Författararkiv: Vin, mat, Alsace

Tabbouleh – god, tuggig sallad med bulgur, tomat & persilja

02 tisdag Mar 2021

Posted by in mat, sallad, tillbehör, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Visst är det gott när maten ger lite tuggmotstånd? När käkarna får jobba och munnen hinner fånga smakerna.

Just därför gillar jag tabbouleh. Men den pigga smaken är inte heller så dum, särskilt när solen börjar skina och man anar att snart kommer våren och värmen. För det här är solens och värmens mat.

På vårvintern kan den – som här – innehålla rätt mycket bulgur, men när solen står högt en julidag får vetegrynen ge plats för mer persilja, mild lök och solmogna tomater.

Men tabbouleh i november… Nej, det är inget för mig.

Det här behövs till 2 personer:
1,5 dl bulgur (fullkorn är godare)
3 dl vatten
salt & en skvätt olivolja

300 g (körsbärs)tomater
1/2 gurka
2 schalottenlökar
salt & svartpeppar
mycket hackad perilja, minst 2 dl

4 msk olivolja
2 msk pressad citron eller mild vit balsamvinäger
2 msk vatten
salt & svartpeppar

Gör så här:
Koka bulgur som det står på paketet, men ha i en skvätt olja och kanske lite extra salt.

Skala och finhacka schalottenlöken. Skölj och fintärna tomat och gurka. Blanda olja, pressad citron, vatten, samt salt & peppar till en vinägrett.

Blanda kokt bulgur med hackade grönsaker. Häll över vinägretten och blanda.

Ät & njut. Kanske till grillad kyckling eller stekt halloumi. Eller gör som vi gjorde – ät den till gratinerad portabellosvamp.


Långbakad lammbog provençale med potatis & vitlökssmör

27 lördag Feb 2021

Posted by in fransk mat, huvudrätt, lamm, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

22-åringen i familjen – han som nu har flyttat till Lund – har hängt med ganska länge på den här bloggen. Han gjorde entré i september 2012 som den ”kräsna 14-åringen” när han godkände en middag med tarte flambée. Annars tyckte han att vi skulle äta fläskytterfilé och pommes frites till middag, i alla fall fem, sex dagar i veckan.

Hans repertoar av godkända maträtter var inte så stor, om man säger så. Men den har utvecklats under åren. Och vi har blivit lika överraskade varje dag när han kommit hem och sagt saker som: ”Idag åt jag sushi till lunch” eller ”Kan vi inte ha ugnsrostad blomkål, det är så gott…”

Men hans omdöme om min matlagning sammanfattades länge med frågan: ”Pappa, varför gör du alltid så konstig mat?”.

Det är sådant man minns, inte minst förra helgen när jag fick för mig att ugnssteka lammbog på låg temperatur. Hade väl en lätt idealiserad bild av mig själv – som om jag var en del av slow food-rörelsen och någon som tar hand om alla delar på djuret.

Det är nästan som om en naivistisk men varm målning av Lennart Jirlow skulle kunna funka som illustration till modern fransk krogkultur.

Den långsambakade lammbogen tog fyra timmar i köket. Varje rationell människa hade kört potatisen i ugnen, stekt skivor av lammstek och gratinerat kött och potatis med vitlökssmör. Klart nästan innan jag ens fått in min lammbog i ugnen.

Det här behövs till 5 – 6 personer:
1,5 kg lammbog med knäckta ben
olivolja
salt & svartpeppar
2 tsk torkad timjan
1 – 2 vitlöksklyftor
1,2 kg potatis
1 – 2 hela vitlökar
1 röd paprika
250 g körsbärstomater

Vitlökssmör
ca 25 – 30 g smör, rumsvarmt
½ – 1 msk olivolja
1 liten klyfta pressad citron
1 vitlöksklyfta
2 msk hackad persilja
salt & svartpeppar

Gör så här:
Sätt ugn på 125 grader. Putsa köttet ganska noga, skär bort fett och framför allt talg. Salta, peppra och krydda med timjan. Skär vitlöksklyftan i tändstiksbreda strimlor. Gör små hål i köttet med en vass kniv och stick in vitlöksstrimlorna.

Bryn köttet i olja. Lägg det i en stor ugnsform och skjut in i ugnen. Ugnstek i 2,5 timmar. Vänd lammbogen varje halvtimme. Skumma bort lite fett.

Blanda ihop vitlökssmöret och ställ det i frysen. Skala och skiva potatisen ganska tunt. Halvera den hela vitlöken. Kärna ut paprikan och skär den i breda strimlor.

Höj värmen till 175 grader. Bred ut potatis, vitlök, paprika och körsbärstomater runt om lammet. Ugnstek i 20 minuter.

Ta ut lammet, skär i portionsbitar och och låt det vänta i folie om potatisen inte är klar.

Öka värmen till 225 grader. Lägg tillbaka portionsbitarna av lamm. Klicka över hälften av vitlöksmöret och låt allt bli varmt i 5 minuter.

Ät & njut. Vi kan väl i alla fall låtsas att det är lite som en litografi av Lennart Jirlow. Du vet, den glada men tjocka frun som serverar på familjen bistro. Mannen som sticker ut ett svettigt huvud från köket. Och så förväntansfulla gäster som sitter med ett glas rödvin vid de rödvita dukarna.

Samtal om framtiden – en podd där människor får prata till punkt

26 fredag Feb 2021

Posted by in annat

≈ Lämna en kommentar

– Släpp fångarna loss. Lås inte in människor i sina bostäder.

Det är Barbro Westerholm som beskriver hur verkligheten ser ut för många äldre när hon blir intervjuad i podden Samtal om framtiden.

Just beskrivningen om fångarna handlar om hur skatteregler hindrar äldre från att flytta från de hus och lägenheter de har vuxit ifrån. Men det är ännu mer träffande för hur många äldre (eller årsrika, som hon säger) har behandlats under pandemin.

Många har suttit instängda på Sveriges äldreboenden. De har inte ens fått gå ut och äta mat i matsalen, utan varit hänvisade till sina rum 24 timmar om dygnet.

Många har suttit på äldreboenden utan att få ta emot besök av sina släktingar. Inte ens deras äkta makar har fått besöka dem, trots att makarna också är 70+ och har isolerat sig för att undkomma pandemin.

Barbro Westerholm är 87 år och inne på sin åttonde mandatperiod som riksdagsledamot för Liberalerna. Hon har ett långt strävsamt liv på barrikaderna bakom sig. Under 1970-talet var hon en av dem som drev igenom lagändringar så att homosexualitet inte längre skulle betraktas som en sjukdom.

Nu strider hon mot ”ålderismen” alltså diskrimineringen av äldre. I podd-avsnittet berättar hon bland annat om svenska forskare som blir utmotade av sina universitet i Sverige, men istället fortsätter den akademiska karriären i USA – där det är helt okej att vara aktiv forskare även upp i 70-årsåldern.

Samtal om framtiden är en podd som låter människor prata till punkt. Hittills finns tre avsnitt att lyssna på. I det första berättar Staffan Bergström om när han som läkare bidrog till att en dödligt sjuk människa kunde avsluta sitt liv. Det gjorde han trots att hans läkarlegitimation sannolikt dras in, och trots att han i värsta fall hotas av fängelse.

Det andra avsnittet handlar om den muslimska minoriteten uigurer och hur de behandlas av det kinesiska majoritetssamhället. Svensk-uiguren Nijat Turghun berättar om tvångsassimileringen och hur uigurerna sätts i koncentrationsläger och straffarbete.

Nu, kära läsare, undrar du säkert varför den här texten finns i en matblogg. Orsaken är ganska enkel, den som driver podden är samma person som du har fått följa under sju år på den här bloggen. I början kallades han för 14-åringen, numera är han 22 och pluggar i Lund.

Jag har alltså familjeskäl att skriva om podden. Men jag skulle inte göra det om den var dålig och ointressant – så långt sträcker sig inte fadershjärtat.

Skulle du nu vilja hitta den så är det ganska enkelt. Samtal om framtiden finns där poddar brukar finnas.

Fyllig tomatsoppa med vita bönor & stekt kapris

21 söndag Feb 2021

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Man behöver inte alltid krångla till allt så förbannat när man ska laga mat. Ofta räcker det med att titta i skafferiet – och kanske slå en titt på vad farbror Google har att erbjuda – sedan kan man gå loss och skapar riktigt god mat.

Just så gjorde jag med den här tomatsoppan. Jag letade runt i skafferiet och kylen, och hittade allt som behövdes: burktomat och en burk blandade bönor, lite lök och ett stånd selleri som låg bortglömt i kylskået.

Dagens spaning ser alltså ut så här. Gå på upptäcksfärd i dina skåp, där finns mer än du tror.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
2 burkar hela tomater
1 gul lök
2 stjälkar selleri (hoppa över om du inte har det hemma)
3 vitlöksklyftor
olivolja
1 tsk timjan
salt & svartpeppar
2 msk tomatpuré
3 – 4 dl vegetarisk- eller kycklingbuljong, vatten + tärning eller fond
1 tsk honung
1 burk vita bönor (eller andra bönor du gillar)
1 klyfta citron
ev 10 soltorkade tomater, strimlade (hoppa över om du inte har det hemma)

3 – 4 msk kapris
rejält med olivolja

Gör så här:
Skala och hacka lök och vitlök. Skölj och tärna selleri. Klipp sönder tomaterna direkt i burken.

Fräs lök och selleri i olja. Salta, peppra och smula i timjan. Tryck i tomatpuré och vitlök. Fräs en stund innan du håller i tomaterna, buljong och en sked honung.

Koka soppan i 20 minuter. Strimla de soltorkade tomaterna och skölj bönorna. Låt soltorkade tomater och bönor koka med på slutet.

Mixa soppan och smaka av med lite pressad citron.

Torka kapris och stek den i rikligt med olivolja. Toppa soppan med kapris och oljan.

Jo, det var det där med farbror Google. Jag letade inte bara i skåpen utan också på nätet. Och i DN hittade jag Jenny Dambergs tomatsoppa med vita bönor och kapris. Klart smaklig soppa, tror jag. Men den saknar selleri och honung, citron och soltorkade tomater.

Jag tror att ”min” soppa får en fylligare smak. Men jag vet såklart inte säkert.


Savoykål gratinerad med gruyère

19 fredag Feb 2021

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Först kokar man tunna klyftor av savoykål ett par minuter, och så gör man en gratängsås med gruyère (världens godast ost, om du frågar mig). Efter en stund i ugnen kan man stolt bära fram formen till matbordet. Där ligger nu en smaklig gratäng med mild kålsmak och en sås som ger rätten kropp och fyllighet.

Den passar perfekt om du vill ha vegetarisk festmat, men den funkar också bra till en bit fisk som du har varit snäll mot. Och det bästa av allt; det är inte ett dugg krångligt.

Det här behövs till 2 personer:
400 g savoykål i smala klyftor
smör & kallpressad rapsolja
1 msk vetemjöl
2 dl mjölk
1 dl crème fraiche
salt & peppar
2 – 3 dl riven gruyère eller lagrad Herrgård

Potatismos, ris eller bröd och en sallad till

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Koka savoykålen 2 minuter i saltat vatten, häll av och lägg i stor en oljad ugnsform.

Såsen. Smält smöret och ta med lite rapsolja. Vispa ner mjöl och värm så det tjocknar. Späd i omgångar med mjölk och crème fraiche. Värm så såsen tjocknar och OBS vispa nästan hela tiden. Salta & peppra. Ta av från värmen och rör ner den rivna osten, rör så osten smälter.

Häll över kålen. Gratinera i ugnen ca 20 minuter. Kolla så den inte bränns.

Verkar det krångligt att göra gratängsås? I så fall tar du bara 3 dl grädde eller crème fraiche, värmer den och rör ner den rivna osten. Voilà! Gratängsåsen är klar.

Men för mig krånglade den här maten på ett helt annat sätt. Jag lagade den, fotade och så lade jag bilden på Vin, mat, Alsace – och glömde bort den. Så när jag kollade på bloggen för några dagar sedan så hade den liksom av sig själv publicerat bilden. Det beror naturligtvis på att WordPress är elakt – inte alls på att jag satte fel publiceringsdatum.

Men nu finns den där. Med både bild och text.

Veckomeny – Medelhavskost för svenska kök XXXXII

15 måndag Feb 2021

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Februari, det är månaden när våren börjar brotta ner vintern. I alla fall här i södra Sverige.

På nätterna är det fortfarande flera grader kallt och man vill bara krypa in i boet med en värmande soppa och en brasa i öppna spisen. Men på dagarna värmer solen och hoppet börjar återvända. Snart kan man sitta ute och ta en kopp kaffe, snart kommer värmen och snart kommer vaccinet som ger ett slut på den förbannade pandemin.

Men till dess krävs både värmande tröstemat – som kycklingsoppan – och pigg vårmat som stekt tonfisk med citron- och vermouthsås.

Gott ska det i alla fall vara. Och inte alltför krångligt.

Måndag: Svamp Stroganof – pasta för en vanlig måndag
Låt champinjoner få sällskap av soja och fransk senap. Det är pålitliga smakkompisar som lyfter svampen. Linser eller bönor ger en matigare rätt, men skulle du hata de små baljväxterna går det lika bra utan.

Tisdag: Soupe au poulet – värmande kycklingsoppa
Mild och värmande soppa. Den smakar som något mormor kunde ha lagat – om hon vågat använda vitlök och örtkryddor till något annat än ärtsoppa.

Onsdag: Fettuccine pomodoro – pasta med tomatsås
Ibland är det enkla också det goda – som i den här pastan med tomatsås. Men använd hela tomater på burk, så här års smakar de mycket mer än grönsaksdiskarnas bleka kopior.

Torsdag: Grönsakspannan chakchouka med grönkål & paprika
Som en ratatouille från Provence men med kanel, spiskummin och chili istället för örtkryddor. Ja, och så ägg såklart. I den här vintervarianten får grönkål hänga med ner i pannan.

Fredag: Fina fredagsfisken – lax med pankotäcke & risotto med räkor
Pankopanerad lax och risotto med godsaker. Ett glas vin. Äntligen är det fredag – och just den här fredagen väntar finalen i På spåret. Men gör som oss, se programmet via SVT-play. Då kan man pausa, och hinnner tänka ut svaret.

Lördag: Kycklinggryta med surkål från Alsace
Grytor med surkål blir mycket lättare, inte alls så där ”tunga” som grytor med nötkött och en skvätt grädde. Har du kyckling i grytan så är du helt hemma en vårvinterdag i februari.

Söndag: Stekt tonfisk med citron- & vermouth-sås
Okej, dags för lite vårfeeling. Pigg sås med citron och vermouth, och så tonfisk som fått en vända i stekpannan. Akta bara så fisken inte blir överstekt, då blir den bara torr och tråkig.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Saint-Jacques & crème chou-fleur -pilgrimsmusslor & blomkålscrème

13 lördag Feb 2021

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, mat, smårätt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Spänstiga pilgrimsmusslor, len blomkålscrème och så de salta små romkornen. Det här är en liten delikatess,

Men att vi åt det som förrätt igår var egentligen ett misstag.

När jag handlade senast gick jag förbi frysdesken med skaldjur, kollade lite på utbudet och så låg de där, pilgrimsmusslorna. Handen rörde sig nästan av sig själv när den öppnade locket och plockade ner ett paket med de spänstiga och saftiga musslorna.

Väl hemma var det hustrun som packade upp varorna – och musslorna hamnade i kylen. Så när jag kikade in i kylskåpet var de helt tinade. Det var bara att sätta igång med förrätten.

Om någon ogillar misstaget? Inte jag, i alla fall.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
12 – 15 pilgrimsmusslor
smör
300 g blomkål
vatten + lite salt & kycklingbuljong
1 dl crème fraiche, 32 %
ca 1 dl buljong från koket
1 klyfta citron
salt & peppar
85 g röd stenbitsrom (eller den caviar du tycker att du har råd med)

Gör så här:
Dela blomkålen i buketter. Lägg i en kastrull, häll på vatten så det knappt täcker. Salta och ha i aningen kycklingfond/-buljong. Koka tills blomkålen är helt genomkokt, 5 – 10 minuter.

Häll av kokvattnet, men spara det. I med crème fraiche och mixa till en slät puré. Späd med kokvattnet till önskad konsistens. Pressa i lite citron, salta & peppra till angenäm styrka och smak.

Stek pilgimsmusslorna i smör och aningen olivolja 1 minut per sida på ganska hög värme. Lägg upp lite blomkålscrème på förrättstallrikar. Toppa med musslor och rom eller caviar.

Saint-Jacques sur crème de chou-fleur är egentligen en blomkålssoppa med pilgrimsmusslor och rom. Så om du hellre vill ha det som en soppa blir du mer trogen det franska ursprunget, men själv tycker jag det är synd att blanda bort den goda musselsmaken. Även om blomkålen blir mild, fyllig och, faktiskt, väldigt god.

Grönsakspannan chakchouka med grönkål & paprika

08 måndag Feb 2021

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

22-åringen har flyttat till Lund för att fortsätta plugga. Lite tomt blir det här hemma, det finns inte längre någon som sitter vid middagsbordet och startar en entimmes-diskussion om den svenska penningpolitiken eller amerikansk inrikespolitik.

Jag ägnar mig åt maten när jag äter, och hustrun skulle inte komma på tanken att starta en diskussion om amerikansk politik. Inte nu när Trump har försvunnit.

När man dukar kan det kännas lite konstigt, plötsligt står man där med tre tallrikar i näven och inser att vi nu för tiden bara är två.

Men det blir lättare att hitta på annorlunda maträtter. Det finns ingen som lägger in sitt veto mot lök och grönkål och paprika. Så vad är då mer naturligt än att kombinera just de tre sakerna till en middag.

Den här vinterkvällen blev det en chakchouka (stavas också shakshouka). Enligt Wikipedia är det en tunisisk äggrätt, men en mycket enklare förklaring ser ut så här: Det är den franska grönsaksröran ratatouille med ägg och nordafrikanska kryddor.

Om grönkål brukar vara med i Tunisien vet jag inte, men i ett svenskt vinterkök funkar det alldeles utmärkt.

Det här behövs till 2 personer:
½ lök
olivolja
125 g grönkål
2 vitlöksklyftor
salt & mycket svartpeppar
1 kanelstång
1 tsk korianderfrön
1,5 tsk spiskummin
1 chili, spansk peppar
½ stor röd paprika
ca 10 cm squash
½ burk hela tomater + aningen vatten
2 ägg

Bulgur, couscous eller ris därtill. Eller bara ett gott bröd.

Gör så här:
Skölj och strimla grönkålen. Halvera och kärna ut paprika och chili, skär paprikan i små bitar och strimla chilin. Fintärna squash och klipp sönder tomaterna med en sax. Skala och hacka löken.

Fräs löken i en traktörpanna (eller stor stekpanna). Lägg i grönkålen och fräs en stund när du kryddar med salt & svartpeppar, samt kanel, koriander, spiskummin & chili. Pressa ner vitlöken.

Häll i de sönderklippta tomaterna och låt grytan koka i 5 minuter. Lägg i paprika och koka 5 minuter till.

I med squashen och koka ett mar minuter. Gör små ”hål” och knäck ner ett ägg i varje. Lägg på ett lock och koka tills äggvitan har stelnat men gulan fortfarande är krämig. Det tar ca 5 minuter.

Ät & njut. Känn att optimismen kan vara på väg tillbaka; ljuset erövrar minuter varje eftermiddag, vaccinet är på väg och Trump, han sitter och trycker på sin telefon nere i Florida – utan att komma åt Twitter.

Soupe au poulet – värmande kycklingsoppa

02 tisdag Feb 2021

Posted by in fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat

≈ 7 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Soupe au poulet är mat som din mormor kunde ha bjudit dig på när du kom körande med din röda brandbil över köksgolvet – om hon vågat använda vitlök och örtkryddor i matlagningen.

Det är en soppa med milda, varma smaker som ändå får kropp och fyllighet av vitlök och örtkryddor. En soppa som gör människor mätta, nöjda och på gott humör.

Ja, det klart, jag kan ju inte veta om det gäller alla, men jag blir i alla fall lite smålycklig av den.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
600 g kycklingkött, gärna kycklinglårfilé
2 l vatten
1 stor gul lök
3 – 4 vitlöksklyftor
2 stjälkar selleri
2 stora morötter
½ kruka oregano eller timjan
2 lagerblad
3 tsk salt
svartpeppar från kvarn
hackade örtkryddor till serveringen: oregano, timjan…

Gör så här:
Skala och finhacka lök och vitlök. Skölj sellerin och tärna den fint. Skala morötterna och skär dem i små, knubbiga bitar. Bind ihop oreganon till en ”bukett” med steksnöre.

Lägg kycklingköttet i en stor gryta. Häll på vatten och koka upp. Skumma noga bort allt skum som bildas. Lägg ner lök och vitlök, selleri, morot, oregano och lagerblad. Krydda med salt & peppar. Koka i 15 – 20 minuter tills kycklingen är helt genomkokt. Fiska upp och släng oreganobuketten

Ta upp kycklingen och tärna köttet. Lägg tillbaka i grytan. Testa om det behövs mer salt eller peppar.

Servera med hackade örtkryddor.

Har man rester av helstekt kyckling eller färdiggrillad, så kan man såklart använd det i soppan. Men då kanske man ska koka grönsakerna i kycklingbuljong – innan man bara låter kycklingköttet bli varmt i soppan.

För varm behöver man bli så här års. Månadsskiftet januari – februari är den kallaste tiden på året. Till och med här i Göteborg går det ner mot 10 grader kallt på kvällarna den här veckan.

Det får mig att frysa, och att längta. Till sommaren. Till Frankrike.

Periquita reserva håller än – backa krogen så den kan överleva

30 lördag Jan 2021

Posted by in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Gratinerad portabellosvamp med hummus till förrätt och entrecote till huvudrätt, det blev vår fredagsmiddag här hemma. Men det var inte för att jag hade fått ett ryck och svettats hela eftermiddagen i köket. Jag hade bara tagit en sväng förbi en kvarterskrog och hämtat upp en papperspåse med take away.

Att köpa hämtmat är ett sätt att stödja krogarna nu när många lider svårt av pandemin. Läget är så tufft att många restauranger hotas av konkurs. Då blir den där påsen med take away ett sätt att stödja krogen så att den finns kvar när man vågar gå ut och äta igen.

Dessutom är det smidigt. Och gott.

Vår entrecote var så välsmakande som den kan vara när kocken har behandlat den väl. Men kvällens överraskning var gratinerad portabello med hummus och en tabbouleh  med granatäpple och gröna blad. Det var så fräscht och överraskande så jag måste testa att göra en egen variant.   

Får väl återkomma om jag får till ett hyfsat recept.

Med vinet var det mycket mer som vanligt. För en tid sedan var jag på Bolaget och bunkrade ett gäng viner. Däribland Periquita reserva 2018 (99 kronor, rött) – en trotjänare som håller än. Lukten var mer kryddig än jag kommer ihåg från tidigare årgångar. Det luktade lite som basilika smakar. Du vet den där pepprigheten som finns i basilika och ännu mer i rucola. Men den var också en fyllig och djup lukt med fattoner och en massa mörka bär.

Pepprigheten följde med in i munnen, men fick där samsas om smaklökarna med sötfruktighet och en liten frisk körsbärston  i slutet av smaken. Alltså ett klart trevligt vin som gärna får förgylla fler fredagar.

När man kombinerar mat och vin är det ofta bra om de liknar varandra – om det finns bryggor som vinet och maten kan kliva på för att nå fram. Men ibland kan det bli för mycket av det goda; just så var den här kombinationen.

Periquita var klart kryddigt och entrecoten kom med en majonnäsbaserad sås med massa örtkryddor. Och tillsammans blev det för mycket.

Slutsats: köp gärna en flaska Periquita reserva nästa gång du är på Bolaget, men låt då bli att trycka ner massor av basilika i maten.