• Alsacevin första gången
  • Bra bloggar
  • Franska viner
  • Lite om mig
  • Resa i Frankrike

Vin, mat, Alsace

Vin, mat, Alsace

Författararkiv: Vin, mat, Alsace

Biecher Riesling trotjänare på Bolaget

10 söndag Nov 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, alsacevin, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, alsacevin, vitt vin

Letar du efter efter en riesling som passar in – utan att sticka ut allt för mycket? Då kan Biecher Riesling Organic 2023 Réserve (115 kronor, vitt, eko, klimatsmart & socialt) vara ett alternativ.

Den stora alsassiska vinproducenten Biecher gör viner för den breda målgruppen. Vinerna är lättgillade och inte så där dominanta så att de vill bestämma över både dig och maten som ligger till tallriken.

Men den senaste årgången skiljer sig en smula från de tidigare. I vinet finns nu en ton av ananas och andra exotiska frukter. Men som vanligt är det fruktigt med lite citron och mineral, och så en aningen honung i smaken.

Nu kan man inte dricka en blomsteräng, men det är faktiskt ordet jag kommer på när jag ska beskriva upplevelsen.

I Alsace är de flesta vinproducenterna ganska små familjeföretag. En vinbonde, hans fru och kanske någon enstaka anställd. Butiken där de säljer vinerna ligger ofta i samma hus eller kvarter som bostadshuset.

Det trodde vi gällde för firman Jean Biecher också. Så när vi för några år sedan tänkte besöka vinfirman åkte vi till byn Saint-Hippolyte. Vi gjorde som vanligt, körde in till mitten av byn och så började vi leta. Och så letade vi och letade och letade. Till slut fick vi hjälp av gps:en, och då hittade vi en industriliknande byggnad utanför själva byn.

Som inte sålde vin till privatpersoner.

Det var så långt från hantverks-vin man kan komma. Inte så charmigt, men säkert kostnadseffektivt. På det sättet får man mycket vin för pengarna, som bilhandlare skulle säga om de sadlade om till dryckesförmedlare.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Pasta alla Norma med aubergine, basilika & fetaost

06 onsdag Nov 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

huvudrätt, pasta, vardagsmat, vegetariskt

Hustrun är ingen aubergine-älskare, men hon är en ostoman. Spelar ingen roll om det är gorgonzola eller herrgård, feta eller Danbo. Hon gillar allt. Bara det inte är hushållsost.

Så hur gör man då för att sälja in en pastasås med tomat och aubergine till henne? Betonar osten, så klart!

Ungefär så här:

”Jag tänkte göra pasta Norma, tomatsås med aubergine”.

Bekymmersrynka i hustruns panna.

”Ja alltså, man blandar i fetaost och så kan man strö över parmesan.”

Bekymmersrynkan slätas ut, ersätts av ett försiktigt leende.

Det här behövs till 2 personer:
1 liten aubergine
olivolja
salt (gärna örtsalt) & svartpeppar
1 gul lök
1 msk tomatpuré
3 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
100 g feta
2 – 3 msk strimlad basilika
ev lite spad från pastakoket

pasta av en sort du gillar, och kanske lite parmesan

Gör gärna så här:
Skär auberginen i sockerbitsstora tärningar. Lägg på ett fat och salta ordentligt. Blanda runt och låt stå under tiden du sätter igång tomatsåsen.

Skala vitlöken och finhacka den. Skala och hacka löken. Fräs den glansig i olja. Tryck i tomatpuré och fräs lite till. Salta försiktigt (aubergine och feta är salt!) och vrid över peppar. Häll i tomater och vatten, skrapa ner vitlök. Låt tomatsåsen stå och småkoka i 20 – 30 minuter.

Skölj och torka av auberginetärningarna. Stek dem färdiga i olja på ganska försiktig värme, vänd ofta – då går det inte åt så mycket olja, men det tar tid, ca 15 – 20 minuter. Låt tärningarna rinna av på hushållspapper. Lägg dem i tomatsåsen och koka den ett par minuter.

Koka pastan. Häll av, men spara lite av pastavattnet. Blanda pasta och tomatsås. Smula ner feta och strö över basilika, häll i lite pastavatten om det ser torrt ut. Vänd runt och låt allt bli varmt.

Smaka. Kanske lite mer salt, trots allt? Eller lite riven parmesan?

Pasta alla Norma är en siciliansk rätt (i alla fall om man kan lita på farbror Wikipedia), speciellt från Catania. Den skapades för att hylla kompositören Vincenzo Bellini, som skrivit musiken till operan Norma.

Det påstås att en italiensk författare utropade ”Det här är verkligen Norma” (i betydelsen superbra) när han smakade på rätten.

Hur gick det då med hustrun, utropade hon ”Norma!” när hon åt?

Nja, inte riktigt. Men hon pratade lite om operan. Och försäkrade att det var gott. Riktigt gott. Trots auberginen.

Ska kanske lägga till en sak: Egentligen ska det vara kort pasta, typ penne, till den här såsen, och så ska osten vara lagrad ricotta. Men eftersom närmaste butik med den lagrade osten ligger ungefär 300 mil bort, så fick det bli feta istället. Gott det också.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Panerad kolja florentine med spenat & soltorkade tomater

03 söndag Nov 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, mat, vardagsmat

≈ 1 kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, klimatsmart, vardagsmat

Fiskgratäng florentine är fisk i ugn med spenat. En vanlig tisdag kan det innebära torsk med ett spenattäcke. Vill man göra det lite festligare kan man ta plattfisk, spenat och toppa med en vitvinssås.

Det här har jag lagat då och då i 35 år, men inte kommit på den självklara tanken att man kan ha spenaten vid sidan om. Lite korkad kände jag mig när jag satt och bläddrade i kokboken Fransk bistro av Maria Zihammou – och upptäckte just det.

Mycket snabbare och enklare. Och lika gott.

Men lite annorlunda, för här ingår även soltorkade tomater.

Det här behövs till 2 personer:
350 – 400 g koljafilé eller annan vit fisk som torsk eller sej
1 ägg
0,75 dl vetemjöl
0,75 dl ströbröd
salt & peppar
rapsolja & smör

Florentine-röra
200 g spenat
rapsolja
1 vitlöksklyfta
6 – 8 soltorkade tomater
salt & svartpeppar
ca 0,75 dl crème fraiche

Servering
kokt potatis och gärna citronklyftor

Gör gärna så här:
Florentine. Strimla tomaterna. Skala och riv vitlöken. Fräs spenaten i lite olja till vätskan kokat bort. Skrapa i strimlad tomat och vitlöken. Salta & peppra. Fräs en stund till. Rör ner crème fraiche (bara så mycket att den binder spenaten) och koka ett par minuter.

Fisken. Tina fisken om den är fryst. Skär filéerna i mindre bitar så blir de lättare att hantera. Salta & peppra.

Häll mjöl och ströbröd på en flat tallrik. Knäck ett ägg i en djup tallrik. Vispa lätt.

Vänd fiskbitarna först i ägg, sedan i mjöl & ströbröd. Stek ena sidan på medelvärme i olja & smör i ca 3 minuter. Vänd och stek andra sidan på samma sätt.

Jag har ganska gott självförtroende när det kommer till matlagning. Tror att jag klarar det mesta och så. Men det finns några saker jag inte så gärna ger mig på, en av dem är panerade fiskfiléer.

Visst, det blir gott även när jag lagar den maten. Men den ser ut som helvete när den ligger på tallriken. Fiskfiléerna har liksom gjort slut med varandra och separerat i så där 78 småbitar.

Just därför är det hustrun som panerar och steker fisken här hemma. Och just därför borde den här rätten heta Hustruns panerade kolja florentine med spenat & soltorkade tomater.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Omelette lyonaise – omelett med lök, bacon & krutonger

30 onsdag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fläsk, fransk mat, huvudrätt, vardagsmat, vegetariskt, Vin- & kokbok

Ibland står man där i köket i flera timmar. Man blir svettig i pannan, och smakskeden går som en skyttel mellan grytan och munnen. Men när man sedan äter tänker man ”det här var väl sådär gott”.

Omelette lyonaise är raka motsatsen. Den är enkel och ganska snabb, och när man sitter till bords så börjar smaklökarna småjubla. De hittar sötma från löken och sälta från bacon som bryter fint mot den lena omeletten. På toppen finns knapriga brödkrutonger och kryddighet från örter.

Det blir faktiskt förbannat gott.

Det här behövs till 2 personer:
5 ägg
3 msk vatten
knappt 1/2 tsk salt
peppar, svart- eller vit-
smör & olivolja
6 – 7 schalottenlökar
1 pkt (140 g) tärnad bacon
2 skivor ljust (surdegs)bröd

Sallad
1/3 huvud romansallad
2 nävar små, goda tomater
2 msk olja
1 msk vit balsamvinäger
1 tsk dijonsenap
salt & svartpeppar efter smak

örtkryddor att strö över: timjan, oregano eller mejram

Gör gärna så här:
Knäck äggen och vispa dem lätt med vatten, salt och peppar. Skär brödet i sockerbitsstora bitar. Skala och hacka löken.

Sallad. Strimla salladen skär tomaterna i mindre bitar. Lägg allt på ett fat och toppa gärna med örtkryddor. Blanda olja, vinäger och senap till vinägrett.

Omelett. Sätt en stekpanna med olja och smör på spisen. Stek löken på ganska svag värme till den är genomlagad (det tar en liten stund). Häll i omelettsmeten och stek till omeletten har en fast botten (lyft lite med en gaffel på omeletten så äggblandningen kan rinna ner). Lägg på ett lock, sänk värmen och låt omeletten bli genomlagad, men med krämig ovansida.

Lägg bacon i en kall stekpanna eller tjockbottnad gryta. Skruva på värmen och stek utan extra fett till bacon är knaprigt. Ta upp bacon och låt det rinna av på hushållspapper. Stek brödkrutongerna knapriga i baconfettet.

Lägg krutonger och bacon på omeletten. Toppa med plockad örtkrydda.

Omelette lyonaise betyder oftast en lökomelett. Varianten med bacon och krutonger hittade jag i Fransk bistro av Maria Zihammou. Det är en klart trevlig liten kokbok, finns på Bokbörsen för 109 kronor.


Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Xavier Côtes-du-Rhône – som en tonartshöjning i Eurovision

27 söndag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rött vin

Det finns vin som man blir trött av. (Ja, det klart. Dricker man snabbt upp en hel flaska vin ensam, så blir man trött. Men det var inte så jag menade).

Jag menar trött för att vinet känns oinspirerat, ofokuserat, platt… Ja trist, helt enkelt .

Och så finns det vin som gör en pigg. Vin som är roligt, smakrikt, trevligt, gott.

Ett sådant vin är Xavier Vignon Côtes-du-Rhône 2022 (125 kronor, rött, ekologiskt, socialt & klimatsmart). Kanske är det den lätta syran i vinet som får mig på gott humör. Kanske är det följsamheten. Det finns en ryggrad av strävhet, men den samspelar fint med vinets lekfullhet och sätter sig inte över andra smaker i vinet eller maten.

När man sätter näsan över glaset, så möts man av mörka bär och något som är viol eller pastill. Det luktar svagt som ett godis från förr. En liten hint av fatlagring och kryddor, finns där också.

De mörka bären följer med in i munnen. Men mest är det… Ja, just det, piggt. Syran gör att vinet får ett fokus och inte flyter ut i allmän snällhet.

Om jag var intresserad av Eurovision (något jag inte är) och om jag var musikalisk (något jag inte heller är), skulle jag säga att Xavier är som en tonartshöjning i Eurovision, eller om det är Mello det heter.

Xavier skiljer sig från de flesta vinmakare, de odlar inte druvorna själva utan köper in dem från vinbönder i södra Rhône. I just det här vinet ingår bara druvan grenache, den kanske minst prestigefulla av områdets druvor.

Xaviers historia är naturligtvis ingen ting jag kan, utan något jag läst på Systemets hemsida. Den sidan är en liten guldgruva om man vill hitta fakta om viner och användningsområden.

Men en sak håller jag inte alls med om. Systemet skriver att det är ett vin för nöt- och viltkött. Det funkar alldeles utmärkt till stekt fläskkarré. Jag vet för jag provade förra fredagen.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Fettuccine med mustig sås på champinjoner & tomat

23 onsdag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

huvudrätt, klimatsmart, pasta, under 20:-, vardagsmat, vegetariskt

Låt dig inte luras av recept där det står: ”släng ner en burk tomater, koka den i två minuter så har du en finfin pastasås”.

Tomatsås ska koka länge. En del tycker den ska koka i fyra timmar.

Så mycket tålamod har jag aldrig haft. Men efter 45 minuter (som i det här receptet) har smaken blivit mer koncentrerad och liksom djupnat. Lägger du till brynta champinjoner så har du en riktigt bomb av milda, goda smaker.

Det här behövs till 4 personer:
4 – 6 schalottenlökar eller 2 rödlökar
olivolja
1 msk tomatpuré
salt & svartpeppar
1 burk/förpackning krossade tomater
500 g champinjoner eller annan svamp
3 vitlöksklyftor
2 – 3 tsk röd balsamvinäger
1 litet knippe bladpersilja
3 dl spad från pastakoket
2 dl finriven parmesan eller grana padano

4 portioner fettuccine eller annan pasta

Gör gärna så här:
Skala och finhacka löken. Ta en stor gryta och löken glansig i olja. Pressa ner tomatpuré och låt den fräsa med länge. Salta & peppra.

Häll i krossade tomater, och låt tomatsåsen småkoka utan lock sådär en 45 minuter. Då tjocknar den till en ”röra” och smaken djupnar.

Skala och finhacka vitlöken. Strimla persiljan och riv osten. Skölj/torka av svampen och skiva den.

Sätt på pastavattnet och koka pastan al dente. Häll av pastan när den är klar, men spara 3 dl av pastavattnet.

Fräs svampen i en stekpanna eller gryta. Ta bara med lite olja från början. När vätskan har kokat bort: häll i lite mer olja, skrapa ner vitlök och persilja. Krydda med salt & peppar, häll i lite av pastavattnet och låt koka ihop några minuter.

Häll över allt (pasta, svampen, pastavatten och tomatröran) i den största grytan. Låt allt koka upp. Stäng då av värmen och skrapa ner den rivna osten. Rör så osten smälter.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Kardemummakryddad äppelmarmelad med mindre socker

20 söndag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

≈ 1 kommentar

Etiketter

ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

Jag skrev för en tid sedan att jag inte kan ha jordnötssmör hemma, för jag äter bara upp den. Nu tror jag det har kommit en konkurrent – det är väldigt svårt att gå förbi den här äppelmarmeladen utan att ta en sked.

Men den passar inte bara att tjuväta ur burken. Den gör sig väldigt bra till en ostbricka med ganska milda ostar eller på frukostmackan eller i filen…

Kryddningen har pigga toner av kardemumma, medan kanel bara finns med som en svag basgång i bakgrunden.

Sockermängden är anpassad till mina smaklökar – och de skriker högt när saker blir för söta. Då blir också ”marmeladen” mindre hållbar och inte lika fast som marmelad brukar vara.

Det här behövs till en ganska stor sats:
1 kg syrliga (svenska) äpplen, ca 500 g utan skal och kärnhus
(drygt) 1 dl vatten
1,5 dl syltsocker
2 tsk malen kardemumma
1/2 tsk malen kanel
1 liten citronklyfta, pressad

Servering
till ostbrickan, på frukostmackan eller i morgonfilen

Gör gärna så här:
Skala och kärna ur äpplena. Skär i ganska små bitar. Koka dem med vatten i 5 – 6 minuter, äppelbitarna ska vara mjuka men inte mosiga. Häll i socker och pressa i lite citron, krydda med kanel och kardemumma. Koka 7 – 8 minuter.

Klart!

”Häll upp i väl rengjorda burkar”, brukar det stå i alla recept för marmelad – och så är tanken att den ska stå sig till nästa år. Det gäller inte den här varianten, som innehåller mindre än hälften så mycket socker som i vanliga recept.

Men det går att frysa marmelad. Det är i alla fall vad jag har fått fram från farbror Google. Men jag har aldrig testat, så jag vet inte.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Frikadeller med parmesan, persilja & citronpigg sås

17 torsdag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskkött, huvudrätt, lamm, mat, nötkött

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fläsk, huvudrätt, lamm, nöt

Hustrun verkade måttligt road ut när jag sade att vi skulle ha buljongkokta frikadeller till middag. ”Jaha”, sade hon lakoniskt och såg ut ungefär som en förälder på badstranden när barnet berättar att det ska göra dagens sjuttiotredje sandslott.

Men den ljumma inställningen ändrades när hon började äta. ”Det här var gott. Skriv det – och skriv att det var hustrun som sade det”.

Och nu har jag faktiskt gjort som hon sade.

Det här behövs till 3 personer:
500 g köttfärs (bland-, lamm-, kalv-, nötfärs)
1 msk vetemjöl
1 ägg
1/2 dl crème fraiche
1 litet knippe bladpersilja, strimlad
1 dl riven parmesan eller grana padano
ca 1,5 tsk salt
svartpeppar efter smak
ev 1/2 citron, rivet skal

Buljong till frikadellerna
4 dl kalvbuljong, vatten + tärning eller koncentrerad fond
(knappt) 1/2 citron, pressad
svartpeppar
ett par lagerblad

Såsen
buljongen från frikadellkoket
1 msk majsstärkelse (eller mer om du vill ha en tjockare sås)
lite vatten för att röra ut majsstärkelsen
1 dl crème fraiche
1 tsk soja
1 dl riven parmesan eller grana padano

Servering
Klyftpotatis eller potatismos

Gör gärna så här:
Frikadellerna. Strimla persiljan och riv osten. Blanda köttfärsen med mjöl, ägg, persilja och ev rivet citronskal. Krydda med salt & peppar.

Ta kallt vatten och forma stora, ovala ”köttbullar”. (Eller gör vanliga köttbullar). Lägg dem på en vattensköljd skärbräda.

Buljongkoket. Koka upp 4 dl vatten i en traktörpanna eller vid gryta. Häll i koncentrerad fond (eller smula ner buljongtärning). Pressa i citron och krydda med lagerblad och svartpeppar.

Lägg ner frikadellerna i buljong. Lägg på locket och koka 10 minuter. Men vänd frikadellerna någon gång under tiden.

Såsen. (Lättaste sättet). Vispa ut majsstärkelsen med en skvätt vatten. Häll ner det i grytan med frikadeller och buljong. Klicka i crème fraiche och häll i soja. Rör runt så allt blandas, låt såsen koka ett par minuter. Stäng av värmen och skrapa ner riven ost. Rör så osten smälter.

Smaka och justera smaksättningen. Kanske en droppe koncentrerad fond eller citron? Eller en klick crème fraiche för mer gräddighet?

De här frikadellerna var vår mat en helgkväll när vi ville ha vin till maten. Men vi var väldigt osäkra: skulle vi ta en riesling med hög syra och aningen restsötma eller ett ganska mjukt rött vin.

Så vi testade med en slurk av bägge. Och för mig är vinnaren solklar: rieslingvinet funkade utmärkt. Syran fick en smakkompis i den citronpigga såsen och den lätta sötman harmonierade bra med sötman i klyftpotatisen.

Slutsats: Ibland är vitt vin det bästa valet – även när man äter kött.

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Veckomeny – Medelhavskost för en höstvecka nr 67

13 söndag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, gryta, huvudrätt, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, gryta, vardagsmat, Veckomeny Medelhavskost, vegetariskt

Första gången jag gick på indisk restaurang var i London för så där en 104 år sedan. Jag var i tonåren och följde med min mamma dit under påsklovet.

Det var Madame Tussauds, Hade Park, katedralen i Coventry och ungefär 359 andra sevärdheter. Och så skulle vi gå på indisk restaurang. Ganska nytt för två lantisar från det där kalla landet på gränsen till Nordpolen.

Vad vi åt kommer jag inte ihåg, men jag kommer ihåg hur det smakade. Starkt som om Dantes helveteseld brann genom kroppen, alltså något som vi lantisar inte var vana vid.

”Men”, sade vi till varandra. ”Vi tar lite len efterrätt som svalkar”.

Efterrätten kom in, på toppen låg det grädde. Det såg gott ut, men grädde var sur och ungefär lika välsmakande som… Ja, vad ska jag säga, surströmming serverad i ett turkiskt fängelse.

Under åren har jag lärt mig uppskatta viss hetta i maten. (Ren grädde är jag fortfarande skeptisk till). Men framför allt gillar jag mat som har en djup, fyllig smak med gott om umami.

Mat ska smaka mycket. Och den ska vara god. Några exempel ser du här nedanför.

Hoppas du får en bra vecka.

Måndag: Champinjon- & grönsakssoppa – djupa, mustiga smaker
Med grönsaker och vanliga champinjoner kan man locka fram mycket djup och smak. Någon gång ska jag krydda med lite japansk soja – en fantastisk smakkompis till champinjoner.

Tisdag: Dhal – fyllig indisk linsgryta med kokosmjölk
Den här linsgrytan är inte alls som den indiska maten vi åt i London. Den är full med fylliga, varma smaker. Och så är den gjord på kokosmjölk. Inte på grädde.

Onsdag: Ugnsbakad kolja med curry, blomkål & stekta äppelklyftor
Curry behöver ofta lite sötma och lite fyllighet för att blomma ut. Det får den här med äpple och matlagningsgrädde. (Hoppsan, grädde i maten – men den är inte sur för det).

Torsdag: Quorn & jordnötssås – milt men smakrikt
Vissa saker kan jag inte ha stående hemma – som jordnötssmör – den bara försvinner in i min mun. Och den är lika god i den här ”kycklinggrytan” gjord på quorn.

Fredag: (Nästan) vegetarisk pot au feu med rotfrukter & bacon
En pot au feu inspirerad av fransk husman. Det här är comfort food för alla oss sommarmänniskor som fryser på hösten.

Lördag: Ugnsbakad rotselleri med svamprisotto & rostade nötter
Ugnsbaka rotselleri och upptäck hur mycket smak man kan få ut av en vanlig rotsak. Svamprisotto till för att det är en favorit. Och så nötter för att ge crunch.

Söndag: Havets Wallenbergare – söndagsmiddag med omsorg
Havets Wallenbergare är liksom norska fiskekakor som har smugit sig över landsgränsen, klätt sig i finkostymen och landat på ett matbord när det ska vara lite extra gott.

Hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost

Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …

Linguine alle vongole – lyxig fredagspasta med musslor

08 tisdag Okt 2024

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, pasta, vin, vitt vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, huvudrätt, klimatsmart, pasta, vitt vin

Ibland är man glad att man bor i Göteborg. Fisk och skaldjur är mycket billigare här än i andra delar av landet. Det gäller också vongole, eller hjärtmusslor som de nog heter på svenska.

Jag handlade ett halvt kilo musslor för dryga 50-lappen i fiskdisken härom dagen. Men när jag tittade på nätet så lärde jag mig att man beställa musslor för 169 kronor kilo. Plus frakt.

Det är lite synd för vongole är blåmusslornas lite finare kusin. Lite mindre, lite fastare, och faktiskt mycket godare.

Kokar man dem i lök, vin och tomat, så har man en fantastisk pastasås för en fredagskväll.

Det här behövs till 2 personer:
500 g vongole musslor
1 liter kallt vatten & 1/2 dl salt, ev 2 gånger

Pastasåsen
2 schalottenlökar
1 röd chili, spansk peppar
2 vitlöksklyftor
1 bunt slätbladig persilja
175 g små goda tomater
olivolja
salt & svartpeppar
1,75 dl torrt vitt vin

2 portioner linguine eller spaghetti

Gör gärna så här:
Vongolemusslorna. Vispa ihop 1 l kallt vatten med 1/2 dl salt och lägg musslorna där i 1 timme. Saltvattnet gör att musslorna spottar ut den sand som finns innanför musselskalet. Skölj musslorna. Vill du vara på den säkra sidan gör du om ”saltbadet” en gång till.

Skölj musslorna noga. Släng de som är öppna och inte stänger sig när du knackar på dem.

Pasta och sås. Skala och hacka schalottenlök och vitlök. Dela chilin, kärna ur och strimla den. Skär tomaterna i kvartar. Strimla persiljan.

Sätt på pastan.

Fräs schalottenlöken glansig i olja i en gryta eller traktörpanna. Skrapa ner vitlök och chili och fräs en stund till. Rör ner tomater och persilja. Salta & peppra. Häll på vinet och koka ett par minuter.

Lägg ner musslorna i pastasåsen. Lägg på locket och koka i 2 – 3 minuter. Släng de musslor som inte har öppnat sig.

Häll av pastan och rör ner den i pastasåsen.

Pasta vongole blev vår middag i fredags. Till maten drack vi en flaska Leth Grüner Veltliner (99 kronor, vitt, eko, socialt ansvar & lägre klimatavtryck), och det är en kombo som verkligen kan rekommenderas.

Leths Grüner är ett friskt vin men med balanserad syra. Den liksom böjer sig och säger till maten ”Okej, du får hålla i taktpinnen”. Men viktigast är nog vinets pepprighet, den gifte sig riktigt bra med maten. Pastasåsens lätta toner av svartpeppar och lite chili fick liksom en kompis i vinets lätta peppartoner.


Dela detta:

  • Dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster) Facebook
  • Mer
  • Dela på X (Öppnas i ett nytt fönster) X
Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg
Nyare inlägg →
Välkommen till en blogg om livets goda - mat, dryck och lite om resor.

Jag som skriver heter Roland Dahlström. Pappa, man, hundägare och göteborgare. I den ordningen.

Men jag är också nyfiken kokboksfantast, frankofil kartläsare och politiskt engagerad pensionär.

Välkommen hit!

PS. Lämnar du en kommentar så blir jag glad

Etiketter

Alsace alsacevin buffé cider & dryck fest & meny fisk & skaldjur fläsk Frankrike fransk mat förrätt grillat gryta huvudrätt jul klimatsmart kyckling & fågel lamm matbröd nöt ost & efterrätt pasta resor rosévin rött vin sallad smårätt snabbmat soppa sås & röra tillbehör under 20:- vardagsmat Veckomeny Medelhavskost vegetariskt vilt Vin- & kokbok vinodling vitt vin

Kategorier

eller månad

Vad är du sugen på?

vår & sallad

Tabbouleh med svarta bönor, matvete & halloumi

Sallad med potatis, isterband & gröna bönor

Ljummen laxsallad med magisk sauce verte

Ljummen sallad med rödbetor & rökt sidfläsk

Sillsallad 2.0

Salade niçoise- tonfisksallad på riktigt

Räksallad – lätt middag för ljumma kvällar

Senaste inläggen

  • Porc à la normande – fläskkarré, endiver & cidersås
  • Valborgsmeny – enkel clam chowder & glass med din egen chokladsås
  • Phad prik kaeng-ish – thaimat i mitt kök
  • Salta mandlar – så enkelt & så gott
  • Allt på en plåt – fläskkarré, potatis & grönsaker
  • Chateau Briand – mogen & sympatisk fransman
  • Spenatvåfflor med räkor & rom – våfflor för vuxna
  • Saint Clair Sauvignon Blanc – fruktigt, friskt & fräscht
  • Vårfräsch påskmeny med ägg, lax & kyckling
  • Kål- & köttfärspanna – med en fot i Bondesverige
  • Spenatlasagne med chèvre & soltorkade tomater
  • Havrebaguetter – knotiga men saftiga & goda
  • Bouillabaisse – festfin fransk fisksoppa på enklare sätt
  • Dhal – indisk linsgryta med varma smaker
  • Daube niçoise på mitt sätt – fräsch gryta med lamm & rosévin
  • Veckomeny – Medelhavskost för en vecka när våren tittar fram nr 76

Mest läst kött & fisk

Veckomeny – Medelhavskost för svenska kök nr 66

Canard confit – anka med bakad rödlök, jordärtskocka & rödvinssås

Vårfräsch kyckling med magisk sauce verte

Gratäng med potatis & gravad lax – enklaste bjudmaten

Bouillabaisse – festfin fransk fisksoppa på enklare sätt

senaste kommentarerna

  • Lena i Wales om Porc à la normande – fläskkarré, endiver & cidersås
  • Vin, mat, Alsace om Phad prik kaeng-ish – thaimat i mitt kök
  • Vin, mat, Alsace om Salta mandlar – så enkelt & så gott
  • Vin, mat, Alsace om Spenatvåfflor med räkor & rom – våfflor för vuxna
  • Valborgsmeny – enkel clam chowder & glass med din egen chokladsås | Vin, mat, Alsace om Glass med Kahlúa & chokladsås med havssalt
  • Valborgsmeny – enkel clam chowder & glass med din egen chokladsås | Vin, mat, Alsace om Små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre

mest läst vegetariskt

Libanesisk moussaka – gryta med kikärtor & aubergine

Omelett med lök & paprika – perfekt till lunch eller lätt middag

Veckomatsedel – Medelhavskost för en vegetarisk vecka XVI

Fun (?) fact: Samma dag som uer-filé kostade 98 kronor kilot i Göteborg, marknadsförde fiskhandlaren i Östermalmshallen samma fisk. Den ”har ett fantastiskt fint kött och påminner lite om abborre i smaken”, lovade saluhallen. Priset? 590 kronor kilot.

mest läst pasta & ris

Smakrik pasta med räkor & sås med egen räkfond

Spenatlasagne med chèvre & soltorkade tomater

Tagliatelle med ugnsrostade grönsaker & fetaost

Nice fact: I Medelhavskosten ingår 30 minuter rörelse per dag. Gå ut med hunden, lek med barnen, klipp gräset eller – hemska tanke – dammsug.

mest läst smårätter

Hemlagad paté – lättaste receptet

Tarte flambée – bättre botten, godare fyllning

Spenatvåfflor med räkor & rom – våfflor för vuxna

Fun fact: 10 000 steg om dagen är en myt. Under 4 000 steg är en hälsofara, mellan 4 000 och 7  000 steg sker en viss förbättring. Idén med 10 000 steg kommer från en japansk firma som tillverkade stegräknare. De valde namnet för att det japanska tecknet för 10 000 steg ser ut som en gående man

mest läst tillbehör

Smakrikt lantbröd med rötterna i Alsace

Hustruns ungerska lantbröd med potatis

Pommes Anna – fransk ugnsbakad potatiskaka

True fact: Sett på en tröja på Friskis ”Om jag tappar ett par kilo låter jag dem ligga”.

mest läst vin & resor

Chateau Briand – mogen & sympatisk fransman

Chateau de Seguin – en Bordeaux som håller ställningarna

Saint Clair Sauvignon Blanc – fruktigt, friskt & fräscht

Lita inte på Google translate. Så här översattes ett lammrecept: ”Massera in brösten med olivolja… låt marinera. Färga benen, tillsätt aromaterna, svettas, färga med honung… Grädda i 8 minuter på varje sida och servera med saften.”

mest läst ost & dessert

Citronmousse – enkelt & fräscht

Mandelkaka med bär & glass

Enkel lemon curd-glass med frukt & bär

Bloggstatistik

  • 1 300 034 besök

Gör som 94 andra, prenumerera du med.

Skräpposter blockerade

19 788 skräpposter blockerade av Akismet

Blogg på WordPress.com.

  • Prenumerera Prenumererad
    • Vin, mat, Alsace
    • Anslut med 94 andra prenumeranter
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Vin, mat, Alsace
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält

Laddar in kommentarer …

    %d