Författararkiv: Vin, mat, Alsace

Veckomeny – Medelhavskost med klimatsmart mat XXXII

28 lördag Sep 2019

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, sallad, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

”Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Ändå kommer ni till oss ungdomar för hopp. Hur vågar ni?”

Veckan som gick inleddes med ett av historiens stora tal. Men det var inte en vältalig Martin Luther King som höll ett av sina retoriska mästerverk om ”I have a dream”. Det var en förtvivlad 16-åring som talade från den desperation där det snart inte finns någon dröm.

Greta Thunberg bankade fullständigt skiten ur världens ledare i sitt FN-tal. Och det obehagliga är att hon har rätt.

Världen står vid randen av ett krig, men inte ett krig mot galna tyranner och österrikiska korpraler med storhetsvansinne. Det här kriget riktar sig mot oss själva, mot naturen och den planet där vi bor.

Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, konstaterar att världen kan ställa om hela sin energiproduktion till förnybara energikällor på tio år. 2030 kan all energi komma från sol, vin och vatten. Men det kräver att världens länder ställer om på ungefär det sätt som länder gör vid krigsutbrott.

Och det är just det vi ska kräva av politiska ledare och näringslivet. Ställ om! Börja nu!

För klimatet är i grunden en politisk fråga, och inte en sak som handlar om privatmoral. Men vi måste också ändra vårt sätt att leva.

Jag tänker inte tala om vilka transporter du ska använda eller hur du ska få elektricitet till ditt hus. Men jag ska säga några ord om maten, som står för ungefär en tredjedel av ett hushålls klimatutsläpp.

Egentligen är det inte så krångligt att bli klimatsmart . Ät mer grönt och mer baljväxter. Ät mindre rött kött, framför allt mindre nöt och lamm. Låt bli mat som transporteras långa sträckor och ät mat i säsong. Och låt bli att slänga ätbar mat.

Det var väl inte så krångligt? Och kanske har du sett de här råden tidigare – de överensstämmer till stor del med Medelhavskosten…

Om jag var en asketisk fanatiker så skulle jag säkert föreslå klibbig rågmjölsgröt (utan mjölk) eller något lika uppiggande. Men det ligger liksom inte för mig.

Istället vill jag uttrycka det så här: Det ska vara gott att vara ett Greta-fan.

Måndag: Ugnsrostad blomkål, grönsaker & mild vitlöksolja
Grönsakernas tid är nu. Ta ett vanligt huvud blomkål, ugnsstek det med lite omsorg och du har en liten delikatess. Glöm inte de ugnsbakade vitlöksklyftorna. Fylliga och lite nötsmakande.

Tisdag: Kyckling med ugnsrostade grönsaker, oliver & feta
Ibland är det lätt att vara klimatsmart. Hoppa över nötgrytan och stek kyckling i ugnen tillsammans med grönsaker. Toppa med oliver & lite feta – och bäcken av klimatpåverkan blir till en liten rännil.

Onsdag: Vegetarisk chili med linser & mörk choklad
Bönor är något av det mest klimatsmarta man kan äta. Dessutom något som åtminstone jag brukar längta efter. Gör en chili och bryt ner mörk choklad på slutet. POUFF. Smaken bara exploderar!

Torsdag: Pasta med stekt blomkål, wokad broccoli & broccolicrème
Det är inte särskilt svårt att laga god mat om man har obegränsat med pengar och råvaror. Men med lite blomkål, broccoli och pasta kan man trolla med knäna – och spara både pengar och klimat.

Fredag: Caesarsallad med lax & kapriskryddad aioli
Jag gillar lax och kapris och bönor och olivoljestekta brödkrutonger och mogna tomater och jag blir blir helt till mig av den provencalska aiolin… Men gör den själv. Det är inte ens svårt.

Lördag: Libanesisk moussaka – gryta med kikärtor & aubergine
Aubergine är en smakmässig kameleont. Den anpassar sig efter de mest skilda smaker. Här blir det en värmande gryta med mustiga, fylliga smaker. Som gjort för en dag när höstvindarna viner utanför fönstret.

Söndag: Ugnsbakad torskrygg med tomat, fänkål & örtolja
Finmiddag med en saftig bit torskrygg som skivar sig fint. Bönor och smakrika, nyskördade tomater. Och en smakrik örtolja. Ojdå, det var visst också klimatsmart mat.

Efterrätt: Toscaäpplen – saftiga äpplen under knäckigt täcke
Plocka dem från träden eller från affären. Nu är tiden för smakrika och sötsyrliga svenska äpplen. Kör dem i ugnen under ett ett knaprigt täcke av flagad mandel – och du har en enkel och god dessert.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Sallad med blandade bönor, tomat & spenat

25 onsdag Sep 2019

Posted by in mat, sallad, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Är du tillräckligt gammal för att minnas 70-talets sallad? Du vet den där med bleka tomater som var hårda som gummibitar, smaklösa salladsblad och kanske en gurkskiva. Om man hade tur så fanns en dressing gjort på Kronolja.

Jag minns den. Och jag kan inte säga att jag saknar den.

Men på salladsfronten finns mycket nytt. Löksallad, blomkål i currydressing, morötter och vinägrett på röd balsamvinäger…

Eller den här bönsalladen. Bäst smakar den med hemmakokta bönor, men skulle tiden vara knapp så funkar det också med en box färdigkokta.

Dessutom är det läge för lite egna experiment. Gillar du soltorkade tomater? Ta det istället för körsbärstomater. Sugen på ruccola? Ja men använd det istället för spenat…

Om du serverar den som sallad till maten så räcker den till fyra personer. Men om det är enda tillbehöret till en bit kött eller fisk så blir den lagom till två personer.

Det här behövs till 2 – 4 personer:
3,5 dl bönor, vita, svarta eller blandade bönor
½ rödlök eller annan mild lök
300 g körsbärstomater
½ påse spenat, ca 35 g

Vinägrett
3 msk olivolja
1,5 msk vit balsamvinäger eller annan mild vinäger
½ vitlöksklyfta, skalad
2 krm fransk dijonsenap
salt & svartpeppar

Gör så här:
Skala löken och finhacka den. Skölj tomaterna och skär i kvartar. Skölj bönorna om de kommer från en färdig box.

Lägg upp grönsakerna på ett fat eller skål. Blanda olja och vinäger. Pressa i lite vitlök, smaka av med senap, salt & peppar. Häll vinägretten över och blanda.

Just vinägrett är en av de små saker som kan smaka fantastiskt bra på restauranger i Frankrike. Mycket bättre än hemma i Svedala. Det här är mitt försök att skapa en ”fransk” vinägrett där vitlök och senap finns med som en liten, liten smakbrytning.

Biecher Riesling 2018 – trotjänare från Alsace

22 söndag Sep 2019

Posted by in Alsace, alsacevin, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Om man får tro vinjournalister så letar alla svenskar efter hantverksproducerat vin i små kvantiteter. Helst ska man hänga på låset och kasta sig över de första flaskorna när Bolaget släpper ett nytt vin.

Dessutom ska man ha en tjock plånbok och inte tveka att langa upp ett par hundralappar för den där flaskan som man tänker dela med sin partner på fredagskvällen…

Den som undrar över hur skribenterna tänker kan titta i senaste vintipsen i DN, som ändå är en hyfsat ”folklig” tidning. Av 20 viner finns det ett vin under den hundralapp som många har som maxgräns för vad ett vin får kosta.

Kära vinjournalister. Om man säger så här: ni har fel. De flesta vill ha ett ha ett hyfsat vin som skänker lite guldkant åt fredagskvällen när veckans vedermödor är förbi. Dessutom vill de flesta ha ett vin med en prislapp så att pengarna räcker också till lite mat på fredagskvällen.

Jag undrar om det är därför (det där med hantverksmässigt…) som vinerna från Jean Biecher ofta får ganska låga betyg av vinjournalisterna. Vinhuset är ett av de största i Alsace och producerar 16 miljoner liter vin per år.

Inte ett dugg småskaligt och hantverksmässigt och puttenuttigt. Däremot praktiskt för då kan företaget sälja ekologiska viner till priser som vanliga konsumenter har råd med.

Inte helt fel om du frågar mig.

Biecher Riesing 2018 (99 kronor, vitt, ekologiskt) är inget undantag. Det är ett vin i den stora mittfåran som inte skrämmer skiten ur varken katten eller moster Märta.

När man sticker ner näsan i glaset så möts man av ett piggt och fräscht vin med tydlig syra. Lite citrus, Granny smith och aningen exotiska frukter. Kanske en sked honung och en och annan blomma. I munnen är det fortfarande piggt och fräscht. En engelskspråkig recensent beskrev det som mature lemon (mogen citron), jag trycker att det är en ganska träffande beskrivning.

Smaken slutar med en liten, liten bitterhet som lovar gott för ett matvin. Jag tror Biecher Riesling skulle funka bra till ugnsbakad röding med citronsås.

Okej, dags för slutomdöme. Är det här vinet guds gåva till den vinintresserade konnässören? Nej, inte riktigt,

Men det är ett habilt vin till en helt vanlig fredagskväll.

Grand aioli & vegetarisk tapenade – skördefest för många

19 torsdag Sep 2019

Posted by in buffé, fransk mat, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Grand aioli är provensalsk festmat. Sån där mat man lagar när det är många som ska äta och man ställer fram stora fat på bordet.

Då kan gästerna välja mellan lättkokta blomkålsbuketter och morotsstavar, gröna bönor och oliver, fisk och bläckfiskringar, kokta ägghalvor och potatis, baguetter och tomater…

Var och en lägger upp godsakerna på sin tallrik och så toppar man med en rejäl klick av vitlöksmajonnäsen aioli – den som har gett namn åt hela rätten.

Men jag tycker en sak till ska ingå: okokta grönsaker och tomater med olivröran tapenade. Det blir en himmelsk kombo, särskilt tomaternas sötma och den kärva olivsmaken i tapenaden. Testa, så förstår du vad jag menar.

Men färdigköpt tapenade innehåller sardeller – och det funkar inte så bra när man ska bjuda en vegetarian på middag. Så härom dagen ställde mig och mixade oliver och lite annat för att få en helt vegetarisk variant.

När vegetarianen förstod att jag gjort en helvegetarisk tapenade till honom så såg han glatt överraskad ut. Men det höll bara i sig tills jag försökte hälla upp rosévin i hans glas.

– Det dricker jag inte, sade han och sträckte sig efter flaskan med vitt vin.

Det här behövs till en mellanstor sats tapenade:
2,5 dl urkärnade oliver, gröna eller svarta
½ glasburk kapris
1 vitlöksklyfta, skalade och skuren i tunna skivor
några soltorkade tomater eller grillad paprika
ca 1 dl olivolja

Gör så här:
Häll ner oliver, kapris och vitlök i en mixer. Ta med lite soltorkade tomater eller grillad paprika om du gillar det. Mixa till en grovkornig konstistens. Klart!

Ät & njut. Ännu är inte hösten har på riktigt; det går fortfarande att hälla rosévin i glasen.

Wallenbergare med trattkantarell-sås – comfort food

15 söndag Sep 2019

Posted by in fläskkött, huvudrätt, lamm, mat, nötkött

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , ,

Tillhör du dem som har problem med att göra slut på pengarna? Då har jag ett anspråkslöst förslag: gå till tandläkaren!

Förra året fixade jag mina tänder till priset av en lyxig långsemester på ett exotiskt resmål. Och i fredags var det dags igen.

Jag hade gått med en småvärkande, öm tand. Till slut var det bara att knalla upp till tandläkaren, som undersökte och knackade mig på tänderna tills jag kved.

– Du har bitit ihjäl tanden, sade han. Det är sprucken och död, så nu blir det rotfyllning och så sätter vi en krona för att försöka rädda tanden. Men jag lovar inget, det kan sluta med att vi måste dra den.

Han borrade upp ett provisoriskt hål i tanden och fyllde det med något bakteriedödande. Och så gav han mig lite goda råd:

– Låt bli nötter och skaldjur. Ät något snällt istället.

Vad kan då vara snällare och – mer tröstande – än wallenbergare med en gräddig trattkantarellsås?

Det här behövs till 3 hungriga personer – eller 4 mindre hungriga:
650 g köttfärs, kalv-, fläsk- eller blandfärs
2,5 dl vispgrädde
4 äggulor
drygt 1 tsk salt & lite svartpeppar
smör eller rapsolja

Trattkantarellsås
300 g trattkantareller
rapsolja & smör
salt & peppar
ca 1 msk vetemjöl
3 dl mjölk
½ dl vispgrädde
stekrester från stekpannan

Stekta gröna ärtor och kokt potatis eller potatismos

Gör så här:
Blanda färsen med grädde och äggulor. Kläm ihop den en stund med fingrarna så den blir lite seg. Krydda med salt & svartpeppar. (Stek gärna ett prov och testa så kryddningen sitter där den ska).

Forma ganska små ”hamburgare”. Stek i smör eller rapsolja 4 – 5 minuter per sida.

Trattkantarellsås
Torka av och ansa trattkantarellerna. Skär i mindre bitar. Stek dem i bara lite olja tills all vätska har kokat bort. I med en klick smör. Salta & peppra. Stek tills de får lite yta.

Häll i mjölet och vispa så det blandas med trattisarna Späd i omgångar med lite mjölk/grädde, vispa och koka upp så redningen tjocknar. Lägg ner wallenbergarna och låt dem koka med ett par minuter.

Om du skrapar ner resterna från stekpannan i kastrullen så blir såsen inte helt slät, men du får en fantastiskt smakrik sås.

Slutet gott, allting gott… Därför struntade jag  i det där med bild. Jag menar, har man varit hos tandläkaren och pinats, så ska man väl få njuta när kvällen kommer. Sippa lite hyfsat rödvin och äta maten när den är varm och nylagad.

Inte slita fram kameran. Fixa belysning och försöka få till en bra bild – för att sedan sätta sig äta den kallnande maten.

Det håller du väl med om?

Chateau Tanesse 2016 – slottsfruns yngre släkting

11 onsdag Sep 2019

Posted by in rött vin, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Slottet Tanesse vilar som en sirlig gammal dam på de mjuka kullarna i södra Bordeaux. Herrgården – för det är egentligen inget slott – har en sandstensfasad som fått patina av några hundra års sol och regn.

Utanför järngrindarna sluttar marken ner mot floden Garonne. Vinstockarna löper i raka, tuktade rader över kullarna. Det är lite som om de ställt sig i givakt för den åldrande slottsfrun.   

Just över de kullarna kör Guillaume Gonfrier sin japanska terränggående SUV när vi var där förra sommaren. Han stannar och pekar upp mot den sirliga damen.

– Däruppe ligger slottet och runt omkring här ligger vinfälten som producerar vinet Chateau Tanesse, säger han.

Guillaume Gonfrier är i 25-årsåldern och tredje generationens vinmakare på Vignobles Gonfrier. Det är en stor anläggning med 60 anställda och sammanlagt 570 hektar vinodling. Men gården satsar på vinturism och han tar emot med både öppna armar och ett leende.

Vi kikar runt i anläggning och lagerlokaler. Guillaume tar oss med in i familjens ursprungliga slott med en pytteliten vinkällare för lagring och till sirliga salonger med möbler som skulle kallas för gustavianska i Sverige.

Aldrig har vi fått en mer intressant rundvisning. Har du vägarna förbi och är det minsta intresserad av vin: åk dit. Jag tror det blir ett besök du kommer att minnas länge.

Naturligtvis provade vi vin – och fick med oss några kartonger i bakluckan. Mest köpte vi Chateau Tanesse 2012. Flaskor som nu har fått ligga till sig ett år i vår källarskrubb.

I fredags svängde jag förbi Systemet och köpte en flaska Chateau Tanesse 2016 (rött, 119 kronor på Bolaget). Nu skulle vi kolla vad det var för skillnad.

Och visst, fyra år i källaren märks. Det yngre vinet har toner av blått i den röda färgen, det äldre drar mot tegelröda nyanser.

När man trycker ner näsan i årgång 2016 så möts man av mörk frukt, fat och aningen tobak. Men där finns också en pigg fruktsyra.

Just fruktsyran har klingat av i det äldre vinet. Där finns istället toner av läder och sten, dov frukt och faktiskt aningen viol och pastill. Det är ett kul vin att sitta och lukta på – lite så där som tjuren Ferdinand – för det bjuder på nya lukter nästan varje gång.

I munnen har det yngre vinet en pigg frukt som balanseras av en tydlig strävhet. Det är rakt, hederligt och passar utmärkt till en köttbit på fredagskvällen.

Chateau Tanesse från 2012 är avrundat och sirligt – som en gammal adelsdam – men ändå finns en ryggrad av strävhet kvar.

Okej, börjar bli dags att runda av. Tycker jag att det var värt svängen till Bolaget för att få med mig en flaska Tanesse hem?

Jag säger så här. Gillar du viner som är  fruktbomber med extra allt och så lite sötma som klistrar fast i gommen – då är det här inget för dig.

Men tycker du om de mer klassiska vinerna – en stil väl vårdad i Bordeaux – då tycker jag att du ska slå till med en flaska. Men kom ihåg att den sirliga elegansen finns ännu inte hos årgång 2016. Den är mer som en yngre släkting – ungefär som en tonåring – som fortfarande har lite spring i benen.

Ugnsrostad blomkål, grönsaker & mild vitlöksolja

06 fredag Sep 2019

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Vitlök kan vara himmelsk om den används rätt. Och faktiskt ganska trist när någon klåpare har behandlat den illa.

För en herrans massa år sedan gick vi på en ganska trendig krog i Göteborg. Hela vitlökar hade kommit på modet och den här restaurangen ville inte vara sämre. Så till den fräsande köttbiten och några dyra droppar rött vin serverades halverad vitlök – som varit inne i ugnen i ungefär 143 sekunder.

Man kan inte säga att nästan rå vitlök var någon höjdare… Men så gick det som det gick, krogen kursade. Jag tror det berodde på den taskiga behandlingen av vitlöken.

Men låter du oskalade vitlöksklyftor ugnsrostas en stund så får du en mild och fyllig ”grönsak”, som gjord för en citronkryddad olja.

Addera blomkål och andra grönsaker som fått färg i ugnen, men fortfarande är lite al dente – så är helt hemma. I alla fall en vanlig vardag i september.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
I stort blomkålshuvud
3 – 4 lökar, gula eller röda
1 vitlök, oskalade klyftor
olivolja
salt & svartpeppar
3 röda paprikor

Vitlöksolja
1,5 dl olivolja
½ – 1 citron, saft & rivet skal
ca 4 ugnsrostade vitlöksklyftor
salt & svartpeppar
1 litet knippe persilja
1 stor nypa basilikablad

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Dela blomkålen i ganska stora bitar. Skala och klyfta löken grovt. Bryt vitlöken i klyftor men behåll skalet. Lägg allt i en långpanna eller stor ugnsform. Salta & peppra. Ringla över olivolja och blanda runt. Kör i ugnen i 30 – 40 minuter. Blanda runt grönsakerna några gånger.

Halvera, kärna ur och skär paprikan i ganska stora bitar. Låt den steka med i 15 – 20 minuter.

Vitlöksoljan. Ta 4 ugnsrostade vitlöksklyftor. Tryck ut dem ur skalet och pressa dem i vitlökspressen. Blanda med olja, hackad persilja & basilika. Salta & svartpeppra. Smaka av med rivet citronskal och pressad citron.

Ät & njut. Och skulle du någon gång få en halverad, rå vitlök på krogen – så vinka till dig servitören, luta dig fram och fråga: ”Gör du så här hemma också?”

Vardagspasta med grönkål & solrosfrön

03 tisdag Sep 2019

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Grönkål finns numera att köpa nästan året runt. Det är bara att tacka och ta emot för oss som gillar de där smakrika gröna bladen.

Tar man färdigstrimlad kål så blir det här en snabblagad rätt för alla de där dagarna när maten måste fram på bordet fort. Men hacka igenom bladen en gång till – för det grönkålsproducenterna kallar strimlad är faktiskt en ganska grov historia.

Det här behövs till 3 personer:
225 g strimlad grönkål
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
2 dl kokvatten från pastan
1,5 – 2 dl crème fraiche, 35% är godare
drygt ½ dl rostade solrosfrön
rikligt med riven parmesan eller Grana padano

Pasta efter tycke och smak

Gör så här:
Sätt på pastavattnet och koka den. Längre tid tar inte den här maten. Hacka igenom bladen en gång till. Fräs dem i olivolja tills de börjar mjukna. Pressa i vitlök, krydda med salt & peppar. Häll i crème fraiche och kokvatten från pastakoket. Koka ett par minuter.

Riv över rejält med parmesan.

När mat smakar som den ska, så får man liksom en kick ”Yes, där satt den”. Men den här grönkålen bråkade med mig en stund. Visst, det var ok med salt & peppar. Crème fraiche adderade fyllighet och rund gräddsmak. Jodå, det blev lite sting av vitlöken…

Men det var liksom något som fattades.

Inte förrän jag rev parmesan över kom kicken. Men då var det verkligen ”Yes, där satt smaken”.

En mindre trögtänkt person (än jag) kan naturligtvis ha i lagrad ost redan när kålen kokar på spisen…

Biff Stroganoff – perfekt för en trött helgkväll

31 lördag Aug 2019

Posted by in huvudrätt, mat, nötkött, pasta

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Biff stroganoff påstås vara uppkallad efter en rysk greve på 1700-talet (som hette Stroganoff får man tro). Greven var en gourmet som gillade mat, men dessvärre var han tandlös. Ville alltså ha mat som var lättuggad – och när han beställde det av sin kock så skapades maträtten.

Även för oss som har våra tänder kvar, så är det här riktigt god mat. Men blanda inte ihop den här rätten med korv stroganoff, som nog uppfanns av en stressad småbarnsförälder ungefär 1969.

Och snälla, hoppa över ketchup. Det blir mycket godare med en klick fransk dijonsenap.

Det här behövs till 2 personer:
350 g lövbiff
350 g champinjoner eller annan svamp
olivolja & smör
salt & svartpeppar
1,5 – 2 dl crème fraiche, 34 %
1 dl vatten
drygt 2 tsk fransk dijonsenap
ca ½ citron, pressad

Kanske potatismos eller möjligen pasta därtill

Gör så här:
Strimla lövbiffen. Skölj/torka av svampen och skär den i skivor. Stek champinjonerna i bara lite olja & smör. Låt vattnet koka bort. Krydda och stek till du får lite stekyta. Lägg över i en gryta.

Stek lövbiffen i olja & smör. Krydda med salt & svartpeppar. Lägg ner i grytan. Fyll på med vatten, crème fraiche och senap. Låt koka ett par minuter. Smaka av med pressad citron.

Det här är mat som passar en helgkväll när man är trött efter veckan som gått. Snabbt, enkelt och smakligt.

Det är också mat som passar mig i slutet av de hektiska nu-har-vi-börjat-jobba-veckorna.

Att jag har varit stressad märks inte minst på mitt förhållande till kameran. När jag äntligen hittade den under en hög med tidningar så var batteriet urladdat. Jag fick ge mig ut på en galen jakt efter den försvunna batteriladdaren.

Först efter flera dagar hittade jag laddaren i badväskan bland sololja, badbyxor och handdukar. Jag säger bara: vem fan har lagt laddaren där? Det kan väl inte vara jag???

Något foto blev det i alla fall inte. Som du ser.

Veckomatsedel – Medelhavskost för en sensommarvecka XXXI

26 måndag Aug 2019

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Pust, vilken massa jobb det var förra veckan. Eleverna kom och så var det nya kurser och nya elever och nytt intranät och och nya böcker och en jävla massa möten som nu för tiden behövs i det det förr så kommunalgrå svenska gymnasiet.

Det var som att hamna i torktumlaren – och sedan försöka hålla sig kvar tills man blev utspottad på fredagseftermiddagen.

Men nu är det en ny vecka. Lugnare hoppas jag, så man hinner med att leva och njuta. Kanske äta middag i sensommarsolen, kanske värma upp grillen en sista (?) gång för säsongen.

För ännu är inte sommaren slut. Här i Göteborg ska det bli dagar med 25 grader varmt. Säger prognoserna i alla fall.

Måndag: Ugnsomelett med squash, feta & rosmarin
Ugnsomelett är en räddare i nöden hemma hos oss. När man står där en vanlig måndagskväll och inte vet vad man ska laga, så kan man räddas av några ägg, lite squash och en bit feta.

Tisdag: Salade de pois chiche – kikärtssallad som i Provence
I Provence i somras stoppade vi kikärtor i salladen. Genast blev det matigare och mustigare. Kombinera med lite stekt eller grillad fisk eller kanske en kycklingburgare.

Onsdag: Pasta med wokad broccoli & ädelostsås
Himmel så bra broccoli och grönmögelost gifter sig. Supergott med gorgonzola-sås – eller som i den här vardagsvarianten med vanlig svensk grönmögelost.

Torsdag: Poké bowl med räkor, avokado & chili-sås
Ett gäng räkor och så lite avokado, gurka och mango. Ris förstås – och chilihetta i såsen. Enkel och fräsch avslutning på dagen och sommaren.

Fredag: Rosmarinkyckling med crème fraiche & en skvätt citron
Den här maten kom jag på en augustidag för tre år sedan när vi behövde pigga upp oss. Semestern var slut och jobblunken hade börjat. Och det funkade. Vi blev både mätta, nöjda och belåtna.

Lördag: Torskrygg med räksås & mandelpotatismos
Torskrygg är riktigt bra finmat. Lätt att få så där saftig och skivig som torsk är på krogen. Testa att koka fond på räkskalen och du har en helt magisk sås.

Söndag: Salsa verde med grillad blomkål, lök & morot
Få saker sätter sprätt på smaklökarna som en god örtolja. I min salsa verde får kapris vara med (för att jag gillar det), men sardeller är bannlysta (för annars protesterar hustrun).

Veckans efterrätt: Turkisk yoghurt med honung, äpple & mandel
Ta ett äpple, lite mandel och honung. Ja, och så turkisk yoghurt förstås. Med minimal ansträngning har du skapat en enkel och god – och faktiskt nyttig – efterrätt.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.