till Super U i Colmar och handlar middagsmat. Champinjoner, pasta och grädde, och lard (fransk bacon) med en djup sälta som bildar grundackordet i den här pastasåsen.

Det här behövs till 3 personer:
200 g rökt lard eller bacon i tärningar
1 liten mild (knipp)lök
350 g champinjoner eller annan svamp
2 vitlöksklyftor
olivolja
salt & svartpeppar
1 liten bunt färsk timjan
2,5 dl matlagningsgrädde
½ – 1 dl vatten från pastakoket

3 portioner pasta

Gör så här:
Sätt på pastavattnet och koka pastan al dente.

Skala och hacka lök och vitlök. Skölj/torka av svampen och skiva den.

Stek bacon knaprigt i en stekpanna. Låt det rinna av på hushållspapper.

Fräs svampen i lite olja i en tjockbottnad gryta. Fräs tills vätskan har kokat in. Rör ner lök och vitlök och fräs lite till. Peppra. Salta försiktigt, tänk på att lard/bacon är rejält salt.

Blanda ner bacon, nykokt pasta, grädde, pastavatten och timjan. Låt allt bli varmt.

Ät och njut.

Värdfamiljen som vi hyr av har två boenden: señor Mikes lägenhet och Nina’s cottage. Bägge med stora uteplatser och plancha-grillar för sena middagar i kvällssolen. Men det vi uppskattar mest är poolen. När temperaturen passerar 30 grader redan på förmiddagen, behöver man någonstans att ta vägen. Och i Alsace är det förbannat ont om hav och badsjöar.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Plouff, där gick korken av – missa inte vingårdsbesöket

30 torsdag Jun 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, resor, vinodling

En försommardag för några år sedan körde vi på småvägar några kilometer från Medelhavet. Låga berg, kullerstensbyar på topparna och ett odlingslandskap med rader av vinstockar i prydliga rader. När vägarna inte kunde bli smalare var vi framme hos vinproducenten Paul Bunan i Bandol, så där en fyra mil öster om Marseille.

I gårdsbutiken möttes vi av en tjej som genast började korka upp av det goda, kraftiga Bandolvinet. Men plouff, sade det och så gick korken av.

”Oj då”, sade hon. ”Det här är första dagen på jobbet”.

Jag lånade korkskruven av henne och visade att det finns två hävarmar på den – och att man måste börja med den kortare, annars finns det risk att man drar av korken.

Hon tackade och gömde snabbt korken så inte hennes chef, vinproducenten skulle se hennes misstag.

Det är kanske verkar ovidkommande att prata om det här. Men jag tycker faktiskt det är lite kul att jag har lärt en anställd på en vingård hur man använder en korkskruv.

Men syftet med den här texten är inte att diskutera korkskruvar. Det är istället en uppmaning till dig som semestrar i vinproducerande områden: kör av huvudvägen och leta dig in bland vinstockar, gårdsbutiker och bönder!

Är du det minsta intresserad av vin och odling eller kanske bara hur det är att leva och bo på landsbygden i området – då är vingårdsbesöket en guldgruva. Ibland är det en liten egendom och hela familjen kommer ner i vinkällaren för att prata, ibland är det en superprofessionell anläggning med språkkunnig, välutbildad personal.

På det här sättet har vi träffat den vänlige vinbonden Gérard Waegell i Alsace – och lärt oss massor av hur det är att leva i de här tysk-franska gränstrakterna. Han driver ett familjejordbruk trots värkande höfter, och varje år levererar han ännu en årgång vin. Inget ”stort” vin, men ett habilt hantverk till priser som är lätta att gilla.

I grannbyn Dambach-la-Ville har vi träffat ekoproducenten Florian Beck-Hartwegs mamma i gårdens vinkällare. Hon ser ut som en äldre, lantlig kvinna med viss förkärlek för ylletyger vävda på hemslöjden. Men när hon öppnar munnen dras man in i ett samtal av helt annan karaktär.

En gång berättade hon om ett tv-program: ”Jag såg en fantastiskt intressant dokumentär om pedagogiken i den finländska skolan. Helt annorlunda än den franska. I Finland är man inriktad på att barnen ska få uppleva och dra slutsatser själva. Här går det bara ut på att läraren pratar själv.”

Det kan vara smart att välja vingårdar som ligger på samma nivå som man själv. Har man tänkt köpa viner för sådär en 8 – 9 euro så verkar det lite osmart att sladda in på fina Chateau Vadå och börja prova vin i 500 kronors-klassen.

Men även i ”finare” vinområden finns det guldkorn. Ett sådant snubblade vi över när vi var i Bordeaux.

Jag ville se anläggningen som producerar Chateau Tanesse, så vi styrde bilen mot vingården Gonfier, sådär en tre mil söder om staden Bordeaux. Guillaume Gonfrier, en kille i 25-års åldern, ägnade en och en halvtimme åt att visa oss gården. Vi travade igenom produktionsanläggningen, vi tittade på den ursprungliga lilla vinkällaren och kikade på de gustaviansk-liknande möblerna i själva slottet. (Nu ska man veta att alla boningshus som hör till en vingård i Bordeaux kallas för slott – det här var vad vi kanske skulle kalla för en riktigt liten herrgård).

Och vi testade vin. Chateau Tanesse i olika årgångar, och andra röda viner, och lite välsmakande sött vin som gjorts på druvor med ädelröta.

När vi var klara med allt tittande och smakande och hade betalt vårt vin, då trodde vi att besöket var över. Men då erbjöd den unge vinmakaren en tur runt ägorna så vi skulle få se vinfälten där Chateau Tanesse växte.

Så kan det gå till, även i det Bordeaux som ibland har ett rykte om snobbism.

Trevlig resa! Och du, missa inte vingårdsbesöket.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Semester i Alsace – pittoreska byar, korsvirkeshus & vinprovning

18 fredag Mar 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, resor, vinodling

Är du sugen på en resa i sommar – trots de sista (?) resterna av pandemin och trots Putins vidriga krig i Ukraina?

Själv känner jag mig som ett gammalt dragdjur som har stått instängt i stallet tre vintrar i rad. Jag vågar nästan inte riktigt tror att det är sant – det där med att man ska bli utsläppt i vår. Men vi har i alla fall bokat en semesterlägenhet i mellersta Alsace till sommaren.

Då ska jag promenera i platanernas skugga i Petite France (gamla delen av Strasbourg), sitta på ett café och sippa ett glas väl kylt Alsacevin. Och jag ska åka Route du vin och sticka in näsan hos vinproducenterna längs vägen.

OM nu allt går vägen. Förra gången vi bokade en semesterlägenhet gick det helt åt helvete. Det var i februari 2020 – och efter bara några veckor hade en hel värld stängt ner. Vi fick inte ens tillbaka den del av hyran som vi hade betalat.

Men vi backar ett steg – och tar det där med Alsace från början. Där finns fantastiskt mycket för en semesterfirare: god mat, trevliga viner och korsvirkeshus som är så pittoreska att man tror sig vara mitt i en filminspelning av Hans & Greta.

Dessutom är det ganska litet och överblickbart. Med Route du vin är det mindre än 20 mil från från Tann i söder till Marlenheim i norr. Och på den resan hinner du se fler intagande byar än du trodde var möjligt. Massor av byarna är värda ett stopp, men några av dem är värda en egen resa – inte minst Eguisheim, Kaysersberg och Ribeauvillé.

Route du vin går på lantliga småvägar där det också funkar att cykla. Det är en resa genom vinfält, ibland nästan medeltida miljöer och skyltar med ”Cave” (vinkällare) och ”Degustation” (avsmakning). Här finns allt från de stora välkända producenterna – som Hugel och Dopff & Irion – till småbönder med någon enstaka hektar med vinstockar.

Tveka inte att hälsa på hos vinproducenterna, för många av dem är gårdsförsäljningen en stor del av inkomsten. Gérard Waegell i byn Nothalten (vilket namn!) har en liten vingård – och av hans försäljning så sker en tredjedel i gårdsbutiken.

Att testa vin är lite som att smaka på ost i en ostaffär. Man går från försiktigt till smakrikt, från torrt till sött. Och man måste inte köpa något – men det var det där med ostaffären. Har du smakat och berömt fem ostar, så blir nog expediten förvånad om du tackar för osten och drar utan att handla. Det gäller också får vinmakaren.

Men framför allt är det en trevlig stund där man får prata med vinbonden – eller oftare hans fru – och lära känna området.

Skulle du nu tycka att det är väldigt pinsamt, så kan man besöka ett kooperativ istället. Ett bra alternativ är Cave de Turckheim.

Och vill du veta mer om Alsace och Alsaceviner så kan du kika in på Per Warfvinges hemsida eller köpa hans bok Vinguide Alsace. Där finns allt om Alsacevin – och lite till.

Gérard Waegell under en paus i beskärningen av vinstockarna.

Men Alsace är inte bara bönder & byar. Där finns också städer väl värda ett besök. Störst och mest känd är Strasbourg med en folkmängd som Malmö ungefär.

Visst kan man besöka katedralen och Place Gutenberg och Europaparlamentet (används bara en vecka i månaden, resten av tiden håller EU-parlamentarikerna låda i Bryssel). Men riktigt fint och mysigt blir det i Petite France, de gamla garvarkvarteren, fulla med korsvirkeshus, restauranger och kanaler.

Motsvarande område i Colmar heter Petite Venice. Mindre stad, mindre skala och färre kanaler – men vansinnigt pittoreskt. En promenad genom Petite Venice och sedan norrut mot Vieux (gamla) Colmar kan verkligen rekommenderas.

När du börjar bli trött i benen så sätter du dig på en krog – se till att ha en platan som skuggar – och beställer en tarte flambée (ungefär som en pizza bianco). Man kan dricka en öl till maten (Kronenbourg, Frankrikes mest berömda bryggeri ligger i Alsace), men själv skulle jag hålla mig till ett av traktens vita viner. Testa gärna ett vin på den billigaste druvan Sylvaner. Ofta är de vinerna rena som en fjällbäck och med klingande hög syra.

Krogliv en kväll i Petite France, Strasbourg.

Om man vill bo en vecka i Alsace så är France voyage att rekommendera. Gott om lägenheter – ofta hos vinproducenter – och inga stora lägenhetskomplex. Prisnivån i Alsace är ungefär hälften jämfört med Sverige.

Men se upp lite med hyresvärdens språkkunskaper. Det kan stå att värden pratar engelska, men i verkligheten inskränker sig kunskapen till ett enda ord ”Hello”. Tyska är det däremot många som pratar, särskilt bland äldre och utanför städerna.

Ett annat alternativ är kika in på Gite de France eller Sembo. Men med en svensk lägenhetsförmedlare blir priserna högre.

Ska du bara var där några dagar är de franska lågprishotellen oerhört prisvärda. (Premiere Classe och Ibis). De är standardiserade och lite tråkiga.

Men de är billiga, med priser från sådär 500 kronor för två personer i dubbelrum.

Och då blir det pengar över till annat. God mat och gott vin, till exempel.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Fleischkiechle – smakrika köttfärsbiffar från Alsace

12 onsdag Jan 2022

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fläsk, fransk mat, huvudrätt

Om Gud vill och pandemin håller sig på mattan så blir det en tur till Alsace i sommar. Då kan vi åter vandra längs kanalerna i Colmars gamla Petite Venice-kvarter, åka mellan vingårdarna på Route du vin och hälsa på vinbonden Gérard Waegell. Höra om hans barn fortfarande sommarjobbar på nöjesfältet Europapark i Tyskland. Smaka om han har fått till en pinot gris med tillräcklig syra för att möta sötman.

Ja, det var just det där – om pandemin håller sig på mattan.

Under tiden får vi nöja oss med alsaciska fleischkiechle, köttfärsbiffar som fått en smakskjuts av bacon, vitlök och persilja.

Det här behövs till 3 personer:
500 g blandfärs
1 tjock skiva vitt (surdegs)bröd
mjölk
1 stor (banan)schalottenlök
1 klyfta vitlök. skalad
1 liten knippa persilja
1 pkt skivad bacon, 120 g
1 ägg
salt, drygt 1/2 tsk
svartpeppar efter tycke & smak
ströbröd
olja & smör

Gärna potatismos därtill

Gör så här:
Ta bort kanterna från brödet och lägg det i mjölk som nästan täcker. Hacka persiljan. Skala och finhacka löken. Strimla bacon fint.

Stek löken glansig i lite olja. Stek bacon och låt den rinna av på hushållspapper. Krama ur brödet så det mesta av mjölken försvinner. Mosa brödet med en gaffel

Blanda köttfärsen med persilja, bröd, lök och bacon. Knäck ner ett ägg, peppra och salta, men ta det försiktigt med saltet. Bacon kan vara rejält salt i sig.

Häll upp ströbröd på en tallrik. Ta kallt vatten på händerna och forma biffar som små hamburgare eller platta frikadeller. Vänd dem i ströbröd.

Stek i olja & smör till de har fin färg och är precis genomstekta. Vänd ofta, annars är det risk att ströbrödet blir bränt.

När jag står och fixar till den här maten så kommer jag att tänka på en fotograf som jag jobbade med för många år sedan. Han kom från Argentina och var sitt hemlands assado-tradition trogen. Mat var viktigt och det grillade köttet heligt.

Så heligt att han mitt i vintern knatade ut på altanen, tände grillen och grillade sin biff.

Han och jag brukade prata mat och ibland fick jag lite mattips, särskilt när det kom till kött. En fredagskväll ringde jag honom för att höra om han hade några bra idéer om vad jag skulle göra med fläskfilén som låg och väntade på tillagning. Han hade just ätit men delade gärna med sig av sina kunskaper.

– Du vet. Man kan slå in filén i bacon, sen kör man den i ugnen. Kanske man har sås till, kanske béarnaise. Blir väldig saftig och fin. Gott blir det. Fan, jag blir hungrig. Trots att jag har ätit.


Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Porc aux deux pommes – fläskkarré, potatis & äpple i vin

22 onsdag Sep 2021

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, fläskkött, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, fläsk, fransk mat, gryta, huvudrätt

Jag har en kompis som liksom jag gillar shorts och sandaler. För ett par veckor sedan när september var väl etablerat men solen fortfarande värmde så frågade jag honom varför han fortfarande hade shorts.

– För att det är sommar, blev svaret.

– Jaha, men vad händer om du tar på dig långbyxor då? undrade jag.

– Då är det inte längre sommar!

Exakt så är det! Jag håller helt med honom.

Därför är det varje år en liten sorg när temperaturen kryper nedåt och mörkret drar in allt tidigare på kvällarna – och shortsen slutgiltigt ersätts av långa byxor. Men varje år försöker jag peppa mig själv med tankar om alla goda grytor man kan göra. Elden som ska spraka i öppna spisen, ljusen som ska tändas. Kompisar som ska sitta runt vårt slagbord och dricka vin och prata till långt in på våren.

Porc aux deux pommes lagar man visserligen i ugnen. Men egentligen är det en gryta där fläskkarré, potatis och vin får koka ihop sig till en mustig helhet.

Och jodå, det hjälper att laga den här ugnsgrytan när höstdeppen kommer. I alla fall lite.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
400 g benfri fläskkarré i skivor
rapsolja
salt & svartpeppar
2 gula lökar
400 g potatis
2 (mindre) röda äpplen med bra syra
1 msk dijonsenap
1 (dryg) msk torkad timjan
1/2 flaska vitt, torrt vin

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skiva löken tunt. Skala och skiva potatisen ganska tunt. Dela äpplen i kvartar och ta bort kärnhuset. Skiva ganska tunt.

Bryn köttet. Salta & peppra.

Olja en ugnsform. Lägg lök i botten och fläskkarrén över. Bred ut senap på köttet. Lägg på äpple och toppa med potatis, Salta & peppra, och strö över timjan. Häll på vinet så att det nästan täcker.

Kör formen i ugnen i ca 1 timme och 15 minuter. Lägg på aluminiumfolie om potatisen får för mycket färg.

Jo, det var det där med namnet. Porc aux deux pommes (fläsk med två äpple) har fått sitt lite originella namn från äpple (pomme) men också från potatis (pommes de terre, eller ”jordäpple”).

Den har beskrivits som den mest genuina maträtten från Alsace. Och visst känns den som något bönderna åt förr. Kanske inte en vanlig onsdag, men till helgen när det skulle vara lite finare.

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Trimbach Riesling – avrundat med trevlig syra

06 söndag Sep 2020

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, vitt vin

Vill man dricka moget vin så finns två möjliga vägar. Antingen pungar man ut med rätt mycket under turen till Bolaget. Eller också så köper man ett par flaskor lagringsdugligt vin och lägger i källaren eller garderoben. Efter ett par år korkar man upp flaskorna och njuter av smaken.

Trimbach Riesling 2017 (150 kronor, vitt) funkar bra att lagra; det har tillräckligt med syra för att kunna ligga till sig ett år eller så. Men redan nu så känns det att vinet inte längre är helt ungt – årgången är ju 2017.

I lukten finns en trevlig mineralton. Lite som när man slår två stenar mot varandra, men där finns också fräsch fruktighet, lite päron och citron.

I munnen är det som om ett par års väntan har brutit udden av den skarpaste syran. Det är piggt, friskt och med en ganska behaglig syra som funkar särskilt bra till lite fetare mat. Vi drack en flaska till torskrygg med Sandefjordssås – en sås gjord på grädde och smör – och det var en kombo som fick mina smaklökar att ställa sig i glad givakt.

150 kronor är mer än vad i alla fall jag kan betala för ett vanligt fredagsvin. Men letar du efter ett festvin till en fiskrätt med fet sås – då kan verkligen Trimbach Riesling vara ett alternativ.

För ett par år sedan köpte jag en flaska Trimbach 2016 och lade i källarskrubben. Till den här middagen gick jag ner och hämtade upp en flaska – så när vi satt där vid bordet kunde vi jämföra de två årgångarna.

Och det var skillnad. Årgång 2016 hade mer av mineral och petroleum i lukten. När man tog en klunk så var känslan fylligare, det var liksom mer vin i munnen. Smaken av citron var fortfarande tydlig, men den hade blivit ännu lite mer avrundad.

Det här med att lagra vin för att kunna jämföra olika årgångar kräver lite tålamod, men faktiskt inte oceaner av pengar.

Fråga personalen på Systemet vilka viner som passar till lagring eller ladda ner Allt om Vins app där du kan smygkika när du går runt bland hyllorna med vin.

Men du behöver inte alls skaffa en dyr vinkyl för att lagra vin. Det räcker bra med en vanlig källarskrubb eller en garderob.

Det enda som händer om lagringen inte är optimal är att vinet mognar fortare – och det var väl just det som du ville…

Share this:

  • Facebook
  • Mer
  • Twitter

Gilla detta:

Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg
Välkommen till en blogg om livets goda - mat, dryck och lite om resor.

Jag som skriver heter Roland Dahlström. Pappa, man, snart åter hundägare och göteborgare. I den ordningen.

Men jag är också nyfiken kokboksfantast, frankofil kartläsare och nybliven pensionär, som har mer än någonsin att göra.

Välkommen hit!
Roland

PS. Lämnar du en kommentar så blir jag glad

Etiketter

Alsace alsacevin buffé cider & dryck fest & meny fisk & skaldjur fläsk fransk mat förrätt grillat gryta huvudrätt jul klimatsmart kyckling & fågel lamm matbröd nöt ost & efterrätt pasta resor rosévin rött vin sallad smårätt snabbmat soppa sås & röra tillbehör under 20:- vardagsmat Veckomeny Medelhavskost vegetariskt vilt Vin- & kokbok vinodling vitt vin

Kategorier

eller månad

Sök recept

pasta pronto

Pasta pronto – spaghetti med räkor, spenat & chili

Spaghetti med spenatsås & torkade tomater

Svamp- & köttfärspasta med champinjoncrème

Pasta med wokad broccoli & ädelostsås

Vardagslyxig pasta med svamp, bacon & lite grädde

Fredagspasta med pinjenötter, soltorkad tomat & fläskkött

Smakrik lasagne med lax och grönkål

Senaste inläggen

  • Eins zwei dry – piggt som en vårvinterdag & snobbiga tyskar
  • Janssons omelett – som en frestelse men med krämiga ägg
  • Poppels Winter ale – ett öl som smakar ”hemma”
  • Ribollita – toscansk bondsoppa med bönor & kål
  • Spara pengar – börja baka ditt eget bröd
  • Asiatisk ugnsbakad torsk med spetskål & magisk sojasås
  • Pot au feu – söndagsfin gryta med fläskkarré & lite god korv
  • Ugnsbakad spetskål med thaicurry & jordnötssås
  • Veckomeny – Medelhavskost för en billig vegetarisk vecka nr 54
  • Ramen-ish – soppa med svamp, ägg & nudlar
  • Nyårsmeny med chrèvre, torskrygg och bubbel i efterrätten
  • Rolands frestelse – potatisgratäng med lök & feta
  • Lugn du hinner! Om julmat & allt annat man ska hinna med
  • Paj med päron, valnötter & mandelmassa
  • Daube de boeuf – sydfransk gryta med djupa smaker

MEST LÄST KÖTT & FISK

Veckomeny – Medelhavskost på svenska II

Gratäng med spetskål & köttfärs – kålpudding 2.0

Ugnsstekt plattfisk – lättaste maten

Canard confit – anka med bakad rödlök, jordärtskocka & rödvinssås

Revbensspjäll av vildsvin – smakrikt, kryddigt & gott

senaste kommentarerna

  • Poppels Winter ale – ett öl som smakar ”hemma” | Vin, mat, Alsace om Mustig portergryta på älgkött
  • Vin, mat, Alsace om Ribollita – toscansk bondsoppa med bönor & kål
  • Lena i Wales om Ribollita – toscansk bondsoppa med bönor & kål
  • Vin, mat, Alsace om Ragu med aubergine – vardagslyx med enkla råvaror
  • Karin Hesselbom Wilson om Ragu med aubergine – vardagslyx med enkla råvaror
  • Spara pengar – börja baka ditt eget bröd | Vin, mat, Alsace om Saftigt rågbröd – bakat på finmalt mjöl

MEST LÄST VEGO

Borsjtj – rysk och ukrainsk rödbetssoppa

Tarte aux oignons – lökpaj från Alsace

Wokade grönsaker i kokosmjölk

citat I

”Jag blir nervös när folk följer mina recept till punkt och pricka. Ett recept är en vägledning. Att lägga till, dra ifrån och utveckla är en del av nöjet.” Gordon Ramsey

MEST LÄST ris & pasta

Risotto med torkad karljohanssvamp

Spaghetti med tomater & halloumi – lätt vardagslyx

Pasta med champinjoner, spenat & crème fraiche

Citat II

”Är man skapt för att njuta, ska man väl för fan njuta också”. Det påstås att Strindberg skrev så i ett brev till Verner von Heidenstam.

MEST LÄST SMÅRÄTTER

Hemlagad paté – lättaste receptet

Tarte flambée – bättre botten, godare fyllning

Toast med champinjoner, vitlök & persilja

citat III

”Life is too short to drink bad wine”. Sett på en t-shirt för länge sedan.

MEST LÄST TILLBEHÖR

Pommes Anna – fransk ugnsbakad potatiskaka

Småfranska bakade med råg- & grahamsmjöl

Rustik Hönökaka med surdeg

CITAT IV

”Ett bra recept är till för att spridas”. Läst på en nu nedlagd matblogg.

VIN, DRYCK & RESOR

Chateau de Seguin – vinet som håller sig på mattan

Chateau Saint-Sernin – hederligt rödtjut till grillat

Drinken Negroni – enklare & billigare

citat V

”En magnumbutelj är lagom till två. Förutsatt att en inte dricker”. Winston Churchill påstås vara upphovsman till citatet.

OST & EFTERRÄTT

Citronmousse – enkelt & fräscht

Crème brulée – klassisk fransk efterrätt

Glass med Kahlúa & chokladsås med havssalt

Bloggstatistik

  • 1 056 890 besök

Gör som 87 andra, prenumerera du med.

recept från andra

Matbloggstoppen
mytaste.no
Mat
Toppblogg.se

Mest klickade länkar

  • vinmatal…
  • vinmatal…
  • vinmatal…
  • systembo…
  • vinmatal…
  • vinmatal…
  • vinmatal…
  • vinmatal…

Skräpposter blockerade

18 330 skräpposter blockerade av Akismet

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Vin, mat, Alsace
    • Gör sällskap med 87 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Vin, mat, Alsace
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: