Gulbetor, pepparrot & smält smör

16 tisdag Feb 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in mat, smårätt, vegetariskt

Etiketter

Jag vet inte om du har tänkt på det, men betor är inte bara rotfruktssöta. De har en liten bitterhet i smaken, och just den bitterheten blir en fantastisk smakbrygga till riven pepparrot.

Tillsammans med lite smält smör – som rundar av smaken – blir kokta gulbetor en enkel förrätt. Lättare kan det nästan inte vara, knappast godare heller.

Det här behövs per person:
1 större eller 2 små gulbetor (eller rödbetor eller polkabetor)
ett par centimeter pepparrot
smält smör efter behov
flingsalt

Gör så här:
Koka betorna i vatten. Små tar kanske 20 minuter, stora vinterbetor tar kanske 40 minuter. Känn med kniv eller sticka när de är färdiga (det ska liksom vara ”lätt” att trycka ner kniven). Lägg dem i kallt vatten och kläm bort skalet.

Skala och riv pepparrot. Smält smöret.

Skiva och lägg upp på en tallrik. Smula över flingsalt. Klart.

En tur på landet söder om Kungsbacka tog oss till Mariebergs Gårdsbutik på vägen till Tjolöholm. Inne i lokalen satt tre personer bredvid ett berg av pepparrot. De tog en pepparrot, ansade den och slängde den i nästa binge. Tog nästa, ansade och hivade i bingen.

Så höll de på, men berget av rötter minskade inte med en enda millimeter… Det såg rätt hopplöst ut.

Men i den andra delen av lokalen öppnade sig en värld av rotfrukter. Selleri, persiljerot, gulbetor, morötter, kålrot.

Jag gick loss ganska bra på butikens utbud. Bland annat kom jag hem med gulbetor och pepparrot som fick bli dagens förrätt.

Örtkryddad paté med linser, morötter & rosmarin-crème fraiche

01 fredag Jan 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, mat, smårätt, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, jul, klimatsmart, smårätt, vegetariskt

Nyttig, vegetarisk och billig. Örtkryddad paté med linser & morötter är väl ungefär så mycket ”nytt hälsosamt år” det kan bli. Men man ska kanske lägga till att det är gott också… Tillsammans med rosmarin-crème fraiche blir det ett fräscht inslag på en buffé.

Men det klart, gillar man inte linser ska man förmodligen leta efter ett annat recept.

Det här behövs till en stor paté för 10 personer på en buffé:
5 dl kokta linser, röda eller gröna
(kokta med några kvistar rosmarin och en vitlöksklyfta)
2 – 3 schalottenlökar
5 dl grovriven morot
olivolja
2 – 3 vitlöksklyftor
salt & svartpeppar
cayennepeppar
2 – 3 kvistar rosmarin, bara barren
1 msk pressad citron
3 ägg
½ dl vispgrädde
några toppar av rosmarinkvistar

Rosmarin-crème
4 dl crème fraiche
1 eko-citron, rivet skal
pressad citron av 1/2 – 1 citron
3 – 4 kvistar rosmarin, bara barren
salt & svartpeppar

Gör så här:
Har du okokta linser så koka dem efter anvisningar på paketet. Salta ordentligt – ofta mer än vad producenten tycker.

Sätt ugnen på 175 grader. Skala vitlök och schalottenlök. Finhacka löken. Skala morötter (ca 3) och grovriv dem. Hacka rosmarin.

Fräs schalottenlöken i olja tills den börjar mjukna. Lägg i morotsrivet och vitlöken. Krydda på bra med salt & svartpeppar, men ta bara lite cayenne. Fräs tills moroten mjuknar. Blanda ner hackad rosmarin på slutet.

Blanda ägg och grädde. Blanda det sedan med pressad citron, linser och avsvalnad lök-morot.

Smöra en 1,5 litersform, t ex avlång brödform. Klipp ev en bit bakplåtspapper, smöra den och lägg den i botten, så lossnar patén lättare.

Lägg några toppar av rosmarinkvistar på botten av formen (så blir det lite dekoration överst på patén). Häll i linsröran. Släta till. Kör patén i ugnen ca 50 minuter – eller tills den har stannat och fått fin färg. Lätt på folie om den blir för mörk.

Rosmarin-crème
Riv citronen. Hacka barren från rosmarin. Blanda samman allt. Smaka dig fram till rätt syrlighet och kryddning.

Ursprunget till det här receptet kommer från ”Flickornas kokbok” från 80-talet. Ett gäng medelålders högreståndsdamer lekte flickor och gav ut en samling recept. En av dem, Soja Bendix, presenterade där sin linspaté.

Receptet plockades upp av Gitto Richert på sajten taffel.se. Vad jag förstår gjorde hon om det en hel del, sedan har jag stuvat om rätt kraftigt.

De ursprungliga ”flickorna” skulle nog inte alls känna igen sin paté om de fick smaka.

Nyårsmeny 2015 med Grevinnan och betjänten: avokadosoppa, serranolindad rödspätta & portvinskokt päron

26 lördag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fest & meny, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

Du vet hur det är på nyår; fram mot åttatiden är det ofta någon som dras mot tv:n för att titta på Grevinnan och betjänten.

Och där är det som vanligt. Betjänten skålar som amiral von Schneider och Mr Winterbottom. Han snubblar på tigern och säger ”I’ll kill that cat”. Alla skrattar – och så sätter sig alla vid matbordet igen.

Det är då jag tänker ”same procedure as last year”. För nyår är hårt stiliserat. Drink & tilltugg. Trerätters-meny, lite bättre mat och vin. Skål & kanske en liten tår vid tolvslaget – utom för de som gärna vill smälla av hela grannskapet med en tårta fyrverkeripjäser.

I år har jag tänkt att göra en riktig ”same procedure as last year”. Gästerna som kommer hit får var sin roll från Grevinnan och betjänten. Min gamla mamma, 92, får spela rollen av Grevinnan, och själv får jag väl bli betjänten. Jag behöver ju inte dricka så mycket – gästerna finns ju där och skålar med Grevinnan/gamla mamma.

Hur det blir med tigern är mer osäkert. Jag föreslog att Pontus, vår cocker spaniel, kunde vara tigern. Men då gick hustrun i taket och sa att skulle det vara på det sättet, så kunde minsann hon vara tiger. Jag tror inte hon menar det…

Men det här ställer vissa krav på maten. I sketchen består förrätten av soppa. ”We’ll have sherry with the soupe”. Huvudrätterna är kyckling och fisk, och så blir det frukt till efterrätt.

I vårt verkliga nyårsfirande så tar gästerna med sig förrätt och efterrätt, alltså en slags knytkalas. Det är redan klart att det blir soppa och sherry som entrée, fattas bara annat. Desserten blir (kanske) något med frukt.

Jag vet alltså inte hur menyn ser ut, men det skulle kunna vara Karins Avokadosoppa till förrätt och Portvinskokt päron med Saint Agur, valnötter och knaprig kavring som avslutning.

Huvudrätten lagar jag – och har riktig koll på. Det blir Rödspätta med serranoskinka, basilika-smörsås och stekt tomat. Men jag hoppar över tagliatelle (inte så festligt). Istället blir det potatiskakan Pommes Anna.

Letar du efter fler menyförslag kommer här Nyårsmeny 2014 – sydfranska influenser och Nyårsmeny 2013 – från chèvre & vildsvin till skummande skumpa

Oavsett vad det blir hemma hos dig, så hoppas jag det blir en god nyårsafton och ett gott nytt matår.

Julmaten – fisk på julafton & kött på juldagen

19 lördag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, nötkött, ost & efterrätt, sallad, smårätt, tillbehör, vegetariskt, vilt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

buffé, förrätt, fisk & skaldjur, fläsk, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt, sallad, smårätt, tillbehör, vegetariskt

Jag vet inte hur det är för dig, men jag tillhör de som inte funkar ihop med julbordet.

Först upptäcker man sillen, så hittar man gravlaxen. Gott! Skinka, paté, grönkål och rödkål och rödlöksmarmelad och kanske en vegtarisk paté. Och Jansson! Varför äter man det bara på jul, det är ju fruktansvärt gott?

På spisen väntar köttbullar och prinskorv och revbensspjäll och gräddkokt brysselkål och ugnsstekt lax.

Därefter går man loss på osten; på en bricka står cheddar och ädelost tillsammans med vindruvor och päron. Och ett glas portvin. Vad gott det är till ädelosten!

Ja, jag tror du fattar. Det är gott och då vill jag äta av allt, precis allt. Efteråt finns bara ett läge: på ryggen i soffan. En hand för munnen som döljer en diskret rap.

Därför delar vi sedan några år upp maten i två olika julbord. Sill och fisk på julafton (men med skinka, såklart). Kött och grönt på juldagen.

Nu i helgen är det dags för stora julmats-lagar-dagen. Det brukar börja med ett hyfsat rent kök – fyra, fem timmar senare ser det ut ungefär som om Pippi Långstrump bestämt sig för att städa. Använda grejer står överallt, precis överallt. Men kylen och frysen är fyllda med julmat.

Tro nu inte att jag tänker göra allt som står här nedanför. En del tror jag fiskhandlaren och ICA får släppa ifrån sig – och en del kan man hoppa över.

Det ska faktiskt vara trevligt med jul, inte bara en jäkla massa jobb.

Julafton
Först Vin chaud, fransk ”glögg”.

Därefter inlagd sill, till exempel citron- och timjanssill, inlagd sill med prästost, currysill, fräsch matjessillsallad, gravad lax, ägg och räkor.
Vinkokt skinka, grönkål, lätt hemlagad paté.
Janssons frestelse, ugnsbakad lax.

Cheddar, julost och grönmögelost.

Juldagen
Skinka, alsassisk rödkål, älgpaté, rödlöksmarmelad och grönkål.
Älgköttbullar och revbensspjäll med honung och apelsinglaze, glaserad kålrot , wokad brysselkål– mumma att dricka.
Vinterns bästa sallad.

Frukt eller fruktsallad.

Bästa julskinka är kokt i vitt vin

17 torsdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskkött, mat, smårätt, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

smårätt, tillbehör

Fredag eftermiddag bland en miljon andra människor som trängs i din ICA-butik. Du står där vid köttdisken och tvekar mellan ekologisk kokt skinka och oekologisk…

Då finns ett oslagbart tips: Flytta handen! Ta gärna en ekologisk, men se till att det är en rimmad skinka som du kokar själv. Bär sedan hem din skink-trofé. Stoppa den i en gryta tillsammans med vitt torrt vin. Koka och griljera den efter konstens alla regler.

Nu har du en saftig och välsmakande skinka – och en fantastisk buljong. Den bästa skinkan är nämligen kokt i vin.

Gör så här:
Skölj julskinkan. Lägg den i en stor gryta. Fyll på med vätska: hälften torrt vitt vin, en fjärdedel utblandad äppeljuice & en fjärdedel vatten. Koka upp och skumma. Lägg i en skalad lök och en skalad morot.

Koka till en innertemperatur av cirka 72 – 73 grader. Det tar en stund, mellan 40 och 65 minuter per kilo.

Ta upp skinkan. Låt den svalna lite och dra bort svålen och det mesta av fettlagret.

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ihop 1 äggula, 3 msk ströbröd & 3 msk söt, stark senap. Bred ut blandningen på skinkan.

Sätt in skinkan i ugnen och griljera tills den har fått fin färg, cirka 10 minuter.

Kokspadet sätter du in i kylskåpet över natten. Nästa dag tar du bort fettlagret som stelnat – och en utmärkt buljong finns klar.

Och när julen är över har du kanske kvar lite bitar av den gamla julskinkan. De funkar utmärkt i pasta och grytor – bara du skär av griljeringen. Och buljongen, den brukar jag göra gryta av.

Godare grytbas får man leta efter.

Savojkål med jordnötter & tomat – grönsaker från Botswana

15 tisdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in mat, smårätt, tillbehör, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

smårätt, tillbehör, vegetariskt

När 17-åringen hemma fick höra talas om den här grönsaksrätten, sade han lakoniskt:

– Intressant.

Sedan åt han av allt – utom Savojkål med jordnötter & tomat.

Det är lite synd för rätten är inte bara ”intressant” och ovanlig, utan också välsmakande med en fin smakbrytning mellan de fylliga och lite söta jordnötterna, len tomat och kål som har lite spänst kvar.

Testa själv. Men avskyr du jordnötter och kål, tror jag du ska titta efter andra recept…

Det här behövs till 6 personer:
1 huvud savojkål
2 dl jordnötter
4 stora tomater
salt & svartpeppar
ca 4 dl vatten

Gör så här:
Stöt jordnötterna till en jordnötspasta i en mortel. Det går avsevärt lättare om du mixar dem först.

Dela kålen i klyftor. Skär bort den grova rotstocken och skär kålen i ca 3 cm breda strimlor. Dela tomaterna och kärna ur dem (tryck/peta ut kärnorna). Skär tomaterna i små tärningar.

Koka upp vatten. Lägg jordnötspasta och tomater. Låt allt koka upp och lägg i kålen. Salta & svartpeppra, men tänk på att jordnötterna redan är salta. Koka grytan (nästan) utan lock till kålen är färdig och det mesta av vattnet kokat bort.

Är du bekant med Mma Ramotswe och Damernas detektivbyrå? Det är skotten Alexander McCall Smith som skriver feelgood deckare om den första kvinnliga privatdetektiven i Botswana. Väl värda att läsa…

Nu har det kommit en kokbok om den mat som hon äter i böckerna, Mma Ramotswes kokbok. Kul, ovanlig och inspirerande – men ganska svårt att hitta recept som enkelt går att få till hemma i köket.

Ett av de recept jag har försökt mig på är denna kålrätt. Jag har nästan följt receptet.

Gratinerad fransk löksoppa med tomat

07 måndag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt, soppa, vardagsmat, vegetariskt

Första gången jag åt löksoppa var för länge sedan när jag gick på gymnasiet i Linköping. Bredvid skolan låg en kvarterskrog som ett fransk par öppnat. Där serverades ganska enkel rätter till överkomligt pris.

Jag åt löksoppa och tyckte det var gott. I den soppan ingick en del tomat, det var inte ett helt ortodoxt sätt att laga soppan – men det var gott. Sedan dess tar jag också med lite tomat i löksoppa.

Det här behövs för 2 – 4 personer:
4 mindre lökar
olivolja
2 tomater
2 klyftor vitlök
½ msk timjan
salt och vitpeppar
1 l ganska svag kycklingbuljong
80 – 100 g gruyèreost eller lagrad Herrgård
8 – 12 tunna skivor baguette

Gör så här:
Skala löken och skiva den tunt. Stek den med olivolja i en gryta på låg värme, kanske 10 minuter. Salta och ta ett par tag med vittpepparkvarnen.

Kärna ur tomaterna. (Halvera dem och peta ur kärnorna.) Tärna dem fint. Lägg dem i grytan tillsammans med timjan, pressad vitlök och ganska svag buljong. Låt soppan koka 20 – 30 minuter.

Skiva baguetten, rosta den. Riv osten. Häll upp soppan i skålar – eller låt den vara kvar grytan. Lägg de rostade skivorna ovanpå. Toppa med osten. Gratinera i 7 – 8 minuter.

Nu går 17-åringen på gymnasiet, och nu var det hans tur att gå ut och äta. Det var därför vi kunde göra löksoppa här hemma – för vid löksoppa, där går gränsen för vad han tycker är mänsklig föda.

Lite har han kvar att upptäcka.

Gratinerad strömming med fänkål & Pernod

01 tisdag Dec 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt

Det finns en gammal journalistmyt som säger ”kolla aldrig en bra story, då kanske den spricker”. Ungefär så känner jag mig nu. Jag hade ju kommit på en ny maträtt.

Så här var det:

Jag gick ganska länge och funderade på att gifta ihop strömming med fänkål & Pernod. Allt är så sydfranskt. Pernod – eller pastis som drycken egentligen heter – är den traditionella provencalska aperitifen. Fänkål brukar hänga ihop med fisk i grytor och soppor. Bägge har de en trevlig anissmak; då borde de väl funka bra ihop.

Ja, det klar strömming är inte så franskt, men det är ganska nära medelhavsidealet sardiner.

Häromdagen tog jag strömmingen ur båten – nåja ur fiskhandlarens is-disk – och satte igång. Skivade fänkålen, stekte den – och gratinerade allt tillsammans med Pernod och citron.

Och det blev så där milt anissmakande som det borde. Pernod och fänkålen kompletterade varandra. Jag var väldigt nöjd och tänkte att nu skulle jag skriva om maträtten som Frankrike glömde bort att uppfinna.

Men så gjorde jag det som journalisthistorien sade att man inte ska göra. Jag kollade fakta.

Med ganska bristfälliga kunskaper i franska skrev jag in ” sardine gratin pastis” i sökfältet på Google – och vips så radade massor av recept på sardiner med Pernod/pastis upp sig på skärmen.

Men jag var först med att komma på rätten – i alla fall här hemma.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800 g strömming eller färska sardiner
2 fänkål
olivolja
salt & svartpeppar
1 citron, saften
5 cl Pernod (eller annan pastis)
½ dl hackad persilja
1 dl ströbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Dela fänkålen och skär bort rotstocken + kanske toppen av ”fänkåls-rören”. Skiva tunt. Stek i olivolja tills den börjar mjukna. Salt & peppra.

Klipp bort ryggfenan från strömmingen.

Olja två ugnsformar. Bottna dem med fänkål och lägg strömmingen över (ev lite på varandra). Pressa över citron och häll på Pernod. Salta ganska rejält och kör några varv med svartpepparkvarnen. Strö över persilja. Toppa med ströbröd.

Gratinera i ugnen i 10 – 15 minuter. Strömmingen ska ha fin färg och vara helt tillagad.

Jag åt och var nöjd. Hustrun rynkade pannan och ville inte ha mer. Men hon gillar ju varken Pernod eller fänkål, så det är kanske inte så konstigt.

Egoistiskt sett så gjorde det inte så mycket – det blev ju mer strömming till mig…

Men nu jag är ingen omöjlig människa. Jag känner till hustruns böjelser och hade gjort en egen form till henne – utan fänkål och pastis.

Panerad aubergine med crème fraiche-aioli

15 söndag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, smårätt, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

förrätt, huvudrätt, klimatsmart, smårätt, vegetariskt

Ibland kan man känna sig som Askungen i Disneyversionen på Julafton. Då tänker man:

– Livet som matbloggare kan vara hårt och tufft och besvärligt och fyllt av motgångar – eller alldeles underbart.

Så känns det i alla fall när jag drar igång det lilla projektet att skapa aubergineburgare. Vi skär och panerar och steker. Vi mixar, vi skivar grönsaker och bröd. Tar fram kameran och fotar. Sätter fram maten på bordet och börjar äta – och det stämmer inte. Någonting i smaken funkar inte; det blir helt fel med auberginen som en vegetarisk hamburgare.

Ända tills jag tar bort brödet. Helt plötsligt förvandlas den misslyckade burgaren – jag tror det var konsistensen av mjukt bröd och mjäll aubergine som bara blev too much – till en smaklig liten rätt.

Kanske en klart ovanlig liten förrätt. Eller en rätt som funkar tillsammans med klyftpotatis och grönsaker.

Ja, och så var det där med vitlöksmajonnäsen aioli. Glöm inte den; det är den som gör att den försiktiga auberginen lyfter.

Det här behövs till 2 personer (eller en liten rätt till 4 personer):
1 aubergine
salt
vetemjöl
1 ägg
ströbröd
olivolja
lite svartpeppar

Aioli
1 bit vitt bröd utan kanter (stor som en druva)
1 msk vatten
1 msk pressad citron eller vitt torrt vin
1 äggula
1 – 2 klyftor vitlök, skalade
1 tsk fransk senap
1 dl olja (häften olivolja, hälften neutral olja)
salt & svartpeppar
1 dl crème fraiche

Gör så här:
Ta fram alla ingredienserna till aiolin så de får samma temperatur. Lägg brödet i vatten och pressad citron eller vin. Sätt ungen på 200 grader.

Skölj och skiva auberginen i ganska tjocka skivor, 1,5 – 2 cm tjocka. Salta skivorna och låt saltet dra ur lite vätska. Torka av aubergineskivorna med lite hushållspapper.

Häll upp lite vetemjöl på en tallrik, ett knäckt ägg på en annan och ströbröd på en tredje

Vänd aubergineskivorna först i vetemjöl, därefter i ägg och sist i ströbröd. Skaka bort överflödigt paneringen.

Stek dem i olivolja – ganska försiktig värme – tills de blir gyllenbruna. Svartpeppra. Lägg skivorna i en oljad ugnsform. Låt dem bli genombakade i ugnen i ca 12 – 15 minuter.

Aioli
Dela äggulan från vitan. Lägg gulan i en mixer tillsammans med bröd, vatten och citron eller vin. Pressa i vitlöken, klicka i senap. Kör mixern så allt blandas.

Droppa i oljan till en början medan mixern går. När allt binder kan du hälla oljan i en tunn, tunn stråle.

Smaka av med salt & svartpeppar. Blanda med crème fraiche.

Ät & njut. Men hoppa över brödet – det funkar bättre till burgare gjorda på nötfärs. Eller till Halloumiburgare med parmesancrème.

Tourain – mustig fransk tomatsoppa

11 söndag Okt 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt, soppa, vardagsmat, vegetariskt, Vin- & kokbok

Fransk löksoppa känner nästan alla till. Men löksoppans kusin, den smakrika tomatsoppan Tourain har nog få hört talas om. Det är synd för det här handlar om fransk husmanskost av bästa slag.

Det är nästan så man känner sig som en fransk bonde som har sparkat av sig stövlarna i hallen, gått in i bondköket och ska sätta skeden i den gratinerade soppan. Där drar han in lukten av lök, tomat och varm ost. Häller upp lite lantvin i ett Duralex-glas och låter soppan värma nu när hösten blivit kall och regnig…

Ja, ja, jag ska sluta fantisera om livet i Frankrike. Här kommer receptet.

Det här behövs till 4 personer (eller 3 hungriga):
4 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
900 g mogna & smakrika tomater, t ex körsbärstomater
4 vitlöksklyftor
1 liten näve färsk timjan, hackad
1 l (svag) kycklingbuljong
1 dl vatten + 1 msk vetemjöl
2,5 dl riven gruyère eller lagrad Herrgård
10 skivor baguette

Gör så här:
Sätt ugnen på 250 grader. Skala och hacka löken. Dela tomaterna, tryck ut kärnorna. Skär tomatköttet i små bitar.

Fräs löken i olivolja. Salta & peppra. Lägg i tomatbitarna, pressa i vitlöken. Fräs en stund till. I med kycklingbuljong och timjan. Vispa under tiden ut vetemjölet i vatten – och häll i. Koka i 30 minuter. Späd med lite vatten om soppan blir för tjock. (Om man vill kan man vispa soppan för en slätare konsistens).

Skär baguette-skivorna i mindre bitar. Stek dem i olivolja.

Häll upp i skålar eller tallrikar. Strö över brödkrutongerna. Toppa med riven ost.

Gratinera i 5 minuter. Akta så det inte bränns.

Den som är noga skalar tomaterna. (Skär ett kryss i tomaterna. Doppa dem i kokande vatten och dra av skalet.) Jag tycker man med lugnt samvete kan hoppa över den delen. Dessutom blir soppan mycket mer rustik med skal…

Jag har inte följt receptet, men inspirationen till soppan kommer från Det franska köket av Susi Piroué. Det är en grundkokbok med recept från olika franska regioner, utgiven av Ica-förlaget för en 10 år sedan. Skulle du hitta ett bortglömt exemplar någonstans, så köp den. Det är den värd.