Rillette de maquereau – makrillröra i en liten kruka

Etiketter

, , ,

Visst är det kul när man hittar helt nya recept och maträtter. Jag frågade runt på Google om recept från Bretagne, den klippiga och regnstänkta halvön i nordvästra Frankrike. Och vips, så fanns där en massa maträtter, däribland den här makrillröran.

Jag gjorde om receptet en smula och blev belönad med en pigg och frisk rillette, som gjord för en liten förrätt eller kanske bara en munsbit till ett glas vitt.

Det här behövs till en (ganska liten) kruka:
400 g makrillfilé
2 gula knipplökar (eller andra milda lökar)
2 vitlöksklyftor
(oliv)olja
1,5 dl torrt vitt vin
salt & svartpeppar
1/4 kruka timjan hopbundet till en bukett

ca 1 msk crème fraiche
ca 1 – 1,5 tsk dijonsenap
1/4 kruka timjan, bara bladen

Gör gärna så här:
Ta bort ev ben från fisken. Testa att skära bort skinnet om du vill, men det är ganska knepigt.

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs glasig i en gryta med olja, häll i vinet och låt koka ett par minuter. Lägg ner makrill och tinmjansbukett i grytan. Krydda med salt & peppar. Koka upp, låt stå med locket på 5 – 10 minuter.

Ta upp timjansbuketten och häll resten i en mixerkanna. Repa timjansbladen och lägg dem, crème fraiche och 1 tsk senap i kannan. Pulsmixa till en ganska slät konsistens. Smaka. Kanske lite mer senap?

Bretagne är en udda del av Frankrike. Här finns baguetterna, instuckna under armen när människor promenerar från bageriet. Torgen, små Peugeot-bilar som rusar runt kröken för att hinna hem till middagen.

Men allt är ändå annorlunda. Som Frankrike, men med en dos Irland och Skottland med kullerstensbyggda hus. Den norra kusten är klippig och dramatisk. Vädret är ofta regnigt, särskilt i den västra delen.

Hit flyttade poeten Bodil Malmsten för drygt 20 år sedan, och härifrån skrev hon en underbar liten bok Priset på vatten i Finistère.

I Aftonbladet gör Petter Lindgren en resa i hennes fotspår. Väl värd att läsa.

Och jag själv då? Jo, 2008 var vi i södra Bretagne, inte långt från orten där Bodil Malmsten bodde. Vi letade efter en gammal krog där Paul Gauguin lämnat målningar som betalning för mat och dryck.

Krogen var stängd, men ut ut en dörr kom en kort kvinna med rött hår och fräknar.

”Bodil Malmsten”, tänkte jag.

Fan att jag inte vågade fråga om det var hon. Då kunde jag berättat hur mycket jag uppskattade boken.

Puy Chéri 2023 – lite sommarvibbar i augusti

Etiketter

Än är inte sommaren slut. Men man får leta lite efter den, kanske sätta sig i lä och läsa en bok. Eller leta upp en liten badsjö mitt på dagen när solen värmer.

Förra året var optimalt för min del. Först var det hela den svenska sommaren (den första där vi var pensionerade båda två). I september åkte vi till Provence, och då fick vi tre extra sommarveckor.

Men om man nu inte har tid/råd/möjlighet att åka till solen i september, hur gör man då?

Ett anspråkslöst förslag ser ut så här: skaffa lite goda saker som du gillar. Det kan vara oliver eller körsbärstomater, tapenade eller någon annan god röra. Kanske lite nötter eller goda korvar.

Och så svänger du förbi Bolaget och köper en flaska rosé, som får bo en stund i kylen för att få rätt temperatur.

Sedan är det bara att slå sig ner. Lägga lite tapenade på en tomat. Ta en oliv och en korvskiva, och så sippar man lite på vinet.

Okej, det är inte semester vid Medelhavet. Men håll med om att det är lite goa sommarvibbar.

En sådan dag kan det vara bra att ha en flaska Puy Chéri 2023 (95 kronor, rosé) på lut. Det är ett fräscht och lätt sommarvin med lite smultron och örter i lukten och liksom blommor och bär i håret. Lätt och ganska snällt, gjort för att passa en bred publik. Men med en uppstramande liten kärvhet på slutet.

Den här årgången har mindre godisvibbar än tidigare år, i alla fall om mina smaklökar kommer ihåg rätt. Det tackar vi för – vill man ha godis är det bättre att gå till godishyllan på Ica, än till Systemet.

Men som sommarvibbs-uppväckare funkar Puy Chéri bra.

Enkel gratäng med vegofärs & sojakryddad svamp

Etiketter

, ,

Det finns smakkompisar man inte ska missa. Champinjoner och japansk soja är en sådan.

De får bli basen i den här lättlagade gratängen där färs, svamp och sås blandas. Mycket enklare än att göra en färsstuvning och toppa den med gratängsås.

Det här behövs till 5 personer:
500 g champinjoner
(oliv)olja
salt & svartpeppar
1 msk japansk soja

750 g vegofärs, ej formbar (eller köttfärs)
3 – 4 knipplökar (eller andra små milda lökar)
olivolja
salt & svartpeppar
2 tsk majsena (majsstärkelse)
1 dl vatten
2 dl crème fraiche
2 dl riven ost

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och hacka löken. Skölj/torka av svampen och skär i mindre bitar.

Stek svampen i olja tills den får lite färg. Krydda med salt, peppar & japansk soja.

Fräs löken glansig i olja. Lägg ner vegofärsen (funkar bra med fryst) och stek så den blir varm. Krydda med salt & peppar. Strö över majsen och blanda runt. Häll i vatten och crème fraiche, blanda ner svampen. Koka ett par minuter.

Häll allt i en oljad ugnsform. Toppa med osten och skjut in gratängen i ugnen i ca 15 minuter. Klart.

Ugnsstekt kyckling med italienska smaker

Etiketter

, ,

Ugnstekt kyckling är verkligen saftigt och gott. Här har vi stekt kycklingben, men kycklingklubbor eller lårfilé funkar såklart också bra. Men då måste nog tiden i ugnen justeras en smula.

Välj gärna kycklingben eller kycklinglår, som är saftigare och lättare att laga än kycklingfilé. Åtminstone här hemma händer det att filébitarna hinner blir torra och tråkiga innan vi får ut dem ur ugnen.

Det här behövs till 4 personer:
1 kg kycklingben
olivolja
3 – 4 knipplökar
2 paprikor, t ex röd och gul
250 g körsbärstomater
1 stor näve goda oliver, 1 – 2 dl
4 vitlöksklyftor
salt & svartpeppar
mycket torkad oregano, ca 1 msk
1/2 knippe persilja, hackad

Servering
ris(otto), pasta eller ugnsstekt potatis

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och klyfta lök. Dela och kärna ur paprikor, skär i grova bitar. Halvera tomaterna. Skala och grovhacka vitlök.

Krydda kycklingbenen med salt & peppar och lägg dem i en oljad ugnsform. Ugnsstek tills kycklingen är helt genomlagad (= inget rött vid benen). Det tar ca 30 minuter.

Efter 5 minuter lägger du på löken. Efter 15 minuter: på med tomat, vitlök och oliver. Vänd kycklingbenen, krydda med salt, peppar & oregano.

Ta ut ugnsformen och strö över hackad persilja.

26-åringen, alltså sonen i familjen, har alltid ätit som en häst. Ja, alltså han har alltid ätit mycket – ”som en häst” betyder inte att han käkar havre.

Det började redan när han var sex månader gammal och för första gången skulle äta samma mat som vi andra. Då satte han i sig fem köttbullar och tre potatisar, alltså en fullt normal middagsportion för en vuxen person med stillasittande arbete.

Numera är han lång och smal, men fortfarande hungrig. När han kommer på besök, så kliver han innanför dörren, gå fram till kylskåpet och undrar ”Alltså, finns nån mat hemma?”.

I helgen fanns det mat hemma: ugnsstekta kycklingben med italienska smaker. Vi lagade mat så det skulle räcka till fyra personer, men det behövdes bara tre för att äta upp den.

26-åringen ledde racet mot botten av grytan. Men, jag får erkänna, jag och hustrun hängde på, vi också.

Kanske för att det faktiskt var klart smaklig mat.


Långjäst pizza bianco med valnötter, chèvre & päron

Etiketter

, ,

Pizza med ost och crème fraiche istället för tomat kallas för tarte flambée i Frankrike och Flammekuchen i södra Tyskland. I Italien heter den vita pizzan – naturlitvis – pizza bianco.

Men oavsett vad du kallar den, så är det en klart smaklig pizza. I den traditionella alsaciska varianten är det bacon som höjer smaken. Här är det chèvre och päron som piggar upp.

Välj gärna chèvre som mognat till lite smak och ganska omogna päron, så blir det mycket smak och inte så söta toner.

Men om du funderar på det här receptet så tänk på jästiden, sådär en 3 – 5 timmar. Har du bråttom så kan man göra vanlig pizzadeg (går snabbare) eller köpa färdig deg (går snabbast)

Det här behövs till 4 stora pizzor:
Pizzadegen
3,5 dl vatten
1 pkt (50 g) jäst
2 msk (oliv)olja
2 dl dinkel, fullkornsmjöl
8 dl vetemjöl
1,5 tsk salt

Fyllning
2 dl crème fraiche
2 – 3 päron
4 knipplökar
250 g chèvre på rulle
ca 3 dl riven ost, gärna lagrad ”torr” ost
ca 3 nävar valnötskärnor – eller ta så mycket som du gillar
svartpeppar

Servering
Gärna spetskålssallad med honung och dijonsenap. Mycket godare är den vinägerstinna pizzasalladen.

Gör gärna så här:
Pizzadegen. Häll kallt vatten och olja i en stor bunke. Smula ner jästen och vispa så den löser sig. Häll i salt och mjöl, lite i taget. Rör/bearbeta tills degen blir en boll som släpper fint från kanten. Låt degen jäsa till dubbel storlek, 1,5 – 2 timmar.

Om du vill: ställ degen i kylen så den får kalljäsa i några timmar.

Stjälp upp degen på ett bakbord. Dela den i fyra delar och forma dem till bollar. Låt jäsa medan du fixar fyllningen.

Sätt ugnen på 250 grader och sätt in en plåt så den blir varm.

Fyllning. Skölj päron, kärna ur och skär i tunna klyftor. Skala och skiva löken riktigt tunt, (går lättast på mandolin). Skiva chèvre, riv osten och bryt sönder valnötterna i mindre delar.

Pizzorna. Kavla ut degen tunt och lägg på ett bakplåtspapper. Bottna pizzorna med crème fraiche. Lägg på päron, chèvre och lökringar. Toppa med riven ost och svartpeppar.

Ta ut den varma plåten och dra över bakplåtspapper med pizza till den varma plåten. Skjut in i ugnen i 9 minuter. Lägg på valnötter och grädda ytterligare ett par minuter tills pizzan är helt klar.

Tagliatelle med ugnsrostade grönsaker & fetaost

Etiketter

, , , ,

Grönsaker som rostas i ugnen får en mild men koncentrerad smak. Fetaosten blir mild, mjuk och krämig. Tillsammans blir det njutbar mat en dag när vädret inte är så njutbart att man vill laga mat på grillen

Det här behövs till 2 personer:
2 morötter
1 – 2 knipplökar
1 paprika
250 g små goda tomater
olivolja
salt & svartpeppar
1 – 2 tsk torkad timjan
1 – 2 tsk milda chiliflakes
1/2 – 1 msk honung
150 g fetaost

Servering
Pasta, matgryn eller baraste gott bröd

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skala morot och skär i ganska tunna stavar. Skala lök och klyfta den. Strimla blasten. Dela och kärna ur paprika. Skär i mindre bitar.

Lägg lök och morot i en oljad ugnsform, och sätt in den i ugnen. Efter 5 – 10 minuter: lägg i paprika och tomater. Eter 10 – 15 minuter: lägg i feta och blast. Krydda med salt, peppar, timjan och lite milda chiliflingor. Rör ner lite honung och blanda runt grönsakerna. De är klara efter så där 25 minuter i ugnen.

Koka pastan eller matgrynen under tiden.

Räkmackan – den bästa sommarmaten

Etiketter

, ,

Finns det något godare än en räkmacka? Helst ska det vara en sommarkväll när luften fortfarande är ljummen och glaset med vitt vin kyler mot handen.

”Receptet” är så enkelt, så till och med en sju-åring kan fixa maten. Koka ägg, skala räkorna och montera ihop din macka. Rör ihop egen aioli-dressing (godare än köpt).

Och så var det kanske en sak till – sippa på ett litet glas vitt vin medan du grejar i köket.

Det här behövs till 1 person (som lättare middag):
200 – 300 g räkor med skal
1 näve goda små tomater
några salladsblad
1 – 2 skivor gott ljust bröd
några skivor citron
ett par dillvippor

Aioli-dressing
40 % crème fraiche
60 % majonnäs
lite dijonsenap, kanske 1/5 tsk
1/2 vitlöksklyfta, riven
några droppar citron
svartpeppar
kanske aningen chili eller cayenne
förmodligen behövs inget salt, men smaka och kolla

Gör gärna så här:
Koka ägg i 7 – 8 minuter. Kyl i kallt vatten, skala och skiva ägget. Skiva tomaterna och strimla salladen. Skala räkorna (helt ok om några hamnar direkt i munnen).

Aioli. Blanda crème fraiche och majonnäs. (Använder du färdig majonnäs, så ta Hellman’s). Smaka av med lite dijonsenap, riven vitlök, några droppar citron och svartpeppar. Kanske aningen chilihetta eller några saltkorn.

Montera ihop din macka på ett sätt som du gillar. (Café-stilen brukar vara ägg i ett hörn, räkor i ett annat och majo i en hög i mitten. Själv gillar jag när allt är utspritt).

Ät & njut. Och ta vara på känslan. Det är minnen som det här du ska leva på under resten av året.

Ölandslimpa – saftigt bröd med dinkel eller ölandsvete

Etiketter

Under midsommarveckan hade vi besök av några kompisar från Öland. Kul att träffa dem, även om det blev några dagar med ganska mycket regn i en liten sommarstuga .

När de kom hade de med sig frukt och melon, kött till grillen – och två Ölandslimpor från ett lokalt bageri utanför Borgholm. Ett saftigt, halvgrovt bröd med lätt kryddning. Det var ett bröd där bagaren inte hade tappat sockerströaren i degen.

Gott, helt enkelt, och så långt från industribakad ”sirapslimpa” man kan komma.

Det måste jag testa, tänkte jag, och började leta på nätet. Funderade på om jag skulle ringa bageriet på Öland och fråga hur de gjorde, men jag avstod. Någon gräns får man ha.

Men på SR:s sajt hittade jag Karin Franssons Ölandslimpa, och hon borde väl veta. Mångårig, hyllad krögare på Hotell Borgholm.

Med receptet i ena handen och mitt egensinne i den andra följde jag nästan hennes recept. Resultatet ser du här nedan.

Det här behövs till 1 stort bröd:
Fördeg
2 dl kallt vatten
25 g (1/2 pkt) jäst
2 dl vetemjöl special

Deg
2,5 dl kallt vatten
1 msk honung
2 dl fullkorns dinkel eller ölandsvete
ca 6 dl vetemjöl special
(knappt) 1 msk salt
1/2 – 1 msk (stött) kummin – om du vill

Gör gärna så här:
Fördeg. Vispa vatten och jäst så jästen löser sig. Blanda ner mjölet. Täck fördegen och låt den stå 1 – 2 dygn.

Deg. Vispa vatten och honung så honungen löser sig i en stor bunke. Rör ner fördegen och mjölet. Rör/bearbeta degen en stund. Blanda ner salt och (om du vill) kummin som är lite krossad i en mortel. Degen ska bli som en boll som släpper fint från kanerna.

Låt degen jästa under bakduk till minst dubbel storlek, ca 2 – 3 timmar.

Ta upp degen på ett bakbord. Forma den till en boll (ska egentligen rundrivas). Lägg degen under en bakduk och låt den jäsa ca 45 minuter.

Ställ in en kopp vatten i ugnen och värm den till 250 grader. Stjälp upp degen på en plåt med bakpapper. Grädda i 10 minuter, dra ner värmen till 200 grader och grädda i ytterligare ca 30 minuter. Brödet är färdigt när det har fin färg och låter ihåligt när man knackar i brödets botten.

Låt brödet svalna på galler utan bakduk.

Jo, det var det där med att rundriva bröd. Jag har sett det på Youtube – och jag garanterar, jag fattade noll, nada, ingenting.

Men andra gången jag bakade det här brödet kom några kompisar som bor i skärgården (läs Hisingen) på besök. K visade mig hur man gör:

Men degskrapan föser man runt kanten av bröd in mot mitten, samtidigt som man håller emot med den andra handen. Till slut får man en ganska spänd boll = stora fina jäsbubblor i brödet.

När jag försökte gick det väl sådär. För det är nästan lika krångligt som på Youtubevideon.

Ölandsvete är en urvete-sort som har odlats i Sverige i många hundra år. Den försvann när det moderna jordbruket slog igenom på 1960-talet. Orsaken är ganska enkel. Ölandsvete ger ungefär 1/3 så stor skörd, som nyare och mer förädlade sorter.

Men den har högre proteininnehåll och är mer motståndskraftig mot torka och ogräs. I alla fall om man får tro farbror Google.

Ölandsvete är ett lantvete, alltså en mer ursprunglig sort. Den kommer från speltvete, även kallat dinkel – så mycket kan jag läsa mig till. Men hur Ölandsvete och dinkel är släkt, det vägrar sökmotorn att berätta för mig.

Det spelar kanske inte så stor roll. Bröd bakat på dinkel är gott, det gäller säkert även bröd av Ölandsvete. Och det är liksom det, som är det viktiga.


Veckomeny – Medelhavskost för en sommarvecka nr 65

Etiketter

, , , , ,

Vi fick en del fina dagar i sommarstugan vid Kalmarsund i månadsskiftet juni-juli. Sådana där dagar när man sitter och läser i solen, och så går man ner och doppar tårna i vattnet. En dag var det så varmt att jag badade för första gången den här sommaren.

Vi gick ut i vattnet – jag och Bamse, vår cockerspaniel. Jag tog ungefär tre simtag och Bamse fäktade med tassarna som en fiskare i sjönöd. Men vi badade i alla fall.

Här hemma i Göteborg känns det som om det droppar på huvudet varje gång man sticker näsan utanför ytterdörren. De dagarna kan det vara bra med en seabream i ugn eller en värmande auberginegratäng. Men annars finns flera exempel på riktig sommarmat här nedanför: räksallad, kantarellpasta, eller grillad lax…

Trevlig sommar, oavsett om regnet strilar eller värmen har kommit tillbaka!

Måndag: Ugnsrostad blomkål med sallad & parmesan-crème
Ugnsrostad blomkål med grönsaker blir som en ljummen sallad där man kan prioritera vad man vill ha mest av: avokado, tomat, majs, matgryn… OBS Parmesancrèmen funkar även som sås till grillat.

Tisdag: Enkel tarte flambée med stenbitsrom & färsk rödlök
Det här är enklaste varianten med färdig pizzabotten och saker som bara läggs på pizzadegen. Vill du jobba lite mer, så är den klassiska tarte flambéen med bacon, creme fraiche och ost riktigt god. Se bara till att det blir en riktigt tunn ”pizzabotten”.

Onsdag: Räksallad – lätt middag för ljumma sommarkvällar
Ärligt talat, skulle man inte kunna leva på räkor rätt länge? Ibland har man dem på en smörgås, ibland tillsammans med ägg och aioli, eller som här tillsammans med en sallad. Hur du än väljer: sommarkvällen är räddad.

Torsdag: Auberginegratäng – aubergine à la provençale
Skulle det vara en av den här sommarens regniga dagar, så kan man alltid gå in och sätta på den värmande ugnen. I den kör man en auberginegratäng med färska örter och god ost – och då har man Provence svar på italienska melanzane al forno.

Fredag: Grillad lax med lök, fänkål, citron & nektarin
Hemma i Göteborg har vi inte ens fått ut grillen ur källaren. Hittills har det varit för mycket regn, men snart, snart måste väl vädret vända. Och då kan lite lax hamna på grillgallret tillsammans med frukt och grönsaker.

Lördag: Sommarpasta med kantareller & spenat
Få saker är så gott på sommaren som nystekta kantareller. På en macka med svamp, i en sås eller som här tillsammans med pasta. Svårigheten är bara att hitta dem – om man inte har ett säkert kantarellställe på Ica.

Söndag: Daurade au four – seabream med citron, timjan & persilja
Okej, jag får erkänna att det är en del pyssel om man först ska ta sig till en fiskhandlare för att köpa seabream, sedan rensa fisken och till sist köra den i ugnen med citron och örter. Men det är värt besväret för det här blir riktigt, riktigt gott.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Saint Clair Sauvignon blanc – piggt, fokuserat & trevligt

Etiketter

Jag gillar inte tanken på att flyga. Vill inte sätta mig inne i ett silverfärgat metalskrov som susar runt 10 000 meter upp i luften och släpper ut vita kondensstrimmor.

Jaha, tänker du kanske. En sådan där miljömedveten som inte flyger av klimatskäl.

Jag önskar det vore så, men orsaken är mycket enklare. Jag tror att flygplanen ska ramla ner. På ren svenska: jag är rädd för att flyga.

Ungefär 360 dagar om året saknar jag det inte alls, men ibland kommer ett sug efter att se platser långt bort. Det hände när jag läste bloggaren Lena i Wales som skrev om vin och vingårdar på södra delen av Nya Zeelands nordö.

Hon åkte runt och smakade på vinerna från en del av de 20 vingårdar som ligger runt staden Martinborough. Själv satt jag där och dreglade och funderade på om det inte finns någon terapeut dit man kan gå och upprepa ”jag är inte rädd, jag kan flyga” så många gånger att man faktiskt vågar sätta sig i ett plan.

Men jag valde den lätta vägen till nya zeeländskt vin. Jag gick på Bolaget.

Nu är det ingen uppoffring direkt, jag gillar vin från Nya Zeeland. Jag tror det beror på klimatet.

För att producera vin har landet ett ganska svalt klimat. Det gör att druvorna inte blir fruktstinna sockerbomber med potential att ge extra-allt-viner där fruktsötma och alkoholhalt nästan tar kål på smaken.

Eller också har landet ovanligt kloka vinmakare som kan konsten att utvinna lagom mycket smak ur druvorna.

Ett sympatiskt vin från Nya Zeeland är Saint Clair Vicar’s choice Sauvignon blanc 2022 (109 kronor på Bolaget, vitt). Det har en trevlig lukt av päron och svarta vinbär (bladen?) som möter när man luktar på vinet. Citrus och kanske lite krusbär möter också upp.

Ta en klunk av vinet och känn hur bäraromerna följer med in i munnen. Vinet är helt torrt och syran är ganska hög, men den balanseras av aningen fruktsötma på ett sätt som i alla fall jag gillar.

Testa till grillad fisk med pressad citron. Det gjorde vi, men vi fick laga fisken i ugnen eftersom vädret vägrade medverka till grillning.

Eller våga den klassiska mixen av chèvre och sauvignon blanc.

Trevlig sommar – även om vädret gör att du får ”grilla” maten i ugnen.