(Nästan) vegetarisk pot au feu med rotfrukter & bacon

25 måndag Jan 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskfilé, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

Etiketter

fläsk, fransk mat, gryta, huvudrätt, klimatsmart, under 20:-, vardagsmat, vegetariskt

Pot au feu, det är comfort food för frusna vintersjälar. Vi åt grytan en söndagskväll, kanske den dagen i veckan då behovet av comfort är som störst.

Utanför fönstret låg snön djup, men inne i köket puttrade grytan – och den fick oss verkligen varma. Rustika rotsaker, mustig buljong och ett litet sting av fransk senap på tallriken.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
3 morötter
4 – 5 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
1 lagerblad
1 bunt färsk timjan (bunden till en ”bukett”) eller lite torkad
7,5 dl buljong, vatten + tärning
1 purjolök
3 potatisar
2 vitlöksklyftor
1 – 2 palsternackor
¼ rotselleri, ganska liten
1 pkt tärnad bacon (om man vill), stekt

Gör så här:
Skala alla rotfrukterna. Skär dem i avlånga bitar, ungefär lika stora. Skala och strimla vitlöken. Snitta och skölj purjon (grus i gryta är inte särskilt gott…). Skär den i långa bitar och bind ihop med bomullssnöre.

Fräs lök och morötter i olja. Salta & peppra. På med buljongen, lagerblad och timjan. Koka i 5 några minuter. Lägg ner potatis, purjo och vitlöksstrimlor. Koka ytterligare 5 minuter. Lägg ner palsternacka, rotselleri och stekt bacon. Koka till allt är färdigt.

Pot au feu blir något mellan en gryta och en soppa. Ät med djupa tallrikar och både kniv, gaffel och sked. Fransk senap och gott bröd därtill.

Om man vill kan man såklart utesluta bacon för att få en helvegetarisk gryta, men det är ganska synd. Salt bacon bryter fint mot sötman i rotsakerna.

Lantgryta med högrev, linser & vitt vin

20 onsdag Jan 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, gryta, huvudrätt, mat, nötkött

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fransk mat, gryta, huvudrätt, nöt

Vad mycket snö det är. Och vad det är kallt! Även här i Göteborg var det 12 minusgrader när vi gick hem härom kvällen. Jag höll på att frysa öronen av mig, men Pontus, cockerspanieln, viftade bara glatt på svansen och hoppade vidare i snön.

Desto större anledning att låta vädret styra matvalet. Sätt en gryta på spisen och låta den värma upp köket medan maten puttrar – och dig själv när du äter.

Med linser i en köttgryta blir den mustig och kraftfull. Men det ska erkännas: i en riktig, fransk linsgryta ska det vara fläskkött och så lite korv.

Får väl ta det nästa gång temperaturen kryper ner mot 12 minusgrader.

Det här behövs till 5 – 6 personer:
1 pkt bacon i tärningar, 140 g
800 g grytbitar av nöt eller 1 kg högrev som du skär ner själv
smör & olja
salt & svartpeppar
3 gula lökar
3 vitlöksklyftor
2 lagerblad
½ kruka timjan, bundet med bomullssnöre till en kryddbukett
½ flaska torrt vitt vin
vatten så att det nästan täcker
2 – 3 morötter

Linser
3 dl linser, röda eller gröna
1 vitlöksklyfta, skalad
ett par kvistar timjan
1 lagerblad
salt & vatten

Gör så här:
Skala lök och vitlök. Hacka löken. Skär högreven i grytbitar.

Bryn bacon i en gryta. Ta upp den och bryn köttet tillsammans med lite smör & olja. Salta & svartpeppra. Lägg i löken och låt den fräsa tills den mjuknar. Pressa i vitlöken, lägg i timjan & lagerblad. Häll på vin och vatten så att det nästan täcker. Koka 2 – 2,5 timmar till köttet är riktigt mört.

Skala och skär morötterna i mindre bitar. Låt dem koka med 15 – 20 minuter på slutet.

Linser
Koka linserna enligt anvisningar på förpackningen, men koka med vitlök, timjan & lagerblad för mer smak. Salta lite mer än angivet på paketet – så smakar linserna mer. Låt dem koka med grytan en stund på slutet.

Ät & njut. Och du, förbanna inte kylan – gör en gryta istället.

Surkålsgryta med fläsklägg, äpple & vin

14 torsdag Jan 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskkött, gryta, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fläsk, gryta, huvudrätt

Mat som tillagas länge och omsorgsfullt blir nästan alltid bra. Det gäller också för den här surkålsgrytan, men man får ha lite tålamod. Först ska fläskläggen koka i 1 timme, sedan är det grytans tur att puttra på spisen i minst 1,5 timme.

Men resultatet blir en varm gryta där den lilla sötman från äpple gifter sig riktigt bra med sältan från den rimmade fläskläggen.

Det här behövs till 5 – 6 personer:
2,2 kg fläsklägg, rimmad
2 lagerblad
1 tsk torkad timjan
vitpeppar
vatten

1 pkt tärnad bacon, 140 g
ev lite smör eller olja
2 gula lökar
3 små äpplen
ca 800 g surkål
½ flaska torrt, vitt vin
2 lagerblad
1 tsk torkad timjan
vitpeppar
vatten

Gör så här:
Skölj fläskläggen, lägg den i en stor gryta med vatten. Koka upp och skumma. Lägg i lagerblad och timjan. Vitpeppra. Låt läggen koka 1 timme, så blir den mindre salt och fet.

Skala och skiva löken. Dela äpplen i kvartar, kärna ur och skiva tunt (äppleskivorna ska koka sönder). Skölj surkålen.

Fräs bacon tills den börjar bli knaprig i en (ny) tjockbottnad gryta. Ha ev i lite smör eller olja. Lägg i löken, fräs tills den börjar mjukna. Lägg i äpplen och fräs en stund. Lägg i surkål och fläsklägg. Häll i vinet och så mycket vatten att det täcker ¾. Lägg i timjan och lagerblad. Vitpeppra. Koka i 1,5 – 2 timmar. Vänd läggen några gånger under tiden.

Jag törs nästan inte tala om vad den här grytan har för kusin – Eisbein mit sauerkraut…

Och alla vi som stått på ett sunkigt Raststätte vid en övertrafikerad autobahn och sett det dallriga fläskbenen simmar runt på tallriken…

Dessbättre kan jag lova: smaken hos Surkålsgryta med fläsklägg, äpple & vin påminner inte ett dugg om sin misshandlade tyska kusin.

Spaghetti med spenatsås & torkade tomater

11 måndag Jan 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, pasta, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

huvudrätt, klimatsmart, pasta, snabbmat, tillbehör, under 20:-, vardagsmat, vegetariskt

Vardag och januari. Då är det dags för en pasta som går fort och som inte lämnar minussiffror på kontot.

Spaghetti med spenatsås & torkade tomater är klart god,kostar inte skjortan och den är snabb om man gör den på färdiga soltorkade tomater.

Men om man vill, så torkar man tomaterna själv. Då får man utrusta sig med mycket mera tålamod. De ska stå i ugnen mellan 3 och 5 timmar. Men å andra sidan, det enda man behöver göra under den tiden är att titta till dem ibland.

Det här behövs till 2 personer (kanske 3 personer):
300 g hel spenat
olivolja
1 stor vitlöksklyfta, skalad
salt & peppar
drygt 1 dl strimlad soltorkad tomat (ca 1,5 askar körsbärstomater)
1 dl crème fraiche
parmesan att riva över

Och pasta såklart

Gör så här:
Fräs spenaten i lite olja tills vätskan kokat in. Pressa i vitlöken. Salta & peppra. Lägg i tomatstrimlorna. Fräs lite till. Lägg i crème fraiche. Koka ett par minuter. Klart.

Torka egna tomater:
Sätt ugnen på 90 grader. Dela körsbärstomater. Lägg dem med snittytan upp i en oljad ugnsform. Salta & svartpeppra lite (tycker jag). Kör dem i ugnen i 3 – 5 timmar med ugnsluckan lite på glänt. Passa dem på slutet så de inte bränns – och ta ut dem vartefter de blir färdiga.

Den konventionella visdomen är att man ska torka tomater på sommaren. Då är de mogna och fina.

Jag håller inte med. På sommaren är tomaterna goda som de är – och det behövs ingen extra värme i köket. Mitt i vintern däremot, då behöver de smaklösa vintertomaterna piggas upp av ett par timmar i ugnen – och i köket sprider tomaterna sommarens lukter och det blir det varmt och skönt av värmen från ugnen.

Nyårsmeny 2015 med Grevinnan och betjänten: avokadosoppa, serranolindad rödspätta & portvinskokt päron

26 lördag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fest & meny, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

Du vet hur det är på nyår; fram mot åttatiden är det ofta någon som dras mot tv:n för att titta på Grevinnan och betjänten.

Och där är det som vanligt. Betjänten skålar som amiral von Schneider och Mr Winterbottom. Han snubblar på tigern och säger ”I’ll kill that cat”. Alla skrattar – och så sätter sig alla vid matbordet igen.

Det är då jag tänker ”same procedure as last year”. För nyår är hårt stiliserat. Drink & tilltugg. Trerätters-meny, lite bättre mat och vin. Skål & kanske en liten tår vid tolvslaget – utom för de som gärna vill smälla av hela grannskapet med en tårta fyrverkeripjäser.

I år har jag tänkt att göra en riktig ”same procedure as last year”. Gästerna som kommer hit får var sin roll från Grevinnan och betjänten. Min gamla mamma, 92, får spela rollen av Grevinnan, och själv får jag väl bli betjänten. Jag behöver ju inte dricka så mycket – gästerna finns ju där och skålar med Grevinnan/gamla mamma.

Hur det blir med tigern är mer osäkert. Jag föreslog att Pontus, vår cocker spaniel, kunde vara tigern. Men då gick hustrun i taket och sa att skulle det vara på det sättet, så kunde minsann hon vara tiger. Jag tror inte hon menar det…

Men det här ställer vissa krav på maten. I sketchen består förrätten av soppa. ”We’ll have sherry with the soupe”. Huvudrätterna är kyckling och fisk, och så blir det frukt till efterrätt.

I vårt verkliga nyårsfirande så tar gästerna med sig förrätt och efterrätt, alltså en slags knytkalas. Det är redan klart att det blir soppa och sherry som entrée, fattas bara annat. Desserten blir (kanske) något med frukt.

Jag vet alltså inte hur menyn ser ut, men det skulle kunna vara Karins Avokadosoppa till förrätt och Portvinskokt päron med Saint Agur, valnötter och knaprig kavring som avslutning.

Huvudrätten lagar jag – och har riktig koll på. Det blir Rödspätta med serranoskinka, basilika-smörsås och stekt tomat. Men jag hoppar över tagliatelle (inte så festligt). Istället blir det potatiskakan Pommes Anna.

Letar du efter fler menyförslag kommer här Nyårsmeny 2014 – sydfranska influenser och Nyårsmeny 2013 – från chèvre & vildsvin till skummande skumpa

Oavsett vad det blir hemma hos dig, så hoppas jag det blir en god nyårsafton och ett gott nytt matår.

Mma Tafas väldoftande gryta – högrevsgryta från Botswana

25 fredag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in gryta, huvudrätt, mat, nötkött

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

gryta, huvudrätt, nöt, Vin- & kokbok

Ibland blir man bara väldigt trött på kött och korv, potatis och torsk – och alla annan mat som inte kommer närmare kryddornas himmel än ett par varv med vitpepparkvarnen. Då är det läge att testa mat från helt nya ställen.

Det gjorde jag när jag letade recept i Mma Ramotswes kokbok – en bok med mat från den botswanska privatdetektiven värld i böckerna om Damernas detektivbyrå.

Uppriktigt sagt fanns det ganska många recept med krångliga råvaror – men Mma Tafas väldoftande gryta fastnade jag för. En aromatisk gryta med smältande mört kött och milda, men indiska influenser i kryddningen.

Kom igen nu! Lite trött på sill och skinka och köttbullar är du…

Det här behövs för 6 personer:
1 kg högrev eller grytbitar av nötkött
olja
salt & svartpeppar
3 stora gula lökar
2 tsk medelstark curry
2 tsk paprikapulver
2 bitar ingefära, stora som valnötter
3 – 4 vitlöksklyftor
2 msk tomatketchup
2 msk tomatpuré
1 msk pressad citron
vatten
1 burk hela tomater
3 stora potatisar
1 paprika, gul eller i någon färg du gillar
3 kokta majskolvar
ev. hackad koriander

Gör så här:
Skala och hacka löken. Klipp sönder tomaterna med en sax direkt i burken (enklast).

Skär köttet i grytbitar och bryn det i olja, lite i taget. Krydda med salt, svartpeppar & curry. Fräs löken och lägg allt i en stor gryta. Krydda med ingefära, vitlök, tomatpuré & ketchup. Fräs en liten stund.

Häll i tomaterna, pressad citron och fyll på med vatten så att det nästan täcker. Koka i 1,5 timme.

Skala och tärna potatisen. Kärna ur och tärna paprikan. Lägg ner i grytan och koka tills allt är klart, cirka 30 minuter.

Skär majskolvarna i breda skivor. Lägg ner dem och låt dem bli varma.

Okej, i ett avseende är jag värdelös. Jag följer aldrig ett recept helt och hållet. I den här grytan har jag ökat mängden kryddor och lagt till majskolvarna. Kanske inte så botswanskt, jag vet inte – men gott.

Till grytan åt vi gratinerad Polenta, kanske inte så botswanskt det heller. Men den italienska majsgröten funkade bra, tyckte vi. Annars kan man öka mängden potatis eller ta ris eller sötpotatis eller…

Kom ihåg vad Gordon Ramsey har sagt: ”Jag blir nervös när folk följer mina recept till punkt och pricka. Ett recept är en vägledning. Att lägga till, dra ifrån och utveckla är en del av nöjet.”

Julmaten – fisk på julafton & kött på juldagen

19 lördag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, nötkött, ost & efterrätt, sallad, smårätt, tillbehör, vegetariskt, vilt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

buffé, förrätt, fisk & skaldjur, fläsk, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt, sallad, smårätt, tillbehör, vegetariskt

Jag vet inte hur det är för dig, men jag tillhör de som inte funkar ihop med julbordet.

Först upptäcker man sillen, så hittar man gravlaxen. Gott! Skinka, paté, grönkål och rödkål och rödlöksmarmelad och kanske en vegtarisk paté. Och Jansson! Varför äter man det bara på jul, det är ju fruktansvärt gott?

På spisen väntar köttbullar och prinskorv och revbensspjäll och gräddkokt brysselkål och ugnsstekt lax.

Därefter går man loss på osten; på en bricka står cheddar och ädelost tillsammans med vindruvor och päron. Och ett glas portvin. Vad gott det är till ädelosten!

Ja, jag tror du fattar. Det är gott och då vill jag äta av allt, precis allt. Efteråt finns bara ett läge: på ryggen i soffan. En hand för munnen som döljer en diskret rap.

Därför delar vi sedan några år upp maten i två olika julbord. Sill och fisk på julafton (men med skinka, såklart). Kött och grönt på juldagen.

Nu i helgen är det dags för stora julmats-lagar-dagen. Det brukar börja med ett hyfsat rent kök – fyra, fem timmar senare ser det ut ungefär som om Pippi Långstrump bestämt sig för att städa. Använda grejer står överallt, precis överallt. Men kylen och frysen är fyllda med julmat.

Tro nu inte att jag tänker göra allt som står här nedanför. En del tror jag fiskhandlaren och ICA får släppa ifrån sig – och en del kan man hoppa över.

Det ska faktiskt vara trevligt med jul, inte bara en jäkla massa jobb.

Julafton
Först Vin chaud, fransk ”glögg”.

Därefter inlagd sill, till exempel citron- och timjanssill, inlagd sill med prästost, currysill, fräsch matjessillsallad, gravad lax, ägg och räkor.
Vinkokt skinka, grönkål, lätt hemlagad paté.
Janssons frestelse, ugnsbakad lax.

Cheddar, julost och grönmögelost.

Juldagen
Skinka, alsassisk rödkål, älgpaté, rödlöksmarmelad och grönkål.
Älgköttbullar och revbensspjäll med honung och apelsinglaze, glaserad kålrot , wokad brysselkål– mumma att dricka.
Vinterns bästa sallad.

Frukt eller fruktsallad.

Gratinerad fransk löksoppa med tomat

07 måndag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt, soppa, vardagsmat, vegetariskt

Första gången jag åt löksoppa var för länge sedan när jag gick på gymnasiet i Linköping. Bredvid skolan låg en kvarterskrog som ett fransk par öppnat. Där serverades ganska enkel rätter till överkomligt pris.

Jag åt löksoppa och tyckte det var gott. I den soppan ingick en del tomat, det var inte ett helt ortodoxt sätt att laga soppan – men det var gott. Sedan dess tar jag också med lite tomat i löksoppa.

Det här behövs för 2 – 4 personer:
4 mindre lökar
olivolja
2 tomater
2 klyftor vitlök
½ msk timjan
salt och vitpeppar
1 l ganska svag kycklingbuljong
80 – 100 g gruyèreost eller lagrad Herrgård
8 – 12 tunna skivor baguette

Gör så här:
Skala löken och skiva den tunt. Stek den med olivolja i en gryta på låg värme, kanske 10 minuter. Salta och ta ett par tag med vittpepparkvarnen.

Kärna ur tomaterna. (Halvera dem och peta ur kärnorna.) Tärna dem fint. Lägg dem i grytan tillsammans med timjan, pressad vitlök och ganska svag buljong. Låt soppan koka 20 – 30 minuter.

Skiva baguetten, rosta den. Riv osten. Häll upp soppan i skålar – eller låt den vara kvar grytan. Lägg de rostade skivorna ovanpå. Toppa med osten. Gratinera i 7 – 8 minuter.

Nu går 17-åringen på gymnasiet, och nu var det hans tur att gå ut och äta. Det var därför vi kunde göra löksoppa här hemma – för vid löksoppa, där går gränsen för vad han tycker är mänsklig föda.

Lite har han kvar att upptäcka.

Coq au vin – gryta på tupp eller stor kyckling

03 torsdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling & fågel

Det var i Royan på franska Atlantkusten som vi åt riktig Coq au vin första gången. Vi var mycket yngre den gången när vi en ljummen sommarkväll travade in på en restaurang. Vi letade i menyn efter något välbekant. Kycklinggrytan Coq au vin kände vi till, så den tog vi.

Men in på bordet kom en mörk, smakrik gryta med kraftigt, nästan grovt kött. Vi diskuterade en stund om det kanske var lamm vi åt.

Till slut frågade vi på knagglig franska:

– Ursäkta, men detta vara tupp?

Servitrisen log stort och sade ”Oui, hönans man”, samtidigt som flaxade med vingarna som en höna och trädde på sig en fiktiv vigselring.

De andra gästerna smålog lite åt uppvisningen.

Den grytan har jag försökt laga här hemma. Men jag erkänner; jag fuskade lite. Jag hittade ingen tupp, så jag tog långsamväxande eko-kyckling istället. Fördelen är att den ekologiska kycklingen slaktas vid högre ålder och har därför mycket mer smak – sedan är det bra för kycklingen och miljön också.

Det här behövs till 3 personer:
1 pkt tärnad bacon, 140 g
900 g kycklingdelar – eller ½ tupp i bitar
olivolja
salt & svartpeppar
½ msk torkad timjan (eller mer franskt: en bunt med persilja och färsk timjan)
2 vitlöksklyftor, skalade
1 msk tomatpuré
½ flaska inte alltför strävt rödvin
1 dl vatten + ½ msk vetemjöl
1 gul lök
1 morot
250 g skogschampinjoner
kinesisk soja efter tycke och smak

Gör så här:
Skala och hacka löken. Skölj eller torka av svampen och skiva den. Skala och tärna moroten i små bitar.

Stek bacon i en tjockbottnad gryta. Ta upp och häll i lite olivolja. Bryn kycklingbitarna eller tuppbitarna. Låt löken steka med på slutet. Salta, peppra & strö över timjan. Pressa i vitlöken och tryck i tomatpuré. Häll i vinet. Vispa ut vetemjöl i vatten och häll i det också.

Låt grytan koka i 35 – 60 minuter beroende på köttets ålder.

Stek svampen i bara lite olja. Häll på lite mer olja när vätskan kokat in. Salta & peppra. Lägg i moroten och stek tills svampen fått lite färg och moroten börjat mjukna. (Stekt morot är mycket godare än kokt!)

Låt bacon, svamp och morot koka med i grytan den sista kvarten. Häll i några droppar soja och smaka – kanske några droppar till…

Jag kollade lite recept innan jag satte i gång i köket. Som vanligt sökte jag på franska recept på nätet och som vanligt förstod jag långt ifrån allt. Det blev till att trycka på Google translate – ibland en räddare i nöden, men minst lika ofta en humorhöjare.

Jag hittade ett trevligt men krångligt recept med marinerad tupp. Så här stod det i den svenska översättningen:

”Tillagningstid: 120 minuter
Ingredienser (8):
– 1 kuk av cirka 3 kg hackad…”

Blev visst lite fel där…

Gratinerad strömming med fänkål & Pernod

01 tisdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt

Det finns en gammal journalistmyt som säger ”kolla aldrig en bra story, då kanske den spricker”. Ungefär så känner jag mig nu. Jag hade ju kommit på en ny maträtt.

Så här var det:

Jag gick ganska länge och funderade på att gifta ihop strömming med fänkål & Pernod. Allt är så sydfranskt. Pernod – eller pastis som drycken egentligen heter – är den traditionella provencalska aperitifen. Fänkål brukar hänga ihop med fisk i grytor och soppor. Bägge har de en trevlig anissmak; då borde de väl funka bra ihop.

Ja, det klar strömming är inte så franskt, men det är ganska nära medelhavsidealet sardiner.

Häromdagen tog jag strömmingen ur båten – nåja ur fiskhandlarens is-disk – och satte igång. Skivade fänkålen, stekte den – och gratinerade allt tillsammans med Pernod och citron.

Och det blev så där milt anissmakande som det borde. Pernod och fänkålen kompletterade varandra. Jag var väldigt nöjd och tänkte att nu skulle jag skriva om maträtten som Frankrike glömde bort att uppfinna.

Men så gjorde jag det som journalisthistorien sade att man inte ska göra. Jag kollade fakta.

Med ganska bristfälliga kunskaper i franska skrev jag in ” sardine gratin pastis” i sökfältet på Google – och vips så radade massor av recept på sardiner med Pernod/pastis upp sig på skärmen.

Men jag var först med att komma på rätten – i alla fall här hemma.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800 g strömming eller färska sardiner
2 fänkål
olivolja
salt & svartpeppar
1 citron, saften
5 cl Pernod (eller annan pastis)
½ dl hackad persilja
1 dl ströbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Dela fänkålen och skär bort rotstocken + kanske toppen av ”fänkåls-rören”. Skiva tunt. Stek i olivolja tills den börjar mjukna. Salt & peppra.

Klipp bort ryggfenan från strömmingen.

Olja två ugnsformar. Bottna dem med fänkål och lägg strömmingen över (ev lite på varandra). Pressa över citron och häll på Pernod. Salta ganska rejält och kör några varv med svartpepparkvarnen. Strö över persilja. Toppa med ströbröd.

Gratinera i ugnen i 10 – 15 minuter. Strömmingen ska ha fin färg och vara helt tillagad.

Jag åt och var nöjd. Hustrun rynkade pannan och ville inte ha mer. Men hon gillar ju varken Pernod eller fänkål, så det är kanske inte så konstigt.

Egoistiskt sett så gjorde det inte så mycket – det blev ju mer strömming till mig…

Men nu jag är ingen omöjlig människa. Jag känner till hustruns böjelser och hade gjort en egen form till henne – utan fänkål och pastis.