Gratinerad sydfransk cassoulet med fläsk, korv & vita bönor

Etiketter

, , ,

Regn, höststormar och mörkret som kryper lite närmare för varje dag…

Vanligtvis brukar jag avsky den här årstiden, men i år är det annorlunda. Jag njuter av de sprakande höstfärgerna, uppskattar till och med de gråa nyanserna när dimman kryper in från Västerhavet.

Och så njuter jag av höstens grytor (det gör jag i och för sig alla höstar…). Sydfransk cassoulet är inget undantag. Det är en mustig gryta med timjan, tomat och vita bönor – mat som har gjort franska bönder varma, mätta och nöjda i generationer.

Välkommen till grythösten!

Det här behövs till 6 personer:
750 g fläskkarré skuret i grytbitar
3 gula lökar
olivolja
salt & svartpeppar
1 msk tomatpuré
2 burkar hela eller krossade tomater
½  – 1 burk vatten
4 vitlöksklyftor, skalade
1 ganska stor bunt timjan, ihopbunden (eller ganska mycket torkad timjan)
2 lagerblad
ev ½  tsk honung

2 – 3 dl torkade vita bönor (5 – 7 dl kokta)
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 lagerblad
1 bunt timjan eller torkad timjan
350 g god korv, t ex rå Salsiccia

1 – 2 dl kokspad från de vita bönorna
3 msk ströbröd

Gör så här:
Vita bönor: Blötlägg och koka bönorna efter instruktionen på paketet. Men låt skalad lök och vitlök koka med. Krydda med timjan och lagerblad, öka saltmängden lite för att höja smaken. Bryn korven och låt den koka tillsammans med bönorna 15 minuter på slutet.

Kött & grönsaker: Skala och hacka löken. Klipp sönder tomaterna om de är hela. Putsa och skär fläskkarrén i grytbitar.
Bryn köttet i omgångar, krydda med salt & peppar. Låt löken steka med på slutet. Tryck i tomatpuré och pressa i vitlöken. Häll i tomater & vatten. Krydda med lagerblad & timjan.
Koka i 1 – 1,5 timmar – eller tills köttet är riktigt mört och tomater har kokat sönder. (Vispa sönder tomat och lök med en vanlig visp om du vill.) Smaka av grytan. Kanske lite mer vitlök, salt eller honung för att höja smaken?

Ugnsgratinera: Sätt ugnen på 225 grader. Häll av de vita bönorna, men spara kokspadet. Skiva korven. Fyll en ugnsfast form eller gryta med korv, bönor och köttgrytan. Häll på lite kokspad från bönkoket.
Toppa grytan med ströbröd. Ugnsbaka/gratinera i 1 1,5 timmar eller tills grytan får en fin skorpa.

Det är inte nödvändigt att gratinera grytan, men det ger bra smak.

Ät & njut. Vi drack en flaska Parallèlle 45 till maten. Det blev en perfekt matchning. Örtkryddorna i maten hittade vinets kryddighet och blev till en klingande ton av södra Frankrike.

Vinskörd i Arild – ingen promenad i parken

Etiketter

,

Vinskörd, det är väl sådan där trevlig aktivitet när man går runt med en sekatör och knipsar av en druvklase då och då… Under tiden småpratar man om druvor, vin och hur årets skörd blir.

Jag får erkänna att jag har varit ungefär så korkad. Men tre och en halv timmes arbete på Arilds vingård i nordvästra Skåne tog mig ur den villfarelsen en lördag för ett par veckor sedan.

Vi vinarbetare – så där en 60, 70 pers – träffas klockan 13 på gårdsplanen. Jonas Ivarsson, mannen i vinproducentfamiljen, kliver upp på en kärra och sätter igång med att förklara arbetet.

– Sekatörer ligger i den högen och en spann tar ni där, sa han och pekade på ett gäng hinkar.

Han förklarar hur vi ska klippa bort de röt-angripna druvorna på klasarna. Därefter är det bara att traska ut till fältet med solaris-druvor och sätta igång.

Just den här dagen är det ganska bråttom med skörden. Regn och fukt har gett en stor del av druvorna röta. En del har fått botrytis, ädelröta, som man kan göra söta viner av, som i Sauternes. Andra har bara fått vanlig ”bonn-röta” som inte är till glädje för någon. Men eftersom fältet ska ge ett vanligt, torrt vin är det bara bort med alla röt-angripna druvor.

Och det är här som promenad-i-parken-tanken får sin första törn. Det är ett jäkla meck att få bort minst 90 procent av de angripna druvorna. Sedan har någon jävel placerad alla druvklasarna ungefär 30 centimeter över marken. (Vad är det för fel på lagom ståhöjd?). Så det är till att böja-sträcka-ansa-klippa, böja-sträcka-ansa-klippa… I tre och en halv timme.

Nu ska det på en gång sägas att det bor ingen 25-årig maratonlöpare i min kropp. Det handlar om en 61-årig lekamen med smärtande artos-knän och värkande rygg…

Efter två timmar är det dags för baguette och vinbål. Och min kropp jublar. Men sedan skriker den högt när det är dags för nästa böja-sträcka-ansa-klippa-övning. Till slut kommer ett kraftigt regn och räddar mig; vi kan med gott samvete trava tillbaka till gården.

Det här är en ganska speciell form av arbete. Man får nämligen betala för att arbeta. (Min arbetsgivare skulle jubla om han visste). 500 spänn kostar det att vara med om en dag. Men man får massor tillbaka.

Efter lite vila för knän och rygg är det dags för del två av skördefesten som Arild kallar det: vinprovning och en en-timmes rundvandring i vinkällaren.

Jonas Ivarsson förklarar gårdens mikroklimat och hur de under vinifieringen klarar att nästan helt undvika svavel.

– Det handlar om att ha en sluten process där ingen luft kommer in, säger han.

Lika enkelt är det att få vinet klart. Gården tappar om vinet fyra gånger och kan på det sättet minimera kemikalieanvändningen.

Arild är en av Sveriges störst vingårdar med 20 hektar vinrankor. Storleken beror på bristen på granngårdar.

– Vi måste upp i skala eftersom vi måste ha all utrustning själva. I Europa kan man hyra maskiner eller dela dem med grannen, men vi är ensamma här och då måste vi köpa all utrustning själva.

På gården står också en monster-skörde-maskin, stor som ett berg i Danmark. Den är byggd för att kunna gränsla raderna med vinrankor. Man kan säga att mina knän numer har blivit varma anhängare av maskinell skörd…

På Arilds vingård gör de allt. Vitt vin såklart på den i Tyskland utvecklade druvan Solaris. Men också mousserande vin enligt metode traditionell där flaskorna vilar i källaren (se bilden längst ner). Men fatlagring ger ju tomma fat så därför gör man whiskey och druvsprit, så klart gör man rött vin vin på Pinot Noir-druvan och sedan något år gör man egen glögg och nubbe.

Som om inte det vore nog, så driver man en restaurang med plats för 100 gäster och ett bed & breakfast etablissemang med 23 rum.

Kvällen slutar med själva festen. Sillamacka och gårdens egen nubbe. Nötkött från gårdarna runt omkring och så Arilds röda vin såklart.

Många håller igång länge, men vi tar med oss en espresso och ett glas druvsprit till rummet där vi tittar på en deckare och vårdar våra artros-knän.

När jag rastar hunden halv ett på kvällen, så går Jonas Ivarsson runt och fixar till det sista. Släcker ljuset och så.

Lagom till frukost dagen efter kommer han igen, då har han redan jobbat ett tag. Jag kan inte låta bli utan frågar hur han orkar.

Han slår ut med händerna, som om han inte riktigt kan beskriva att detta är inget jobb för honom – det är ett liv.

Men vaddå? Jag är ju himma.

Är du fortfarande sugen, kan du sajna upp dig för en skördefest på Arilds vingård. Jag lovar, du får mycket för pengarna.

Men vänta dig ingen promenad i parken.

Blomkålssoppa med indiska smaker

Etiketter

, , , ,

Mustig soppa med varma, fylliga smaker. Nån som tycker att det inte platsar i oktober när stormarna viner och höstmörkret kryper närmare?

Nä, trodde väl det.

I den här soppan med asiatiska smaker finns ovanligt mycket vitlök och så en dos ingefära. Bägge är med för att ge den breda fylliga smaken, som i alla fall jag gillar mer än den spetsiga hettan från chili och curry.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 gul lök
neutral olja
2 morötter
salt & svartpeppar
(drygt) 1 msk curry, t ex Madras mild
lite riven ingefära, t ex från en bit stor som en tumme
½ msk gurkmeja
4 vitlöksklyftor
1 l grönsaksbuljong, vatten + tärning eller fond
3 potatisar
½ huvud blomkål, ta med de gröna bladen
1 burk kokosmjölk

Gör så här:
Skala och tärna morötterna. Skala och hacka löken. Fräs löken riktigt mjuk i olja. Krydda med salt, peppar, curry, ingefära, gurkmeja & vitlök. Lägg i morötterna och fräs lite till.

Häll i grönsaksbuljong och koka soppan i ca 25 minuter. Skala och tärna potatisen. Låt den koka med ca 12 – 14 minuter.

Dela blomkålen i små buketter. Ta bort ev fula gröna blad från blomkålen. Strimla de fina bladen. (Går utmärkt att äta). Låt blomkålen koka med i ca 10 minuter. Häll i kokosmjölken och koka soppan ett par minuter.

Ät & njut. Ute kan det regna och blåsa bäst fan det vill!

Montepulciano d’Abruzzo – kamrat på fredagskvällen

Etiketter

Äntligen fredag! Dags att åka hem, fixa lite mat och lite helgstämning. Korka upp en flaska vin och sippa lite på ett första glas under tiden som man rör i grytorna på spisen.

Ja, så ungefär ser mina fredagar ut. Förra fredagen var inget undantag. Jag körde förbi Coop och kom ut med lite italiensk Salsiccia och det som behövs för en god tomatsås till pastan. (Körsbärstomater på burk är ett litet fynd – godare än färska tomater ungefär 11 månader om året i det här kalla landet).

Hemma öppnade jag en flaska Montepulciano d’Abruzzo 2018 (79 kronor, rött, ekologiskt), pratade med vinet och hustrun. Och tomatsåsen, den fick koka länge på spisen – ett enkelt sätt att få den god. Lite basilika åkte i på slutet för att höja kryddigheten.

Det blev en kombo som funkade. Sältan och kryddigheten i korven matchades fint av den runda tomatsåsen med lite sötma. Och vinet hängde med fint. Protesterade inte ens mot en lättare förrättstallrik med lite salami, tomater och lite oliver & inlagda kronärtskockor.

Montepulciano d’Abruzzo är en trevlig kompis på fredagskvällen. Lättsam och okomplicerad ungefär som en trevlig bekantskap på en fest. Du vet en sådan där som du plötsligt inser att du suttit och pratat med i 30 minuter utan att det känns som om tiden har gått.

Lukten – hos vinet, inte från någon du träffat på en fest – är stor och djup med mörka bär, lite örter och något som drar mot källarskrymslen. ”Det luktar som när man packar upp ananas direkt ur lådorna”, säger 21-åringen som jobbade på en Ica-butik innan han började plugga.

I munnen är det ett ungt vin med mjuka tanniner. Ett vin som liksom ropar ”Hallå, ge mig en trevlig pastarätt som jag kan umgås med”.

Kort sagt. Det är en bra kamrat på fredagskvällen så här när sol och sommar är förbi och rosévinsfönstret har stängt för säsongen.

Men – och det är inget oväsentligt men – tidigare årgångar har känts både piggare och mer italienskt körsbärsfriska.

Allt i en långpanna – klyftpotatis, grönsaker & fetaostsås

Etiketter

, , , ,

Att laga all maten i samma långpanna är enkel och bekväm mat. Man skär grönsakerna och fixar och donar – och så fyller man på plåten vartefter.

I alla fall är det så det ser ut i teorin.

Min verklighet blev en annan. Telefonen ringde oupphörligt. Ugnsluckan gick sönder. Och när jag skulle vrida över lite lagom med svartpeppar så… POUFF, i vänster hand hade jag själva ”kvarnhjulet” och i höger hand resten av kvarnen. Pepparkornen, ungefär en miljard,  de rullade ut över köksgolvet och letade upp små håligheter under diskmaskinen där de gömde sig.

Man kan säga att jag svor…

Men det blir säkert bättre för dig, för det här är en smakrik mat i en långpanna – och så är det enkelt mat.

I alla fall i teorin.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 kg (fast) potatis
olivolja
1 kg grönsaker & rotsaker som du gillar, t ex lök, morötter, gulbeta, blomkål, paprika…
salt & svartpeppar (gärna i en kvarn som håller ihop)
½ msk torkad timjan

Kall fetaostsås
½ pkt feta, 75 g
1 dl crème fraiche
1 dl vanlig yoghurt eller fil
2 vitlöksklyftor
bara lite salt & ganska mycket svartpeppar (i en… Ja, du vet vad jag menar)
massor av örtkryddor, gärna mycket oregano och lite basilika

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skala och klyfta potatisen. Koka den i 2 minuter (så klibbar den inte i långpannan). Lägg i en oljad långpanna. Salt lätt, ringla över olivolja och kör i ugnen i ca 50 minuter.

Skala/ansa och skär resten av grönsakerna i ungefär lika stora klyftor. Låt gulbetan få 40 minuter i ugnen, morötter 30, lök & blomkål 20 minuter, paprika ca 10 – 15.

Men tiderna beror så klart på hur stora klyftor du har, hur färska grönsakerna är och hur tätt du har packat långpannan.

Kall fetaostsås
Riv fetan och blanda den med crème fraiche och youghurt. Pressa i vitlöken. Krydda med aningen salt (fetan ger mycket sälta), svartpeppar och örtkryddor som du gillar.

När gick du senast på upptäcktsfärd i ditt kylskåp? Jag menar de där tittarna när du hittar lite lök som börjar bli skrynklig. En kålrot som du har glömt och lite blomkål som du aldrig har sett tidigare…

Allt på en långpanna är suveränt på att ta om hand den typen av rester. Men råkar du hitta ett par rödbetor längst ner i grönsakslådan är det smart att låta dem få en egen form i ugnen – och du inte vill ha rödfärgad mat…

Lax- & bönsoppa med vitlöksdoftande aioli

Etiketter

, , ,

Jag har skrivit om det tidigare – ögonblicket när smaken sitter som dartpilen i bulls eye. Du vet det där magiska ögonblicket när allt stämmer och det liksom börjar sjunga om maten.

Just så var det när jag gjorde den här soppan, men det dröjde ett tag. Soppan funkade bra när jag kokade grönsaker och buljong. Hängde snällt med när potatisen åkte i soppan. Protesterade inte mot laxtärningarnas närvaro.

Och när jag smakade på det färdiga resultatet var det: Okej, en hyfsad soppa…

Men när aiolin kom i soppan – då ställde sig alla smakreceptorerna i giv akt och sa: ”Detta ska vi ha!”.

Men ta emot ett råd i all välmening: gör din egen aioli. Det är inte svårt om man har en mixer – och det smakar så otroligt mycket mer än färdigköpt majonnäs med lite pressad vitlök.

Det här behövs till 4 personer:
300 g lax i tärningar
1 gul lök
olivolja
salt & svartpeppar
ca 1,5 tsk torkad timjan
3 klyftor vitlök, skalade
3 stora, mogna tomater
1,5 l fiskbuljong, vatten + fond eller tärning
3 potatisar
150 g gröna bönor, haricots verts
3 – 4 dl kokta vita bönor

Aioli

1 bit vitt bröd stor som en valnöt
1 msk kallt vatten
1 äggula
2 tsk fransk senap
1 vitlöksklyfta, skalad
2 dl olja, mest rapsolja men olivolja efter smak
1 – 2 tsk pressad citron
svartpeppar & lite salt

Gör så här:
Tina laxen om den är fryst. Skölj, klyfta och kärna ut tomaterna. Skär dem i små bitar. Skala och hacka löken. Fräs den i olja i en stor gryta. Krydda med salt, peppar & timjan. Lägg i tomathacket. Pressa i vitlöken och fräs en stund till.

Häll i fiskbuljongen. Låt den koka i 30 minuter. Skala och skär potatisen i ganska små bitar. Låt den koka med i ca 10 – 15 minuter.

Dela de gröna bönorna i mindre bitar och låt dem koka med i ca 5 minuter. Skölj de vita bönorna om de kommer från en färdig förpackning. Låt dem koka med ett par minuter.

Efter 30 minuter: lägg i laxtärningarna. Lägg på locket och stäng av värmen på plattan. 5 minuter senare är fisken och soppan klar.

Gör aiolin under tiden:
Lägg en bit vitt bröd i vatten och låt det suga upp vätskan. Lägg bröd och senap i en mixer. Pressa i vitlöken och knäck i 1 äggula. Sätt mixern på medelhastighet. Häll i oljan, först bara droppvis, sedan i en tunn stråle. Smaka av med salt, peppar & pressad citron.

Veckomeny – Medelhavskost med klimatsmart mat XXXII

Etiketter

, , , , ,

”Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Ändå kommer ni till oss ungdomar för hopp. Hur vågar ni?”

Veckan som gick inleddes med ett av historiens stora tal. Men det var inte en vältalig Martin Luther King som höll ett av sina retoriska mästerverk om ”I have a dream”. Det var en förtvivlad 16-åring som talade från den desperation där det snart inte finns någon dröm.

Greta Thunberg bankade fullständigt skiten ur världens ledare i sitt FN-tal. Och det obehagliga är att hon har rätt.

Världen står vid randen av ett krig, men inte ett krig mot galna tyranner och österrikiska korpraler med storhetsvansinne. Det här kriget riktar sig mot oss själva, mot naturen och den planet där vi bor.

Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, konstaterar att världen kan ställa om hela sin energiproduktion till förnybara energikällor på tio år. 2030 kan all energi komma från sol, vin och vatten. Men det kräver att världens länder ställer om på ungefär det sätt som länder gör vid krigsutbrott.

Och det är just det vi ska kräva av politiska ledare och näringslivet. Ställ om! Börja nu!

För klimatet är i grunden en politisk fråga, och inte en sak som handlar om privatmoral. Men vi måste också ändra vårt sätt att leva.

Jag tänker inte tala om vilka transporter du ska använda eller hur du ska få elektricitet till ditt hus. Men jag ska säga några ord om maten, som står för ungefär en tredjedel av ett hushålls klimatutsläpp.

Egentligen är det inte så krångligt att bli klimatsmart . Ät mer grönt och mer baljväxter. Ät mindre rött kött, framför allt mindre nöt och lamm. Låt bli mat som transporteras långa sträckor och ät mat i säsong. Och låt bli att slänga ätbar mat.

Det var väl inte så krångligt? Och kanske har du sett de här råden tidigare – de överensstämmer till stor del med Medelhavskosten…

Om jag var en asketisk fanatiker så skulle jag säkert föreslå klibbig rågmjölsgröt (utan mjölk) eller något lika uppiggande. Men det ligger liksom inte för mig.

Istället vill jag uttrycka det så här: Det ska vara gott att vara ett Greta-fan.

Måndag: Ugnsrostad blomkål, grönsaker & mild vitlöksolja
Grönsakernas tid är nu. Ta ett vanligt huvud blomkål, ugnsstek det med lite omsorg och du har en liten delikatess. Glöm inte de ugnsbakade vitlöksklyftorna. Fylliga och lite nötsmakande.

Tisdag: Kyckling med ugnsrostade grönsaker, oliver & feta
Ibland är det lätt att vara klimatsmart. Hoppa över nötgrytan och stek kyckling i ugnen tillsammans med grönsaker. Toppa med oliver & lite feta – och bäcken av klimatpåverkan blir till en liten rännil.

Onsdag: Vegetarisk chili med linser & mörk choklad
Bönor är något av det mest klimatsmarta man kan äta. Dessutom något som åtminstone jag brukar längta efter. Gör en chili och bryt ner mörk choklad på slutet. POUFF. Smaken bara exploderar!

Torsdag: Pasta med stekt blomkål, wokad broccoli & broccolicrème
Det är inte särskilt svårt att laga god mat om man har obegränsat med pengar och råvaror. Men med lite blomkål, broccoli och pasta kan man trolla med knäna – och spara både pengar och klimat.

Fredag: Caesarsallad med lax & kapriskryddad aioli
Jag gillar lax och kapris och bönor och olivoljestekta brödkrutonger och mogna tomater och jag blir blir helt till mig av den provencalska aiolin… Men gör den själv. Det är inte ens svårt.

Lördag: Libanesisk moussaka – gryta med kikärtor & aubergine
Aubergine är en smakmässig kameleont. Den anpassar sig efter de mest skilda smaker. Här blir det en värmande gryta med mustiga, fylliga smaker. Som gjort för en dag när höstvindarna viner utanför fönstret.

Söndag: Ugnsbakad torskrygg med tomat, fänkål & örtolja
Finmiddag med en saftig bit torskrygg som skivar sig fint. Bönor och smakrika, nyskördade tomater. Och en smakrik örtolja. Ojdå, det var visst också klimatsmart mat.

Efterrätt: Toscaäpplen – saftiga äpplen under knäckigt täcke
Plocka dem från träden eller från affären. Nu är tiden för smakrika och sötsyrliga svenska äpplen. Kör dem i ugnen under ett ett knaprigt täcke av flagad mandel – och du har en enkel och god dessert.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Sallad med blandade bönor, tomat & spenat

Etiketter

, , , ,

Är du tillräckligt gammal för att minnas 70-talets sallad? Du vet den där med bleka tomater som var hårda som gummibitar, smaklösa salladsblad och kanske en gurkskiva. Om man hade tur så fanns en dressing gjort på Kronolja.

Jag minns den. Och jag kan inte säga att jag saknar den.

Men på salladsfronten finns mycket nytt. Löksallad, blomkål i currydressing, morötter och vinägrett på röd balsamvinäger…

Eller den här bönsalladen. Bäst smakar den med hemmakokta bönor, men skulle tiden vara knapp så funkar det också med en box färdigkokta.

Dessutom är det läge för lite egna experiment. Gillar du soltorkade tomater? Ta det istället för körsbärstomater. Sugen på ruccola? Ja men använd det istället för spenat…

Om du serverar den som sallad till maten så räcker den till fyra personer. Men om det är enda tillbehöret till en bit kött eller fisk så blir den lagom till två personer.

Det här behövs till 2 – 4 personer:
3,5 dl bönor, vita, svarta eller blandade bönor
½ rödlök eller annan mild lök
300 g körsbärstomater
½ påse spenat, ca 35 g

Vinägrett
3 msk olivolja
1,5 msk vit balsamvinäger eller annan mild vinäger
½ vitlöksklyfta, skalad
2 krm fransk dijonsenap
salt & svartpeppar

Gör så här:
Skala löken och finhacka den. Skölj tomaterna och skär i kvartar. Skölj bönorna om de kommer från en färdig box.

Lägg upp grönsakerna på ett fat eller skål. Blanda olja och vinäger. Pressa i lite vitlök, smaka av med senap, salt & peppar. Häll vinägretten över och blanda.

Just vinägrett är en av de små saker som kan smaka fantastiskt bra på restauranger i Frankrike. Mycket bättre än hemma i Svedala. Det här är mitt försök att skapa en ”fransk” vinägrett där vitlök och senap finns med som en liten, liten smakbrytning.

Biecher Riesling 2018 – trotjänare från Alsace

Etiketter

, ,

Om man får tro vinjournalister så letar alla svenskar efter hantverksproducerat vin i små kvantiteter. Helst ska man hänga på låset och kasta sig över de första flaskorna när Bolaget släpper ett nytt vin.

Dessutom ska man ha en tjock plånbok och inte tveka att langa upp ett par hundralappar för den där flaskan som man tänker dela med sin partner på fredagskvällen…

Den som undrar över hur skribenterna tänker kan titta i senaste vintipsen i DN, som ändå är en hyfsat ”folklig” tidning. Av 20 viner finns det ett vin under den hundralapp som många har som maxgräns för vad ett vin får kosta.

Kära vinjournalister. Om man säger så här: ni har fel. De flesta vill ha ett ha ett hyfsat vin som skänker lite guldkant åt fredagskvällen när veckans vedermödor är förbi. Dessutom vill de flesta ha ett vin med en prislapp så att pengarna räcker också till lite mat på fredagskvällen.

Jag undrar om det är därför (det där med hantverksmässigt…) som vinerna från Jean Biecher ofta får ganska låga betyg av vinjournalisterna. Vinhuset är ett av de största i Alsace och producerar 16 miljoner liter vin per år.

Inte ett dugg småskaligt och hantverksmässigt och puttenuttigt. Däremot praktiskt för då kan företaget sälja ekologiska viner till priser som vanliga konsumenter har råd med.

Inte helt fel om du frågar mig.

Biecher Riesing 2018 (99 kronor, vitt, ekologiskt) är inget undantag. Det är ett vin i den stora mittfåran som inte skrämmer skiten ur varken katten eller moster Märta.

När man sticker ner näsan i glaset så möts man av ett piggt och fräscht vin med tydlig syra. Lite citrus, Granny smith och aningen exotiska frukter. Kanske en sked honung och en och annan blomma. I munnen är det fortfarande piggt och fräscht. En engelskspråkig recensent beskrev det som mature lemon (mogen citron), jag trycker att det är en ganska träffande beskrivning.

Smaken slutar med en liten, liten bitterhet som lovar gott för ett matvin. Jag tror Biecher Riesling skulle funka bra till ugnsbakad röding med citronsås.

Okej, dags för slutomdöme. Är det här vinet guds gåva till den vinintresserade konnässören? Nej, inte riktigt,

Men det är ett habilt vin till en helt vanlig fredagskväll.

Grand aioli & vegetarisk tapenade – skördefest för många

Etiketter

, , , , , ,

Grand aioli är provensalsk festmat. Sån där mat man lagar när det är många som ska äta och man ställer fram stora fat på bordet.

Då kan gästerna välja mellan lättkokta blomkålsbuketter och morotsstavar, gröna bönor och oliver, fisk och bläckfiskringar, kokta ägghalvor och potatis, baguetter och tomater…

Var och en lägger upp godsakerna på sin tallrik och så toppar man med en rejäl klick av vitlöksmajonnäsen aioli – den som har gett namn åt hela rätten.

Men jag tycker en sak till ska ingå: okokta grönsaker och tomater med olivröran tapenade. Det blir en himmelsk kombo, särskilt tomaternas sötma och den kärva olivsmaken i tapenaden. Testa, så förstår du vad jag menar.

Men färdigköpt tapenade innehåller sardeller – och det funkar inte så bra när man ska bjuda en vegetarian på middag. Så härom dagen ställde mig och mixade oliver och lite annat för att få en helt vegetarisk variant.

När vegetarianen förstod att jag gjort en helvegetarisk tapenade till honom så såg han glatt överraskad ut. Men det höll bara i sig tills jag försökte hälla upp rosévin i hans glas.

– Det dricker jag inte, sade han och sträckte sig efter flaskan med vitt vin.

Det här behövs till en mellanstor sats tapenade:
2,5 dl urkärnade oliver, gröna eller svarta
½ glasburk kapris
1 vitlöksklyfta, skalade och skuren i tunna skivor
några soltorkade tomater eller grillad paprika
ca 1 dl olivolja

Gör så här:
Häll ner oliver, kapris och vitlök i en mixer. Ta med lite soltorkade tomater eller grillad paprika om du gillar det. Mixa till en grovkornig konstistens. Klart!

Ät & njut. Ännu är inte hösten har på riktigt; det går fortfarande att hälla rosévin i glasen.