Etikettarkiv: fest & meny

Grand aioli & vegetarisk tapenade – skördefest för många

19 torsdag Sep 2019

Posted by in buffé, fransk mat, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Grand aioli är provensalsk festmat. Sån där mat man lagar när det är många som ska äta och man ställer fram stora fat på bordet.

Då kan gästerna välja mellan lättkokta blomkålsbuketter och morotsstavar, gröna bönor och oliver, fisk och bläckfiskringar, kokta ägghalvor och potatis, baguetter och tomater…

Var och en lägger upp godsakerna på sin tallrik och så toppar man med en rejäl klick av vitlöksmajonnäsen aioli – den som har gett namn åt hela rätten.

Men jag tycker en sak till ska ingå: okokta grönsaker och tomater med olivröran tapenade. Det blir en himmelsk kombo, särskilt tomaternas sötma och den kärva olivsmaken i tapenaden. Testa, så förstår du vad jag menar.

Men färdigköpt tapenade innehåller sardeller – och det funkar inte så bra när man ska bjuda en vegetarian på middag. Så härom dagen ställde mig och mixade oliver och lite annat för att få en helt vegetarisk variant.

När vegetarianen förstod att jag gjort en helvegetarisk tapenade till honom så såg han glatt överraskad ut. Men det höll bara i sig tills jag försökte hälla upp rosévin i hans glas.

– Det dricker jag inte, sade han och sträckte sig efter flaskan med vitt vin.

Det här behövs till en mellanstor sats tapenade:
2,5 dl urkärnade oliver, gröna eller svarta
½ glasburk kapris
1 vitlöksklyfta, skalade och skuren i tunna skivor
några soltorkade tomater eller grillad paprika
ca 1 dl olivolja

Gör så här:
Häll ner oliver, kapris och vitlök i en mixer. Ta med lite soltorkade tomater eller grillad paprika om du gillar det. Mixa till en grovkornig konstistens. Klart!

Ät & njut. Ännu är inte hösten har på riktigt; det går fortfarande att hälla rosévin i glasen.

Bacalhoa – perfekt till grönmögelost

05 onsdag Jun 2019

Posted by in ost & efterrätt, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

För en tid sedan var vi på ost- och vinprovning. Det var den lokala livsmedelsaffären som hade slagit sig samman med en ostaffär i Saluhallen. Och på matvinden hade de dukat upp ett bord för alla som var villiga att öppna plånboken.

Där fanns alla de vanliga godsakerna. Gruyère, mogen Brie gjord på opastöriserad mjölk och så en smakrik Roquefort. I glasen fanns ett trevligt rödtjut, ett ganska neutralt vitt vin från Rhônedalen – och så ett udda vin i det tredje glaset.

Det var en skvätt Bacalhoa 2015 (109 kronor, portugisiskt sött starkvin), som stod och väntade på oss. En färg någonstans mellan bärnsten och orange. Stor men ganska udda lukt av honung, marmelad och syra, äppelkällare och hjortron. Fyllig och söt smak med russin och fikon bakom brända toner.

”Jaha, ett vin som kan funka som en godisefterrätt” tänkte jag. Men så följde jag rekommendationerna och tog en bit grönmögelost. Tuggade och sippade lite på vinet.

Salt, stark ost och sött, fylligt vin. Det blev en mix som gjorde mig omedelbart förälskad.

Smaksensationen var ungefär som portvin och grönmögelost, men ändå annorlunda. Testa gärna själv. Vinet finns på ett Bolag nära dig. Ostarna är ännu enklare att hitta, men välj gärna Saint Agur eller ekologisk Kornblomst. Godare om du frågar mig.

Valborgsmeny med tonfisk från Medelhavet & smakrik mandelkaka

29 måndag Apr 2019

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Det sägs att beduinerna i Mellanöstern hade strikta regler för gästfrihet. Vem som än kom till deras tält så var de tvungna att erbjuda mat, vatten och sovplats i tre dygn. Spelade ingen roll om det var deras bästa kompis som rykte i tältduken eller eller deras värsta fiende.

Nu kan man ju tro att beduinerna var särskilt vänliga och gästfria människor, och så kan det vara, men det är inte huvudsaken. Den är mycket råare och enklare: man klarar sig inte själv i öknen utan mat, vatten och en skyddad plats – alltså skapades en kultur där gästfrihet var normen.

Men jag tror att det finns en dimension till: mat förenar människor! Den som suttit ned med en annan människa och delat ”bröd”, den går inte ut och skär huvudet av gästen efter desserten.

Det var viktigt för de nomadiserande beduinerna. Men det börjar bli viktigt också för oss, för världen blir allt mer uppdelad. I USA finns många människor som inte vill ha en Trumpsupporter som granne (eller tvärtom). Här i Sverige finns det rätt många som inte vill bjuda en sd-are på middag (eller tvärtom).

Låt mig vara fullständigt klar: jag har inte ett uns över för Donald Trump, Victor Orban eller Jimmy Åkesson. Men jag skulle utan vidare kunna att äta middag tillsammans med en vanlig sd-väljare eller Trumpanhänare.

Skulle du nu ha en politisk motståndare på middag hemma hos dig, så bjud honom eller henne på något gott – eller skippa gästerna och njut av maten bara för att det är Valborg. Ett förslag är Medelhavsgrillad tonfisk och potatissallad. Häll gärna en skvätt rosé i glasen och dröm dig bort till Medelhavet och Provence.

Efter maten: lite kaffe och en mandelkaka med bär. Gott och du slipper fixa efterrätten på kvällen, den kan man göra innan.

Hur du är gör, och vilka du än bjuder på mat: Trevlig Valborg och Första maj!

Grillad lammstek, marinerad i vin & örtkryddor

24 onsdag Apr 2019

Posted by in grillat, huvudrätt, lamm, mat

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , ,

Okej, jag erkänner att jag ibland drömmer om en Lottovinst. Pengar så man kan gå i tidig pension och köpa en liten lägenhet i södra Frankrike.

Tänk att bara ta bilen och dra iväg till solen när höstens lågtryck kommer farande. Sitta där i den franska eftermiddagssolen och sippa på ett glas rosé istället för att vara med på ännu ett möte på jobbet.

Jag erkänner alltså – två fingrar på Bibeln – att jag drömmer om pengar. Men det jag egentligen drömmer om är frihet. Frihet att göra som man vill, frihet att ta dagen som den kommer.

Därför är det så förbryllande att läsa om rika människor – att inse hur de binder fast sig och begränsar sig, bara för att kunna tjäna ännu mer pengar.

I helgen fanns ett längre DN-reportage om Isabella Löwengrip, kanske mer känd som Blondinbella. 28 år gammal har hon byggt massor av företag och varumärken som kretsar runt henne som person.

Hon har smyckesföretag och makeup-varumärken, samarbeten och middagar med *Blondinbella-wannabes”. Hon har en stylist som fixar hennes hem och en annan som fixar hennes hår. En blogg som sköts av inköpt personal. Livvakter som kör henne och assistenter som talar om vad som ska hända den närmaste halvtimmen.

Varje minut av dagen är intecknad; hon är lika fri på jobbet som en Volvoarbetare när han står vid bandet och monterar framdörrar.

Om du är tillräckligt gammal så kanske du kommer ihåg en t-shirt från 80-talet med texten ”Den som har mest prylar när han dör vinner”. Det var naturligtvis en drift med prylhysterin och konsumtionssamhället, men jag har en annan och bättre idé. ”Den som har mest frihet när han dör vinner” ska det stå på min t-shirt. Och den tävlingen vinner inte Blondinbella.

Men hon klarar sig ur ett knäppt dilemma för oss vanliga bloggare. Hon hyr in någon som publicerar lammrecepten före påsk och slipper göra som jag: publicera dem efter påsk – när alla läsare drömmer om vårmat med nässelsoppa och potatissallad på uteplatsen…

Här kommer det i alla fall, receptet. Grillad lammstek som först marinerats i vin och örtkryddor.

Det här behövs till 6 personer:
1,2 kg urbenad lammstek eller skivor av lammstek
olivolja
salt & svartpeppar

En (klot)grill med lock

Marinad
4 dl rött vin, inte alltför strävt
en skvätt olivolja
2 kvistar rosmarin
ett litet gäng timjanskvistar
4 vitlöksklyftor, grovhackade
2 lagerblad

Vinsås
lammstekens marinad
2 dl rött vin
1 tsk honung
2 tsk röd balsamvinäger
4 dl köttbuljong, vatten + tärning eller fond
ett par droppar japansk soja
ett par msk smör

Ät gärna lammsteken med ugnsstekta grönsaker eller ratatouille

Gör så här:
Blanda ihop vin, olja, örtkryddor och grovhackad vitlök till en marinad. Klipp upp nätet som sitter runt lammsteken. Veckla ut den som en lång ”limpa”. Skär gärna ett par extra snitt i de tjockaste delarna så ”limpan” blir ännu längre. Marinera lammet ett par timmar i kylskåpet.

Ta upp lammet och låt det rinna av. Peta bort örtkryddorna och vitlöksbitarna.

Tänk grillbriketterna och låt dem brinna ut. Lägg briketterna på ena sidan av grillen. Lägg köttet över glöden och grilla så det blir brynt på alla sidor. Flytta lammsteken till andra sidan av grillen. Lägg på locket och grilla på indirekt värme ca 20 minuter eller tills köttet är klart. Vänd runt ibland. Salta & svartpeppra.

Gör vinsåsen under tiden. Häll marinaden, vin, vinäger, honung och buljong i en kastrull. Koka i ca 20 minuter utan lock. Sila bort vitlök och örtkryddor. Smaka av med lite soja, kanske mer buljong eller ett par droppar vin för att höja syran. Vispa ner smöret.

Chateauneuf-du-Pape – fantastiskt efter fyra år i källaren

21 torsdag Feb 2019

Posted by in rött vin, vin

≈ 4 kommentarer

Etiketter

,

Hemma hos oss är det  alltid de godaste och dyraste vinerna som blir liggande i källarskrubben. Inte för att vi ogillar dem, utan för att det liksom aldrig blir rätt tillfälle att fira med det där ”fina” vinet.

Det var också vad som hände med en flaska Chateauneuf-du-Pape 2009 från producenten Chateau Mont-Redon (den nuvarande årgången kostar 269 kronor på Systemet). Jag fick den i julklapp av hustrun för fyra år sedan – och sedan gick tiden. Födelsedagar, jular, nyårsafton, aldrig var det tillräckligt ”fint” för vinet.

Men en nästan helt vanlig fredag i februari sade jag: ”Nu jäklar, nu firar vi att sportlovet börjar. Vi plockar upp Chateauneufen från källaren och så gör jag provençalska oxrullader med vitlök och rökt sidfläsk”.

Så jag gick ner i källaren – alltså en helt vanlig källarskrubb – och återvände lite osäkert med flaskan. Hade den mått bra där nere i fyra år, eller har det varit för varmt eller har det…

Men när korken kommit ur flaskan var det ingen tvekan längre. Färgen hade visserligen åldrats till en tegelröd nyans som nästan gränsade till brunt. Men vinet, det var det inget fel på.

Stor, trevlig lukt som uppfyller hela näsan. Typiska aromer av Rhone-dalen med mörk frukt och charkuterier, lite fat och vitpeppar. För mig är den här lukten förknippad med Syrah-druvan, men det kan faktiskt vara så att jag förväxlar den med den vanliga druvblandningen från Rhone-dalen där Syrah ingår.

Smaken är stor och tydligt sträv. Vinet fyller hela munnen och livet leker. Tillsammans med maten blir vinet nästan silkesmjukt när proteinerna rundar av strävheten.

Det här var ett vin som hustrun gillade. I vanliga fall brukar jag fråga henne vad hon tycker om vinet och lukten. Då himlar hon lite lätt med ögonen och klämmer ur sig ”fruktigt” eller ”det luktar äpple” och så vänder hon demonstrativt munnen mot maten och dödar varje invit till vinprat.

Men den här gången var det annorlunda. Hon pratade så mycket om vinet – hur det fyllde hela munnen, hur smaken påverkade oxrulladerna och hur gott det var – så hon glömde nästan bort att äta.

Hon föreslog till och med att vi skulle köpa en ny flaska, stoppa in den i källarskrubben i fyra år och plocka fram den när vi tillsammans fyller 130.

Och visst har vår källarskrubb funkat bra. Det är mörkt och det är ganska jämn temperatur, men det är nästan lika varmt som i resten av huset. Alltså långt ifrån de optimala förhållanden som man påstås få om man köper svindyra kylskåp för att lagra vin.

Men jag brukar trösta mig med Bengt-Göran Kronstam, Sveriges kanske mest välkända vinjournalist. Under de första tio åren som vinlagrare använde han en helt vanlig garderob för flaskorna.

Och funkar det för honom, så funkar det nog även för mig.

Fräsch äppelsorbet med calvados

15 fredag Feb 2019

Posted by in Alsace, fransk mat, mat, ost & efterrätt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Det här är en dessert i min smak. Den är fräsch, har trevlig syra och är inte så där sockertung som efterrätter kan vara.

Dessutom är den enkel att göra, så fram med kniv, skärbräda & Granny Smith – nu blir det äppelsorbet.

Det här behövs till 4 personer:
2 stora, syrliga Granny Smith
½ dl ganska stark äppeljuice
1 msk pressad citron
½ dl florsocker (ta mer om du gillar riktigt söta desserter)
1 msk glykossirap

4 msk calvados
ett gäng myntablad

Gör så här:
Kärna ur och fintärna äpplet. Lägg i frysen i minst 2 – 4 timmar (beroende på hur fint tärnat äpplet är).

Lägg de frysta äppeltärningarna i en mixer/matberedare. Ha i äppeljuice, pressad citron & glykossirap + så mycket florsocker som just du vill ha. Mixa grovt.

Lägg äppelmixet i frysen i ca 30 – 45 minuter. Rör om någon gång så det inte blir en fastfrusen isklump.

Lägg upp kulor av sorbeten i portionsglas eller skålar. (Går lättast om man formar ”ägg” med två skedar, tycker jag). Garnera med myntablad och häll 1 cl calvados över varje portionsglas.

Om man gillar mynta kan man strimla några blad och blanda ner i de äppelmixet.

Äppelsorbet åt jag första gången på en restaurant i byn Nothalten i Alsace. Restauranten drevs av ett uråldrigt par. Damen som serverade gick runt på artrosvärkta ben och muttrade ”Ja, ja, ich komme” till gästerna. Maken, i 85-års åldern, stod för matlagningen.

Men maten var god och sorbeten himmelsk. Så jag åkte hem och gjorde äppelsorbet jag också. Resultatet var gott, men resultatet såg ut som något katten hade släpat in.

Nu har jag hittat en äppelsorbet som både smakar som den i Nothalten – och som går att presentera på bild.

Stubbar med lax & räkor – saftiga och smakrika

30 söndag Dec 2018

Posted by in fisk & skaldjur, mat, smårätt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, ,

En gång i tonåren tänkte jag att jag skulle börja måla; det såg så häftigt ut när människor lät bilder växa fram på ett staffli.

Jag gick och köpte bra vattenfärger och ett stort skissblock. Satte mig i köket och började måla, men papperet verkade så stort så jag höll mig mest på mitten.

Min mamma kom förbi, frågade intresserad:

– Vad är det du målar, är det en bil-axel?

– Nej, svarade jag. Det är en insjö med skog runtomkring…

Som du förstår så tog min målarkarriär slut rätt snabbt. Men jag tänker på den när jag garnerar de här stubbarna med lax och räkor. Det är samma känsla av att fingrarna liksom är för stora och inte riktigt vill lyda mig.

Men även om de inte ser ut att komma från kallskänken på Grand, så är det faktiskt två saftiga och smakrika små smörgåstårtor. Faktiskt så saftiga att om du gillar en torrare känsla så kan du minska på fyllningen en smula.

Det här behövs till 2 stubbar – ca 10 personers småportioner:
18 skivor formfranska (rostebröd)

Räk- och laxfyllning
250 g skalade räkor
150 g kallrökt lax i skivor
1 dl crème fraiche (34 % är godare)
½ dl majonnäs
knappt 1 dl kesella (10 %)
1,5 msk fransk senap
½ dl hackad dill

Ägg- och laxfyllning
4 hårdkokta ägg, skalade
150 g ugnstekt lax eller varmrökt lax
1,5 dl crème fraiche
½ dl majonnäs
½ dl kesella
½ dl hackad dill
svartpeppar & (lite) salt

Toppning
1,5 dl crème fraiche
½ dl majonnäs
drygt ½ dl kesella

½ gurka, skivad
3 – 4 hårdkokta ägg, skalade
100 g kallrökt lax i skivor
150 g skalade räkor
40 – 50 g rom (drygt ½ burk), t ex stenbitsrom
dillvippor från 1 knippe dill

Gör så här:
Kantskär brödskivorna. Lägg ut 2 ”stubbar” eller längder med  3 skivor i varje längd på var sitt fat.

Räk- och laxfyllning
Strimla laxen. Blanda den med räkor, crème fraiche, kesella och majonnäs. Smaksätt med dill och fransk dijonsenap. Bred blandningen över ”stubbarna”.

Lägg på ytterligare ett lager med 3 brödskivor på varje längd.

Ägg- och laxfyllning
Hacka äggen. (Går lättast om du skivar äggen med en äggskivare. Ta sedan halva ägget och ”skiva” det 2 gånger). Mosa sönder laxen. Blanda med crème fraiche, kesella, majonnäs. Smaksätt med dill, svartpeppar & (lite) salt. Bred blandningen över stubbarna.

Lägg på ett sista lager med 3 brödskivor på varje längd.

Toppning
Blanda crème fraiche, kesella och majonnäs. Bred ett tunt lager både på toppen och på sidorna av ”stubbarna”.

Dekoration
Gör som jag och sätt gurkskivor på sidorna. Lägg ägg ovanpå. Toppa med räkor, ihoprullade laxskivor och rom. (Eller ännu hellre: hitta på ett snyggare sätt!)

Låt dem stå en stund så smaken hinner sätta sig.

De här stubbarna med lax och räkor kom till på ett ovanligt sätt. 20-åringen som fortfarande bor hemma (han äter i varje fall hemma – och det gör han med besked) frågade om vi inte kunde köpa sådana där lax- och räkstubbar som de säljer nere på Ica.

– Visst, sa jag och tog en nummerlapp till charken när jag var och handlade. Men just den dagen fanns inga stubbar.

”Bra karl gör egna stubbar” tänkte jag och knåpade ihop de här… ja, ja, egentligen borde de väl heta smörgåstårtor.

20-åringen då, åt han av stubbarna? Ja, det gjorde han. Massor.

Jag antar att de var godkända.

Nyårsmeny 2018 – torskrygg, milda smaker och en eftertänksam Riesling

26 onsdag Dec 2018

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Är det inte ovanligt mycket dårar som slirar runt i världen. Jag tycker det är fullt med Trumpar och Erdogan  och Orban och Putin och Åkesson och Duterte-look-alikes. Skjutgalna dårar i för stora kostymer som inte har gjort den här planeten till en bättre plats under det gångna året.

Ja, ja. Jag vet vad du tänker. Säkert någon variant på Joe Hills ”Don’t cry. Organize”. Och jag håller helt med dig. Vem skulle göra världen bättre om du och jag gav upp?

Men det finns gränser. Just den här veckan mellan jul och nyår tycker jag man kan få gosa ner sig i soffan, sörpla te och titta på brasan.

Och det är ungefär så jag tänker mig det här nyåret. En fest med fisk och milda smaker. En Riesling att smutta på och något rustikt att hålla i handen.

Ungefär som bilden här ovanför. Där ligger små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre. Riktigt goda och oslagbart enkla om man använder färdig smördeg. Vill man skåla i bubbel så ligger cava och crémant bra till (om du inte haft en ovanligt förstående chef för då kan du gå direkt på champagnehyllan).

En crémant från Bourgogne som jag läst mycket gott om är Clodilde davenne (149 kronor på Bolaget). Kanske läge att testa den snart…

Avokadomousse med rom och räkor har en hög igenkänningsfaktor. Det är lite retro över rätten – men den är faktiskt väldigt god. I alla fall om du frågar mig.

Dessutom behöver du inte tillbringa en hel eftermiddag i köket för att kunna langa fram tallrikarna på kvällen.

Till huvudrätt blir det torskrygg, en saftig bit fisk som faktiskt är ovanligt lätt att lyckas med och få så där fint skivig som den är på krogen. Torskrygg med räksås & mandelpotatismos är en rätt to die for, särskilt räksåsen. Den blir fyllig, smakrik och rund.

Bryter man av den naturliga sötman med syra från citron och skal, så blir det en läcker balans. Funkar utmärkt med en Riesling där hög syra balanseras av ett uns restsötma. Testa med en Riesling från von Winning i Pfalz strax norr om Alsace. von Winning Win Win kostar 139 kronor på Bolaget, von Winning Riesling är ett par tior billigare.

Även i efterrätten balanseras syran från citronen av sötma, men här är det grädden i fyllningen och jordgubbssåsen som bryter mot den syrliga citrontarten.

Vad du ska dricka till citronpajen har jag ingen aning om. Men jag skulle starkt rekommendera en kopp kaffe efter maten, för att mota den paltkoma som lurar efter varje middag med tre goda rätter. Du vet ju själv hur det är. Man tanker att det här var ju gott så jag tar en liten bit till, bara en liten bit…

Vill du ha fler förslag på nyårsmenyer så kan du välja bland inläggen här nedanför:
Nyårsmeny 2013 – från chèvre & vildsvin till skummande skumpa
Nyårsmeny 2014 – sydfranska influenser 
Nyårsmeny 2015 med Grevinnan och betjänten: avokadosoppa, serranolindad rödspätta & portvinskokt päron
Nyårsmeny 2017 – Skumpa till förrätt, dessert & kanske till rödspättan

Allhelgonameny med avokadomousse, canard confit & mangosorbet

31 onsdag Okt 2018

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det är något fel på svenska högtider – i alla fall de på hösten. De har liksom försvunnit bort i ett svart hål där ingen firar dem.

Jag menar vad har hänt med Mickelsmäss den 29 september? Det var en av årets största högtider under Medeltiden. Men vem tar nu ledigt från jobbet, ställer till med stor fest och firar?

Eller Mårtensafton den 10 november… Under den katolska tiden var denna helgdag den sista dagen man fick smörja kråset innan julfastan på 40 dagar startade. Alltså höstens motsvarighet till fettisdagen på våren. Men vem köper en gås, bjuder hem gäster och firar? Ja, alltså av oss som bor norr om Hallandsåsen…

Kvar finns Allhelgonadagen som för länge sedan var en dag när människor slapp jobba och fick tid att fira mörkhöstens ankomst den 1 november. Nu är den i hopkrympt till en nästan helt vanligt lördag.

Jag tror det finns anledning att ta efter Medeltidens människor. Fira årstidernas ankomst, känn att året har en rytm och att allt inte bara är ännu en dag i grottekvarnen!

Jag tycker du ska ställa till med fest. Stort kalas om det funkar för dig – eller bara ett par tända ljus och ett fint dukat bord. Bara du får en liten positiv knuff som tar dig genom november, den mörkaste av månader.

Kanske väljer du någon av rätterna här nedan till ditt kalas.

Om du tycker att avokadomousse med rom och räkor låter som något för historieätarna när de leker 1970-tal, så säger jag bara en sak: Smaka, det är faktiskt väldigt gott! Dessutom en hyfsat enkel förrätt som du inte behöver svettas med i flera timmar.

Enkelt är också canard confit, alltså konfiterad anka – i alla fall om du låter bli att confitera den själv. Stek anklåren i en panna, kör klyftpotatis och rödlök i ugnen. Har du tid och kraft över så ger du dig på crème fraiche-kokta jordärtskockor.

När det gäller efterrätten med mangosorbet, granatäpplekärnor & glass så blir det nästan löjligt enkelt. Kör fryst mango i mixer/matberedare, pilla ut kärnorna från granatäpplet & lägg upp glassen. Klart.

Om du tycker att bilden här nedan ser ”julig” ut så beror det på att jag gjorde mangosorbet i julas. Till den serverade jag överbliven risgrynsgröt…

Om du skulle ha en laddning risgrynsgröt i kylen, så är det helt ok att servera den tillsammans med mangosorbeten. Men om så inte är fallet, funkar det lika bra med vaniljglass. Jag lovar.

Parmachips – det enkla & det goda

29 lördag Sep 2018

Posted by in buffé, fläskkött, smårätt, tillbehör

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , ,

Man behöver inte alltid krångla till det så förbannat. Langa in några skivor lufttorkad skinka i ugnen i 10 minuter – och du har färdiga parmachips.

Lägg upp dem och lite andra godsaker på ett fat: oliver och goda tomater, eller lite nötter, crostini och ost skuren i bitar. Eller morotsstavar och selleripinnar. Kanske lite god tapenade eller dipsås.

Voilà. Nu är det bara att bjuda in några vänner på en öl eller ett glas vin med tilltugg.

Om du inte vill ha alltihop själv – bara för att det är så gott.

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Lägg lufttorkad skinka (parma-, serrano- eller bayonneskinka) på en plåt med bakplåtspapper. Sätt in i ca 10 minuter. Kortare om det är riktigt tunna skivor, lite längre om det är tjocka.

Ta ut skivorna och bryt dem i bitar.

Enklare kan det nästan inte bli.