Ska du åka bil i Frankrike i sommar? Ta motorvägen söderut från Lyon och följ vägen med det vackraste namnet: Autoroute du soleil, Solens motorväg.

Det är en benämning den nästan inte förtjänar, för det här är pulsådern som förbinder Paris med Marseille. Men strunta i parisarna som glider förbi i 134 kilometer i timmen i en nytvättad Peugeot 3008, precis under den gräns där man får böter för fortkörning. Lägg dig i högerfilen, anpassa farten efter lastbilarna och försök få en glimt av landskapet som flyter förbi.

I början leker vägen tafatt med floden Rhone. Slingrar sig efter den ena flodbanken, hoppar över till andra sidan och doppar nästan vägrenen i floden. På de branta bergssluttningarna klänger vinstockarna och nere vid floden kurar byarna.

Längre söderut sträcker sig motorvägen över Alpernas låga utlöpare och landar i Rhonedeltats flacka landskap med fält färgade av blå lavendel. Men innan du kommit så långt. Ta av mot Cave de Tain i staden Tain-l’Hermitage.

Cave de Tain är en jättelik vinanläggning som täcker ett helt kvarter. Men trots storleken är det ett kooperativ som satsar på kvalitetsviner från Norra Rhone. Här vinifieras druvor från alla områdets cru-lägen, från nordligaste Côte-Rotie till Coronas strax utanför Valence.

Koopertivet har 330 vinbönder som kör sina skördade druvor till vinanläggningen. Dessutom äger Cave de Tain stora egna marker.

Även om allt rött vin görs uteslutande på Syrah-druvan, så varierar jordmånen. Och det är en variationsrikedom som märks. När man kliver in i Cave de Tains butik är det som om man förvandlats till ett fem-årigt barn igen – och kommit in i världens största godisbutik.

Butiken är stor som en större livsmedelsaffär och i rad efter rad trängs godsakerna. Saint-Joseph, Crozes-Hermitage, Saint-Peray. Mest rött, men även vitt och lite rosé. Olika appellationer och så viner som säljs under den enklare etiketten IGP.

Men ge dig ut på vägen igen och fortsätt Autoroute du soleil söderut. Strax innan Avignon håller du höger och väljer motorvägen mot Montpellier och Barcelona. Då kan du efter en mil eller så ta av mot Tavel och kooperativet Les Vignerons de Tavel & Lirac.

Här är skalan mindre men Tavel producerar kanske de bästa rosévinerna i Frankrike. Frågar du en fransman så säger han att området gör de bästa i världen.

Testa det vanliga vinet Lauzeraies (kooperativets enda vin på Bolaget). Testa också skillnaden mellan hur vinet smakar beroende på jordmånen där druvorna vuxit. Kul aktivitet och så kan du få med dig några flaskor hem till salladen eller den grillade fisken.

Skulle du ännu inte fått nog av vinprovning så kan du köra småvägar öster ut till Chateaneuf-du-Pape. På en kulle ligger den lilla vinbyn. Välvårdad och ansiktslyft som en fransk Jane Fonda – eller välbärgad adelsdam som bara knappt accepterar den nya tiden, om du hellre gillar den jämförelsen.

Här det fullt med vinbutiker, fullt med restauranger och fullt med folk. Dessutom fullt med svenskar som sniffar och gurglar.

I den vackra byn Chateauneuf-du-Pape finns massor av bra – och dyrt – vin. Men för mig känns det för renskrubbat och välordnat. Jag saknar vitlökslukten från vinbönderna när de återvänder till arbetet efter lunch. Jag saknar deras skitiga arbetskläder, och deras närhet till vinet och vinmakandet.

Ett sista tillägg. Vill man komma riktigt nära vinfälten och byarna så ska man naturligtvis välja de små vägarna genom Rhone-dalen.

Jag har aldrig åkt dem. Kanske för att jag är så löjligt förälskad i motorvägen med det vackraste namnet Autoroute du soleil.