Kategoriarkiv: pasta

Svartvit linguine med bläckfisk & räkor

08 lördag Aug 2020

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, pasta

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Linguine som färgats svart av bläckfiskens bläck heter Linguine al nero di seppia. Åtminstone är det vad som stod på en förpackning svart pasta som vi fick av en släkting för en tid sedan.

Kul present tyckte jag och gick genast i gång. ”Hmm, bläckfiskpasta måste man ju äta med bläckfisk. Och räkor. Och en massa vitlök och chili och persilja…”

Så där gick jag och tänkte – och en dag så stod den på bordet, min egen linguine med bläckfisk och räkor. Men pastan hade blivit svartvit, för bläckfiskpastan hade blandats med vanlig vit linguine. Klart trevligt för ögat.

Skulle du vilja gå loss ännu mer, så koka musslor och blanda ner – då har du en riktig Pasta linguine Frutti di Mare.

Det här behövs till 4 personer:
400 g linguine eller annan pasta, blanda gärna svart och vit pasta
150 g bläckfiskringar, naturella (inte panerade)
600 g oskalade räkor = 200 g skalade
olivolja
salt & svartpeppar
4 vitlöksklyftor
3 chili, spansk peppar
1 liten bunt slätbladig persilja

Gör så här:
Skala och skiva vitlöken tunt. Dela chilifrukterna och skrapa ur kärnorna (om du inte vill ha superstark mat). Strimla. Hacka persiljan.

Skala räkorna och skär bläckfisken i tunna ringar (om det inte redan är klart).

Koka pastan.

Stek vitlök och chili i olivolja en liten stund. Blanda ner bläckfiskringar och stek i ytterligare 2 minuter. Salta & peppra.

Blanda pastan med bläckfisk, vitlök, chili och räkor. Strö över hackad persilja och låt allt bli varmt.

Jag är ingen större expert på italiensk mat. Men om jag fattat rätt så äter man linguine till skaldjur för att det är en mer kompakt pasta – som inte skaldjurens skal skär sönder så lätt.

Nu är jag ingen större expert på bläckfisk heller, men jag måste berätta om ett recept jag såg när jag kollade runt. Man tar naturella bläckfiskringar. Tinar dem om de är frysta. Panerar och steker i rikligt med olivolja. Sedan sätter man sig i sensommarskymningen och äter dem med aioli, kanske med en pilsner eller ett glas rosé.

Någon mer än jag som blir hungrig?

Smakrik pasta med mangold & rostade pinjenötter

23 torsdag Jul 2020

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

Fräsch, vegetarisk pasta med mycket smak. Snabb och lättlagad. Fyllig med riven parmesan.

Någon däremot?

Nä, trodde väl inte det – så här kommer receptet.

Det här behövs till 4 personer:
80 g pinjenötter (2 påsar)
3 vitlöksklyftor
350 g mangold
olivolja
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan eller 1 msk färsk
2 – 3 dl vatten från pastakoket
2 dl riven parmesan eller Grana Padano

400 g pasta

Gör så här:
Rosta pinjenötterna i en torr panna tills de börjar få lite färg. Riv osten.

Skala om skiva vitlöken. Strimla röda stjälkarna på mangolden om de är grova. Grovhacka de gröna bladen.

Fräs stjälkarna och vitlöken i olivolja. I med de gröna bladen. Fräs tills de är al dente. På med salt, peppar & timjan. Häll i vatten från pastakoket. Blanda ner riven parmesan.

Ja, och koka pastan, såklart.

Ät & njut. Kanske ett glas Bardolino eller annat lätt rödvin från Italien om andan skulle falla på.

Fleischnaka – eller varför gör du alltid så konstig mat pappa?

07 söndag Jun 2020

Posted by in fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, pasta

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Tänk dig svenska kroppkakor. Och så tänker du dig en italiensk lasagne. Och så försöker du föreställa dig vad som finns mitt emellan – då kommer du ganska nära en alsacisk fleischnaka.

Att få till den här mycket traditionella rätten har följt mig ett tag. Först hittade jag lite olika recept och tänkte: ”Det här är ju som en rullad lasagne. Jag kör med färska lasagneplattor”.

Bra och arbetsbesparande sätt – om man inte tänker på slutresultatet. Min första fleischnaka smakade bra. Men Lasagneplattorna sprack när jag rullade dem, och resultatet såg ut som en bokstavligt talat sprängd anka.

Andra gången gjorde jag egen deg som jag kavlade ut tunt, tunt. Men det här var en mycket egensinnig deg. Den liksom drog ihop sig efter varje kaveltag, så degen blev lite för tjock och rätten lite för stabbig.

Förmodligen får man bäst resultat om man gör en egen deg som man kör genom en ”pastamangel”. Har du lust så får du gärna hoppa på fleischnaka-tåget och testa.

Det här behövs till 4 personer:
Pastadegen
5 dl vetemjöl
3 ägg
½ tsk salt
1 – 2 msk vatten

Fyllning
500 g köttfärs, t ex blandfärs
2 schalottenlökar (eller 1 mindre gul lök)
1 ägg
2 msk ströbröd
1 tsk salt & ganska mycket svartpeppar
2 klyftor vitlök, skalade
1 stor bunt persilja
1 liten bunt timjan eller ca 1 tsk torkad timjan
olja & smör

1 dl torrt vitt
4 dl god buljong, t ex kycklingbuljong

Gör så här:
Degen: Bland mjöl, salt, ägg och vatten till en deg som håller ihop som en boll. Lägg in den i kylen en stund.

Fyllning: Hacka persilja och timjan. Skala och finhacka löken. Fräs den glansig i olja & smör.

Bland ihop ägg och ströbröd. Blanda ner köttfärs, fräst lök. Krydda med salt, svartpeppar & hackade örtkryddor. Pressa i vitlöken. Blanda allt, går lättast med händerna. (Gör gärna ett stekprov och se så smaken sitter där den ska).

Kavla ut degen på ett mjölat bakbord (eller kör den genom en ”pastamangel” om du har). Den ska bli en rektangel ca 2 – 3 mm tjock. Bred ut köttfyllningen men lämna 1 cm kant som du penslar med vatten för att kunna ”limma” ihop degen.

Rulla ihop degen som en rulltårta. Skär i skivor som tjocka fläskkotlett. Stek i olja & smör tills köttet har fått lite färg. Häll på buljong och vin. Koka ca 12 – 14 minuter.

En gång när sonen var i 10-års äldern kom han ner i köket och undrade vad jag lagade för mat. När han fått svar, lade han huvudet på sned och frågade:

– Varför gör du alltid så konstig mat, pappa?

Den frågan har följt mig under åren. Och det är inte utan att jag tänker på den när jag står där och svettas med min fleischnaka.

Men jag tror jag har kommit på svaret: För att det är kul!

Lyxig pasta – Strozzapreti med räkor & sparris

15 fredag Maj 2020

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, pasta

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

För många år sedan – och nu pratar vi den tiden när Televerket hade monopol och reklam-radio var förbjudet – hälsade jag på en kompis. Han visade stolt upp kvällens middag:

– Rotmos och rårivna morötter. Verkligen supergott, sade han.

Jag var aningen tveksam: ”Jaja, det kan man väl äta en gång om man måste” tänkte jag.

– Ja, alltså. Jag kom på det här i måndags. Så idag blir fjärde dagen med den här maten. Man tröttnar aldrig.

Sade han.

Själv tröttnar jag alltid. Inte på att äta mat, men på att äta samma mat. Senaste saken är pasta. Nu har vi kört med Barillas fullkornsspaghetti så länge att kommer någon dragande med ännu ett paket, då drar jag min kockkniv och skriker:

– Backa för helvete! Inte ett enda paket kommer över tröskeln till mitt kök.

Det är här strozzapreti kommer in i bilden. Ny form, bra al dente-egenskaper. Och kombinerar man pastan med räkor, sparris och en sås gjord på räkfond och grädde – då är man helt hemma.

Det här behövs till 4 personer:
500 g räkor med skal
1 liten morot
2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
olivolja
svartpeppar & aningen cayennepeppar
2 dl torrt, vitt vin
2 dl vatten
några droppar hummerfond
2 dl vispgrädde
2 dl kokvatten från pastan
skalet från 1 eko-citron + saften från halva
2 dl riven parmesan

400 – 500 g grön sparris
olivolja
flingsalt & svartpeppar

400 g strozzapreti (eller annan pasta som du inte har tröttnat på)

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Tina räkorna om de är frysta. Skala dem, men spara skalen. Skala och fintärna morot, lök & vitlök. Fräs morot, lök och vitlök tillsammans med räkskal i olivolja tills löken är mjuk och räkskalen börjar vitna.

Häll i vin & vatten. Koka utan lock på medelvärme till ca hälften har kokat bort. Sila bort räkskal och grönsaker. Häll tillbaka såsen i kastrullen. Tillsätt grädden och rivet citronskal, låt såsen fortsätta koka utan lock.

Koka pastan under tiden. Häll av pastan, men spara pastavattnet. Häll ca 2 dl pastavatten i såsen. Smaka av med pressad citron och lite hummerfond. Smaken ska vara hög och rund.

Blanda ner pastan & parmesan i såsen. Rör runt så osten smälter. Lägg ner räkorna och låt dem bli varma. Toppa med sparris (när den är klar).

Sparris. Bryt av den nedre, träiga delen. (Lika enkelt som det låter – bara böj, så bryts sparrisen på rätt ställe). Skär varje sparris i 2 – 4 delar. Lägg dem i en ugnsform, sprinkla över lite olivolja och blanda runt. Kör i ugnen i ca 12 minuter. Strö över flingsalt och kör ett par varv med pepparkvarnen.

Tänker du ”Guuud, va långt och jobbigt recept”, så kan man göra såsen på vatten, vin & grädde + färdig hummerfond, istället för att koka en egen räkfond. Jag vet, för jag har prövat.

Strozzapreti med sparris och räkor var vår middag förra fredagen. Vi njöt av räkor & färsk sparris. Och vi njöt av smakbrytningen mellan gräddens sötma och citronens syra.

Till maten delade vi en flaska riesling, Brand från Cave de Turckheim, som vi köpte i Alsace för några somrar sedan. Vinet hade fått en avrundad ton, och en läcker balans mellan syra och en liten, liten restsötma. Det var en – i mitt tycke – perfect match.

Brand går inte att köpa i Sverige. Men letar du vin till den här maten så välj gärna en riesling med aningen restsötma. Kanske något från Turckheim eller från den tyska kusinen von Winning i Pfaltz.

Tortellinigratäng med tomat & mozzarella

25 tisdag Feb 2020

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , ,

”Hmm, vad ska vi äta idag – det är en tanke som brukar komma på eftermiddagarna när jag scannar av Ica-butiken och tar en tur in i den lokala grönsaksaffären.

De flesta dagarna blir det något gott och annorlunda, för som matbloggare äter man ganska bra. På dagarna funderar man över vad det ska bli för middag – och på kvällarna äter man upp den.

Ofta låter man maten ta tid, och på helgerna tar man ut svängarna lite mer. Då kan man inspireras av mat från världen alla kockar – från den svenska husmanskosten återupptäckare Tore Wretman till det nya franska kökets Paul Bocuse.”

Tror du att det är så verkligheten ser ut har jag en liten rättelse: Just så är det inte i min vardag. Där händer det både nu och då att jag släpar mig hem från jobbet, ställer mig dumt stirrande rakt in i det halvtomma kylskåpet och tänker ”Vad fan ska vi ha för mat idag?”.

Sådana dagar är det bra att ha halvfabrikat som räddare i nöden. Särskilt en vanlig tisdag i februari när snödropparna lovar vår, men regnet piskar genom Göteborgsluften.

Det här behövs till 4 personer:
500 g färsk tortellini
2 pkt färdig tomatsås + kanske lite vatten
ev 1 vitlöksklyfta
1 mozzarella, 125 g

En sallad till gratängen eller kanske lite ruccola på toppen

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Olja en ugnsform och lägg ner pastan. Häll över tomatsåsen och lite vatten om det behövs för att täcka tortellinin. Pressa ev ner en vitlöksklyfta. Riv eller bryt mozzarellan över. Kör i ugnen i ca 25 minuter.

Fixa salladen.

Okej, jag erkänner: den här maten kvalar inte in i kategorin maten-är-klar-på-fem-minuter. Men den sköter sig faktiskt själv i ugnen,och ger dig tid att göra alla de andra sakerna som måste bli klara.

Dessutom har jag en bekännelse till: jag har snott receptet från Ica Kvantums tidning Smak (för övrigt en bättre tidning än Buffé). Bara ändrat på några få saker.

Men det gör inte så mycket tycker jag; maten fyller sin funktion och man blir mätt och nöjd. Även om regnet piskar där ute.

Veckomeny – Medelhavskost när man väntar på jullov XXXIV

08 söndag Dec 2019

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, mat för en vecka, ost & efterrätt, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Okej, jag erkänner. Jag vill ha julledigt nu. Inga mer krav på tidiga morgnar och inga fler papper som ska vändas på jobbet. Inga fler elever som har glömt datorn hemma så att de bara inte kan redovisa.

Jag vill strutta runt i min morgonrock så länge jag vill. Läsa en deckare hela dagen och bara gå ut för den där promenaden med hunden. Kanske äta en chokladbit ur Aladdin-asken – om inte hustrun har gjort som brukar: ätit upp alla de goda pralinerna i undre lagret utan att först ha gjort slut på det övre.

Får väl ta ett allvarligt samtal med henne om vett och etikett i chokladasken. Förresten, jag kanske ska ge henne en av Magdalena Ribbings böcker om etikett och uppförande. Hon – hustrun alltså – skulle fullständigt gå i taket om en etikettsbok låg under granen. Men jag tror hon skulle snappa budskapet…

I väntan på det får jag väl laga lite hyfsat nyttig mat. Trevlig decembervecka önskar en julovslängtande.

Måndag: Pasta pronto – Spaghetti med räkor, spenat & chili
Snabbt, enkelt & gott. Vad mer kan du begära en måndag i december när alla har så där förtvivlat bråttom? Fullkornspasta till den rättrogna.

Tisdag: Strömming med pesto – husman med smak från Medelhavet
Ja, jag har en svaghet för strömming. Varje gång jag ser det ute på stan, så försöker jag beställa – för hemma blir det inte så ofta. Det ser hustrun och 21-åringen till.

Onsdag: Tortellini med grönkål, crème fraiche & valnötter
Grönkål, vad gjorde man utan denna vintertåliga kål som smakar både lent och aningen beskt? Förmodligen åt man något annat. Garanterat tråkigare…

Torsdag: Caldo verde – grönkålssoppa från Portugal
Okej, jag har visst kört ner i grönkålsträsket. Testa med spenat om du tillhör de obegripliga som inte gillar grönkål. Ja, och uteslut korv om du vill ha en vegetarisk soppa.

Fredag: Kalkonfilé med ljumma tomater, salladslök & bönor
En läcker och fredagsfin rätt med bönor som ger en lång mättnad och kalkon på toppen. Vem säger nej till det? Nä, trodde inte det. Klart du ska med på med på det här tåget…

Lördag: Selleristomp med spenat, lök & stekta kikärtor
Det här är en stomp jag verkligen gillar. Kanske för att mild, aningen söt lök kombineras med kryddiga kikärtor och husmansdoftande rotselleri. Det här är en rätt som mormor kunde har hittat på – men kryddningen gör att den kommer från Mellanöstern.

Söndag: Grönkålspaj med valnötter
Lite mycket fett i pajdegen för att riktigt kvala in i kategorin ‘medelhavsmat’. Men den är god, mättande och med tydliga vibbar om att ‘snart är det juuul’.

Efterrätt: Mandelkaka med bär & glass
Bra fettsorter i den här kakan – de kommer från mandel (växtriket) och inte från sådär ett kilo smör som det ofta är i efterrätter. Det hävdar i alla fall Mai-Lis Hellénius, som ligger bakom receptet. Och hon borde veta, hon är kardiolog (hjärtläkare) och professor i kardiovaskulär prevention. På svenska betyder det att hon är professor i hur man ska göra för att inte dö i hjärtinfarkt.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Pasta pronto – spaghetti med räkor, spenat & chili

24 söndag Nov 2019

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Snabb, enkel och välsmakande. Den här pastan har alla de sakerna: perfekt vardagsmat med andra ord.

För oss här hemma är det här en vardagsräddare när det är svårt att hinna med allt. Så var det härom dagen. Hustrun satt med benet upp efter en höftledsoperation. Själv skulle jag jobba och fixa ärenden och handla och ta hand om hunden och laga mat.

Tur att pastan gick på ungefär den tid det tog för hustrun att flytta det onda benet från soffan till golvet.

Det här behövs till 3 personer:
300 g skalade räkor
3 vitlöksklyftor
2 chili, spansk peppar
200 g färsk spenat
olivolja
salt & svartpeppar

Gör så här:
Tina räkorna om de är frysta. Sätt på pastavattnet, koka pastan.

Dela, kärna ur och strimla chilin (ja, gillar du hetta kan du behålla kärnorna). Skala vitlöksklyftorna. Pressa ner vitlöken i en stor gryta med olja. I med chili och spenat. Fräs tills spenaten slaknat och vätskan förångas. Lägg ner räkorna och låt dem bli varma. Klart!

Ät & njut. Även om det ska gå fort, ska det vara gott.

Restmiddag i november – tortellini med savojkål & bacon

07 torsdag Nov 2019

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Vad gör du av alla små rester som du hittar längst in i kylskåpet? Själv har jag en dålig vana, särskilt så här i klimatdebattens dagar. Jag stänger kylskåpsdörren! Och så väntar jag tills maten är helt oätlig. Då, men först då, slänger jag den.

”För maten går ju ändå inte att äta”, tänker jag – och lyckas lura mig själv ännu en gång.

Men jag försöker bättra mig. Häromdagen hittade jag lite savojkål som låg och väntade på att någon skulle bry sig om den. Den fick bli basen i en vardagsmiddag med tortellini och bacon.

Kryddningen – med vitlök, honung och fransk dijonsenap – kan låta halsbrytande. Men den funkar; smakerna går ihop fint. Det tycker både jag och mina smaklökar.

Det här behövs till 3 personer:
1 – 2 pkt bacon, strimlat eller i tärningar
¼ huvud savojkål eller annan mild kål
aningen neutral olja
svartpeppar & lite salt
2 vitlöksklyftor, skalade
2 tsk fransk dijonsenap
2 tsk honung
1 dl crème fraiche
en skvätt kokvatten från pastakoket

ca 400 g färsk tortellini

Gör så här:
Koka tortellinin efter anvisningar på förpackningen. Spar lite av kokspadet.

Skär bort rotstocken från kålen. Skär den i mindre klyftor och strimla den fint. Stek bacon utan extra fett. Svartpeppra och ta upp bacon. Stek/woka kålen mjuk i baconfettet (kan behövas lite extra olja). Krydda med honung, dijonsenap, vitlök, svartpeppar och lite salt.

Blanda ner tortellinin i kålen. Ha i crème fraiche och kokspad från pasta. Låt allt bli varmt.

Okej, jag tar det igen. Vad gör du egentligen med alla rester som du hittar i kylen? För det kan väl inte bara vara jag som hittar skrynklig paprika och gammal gurka och lök som liksom gömt sig bakom en miljon andra saker.

Ibland tror jag att det borde finnas en app som hjälpte till att hitta maträtten. Man skulle bara behöva mata in det som finns i kylen: ”Lite fetaost, kalla kokta potatisar, ett paket ägg, några tomater”. Och så trycker man på sök – och ut kommer svaret: ”Ugnsomelett med fetaost & tomat” eller ”ugnsbakad feta, stekt potatis & ägg, samt tomatsallad”.

Veckomatsedel – Medelhavskost för en kall höstvecka XXXIII

03 söndag Nov 2019

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Vintermaten landade hemma hos oss för ett par veckor sedan. Plötsligt var det slut med de lätta pastarätterna och något man snabbt stekte upp. Istället tog soppor och ångande grytor vägen från spisen till bordet.

Det var liksom inget beslut taget med pannan i djupa veck, typ ”jaha, nu har temperaturen fallit till under åtta grader så nu ska vi äta…”. Det var bara en automatisk korrigering, kanske för att vi frös en smula.

Om du är som jag – en frusen människa som längtar efter värmande mat – så kommer här några förslag. Tre grytor och två soppor. Det ska väl funka för att värma även dig?

Måndag: Blomkålssoppa med indiska smaker
Det här soppan värmer på två sätt. Dels är den varm i sig (som soppor brukar vara), och dels är det varma, fylliga smaker. Det är vitlök och ingefära som fyller smakpaletten, så att det inte bara blir curryhetta.

Tisdag: Vardagspasta med grönkål & solrosfrön
Grönkål är en grönsak som finns i butik nästan hela året numera – skönt för oss grönkålsälskare. Funkar bra i den här snabblagade pastan. Men glöm inte riven parmesan, det är den som verkligen lyfter rätten.

Onsdag: Lax- & bönsoppa med vitlöksdoftande aioli
Om parmesan lyfte grönkål, så är det aiolins tur i den här soppan. Lax och potatis och gröna bönor och vita… Helt okej. Men när aiolin kommer då jublar både jag och mina smaklökar. Men gör den själv, det är inte ens svårt.

Torsdag: Värmande gryta med rödbetor, morot & rotselleri
Rödbetor är verkligen höstens stora rotfrukt, tycker jag. Det smakar höst och luktar som jorden i en fuktig höstskog. Men bara rödbetor ger en ganska skarp smak, därför får de sällskap av andra rotfrukter.

Fredag: Fiskgryta från Alsace – godaste grytan
På fredagarna ”fastade” man under medeltiden. Avstod alltså från kött och frosseri. Kanske en bra vana – att byta ut fredagsbiffen mot en fiskgryta, som den här från Alsace. Men ta de fisksorter du har tillgång till – och inte gräver stora hål i plånboken.

Lördag: Coq au riesling – kycklinggryta med svamp & vitt vin
Fyllighet från kyckling och svamp, pigg syra från vinet och så lite len gräddighet. Den här gryta gör i alla fall mig på gott humör. Men använd ekologisk kyckling, den slaktas vid högre ålder och smakar så otroligt mycket mer.

Söndag: Allt i en långpanna – klyftpotatis, grönsaker & fetaostsås
Ja, det är bekvämt att ha allt i en långpanna. Här kan man ta de grönsaker och rotsaker man gillar bäst. Och skulle det finnas lite kyckling över sedan lördagen så funkar den också bra.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Vardagspasta med grönkål & solrosfrön

03 tisdag Sep 2019

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Grönkål finns numera att köpa nästan året runt. Det är bara att tacka och ta emot för oss som gillar de där smakrika gröna bladen.

Tar man färdigstrimlad kål så blir det här en snabblagad rätt för alla de där dagarna när maten måste fram på bordet fort. Men hacka igenom bladen en gång till – för det grönkålsproducenterna kallar strimlad är faktiskt en ganska grov historia.

Det här behövs till 3 personer:
225 g strimlad grönkål
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
2 dl kokvatten från pastan
1,5 – 2 dl crème fraiche, 35% är godare
drygt ½ dl rostade solrosfrön
rikligt med riven parmesan eller Grana padano

Pasta efter tycke och smak

Gör så här:
Sätt på pastavattnet och koka den. Längre tid tar inte den här maten. Hacka igenom bladen en gång till. Fräs dem i olivolja tills de börjar mjukna. Pressa i vitlök, krydda med salt & peppar. Häll i crème fraiche och kokvatten från pastakoket. Koka ett par minuter.

Riv över rejält med parmesan.

När mat smakar som den ska, så får man liksom en kick ”Yes, där satt den”. Men den här grönkålen bråkade med mig en stund. Visst, det var ok med salt & peppar. Crème fraiche adderade fyllighet och rund gräddsmak. Jodå, det blev lite sting av vitlöken…

Men det var liksom något som fattades.

Inte förrän jag rev parmesan över kom kicken. Men då var det verkligen ”Yes, där satt smaken”.

En mindre trögtänkt person (än jag) kan naturligtvis ha i lagrad ost redan när kålen kokar på spisen…