Författararkiv: Vin, mat, Alsace

Saint Clair Sauvignon blanc – piggt, fokuserat & trevligt

10 onsdag Jul 2024

Posted by in vin, vitt vin

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Jag gillar inte tanken på att flyga. Vill inte sätta mig inne i ett silverfärgat metalskrov som susar runt 10 000 meter upp i luften och släpper ut vita kondensstrimmor.

Jaha, tänker du kanske. En sådan där miljömedveten som inte flyger av klimatskäl.

Jag önskar det vore så, men orsaken är mycket enklare. Jag tror att flygplanen ska ramla ner. På ren svenska: jag är rädd för att flyga.

Ungefär 360 dagar om året saknar jag det inte alls, men ibland kommer ett sug efter att se platser långt bort. Det hände när jag läste bloggaren Lena i Wales som skrev om vin och vingårdar på södra delen av Nya Zeelands nordö.

Hon åkte runt och smakade på vinerna från en del av de 20 vingårdar som ligger runt staden Martinborough. Själv satt jag där och dreglade och funderade på om det inte finns någon terapeut dit man kan gå och upprepa ”jag är inte rädd, jag kan flyga” så många gånger att man faktiskt vågar sätta sig i ett plan.

Men jag valde den lätta vägen till nya zeeländskt vin. Jag gick på Bolaget.

Nu är det ingen uppoffring direkt, jag gillar vin från Nya Zeeland. Jag tror det beror på klimatet.

För att producera vin har landet ett ganska svalt klimat. Det gör att druvorna inte blir fruktstinna sockerbomber med potential att ge extra-allt-viner där fruktsötma och alkoholhalt nästan tar kål på smaken.

Eller också har landet ovanligt kloka vinmakare som kan konsten att utvinna lagom mycket smak ur druvorna.

Ett sympatiskt vin från Nya Zeeland är Saint Clair Vicar’s choice Sauvignon blanc 2022 (109 kronor på Bolaget, vitt). Det har en trevlig lukt av päron och svarta vinbär (bladen?) som möter när man luktar på vinet. Citrus och kanske lite krusbär möter också upp.

Ta en klunk av vinet och känn hur bäraromerna följer med in i munnen. Vinet är helt torrt och syran är ganska hög, men den balanseras av aningen fruktsötma på ett sätt som i alla fall jag gillar.

Testa till grillad fisk med pressad citron. Det gjorde vi, men vi fick laga fisken i ugnen eftersom vädret vägrade medverka till grillning.

Eller våga den klassiska mixen av chèvre och sauvignon blanc.

Trevlig sommar – även om vädret gör att du får ”grilla” maten i ugnen.

Daurade au four – seabream med citron, timjan & persilja

06 lördag Jul 2024

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Det gamla uttrycket lyder ”man ska inte döma hunden efter håren” stämmer verkligen för den här fisken, daurade på franska och seabream på ”svenska”.

Den ser ut som en förvuxen braxen (mest lämpad för att koka till katten) men har ett fast fiskkött och smakar ljuvligt, lite som havsabborre – säger fiskhandlaren i alla fall.

I Frankrike är det en ganska vanlig fisk, som ofta finns på restaurangmenyer. Men jag har aldrig vågat beställa den, det kan bli ganska krångligt på ett språk man inte behärskar så bra.

Därför blev jag glad när jag hittade den i fiskdisken – så glad att jag köpte med mig några hem.

Hade det varit en varmare sommar så hade de nog hamnat på grillen. Men 2024 – när juli mest verkar innehålla regn – späckade jag dem med citron, timjan och persilja. Och så sköt jag in dem i ugnen.

Hur resultatet blev? Ja, man kan väl säga att det var tummen upp från hustrun. Till och med 26-åringen – som just nu är mambo i en månad – åt och såg glad ut, trots att det var lite trixande med fiskens skinn och ben.

Det här behövs till 4 personer:
3 hela seabream à ca 350 g
olivolja
salt & svartpeppar
1/2 kruka timjan
1 liten bunt persilja
2 citroner
några lagerblad

Servering
Kanske potatis, eller bara sallad och bröd
Citronklyftor att pressa över

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skölj och hacka timjan och persilja. Skölj citronen, dela den och skiva halvorna.

Ta ur fisken om det inte är gjort. Klipp eller skär upp buken, från det lilla hålet ganska långt ner och nästan upp till huvudet. Dra ur inälvorna och skölj fisken.

Salta & peppra insidan av fisken, och fyll den med persilja och timjan. Tryck in ett lagerblad och en skiva citron. Gör några snitt i varje sida. Salta & peppra utsidan (snitten) och tryck in en citronskiva i varje snitt.

Lägg fiskarna i en oljad ugnsform. Droppa över lite mer olivolja och kör i ugnen i ca 20 minuter.

Jo, det var det där med braxen. Daurade heter inte seabream på svenska, utan guldsparid Men den kallas också för guldbraxen. I alla fall om man får tro farbror Google.

Man kan väl säga så här: jag förstår fiskhandlarna om de kränger fisken under det engelska namnet istället för att erbjuda kunderna braxen till middag.

Fransyska späckad med vitlök & sydfranska örter

02 tisdag Jul 2024

Posted by in huvudrätt, mat, nötkött

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Det här receptet är lite som sommarens väder. Ibland funkar det utmärkt, men ibland är det bara till besvär.

Vi åt den här maten för ett par veckor sedan, och jag lade bild och lista med ingredienser i pipeline för att publiceras. Men glömde skriva resten, så det publicerades utan förklaring.

Lätt pinsamt, tyckte jag och flyttade fram publiceringsdatum. Men glömde skriva texten.

Idag publicerades receptet på nytt – för andra gången utan inledande text och beskrivning.

Ännu mer pinsamt.

Men skam den som ger sig. Väntar man tillräckligt länge så tittar solen fram och sommarvädret anländer. Och väntar man ungefär lika länge, så kommer jag ihåg att skriva texten till den här fransyskan.

Och det blev ganska lyckat, vädermässigt, för det här är mat för en regnig och småkylig julidag när man vill laga maten i en varm ugn.

Det här behövs till 6 personer:
1,2 kg fransyska eller rostbiff
4 vitlöksklyftor
5 – 6 kvistar persilja
1/3 kruka timjan
salt & svartpeppar
olivolja + lite vatten
1/2 dl portvin
1/2 dl rött vin
ca 12 schalottenlökar
3 – 4 morötter

Gräddsås
3 dl steksky från ugnsformen + vatten
3 dl vispgrädde
en liten skvätt rödvin eller portvin (för fräschare smak)
lite köttbuljongtärning eller fond (smaka dig fram till rätt smak)
2 – 4 tsk soja (smaka dig fram)
1/2 msk majsstärkelse (majsena) + lite vatten

Servering
Gärna klyftpotatis

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 120 grader. Skala och finhacka vitlöken. Skölj och hacka persilja och timjan. Blanda vitlök och örtkryddor.

Skär ett djupt snitt i fransyskan och vik upp köttet. Krydda med salt & peppar, och bred ut örtblandningen i snittet. Bind ihop köttbiten med steksnöre. (Det spelar ingen roll hur det ser ut, snöret tas ju bort innan servering).

Bryn köttet runt om i en stekpanna med olja. Salta & peppra utsidan. Lägg köttet i en ugnsform. Vispa ur stekpannan med lite vatten och häll det i ugnsformen. Häll också i lite rödvin och portvin.

Ugnsstek till 60 – 65 grader, ca 2 timmar. Vänd köttet ibland och ös med skyn.

Skala morötter och skär i ganska stora bitar. Låt dem steka i ugnsformen i ca 30 minuter. Skala schalottenlöken och lägg i formen de sista 20 minuterna.

Ta upp köttet och slå in i ugnsfolie i ca 10 minuter. (Temperaturen stiger och köttet blir bara aningen rosa). Skär köttet i tunna skivor tvärs över muskelfibrerna (de ser ut som ”trådar” i köttet). Just det är viktigt, skär du längs med fibrerna blir köttet segt.

Gräddsås. Häll grädde och stekskyn från ugnsformen i en kastrull (är det bara lite sky kan du tillsätta lite vatten). Låt det koka upp. Smaksätt med köttbuljong/köttfond och soja. Ta lite i början, smaka och häll i lite mer om det behövs. En liten mängd vin tycker jag ger en friskare smak. Men andra föredrar att röra ner lite gelé för en rundare smak.

Vispa ut majsstärkelse i lite vatten. Häll det i såsen och låt den koka ett par minuter.

Sallad med tomat, schalottenlök & rostad paprika

28 fredag Jun 2024

Posted by in mat, sallad, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Ett fräscht tillbehör, kanske till en grillad bit fisk eller kött. Grunden är en helt vanlig tomatsallad, men sedan lägger man till rostad paprika.

Vill du ha paprikan riktigt al dente, så kör du den i ugnen i 150 grader sådär en 10 – 15 minuter. Ska den vara mer tillagad så krävs högre värme.

Man kan också köra den på grillen, samtidigt som köttet eller fisken. Gott, men det är ett jäkla passande.

Det här behövs till 3 personer:
1 paprika, röd eller gul
olivolja
3 nävar goda små tomater
2 schalottenlökar
strimlad färsk timjan (om du vill)

Vinägrett
1 del vit balsamvinäger eller annan god vinäger
2 delar olivolja
salt & svartpeppar
örtkryddor som du gillar: oregano, timjan…

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 150 – 200 grader. Halvera och kärna ur paprikan. Skär den i breda strimlor. Lägg i en oljad ugnsform och kör i ugnen i sådär 10 – 15 minuter.

Skala och finhacka löken. Skölj tomaterna och skär i kvartar. Blanda ihop vinägretten

Lägg tomaterna på ett fat. Fyll på med lök och paprika. Toppa med örtkryddor och vinägrett.

Li sardina a la nissarda – fylld strömming som i Nice

24 måndag Jun 2024

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Strömming är sardinens nordiska kusin, så när jag ska göra de här fyllda sardinerna blir det med strömming. Gott och enkelt att köpa i vilken fiskaffär som helst.

Om någon undrar över namnet Li Sardina a la Nissarda, så är det den lokala dialekten nissart. På franska blir det Les sardines farcies à la niçoise, alltså fyllda sardiner som i Nice.

Man kan såklart kalla rätten för strömmingslåda med spenat, men då blir det liksom inte lika lätt att sälja in den 😉

Men oavsett om namnet är på nissart, franska eller svenska, så är det mat som funkar bra en lite småkylig svensk sommarkväll.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g strömming
salt & svartpeppar
olivolja
300 g spenat eller mangold
2 vitlöksklyftor
1/2 knippe (slätbladig) persilja
1 dl riven parmesan (eller grana padano) eller annan smakrik, torr ost
1 ägg
1/2 dl ströbröd

Servering
Kokt potatis – om jag får välja

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Klipp bort ryggfenan från strömmingen. Salta & peppra köttsidan av fiskarna. Ställ åt sidan.

Skala och riv vitlöken. Skölj och strimla persiljan. Skölj och grovhacka spenaten.

Fräs spenat i olja tills vätskan har dunstat bort. Krydda med salt & peppar. Ha i vitlök och persilja på slutet. Låt spenaten svalna en smula. Rör ner parmesan och lätt uppvispat ägg.

Lägg hälften av strömmingen med köttsidan upp i en stor, oljad ugnsform. Fördela spenatblandningen över och lägg på resten av fisken med skinnsidan upp. Strö över ströbröd och droppa över olja.

Kör i ugnen i ca 12 minuter. Höj ev värmen på slutet om du vill få lite färg på strömmingen.

Ät med kokt potatis, en pilsner – och kanske en semesternubbe – även om receptet kommer från Medelhavet.

I originalreceptet ska det vara mangold. Men min Ica-handlare skolkade nog från Ica-skolans lektion när de skulle lära sig köpa in fler sorters gröna blad, så jag får ta spenat istället. Ett klart smakligt alternativ.

Originalreceptet säger också att det ska vara torr ost från kor som lever i Alperna. Jag knatade runt ett tag här i Göteborg och letade efter de korna och deras torra ost, men gav upp rätt snabbt och tog parmesan istället. Även det ett klart smakligt alternativ.

La Corte del Pozzo – ett vin för sommardagar

19 onsdag Jun 2024

Posted by in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

La Corte del Pozzo är verkligen ett vin för sommardagar. Du vet de där alltför få dagarna när man kommer hem från stranden och solen fortfarande värmer.

Då är det läge att slappa och ta det lugnt. Fixa ihop en sallad, eller så tar man lite kallt kött som man äter med bröd, grönsaker och en kall sås.

Just de dagarna är det bra att ha lite sommarvin hemma. Gärna ett par flaskor La Corte del Pozzo Bardolino 2023 (109 kronor på Bolaget, ekologiskt). Men låt dig inte luras av den lite för über-coola etiketten, det här är ett riktigt vin.

Och ett vin så långt från extra-allt-och-lite-till-överst-viner man kan komma. Även om det görs på samma druvor som amarone och ripasso, så är det ett slankt och trevligt vin som liksom följer med och anpassar sig efter mat och stämning.

Lukten är pigg och ung med körsbär och lite pepprighet. När man tar en klunk så följer körsbärssmaken och den lilla pepprigheten med. I slutet av smaken finns också en liten, trevlig kärvhet.

Tur det, annars kanske det hade blivit för mesigt och snällt.

Försök inte fira midssommar utan sill & jordgubbar

15 lördag Jun 2024

Posted by in fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, grillat, huvudrätt, mat, meny, nötkött, ost & efterrätt, sallad, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , ,

På jul äter man julskinka, i alla fall om man är en riktig svensk. Det blir säkert en fråga i de nya testerna i Sverige-kunskaper som invandrare måste klara för att bli medborgare. Ja, om den nuvarande regeringen får som den vill.

Mindre säkert är det att midsommarmaten finns med i ett kommande medborgarskapstest. Men sill och jordgubbar är nästan lika cementerat som skinkan.

Försök bjuda en kompis på midsommarfirande – och nämn menyn för honom: paté till förrätt, sparris- och potatissallad till huvudrätt och chokladmousse efter maten.

Detär möjligt att du har kompisar som skulle godkänna menyn, men själv kan jag tänka mig några som skulle gå i taket.

– Va’ ingen sill till nubben, hur fan ska det gå?

Eller:

– Asså, var är jordgubbarna? Barnen älskar jordgubbar och nu är man ju ändå på landet och det är midsommar och de odlas här och…

Det är bara att ansluta sig till traditionen, och jag har inget emot det. Sill är gott, särskilt matjessill med de klassiska tillbehören syrad grädde och dill. En enkel variant är matjessill med dill. Vill man hacka lite mer kan man med fördel göra gubbröra med matjessill & crème fraiche. Men skulle du vilja anstränga dig lite extra, så är verkligen matjessilltårta – fräsch & god något alldeles extra.

I det där lilla glaset som åker fram på midsommar får det gärna vara O P Andersson med tydlig men avrundad kryddning. Och i det större glaset häller jag upp Melleruds pilsner. Rena, raka smaker med beska som står upp mot snapsen, men ändå är snäll mot sillen.

Vi brukar äta sill på midsommarafton, gärna med någon matig sallad som huvudrätt. Exempelvis sallad med färskpotatis, chèvre, sparris & valnötter där färskpotatis får spela en av huvudrollerna. Eller också primörsallad med rödbetor, morötter & chèvre.

Men på midsommardagen börjar vi snegla mot grillen. I år firar vi midsommar med en pescetarian, alltså en person som äter fisk och vegetariskt, men inte kött. Så det kanske blir en vegetarisk burgare vi kör på grillen. Kanske halloumiburgare med parmesancrème & vitlöksbröd eller portabelloburgare med glaze.

Vill du ändå ha en köttbit, så är flanstek med hemlagad bbq-sås klart värt besväret. Men en helgrillad fläsk(ytter)filé är inte heller så dumt, till exempel fläskytterfilé med sweet chili-glaze och hemgjord BBQ-sås & fläskytterfilé.

Tillbehören är minst lika viktiga som det grillade. Två av mina favoriter är fransk potatissallad – lättare, godare och mangosallad – perfekt till grillat fläskkött.

Men kronjuvelen på midsommar är den saftiga och goda sommarsalladen med jordgubbar, vattenmelon & feta. Där samspelar läskande vattenmelon med jordgubbarnas sötma och sälta från fetaosten. Gott om du frågar mig.

Efter maten äter man jordgubbar, i alla fall om hustrun får bestämma (och det gör hon). Vill man vara snäll mot sina smaklökar kan man locka dem med Jordgubbar, digestive & mascarpone. Eller också så lägger man upp jordgubbar med mascarpone & turkisk yoghurt på efterrättstallrikarna. Men höj smaken med aningen pressad citron och lite socker.

Och skulle du som jag, vara oerhört svag för Limoncello så bara måste du testa citronsorbet & jordgubbar marinerade i Limoncello.

Trevlig midsommar!

Berliner buletten – senapskryddade köttfärsbiffar

12 onsdag Jun 2024

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, nötkött

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

När höststormarna drar in över Sverige åker vi till Berlin. Vi hoppas såklart att vädret är lite mildare och att det blir några ljumma dagar när vi strosar runt bland berlinare, currywurst och sevärdheter.

Det blir också ett test hur det är att resa med hund. Vår förra hund, Pontus, fick alltid vara hos sin uppfödare när vi åkte på semester. Nu hoppas vi att Bamse är tillräckligt flexibel för att klara både färjetransporter och storstadsliv. Lite parker, och ett stopp vid Östersjökusten blir det också.

Men vi har alla olika sätt att närma sig resor. Mitt börjar gärna med… just det, mat.

Så jag googlade runt för att hitta typisk berlinsk mat. Och där fanns sauerkraut och eisbein och bakverket som ibland kallas berliner. Inte så lockande.

Men tyska sajter hade också berliner buletten, frikadeller eller köttfärsbiffar smaksatta med senap och kryddor till en hög och ttrevlig smak. Det gick jag igång på.

Här kommer receptet.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g köttfärs (bland- nöt- eller lammfärs)
1 tjock skiva vitt, osötat bröd + lite mjölk
2 msk osötad (dijon) senap
1 vitlöksklyfta
1 tsk paprikapulver
salt & svartpeppar
smör & neutral olja

Servering
Gärna potatissallad och rödkålssallad

Gör gärna så här:
Lägg brödet i en kopp med lite mjölk i 5 – 10 minuter. Krama ur brödet och lägg det i en stor bunke tillsammans med färsen. Pressa i vitlöken och krydda med paprikapulver, salt & peppar. Ha i ägg och senap.

Blanda allt med händerna. Tänk 3-åring som leker med sanden, så hittar du lättaste sättet. Stek ett litet smakprov och kolla smaksättningen.

Ta kallt vatten på händerna och forma 6 köttfärsbiffar. Stek biffarna i smör & olja tills de har fin färg och är klara. Det tar sådär 5 – 8 minuter, beroende på tjocklek och värme.

Tips för att steka kött. Värm en stekpanna med olja & smör till (strax över) medelvärme. Lägg i en biff, flytta runt den i stekpannan i kanske 10 sekunder, så den får en stekyta. Gör på samma sätt med de andra biffarna – och när du vänder dem. Fyll aldrig stekpannan till mer än 2/3-delar.

Ordet buletten är som du kanske ser släkt med det franska ordet boulette, alltså små bollar av köttfärs eller finfördelade grönsaker. Hur de hamnat i Tyskland är mer osäkert, men en teori är att frikadellerna spreds från Frankrike under Napoleon-tiden.

Men varför de hamnat just i Berlin har jag faktiskt ingen aning om.

PS. Har du tips på vad man kan se i Berlin – borom Ku’damm och Brandenburger Tor – skriv gärna en rad i kommentarsfältet.

Trimbach – lagrad Riesling med stråk av petroleum

09 söndag Jun 2024

Posted by in alsacevin, vin, vitt vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Bengt-Göran Kronstam är nestorn bland svenska vinjournalister. Han har gjort ungefär allt man kan göra i branschen. Varit redaktör för Systemets personaltidning, grundat Allt om Vin, tagit initiativ till vinmässan Vinordic. Under 28 år var han vinkritiker i Dagens Nyheter.

Han – om någon – borde väl veta hur man lagrar vin? Så han kastade sig väl över en svindyr vinkyl när han var en ung vinsamlare?

Nja, inte riktigt. Under de första tio åren lade han flaskorna i en vanlig garderob. Huvudsaken är att det är mörkt, ganska jämn temperatur och att det inte skakar.

Och duger en garderob åt Bengt-Göran Kronstam, så duger en vanlig källarskrubb åt mig, har jag tänkt. Under åren har jag köpt en och annan flaska, langat in dem i källarskrubben – och i några fall har de blivit liggande.

Det gäller i alla fall en flaska Trimbach Riesling som jag köpte någon gång runt 2014, och sedan lyckats glömma bort. På hyllan låg också en lite yngre kamrat.

Och när vi skulle äta hällefilé med vitvinssås tillsammans med några kompisar så tyckte jag det skulle vara kul att testa de bortglömda vinerna.

Trimbach Riesling är ett Alsacevin med hög syra. ”mycket frisk smak med inslag av gröna äpplen, päron, mineral, krusbär och citron” skriver Systemet på sin hemsida. Själv köper jag inte vinet så ofta, om man säger så. Priset (189 kronor) har höjts till en nivå som jag inte har råd med, mer än möjligen på guldbröllopsmiddagen. Men dit är det ännu 17 år, så vi får väl se om jag fortfarande är på benen och springer på Bolaget 2041.

Trimback Riesling 2012 är ett rejält gammalt vin. Syran har nästan helt brutits ner och istället är det en tydlig doft av petroleum som möter näsan. Lite av citrus finns kvar i smaken, men det är en hel del mineral och petroleum som dominerar.

Om det är gott? Man kan väl säga så här att jag uppskattade vinet, framför allt när det hade luftats en del. Men det var inte alla runt bordet som gillade det.

– Det luktar växellådsolja, sade en person som därmed antydde att han faktiskt bytt olja i en växellåda.

Det har inte jag, så jag fick nöja mig med enklare omdömen.

– Skumbanan, sammanfattade en annan och hällde över sitt vin till en medprovare.

Både omdömet och gesten berättade vad hon ansåg om vinet.

Trimbach 2017 mötte gladare miner. Det är ett vin där syran har rundats av, men fortfarande är tydlig. Visst finns där petroleum och mineral, men i en nedtonad variant.

Den uppiggande syran samspelade fint med vitvinssåsen som var gjord på ett rieslingvin, syran i såsen var alltså ganska hög.

Kanske är det årgång 2017 som är den goda kompromissen. Både utvecklad mineral och petroleum – och en syra som fortfarande driver vinet.

Slutsats?

Man ska inte glömma bort saker. Inte ens en flaska vin i källaren.

Rotkohlsalat – tysk rödkål med äpple & morot

06 torsdag Jun 2024

Posted by in mat, sallad, tillbehör, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Rödkål är en misshandlad grönsak. Ta bara det där som brukar serveras till jul -kål i sockerlag som har fått koka så länge att all spänst och fräschör har försvunnit.

Bättre då att göra en sallad. Här samsas riven rödkål med rivet äpple och morot. Fräscht och inte alls .dumt

Det här behövs till 4 personer:
1 klyfta rödkål, ca 500 g
1 syrligt (svenskt) äpple
1 stor morot

vinägrett
2 delar god olja, t ex kallpressad rapsolja
1 del vit, mild (balsam)vinäger
lite salt & svartpeppar
osötad senap (dijonsenap) efter smak

Gör gärna så här:
Ansa rödkålen och grovriv en stor klyfta. Dela äpplet, skär bort kärnhuset och riv grovt. Skala och riv moroten.

Blanda olja och vinäger, salta & peppra. Rör ner senap. Smaka hur mycket senap du vill ha – men det får gärna vara en ganska hög smak.

Blanda rivna grönsaker och vinägrett i en stor salladsskål.

Ungefär så här ser de tyska standardrecepten ut, men det finns massor av varianter som man kan testa. Varför inte lite hackade valnötter i salladen, eller granatäpplekärnor. Ett annat alternativ är att ta med äppeljuice i vinägretten för att få en mjukare smak.

Jag tror det kan bli gott, det också.