Var inte en åsna – drick Mas Janeil

09 söndag Okt 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

Etiketter

”Alla använder Karlsson klister, utom jag för jag är en åsna”, säger åsnan i en gammal ikonisk reklam.

Det har jag aldrig sett på reklam för Mas Janeil 2014, men det kanske är ett tips till vinets svenska importör The wine agency. På etiketten syns två åsnor (även om jag på bilden här ovan har satt ögonbindel på den största åsnan).

Den skulle kunna få en pratbubbla med ”Alla dricker Mas Janeil, utom jag för jag en åsna”. Men det skulle väl aldrig passera de tuffa svenska regelerna för alkoholreklam…

Åsna eller ej, Mas Janeil är en sympatisk sydfransos från provinsen Roussillon, just där stigningen börjar upp mot Pyrenéerna och spanska gränsen. Vinet har en lukt som balanserar mellan mättad syrah-doft och pigga bär och kryddor. Men det är en lukt som vinner på att vinet får luftas. Då avtar den mättade doften – i alla fall i min näsa.

I smaken återkommer de pigga bären, men här balanseras de av trevlig strävhet. Alltså ett vin för biffen, eller kanske för rosmarinkryddade lammkotletter med ugnsbakade körsbärstomater.

Priset på 95 kronor känns lätt att acceptera.

Sluta leta – Mas Louise står ju där

29 torsdag Sep 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

≈ 4 kommentarer

Etiketter

rött vin

Vad är det du letar efter när du springer runt som en skållad råtta på Bolaget på fredagseftermiddagen? I ungefär sju fall av tio är det ett rött vin som funkar bra till fredagsbiffen. Dessutom ska det vara hyfsat prisvärt – och hyfsat snällt mot människor och miljö.

Ett schysst rödtjut med andra ord.

Mas Louise 2015 från Cotes du Rhone är just ett sådant vin. Hederligt rödvin med kraft att stå upp mot en biff – och tillräckligt allsidigt för att funka både till fläsk och till lamm. Sätter man dit näsan så möter en djup, kryddig lukt av mörka bär. Vinet är gjort på hälften Grenache och hälften Syrah, men i min näsa dominerar Syrah-lukten tydligt. I munnen är det ett ganska ungt vin med trevlig strävhet.

Det är ekologisk och därmed hyfsat snällt mot miljön.

Priset 99 kronor gör det till ett prisvärt vin.

Jean Biecher – pålitlig vinmakare

20 tisdag Sep 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

alsacevin, vitt vin

Nu kommer Biecher Riesling Réserve i ny årgång, 2015. Det är ett fylligt vin med tydliga pärontoner i lukten, lite hintar av sötma och honung finns också – och en lukt som är svårdefinierad, faktiskt lite åt svart vinbärsblad. I munnen är det ett fylligt vin med bra syra som står upp fint mot den lilla restsötma som faktiskt finns.

Missförstå mig rätt. Det är ett torrt vin, helt klart. Men man kan ändå känna en aning sötma, som inte alls är oangenäm.

Just därför är det ett utmärkt vin till fläskkött – som också har en liten hint av sötma. Men letar man efter en Riesling till en lyxig hummer tror jag man ska flytta handen när man letar på Systemets hyllor. Då är det bättre med ett vin som har en ”renare” torrhet.

89 kronor vill Bolaget ha för en flaska. Det gör vinet till en bra kamrat på fredagskvällen, tycker jag.

300 000 klick – resultatet av en dagdröm

10 lördag Sep 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, annat, vin, vitt vin

≈ 5 kommentarer

Etiketter

alsacevin, vitt vin

Ibland dagdrömmer jag på jobbet. Missförstå mig rätt, det är inte så att jag fyller i Lotto-kuponger och skiter i mina arbetsuppgifter. Men ibland är det som om tankarna vandrar iväg av sig själva.

Det gjorde de en augustidag för fyra år sedan. Vi hade en fortbildningsdag med en entusiastisk föreläsare som visade hur man tillverkar bloggar och hur man använder sociala medier. Bredvid mig satt två fotolärare som genast började skapa fotobloggar.

– Hmmm, en blogg, tänkte jag och kände hur tankarna drog iväg till Frankrike och Alsace och vin och mat och en torr, men fyllig Riesling tillsammans med den alsassiska grytan Choucroute garnie. Det klart jag ska göra en blogg om allt detta.

Och i just det ögonblicket av dagdrömmande föddes Vin, Mat & Alsace.

Vi hade precis kommer hem från en semester i Languedoc och Alsace. Bilder fanns i kameran, i huvudet fanns minnen av samtal med vinproducenter – och mat funderar jag ju ändå på mest hela tiden.

Nu har det gått fyra år och tre veckor sedan det första inlägget publicerades. Under den tiden har 596 inlägg hamnat på bloggen, mest om mat. Det borde vara upp mot 500 recept (jag får erkänna att jag tillhör de lata, jag har inte räknat). Resten handlar om vin, vinodling, resor och några få om annat.

300 000 klick har det blivit, det blir alltså ett klick varje gång någon gått in på ett recept eller inlägg. Nästan 190 000 har besökt bloggen. Även om WordPress fuskar lite och räknar dig som ny besökare om du kommer tillbaka till den här bloggen efter en vecka.

Jag har fortsatt att leva som vanligt – alltså tänka rätt så mycket på mat och inte alltför sällan på vilket vin som passar till maten. Men det har också fått mig att leta efter nya recept och ingredienser; man kan liksom inte köra samma recept i varje inlägg…

Eftersom min franska är ganska liten får jag förlita mig på Google translate när jag läser franska recept. Det är ofta en dråplig läsning, men priset tas nog av översättningen till Coq au vin, alltså tupp i vin. Så här översatte Google receptet: ”Ingredienser: 3 kg kuk, hackad”…

I julas gjorde jag en kokbok i tre exemplar via en fotoboks-sajt. Klar ego-boost.

För några veckor sedan köpte jag en dagsljuslampa för att försöka få bättre bilder, nu när det blir mörkare om kvällarna. Just fotot är det som jag skulle vilja förbättra; det är liksom där de flesta bloggar blir dömda.

Men till dess får jag säga:

– Skål Roland! Det här var de 300 000 första klicken. Vi kör ett tag till!

Det jag skålar med är ett glas Riesling 2014 från Florian Beck-Hartweg i Dambach-la-ville. En fyllig och doftrik Riesling med päron, fruktighet och lite petroleum i lukten. Det är ett riktigt gott vin, kostar så där en 75 kronor om man åker till Alsace och handlar direkt av producenten. Synd bara att det ska vara så förbannat långt dit.

Lev väl, det försöker jag göra.
Hälsningar Roland

Marie d’Alsace – godast en ljummen kväll

27 lördag Aug 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, vin, vitt vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

alsacevin, vitt vin

”Du Perikles, ka du sige mig – Hvornår smager en Tuborg bedst? frågar den ene luffaren. Och svaret är som alla vet ”Hvergang”.

Men med Alsacevin är det inte riktigt lika enkelt. En Riesling har hög syra och passar bra till skaldjur och Choucroute. En Pinot Gris med hyfsad syra kan vara fantastisk till fläskkött. Men när passar en Marie d’Alsace 2015 bäst?

Mitt svar är: väl kylt en ljummen kväll när man sitter och pratar och liksom drömmer sig bort till de där lediga dagarna som kallas semester. Då kan man njuta av de blommiga och fruktiga tonerna. Då kan man sniffa på vinet och känna hintar av päron och honung. Då kan det blommiga i vinet verkligen få blomma ut.

Men köp inte med en flaska hem till en alsassisk gryta. Då är risken stor att du blir besviken.

Marie d’Alsace är gjort på 80 procent Silvaner, en druva som kan ha klingande ren syra. Men 20 procent består av den ganska parfymerade druvan Gewurtztraminer. Jag tycker den slår igenom ganska tydligt i den nuvarande årgången.

Ja, och så priset. 85 kronor får man dra från kontot för att få med sig en ekologiska flaska hem från Bolaget.

Ett glas rosé & en enkel potatissallad

28 torsdag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in mat, sallad, tillbehör, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rosévin, sallad, tillbehör

Sommaren har återvänt – i alla fall i Blekinge – och med den även de ljumma sommarkvällarna. Du vet när det är okej med lite kyla för man är varm sedan dagens sol. Kvällar när man är ledig och ett glas rosé får vara sällskapet i solnedgången.

I vårt fall ett glas La Cadiérenne Cotes de Provence från kooperativet i La Cadière d’Azur (5,80 euro om man köper det på plats). Det är ett friskt, fräscht sommarvin med lätta men pigga syror. Lukt av smultron och sommaräng – och bara en hint av bitterhet i eftersmaken. Gott helt enkelt.

Skulle man tycka att det är aningen långt till södra Frankrike erbjuder Bolaget bra alternativ, t ex M de Minuty (115 kronor) eller Domaine de Collavery (84 kronor). Puychéric (69 kronor) är lite mer insmickrande med en aning godiston. Men, jag lovar, det funkar bra en ledig semesterkväll det också.

Brukar du också koka för mycket färskpotatis? En kväll gjorde vi en enkel men god potatissallad på de gula knölarna som låg och väntade på att bli uppätna. Vi skivade potatisen, hackade färsk knipplök och toppade med chèvre. Och så stänkte vi över en enkel vinägrett med olivolja, vit balsamvinäger, salt & svartpeppar.

Funkar utmärkt som en sommarlunch eller till det grillade på kvällen.

Ett år i Bourgogne & ett i Champagne

18 måndag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in vin, vinodling

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Frankrike, vinodling

”Tycker du att sommarn är för blöt
nåväl an så tag dig då en film
tag dig en väl och två väl och tre
så blir du mycket nö-öjda-are”

Jag gjorde som jag sade; jag gick ut och sågade ner halva syrenen. Körde två berg med kvistar till tippen, och sågade upp resten av trädstammarna.

Sedan var jag så där som opraktiska människor är när de har gjort något med händerna. Jag var stolt som en liten (nåja) tupp.

Men vad gör man sedan så? Bada verkar inte vara att tänka på den här sommaren.

Istället hittade jag två filmer på Netflix. A year in Burgundy och Ett år i Champagne, dokumentärer som speglar ett år för vinproducent i de här regionerna. (Det var då jag började nynna på en ny text till Så lunka vi så småningom…).

I dokumentärerna får man följa Martine när hon återvänder till Frankrike, tar sin CV2 och åker runt till vinbönderna. De kollar vinstockar, vädret och hur vinet jäser. Bönderna oroar sig för vädret på det sätt som bönder har gjort i alla tider. Men mest av allt så häller de upp ett litet avsmakningsglas – och sedan luktar, gurglar och smakar de på olika viner. De yngsta ligger i tanken i väntan på buteljering, det äldsta tror jag är 75 år gammalt.

Men filmerna berättar också om byar och fester och vinregionernas historia. Bourgogne-filmen hävdar att det var cistercienser-munkarna som upptäckte terroir. De gjorde vin för att ha till nattvarden – och så upptäckte de att vinet från ett vinfält smakade på ett annat sätt än vinet från ett annat fält.

Som du förstår blir jag helt såld på filmerna. Först sätter Frankrike-suget igång med våldsam kraft. ”Jag vill åka dit!”.

Men sedan lugnar jag mig och tänker: ”Man kan ha det sämre en regnig dag i juli. Det är rätt okej att sitta inomhus och kolla på film om vinframställning.”

Nu är vinskörden bärgad

11 måndag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, resor, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, Frankrike, resor, vinodling

Nu är vinskörden bärgad och ligger på plats i källarskrubben. Rött vin och rosé från Bandol, vitt vin från Alsace. Men jag var tvungen att ta vägen förbi Ikea och köpa nya vinställ för att allt skulle få plats. Och seriöst, vi har en liten kombi – borde man inte skaffa en större bil så man får plats med mer vin i bakluckan.

För du vet ju hur det är när man handlar. Man provar lite och så provar man lite till och så kommer man hem med mer än vad man tänkt sig.

Fast när det gäller vin, så konkar man ut det till bilen. Lyfter ur några väskor och undrar hur tusan man ska få plats med allt vin. Det verkade ju så lite inne på vingården, bara två flaskor Sylvaner och fyra standard-Riesling och så en liten låda av den bättre Rieslingen och lite Pinot Gris och några flaskor Crémant. Det kan väl inte vara så mycket…

Som du hör av exemplet så stannade vi i Alsace och besökte våra vanligaste vingårdar. Florian Beck-Hartweg i Dambach-la-ville gör fortfarande utmärkt ekologiskt vin. Den sympatiske Gérard Waegell i Nothalten (vilket jäkla namn på en by i Alsace) gör fortfarande bra vin till liten peng. Vore man bilförsäljare skulle man säga att det blir mycket vin för pengarna.

Men Gérard Waegell påminner mig om något annat: Att vara vinbonde är ett slit. Trots att han bara är i 40-årsåldern har han fått byta ut ena höftleden, och i december är det dags att byta ut den andra.

Och här klagar jag på att vi har en för liten bil. När allt jag behöver göra är att bära ut kartongerna till bilen och stuva in dem.

Hans fru Nathalie berättar att de i alla fall fått en riktig semester. I maj åkte de till Korsika, men vädret var dåligt med mycket regn.

Kanske är det där likheten finns. De mötte regnet på Korsika i maj – jag ska ha semester i ett Göteborg där vädret verkar tro att kalendern står på oktober.

I alla fall om man ser till regnmängden.

Kraftiga men silkesmjuka rödviner från Bandol

08 fredag Jul 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, resor, vin, vinodling

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Frankrike, rött vin, resor, vinodling

I Bandol gör jag något jag aldrig har gjort tidigare: Jag visar personalen på en vingård hur en korkskriv fungerar!

Tjejen i caven (vinkällaren) hos Domaines Bunan gör sin första dag på jobbet. När hon ska öppna den första flaskan vin, så drar hon sönder korken. Jag påpekar försiktigt att man måste dra ut korken i två steg och visar henne hur man petar fram den första (lilla) hävstången på korkskruven.

Domaines Bunan ligger 4 – 5 mil öster om Marseille. Vi kör på vindlande vackra småvägar upp från kusten. Semesterkommersen byts mot små vinodlarberg och vägen är så smal att man måste backa om det kommer en mötande bil. Utsikten är magnifik, Medelhavet åt ena sidan, den medeltida byn La Castellet åt den andra.

Caven är välordnad, på gränsen till tjusig. Och tjejen i vinförsäljningen får också en smattrande tillsägelse från ägaren när han ser den sönderdragna korken.

Bandol är ett litet och ganska okänt vindistrikt. Men skulle du ha vägarna förbi så åk dit. Där produceras högklassiga röda viner på den druva som dominerar distriktet: Mourvèdre. Det är en druva som ofta finns med i sydfranska blandningar, men här får den spela huvudrollen. Mellan 50 och 90 procent av rödvinet måste vara Mourvèdre i Bandolviner.

Vingården Domaines Bunan är ganska stor, totalt cirka 80 hektar. Produktionen på den egna marken är ekologisk, men gården arrenderar också mark för att göra lite billigare vin.

Det ger viner som säljs med appellationen Côtes de Provence och ligger på rätt sida 10 euro-gränsen.

När tjejen fått ordning på det där med korkskruven så provar vi provar vi oss igenom ett antal viner och kommer hem med både vitt och rosé – förutom de kraftiga rödvinerna.

Men det mest prisvärda rödviner från Domaines Bunan hittar vi i vinavdelningen på stormarknaden Carrefour! ”Domaines Bunan 2012 Bandol” kostar omkring 10 euro – och är ett fantastiskt vin. Moget, kraftfullt men med mjuka tanniner.

Om du är i Frankrike och drar kundvagnen på Carrefour, tveka inte att rycka åt sig en flaska. Leta upp köttavdelningen och få med dig en biff – sedan är det bara att åka hem och njuta. (Ja, du ska kanske steka biffen först.) Köttet får vinet att bli alldeles silkeslent.

Crozes Hermitage – en välklädd fransyska

16 torsdag Jun 2016

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rött vin

Det finns vägar man minns för utsikten, och så finns det vägar man kommer ihåg bara för namnet. Autoroute du soleil (solens motorväg) är en sådan väg.

Den startar någonstans uppe vid Paris och följer en hela vägen till Medelhavet. Söder om Lyon gör den sällskap med floden Rhône och strax därbakom ligger vinfälten. I sommar kör vi den här sträckan och om vi har tid borde man stanna och titta på det branta vinodlarberget Côtes Rotie, kanske ta en avstickare till det trevliga vinkooperativet Cave de Tain.

I väntan på solens motorväg får man nöja sig med en flaska Crozes Hermitage 2014 från just kooperativet i Tain. Det är ingen dålig ersättning en helgkväll i juni.

Vinet är ungt, gjort på norra Rhônes druva, syrah, men här ganska nedtonat. När man sätter dit näsan möter en trevlig lukt av björnbär, lite sötma och aningen fat. Faktiskt så luktar det lite som en riktigt god sylt.

I munnen möter ganska mjuka tanniner. Det är slankt och elegant, men ändå med kraft att stå upp mot en köttbit. Lite som en välklädd fransyska som har en tillräckligt stor käft för att stå upp mot en spydig man från Front National.

Men allting har ett pris. Och här får man punga ut med 109 kronor om man går till Bolaget. Ett trevligare alternativ är naturligtvis att följa Autoroute du soleil söderut till Tain-Hermitage och knacka på dörren till Cave de Tain, men det är lite mer omständligt…