Ljummen laxsallad med belugalinser & apelsin

14 måndag Feb 2022

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, sallad, vardagsmat

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , , , ,




















Äntligen börjar ljuset återkomma till det här avlånga landet vid Polcirkeln. Ännu är det inte riktigt vår, men snödropparna har visat sina gröna blad i trädgården och på syrenen kommer det pyttesmå knoppar.

Dags för en ljummen sallad med lax och de apelsiner som fortfarande är saftiga och fräscha. Linser mättar bra och lägger sig liksom så där trevligt i magen. Men koka egna om du har tid – särskilt belugalinser är bara så mycket godare än de där färdiga på tetra.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
300 g lax, skinn och benfri
olivolja
salt & svartpeppar
3,5 dl kokta linser (ca 1 dryg dl okokta)
1/2 huvud romansallad
1/2 rödlök
1 näve valnötter
1 apelsin

Vinägrett
2 delar olivolja
1 del vit balsamvinäger
lite salt & svartpeppar

Gör så här:
Tina laxen om den är fryst. Skär bort skinnet (se nedan) och skär fisken i kuber. Stek i olja, salta & peppra.

Koka linserna i saltat vatten och låt svalna lite i kokvattnet innan du häller av dem.

Skölj och strimla salladen. Skala löken och skiva den tunt. (Går enklast med mandolin). Grovhacka valnötterna. Skala apelsinen och skär den i skivor.

Lägg upp på ett fat. Börja med sallad och linser. Toppa med rödlök, valnötter, lax och apelsin.

Blanda vinägretten.

Våga vägra tråkig lax. Den lax som man köper i frysdisken är sällan någon höjdare. Köp istället hel laxfilé när det är extrapris. Skär i lagom middagsbitar och frys ner det som inte går åt. (Av någon anledning är egenfryst fisk mycket godare.)

När du skär bort skinnet är det smart att ha en böjlig filékniv. Ta tag i stjärtfenan och gör ett snitt mellan skinnet och fiskköttet. Håll fast i stjärtbiten och böj/tryck kniven nedåt medan du skär upp mot huvudändan.

Det är inte ens svårt.

Tomatbräserade kycklingben – nästan som i Provence

09 onsdag Feb 2022

Posted by in fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , ,

Som du anar så brukar jag kika efter franska recept ibland. Inte minst när det lilla ordet provençale finns med. Det indikerar tomatsås, örtkryddor och grönsaker.

Här har jag gjort en ”provençalsk” kycklinggryta, men jag har fuskat lite. Istället för en bouquet garni – örtkryddor ihopbundna till en bukett – så har jag använda torkade kryddor. Men det gör inget, grytan blir god och fyllig ändå.

Sönderkokt squash är jag ingen fan av, så här har jag kryddad den och snabbt stekt den på ganska hög värme – och sedan bara låtit den få ett snabbt dopp i grytan.

Squash som är al dente, men har fått lite stekyta. Det är mer smak, det.

Det här behövs till 3 personer:
800 – 900 g kycklingben
olivolja
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan (eller 1 msk färsk, hackad)
2 bananschalottenlökar (eller 1 gul lök)
1 msk tomatpuré
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
2 lagerblad
2 vitlöksklyftor, skalade
1 röd eller gul paprika
1 liten squash (ca 250g)
1/2 bunt persilja, hackad
oregano efter smak, färsk hackad eller torkad

Ris (gärna fullkornsris) till kycklinggrytan – eller bara ett gott bröd

Gör så här:
Skala och hacka löken. Dela, kärna ur och tärna paprikan. Tärna squashen.

Hetta upp olja i en stor, tjockbottnad gryta. Fräs kycklingbenen tills de börjar få färg. Krydda med salt, peppar & timjan. Rör ner hackad lök och tomatpuré. Fräs lite till och häll sedan i de krossade tomaterna och vattnet. Pressa ner vitlöken, lägg i lagerbladen och låt gryta koka i ca 30 minuter.

Efter halva tiden lägger du i paprikan.

När det återstår en 5 – 8 minuter: stek squashen i en panna med olja. Ha ganska hög värme och rör inte för ofta. Krydda med salt, peppar & timjan. Rör ner squashen, hackad persilja och oregano i gryta. Koka upp grytan.

Justera smaksättningen och kolla så kycklingen är färdig, d v s inte röd eller blodig vid benet.

Pot au feu – med lammbog, rotsaker & dillmajonnäs

05 lördag Feb 2022

Posted by in gryta, huvudrätt, lamm

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Det finns en smakbrytning i svensk matlagning som är helt outstanding: Fräsch sötma som samspelar med aningen syra – och gärna lite dill.

Nu snackar vi inte om bruna bönor där någon hällt i hela sockerpaketet. Inte heller om russintung Blossa-glögg.

Nej, vi snackar om den här grytan med lamm och grönsaker. Rotfrukterna ger ifrån sig lite sötma när de får koka länge på spisen. Lite pressad citron ger fräschör och när smaklökarna hittar dillen, då vibrerar de av glädje.

Jag tycker helt enkelt att det är förbannat gott.

Men det är ett ovanligt ungefärligt recept, för jag fick smaka mig fram till rätt smak – och min idé om dillemulsion, den gick åt helvete. Men mer om det efter receptet.

Det här behövs till 4 personer:
600 g grytbitar av benfri lammbog eller annat kött att koka
vatten
1 lök & 1 morot, skalade
1 dl vitt, torrt vin
2 vitlöksklyftor, rivna
4 – 5 dillkvistar
drygt 1 tsk salt
knappt 1 tsk hel svartpeppar
3 – 4 morötter
6 – 7 potatisar
3 – 4 gulbetor
ca 8 schalottenlökar
ett par pressade citronklyftor (bara juicen)
hackad dill

Dillmajonnäs (med ganska ungefärliga mått)
1/2 – 1 dl majonnäs
ca 1/2 dl crème fraiche
1/2 vitlöksklyfta
lite salt & svartpeppar
lite fransk dijonsenap
aningen cayennepeppar
hackad dill (1/2 knippe, kanske)

Gör så här:
Skala den första löken och moroten, skär de ev i mindre bitar.

Lägg köttet i en stor gryta. Täck med vatten. Låt grytan koka upp och stormkoka i några minuter. Häll av vattnet, skölj köttet och grytan. (På så sätt slipper du där med skeden och ta bort skummet som bildas.

Ställ tillbaka grytan på spisen. Lägg i köttet och täck med vatten och vin. Lägg ner lök och morot. Krydda med salt och hela svartpepparkorn, den rivna vitlöken och dillkvistar.

Låt grytan koka i en dryg timme. Skala och skär gulbetor, potatis och morot i kvartar eller mindre bitar. Lägg ner gulbetorna i grytan när den har kokat i 25 minuter, morötterna efter 35 minuter och potatis efter 40 – 45 minuter.

Låt grytan koka till dess alla grönsaker är färdigkokta. Rör ner hackad dill och pressa i citron. Smaka av grytan? Lite mer salt, kanske?

Dillmajonnäs. Blanda majonnäsen med hackad dill och crème fraiche. Pressa i vitlök, krydda med salt & peppar samt aningen cayenne. Rör ner hackad dill och smaka dig fram till rätt smak.

Och så det där med dillemulsionen. Jag har några matskribenter som jag tror på, en av dem är Jens Linder i DN. Hans texter är nästan alltid intressanta och han publicerar bra och användbara recept.

Förra helgen skrev han om matsvinnet och vad man kan göra med det. Ett av de mer fantasifulla recepten var Friterade skal och persiljeemulsion med förslag på friterade potatisskal och en ”majonnäs” utan äggula. Man bara trycker ner persiljan (eller andra örter) och kryddor i mixern. Kör några varv och så droppar man i olja när mixern går. Och sedan ska man stå där med en ”majonnäs”.

Värt att testa, tänkte jag. Drog fram mixern/blendern. Stoppade ner dill och mjölk och kryddor. Mixade till en slät ”massa”, helt enligt Jens Linders visdom.

Det funkade, så jag droppade i en enda droppa olja och körde några varv med mixern. Droppade i en droppe till och mixade. Så där höll jag – tills jag insåg att jag gjorde dillvälling.

Det var en trött blandning av olja, mjölk, dill och kryddor. Men inte fan var det någon emulsion eller ”majonnäs”.

Så jag fick gå över till plan B. Blandade majonnäs med dill och kryddor. Men då var jag lite för trött – och kanske en aning sur – för att skriva upp exakta mått.

Boulette provençale – lena svampbiffar i tomatsås

01 tisdag Feb 2022

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , ,

De här provençalska svampbiffarna är lena som en försommarbris. Men de har ändå en hög och tydlig champinjonsmak. Tillsammans med tomatsåsen blev det en kombo som fick mina smakreceptorer att glatt skutta omkring i munnen och be om mer.

Men – och det ska sägas som en varning på en gång – det var nästan omöjligt att få biffarna att hålla ihop. Helst ville de flyta ut och bli till en vegetarisk svampfärssås. Klart mycket pill, alltså.

Nästa gång testar jag nog med en mer grovmalen svampfärs, tar med lite vetemjöl i färsen och så kramar jag ur det blötlagda brödet lite mer. Vi får väl se om det funkar bättre då.

Eller så har kanske du lite tips och trix om hur man får vegobiffar att hålla ihop?

Det här behövs till 3 personer:
400 g champinjoner
1 – 2 schalottenlökar
2 vitlöksklyftor
3 skivor vitt (surdegs)bröd + lite mjölk (eller växtbaserad)
½ knippe (blad)persilja
1 msk crème fraiche (eller växtbaserad)
salt & svartpeppar
vetemjöl
olivolja

Tomatsåsen
1 gul lök
olivolja
1/2 msk tomatpuré
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan (eller färsk, hackad)
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
2 vitlöksklyftor, rivna

Ris eller pasta (gärna fullkorn) till svampbiffarna

Gör så här:
Börja med tomatsåsen. Skala och hacka löken. Fräs löken i olja. Tryck ner tomatpuré, krydda med salt, peppar & timjan. Fräs lite till. Häll i krossade tomater och vatten. Skrapa mer den rivna vitlöken. Låt såsen koka medan du gör svampbullarna.

Svampbiffar. Ta bort kanterna från brödet och låt det ligga i lite mjölk (eller växtbaserat alternativ) så det mjuknar. Strimla persiljan.

Skala och hacka löken. Skölj/torka av svampen och grovhacka den. Fräs först löken i olja. Lägg ner svampen och fräs tills vätskan kokat in. Salta & peppra.

Lägg svamp, lök och persilja i en mixer/matberedare tillsammans med riven vitlök och crème fraiche. Krama ur brödet och lägg det i svampblandningen. Mixa till en grov puré, som köttfärs ungefär. Smaka av med salt & peppar så det blir en fyllig smak.

Häll ut vetemjöl på ett fat för att ”mjöla” svampbiffara. Ta kallt vatten på händerna och forma biffar som du vänder i vetemjöl och sedan steker i olja. Lägg ner biffarna i tomatsåsen och låt dem koka färdigt.

Marinerad tonfisk med kapriskryddad tomatsås

28 fredag Jan 2022

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , ,

Det här är mat som gör gott i magen en fredag. Saftiga skivor av tonfisk som marinerats i citron och örtkryddor. Varit en snabb vända på grillen – eller i stekpannan så här års. Nästan helt genomstekta men ändå saftiga.

Och en tomatsås som har lånat drag av den italienska grönsaksröran Caponata. Alltså en sås med sötma från tomater och aningen socker – och ryggrad av citron och kapris.

Timjanskryddade potatisklyftor och grönsaker direkt från ugnen. Och i glaset, lite vitt vin.

Jodå. Nu är det fredag på riktigt.

Det här behövs till 2 personer:
2 skivor tonfisk (kanske lite tjockare än vanligt)
4 msk (0,6 dl) olivolja
1/2 kruka oregano, hackad
1 vitlöksklyfta, riven
1/2 citron, rivet skal + pressad juice
salt & svartpeppar

Tomatsås
1 – 2 schalottenlökar (eller 1 gul)
2 vitlöksklyftor, rivna
1 burk krossade tomater. OBS Avrunna, inte spadet
1 dl vitt, torrt vin
1/2 citron, rivet skal + pressad juice
2 msk kapris, lätt hackade
1/2 kruka oregano, hackad
1/2 bunt (blad)persilja, hackad
salt & svartpeppar
2 – 3 nypor strösocker (smaka dig fram)

Timjanskryddad potatis
500 g fast (eko)potatis, eller potatis + andra rotsaker
olivolja
salt
1 tsk torkad timjan

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.

Marinera fisken. Blanda olja med hackad oregano, riven vitlök, citronskal & citronjuice. Lägg ner fisken och låt den marinera medan du förbereder det andra.

Potatisen. Skölj den och skär i kvartar (ekopotatis med tunt skal behöver inte skalas). Koka upp potatisen och låt den koka 1 minut. Häll av och lägg den i en oljad ugnsform. Skala ev andra rotsaker, skär dem i klyftor och lägg dem i ugnsformen. Salta lätt och stänk över lite mer olja. Kör i ugnen i ca 35 – 40 minuter. Rör om ibland. Lägg i timjan när kanske 10 minuter återstår. Smula över flingsalt.

Tomatsåsen. Skala och hacka löken. Fräs den i olja. Krydda med salt & peppar. Häll av spadet från tomaterna och lägg tomathacket i kastrullen. Ha i riven vitlök, vitt vin, kapris, skal och juice från citronen. Låt såsen koka medan allt annat får gå färdigt. Lägg i örtkryddorna mot slutet. Smaka till sist av med så mycket socker som just du vill ha.

Tonfisken. Skrapa av fiskbitarna och lägg dem i en varm stekpanna med olja – eller i en grillpanna – eller grilla dem på utegrillen när det blivit varmare ute. Salta & peppra. Stek dem på ganska bra värme i ca 1,5 – 2 minuter per sida. Stek inte för länge, då blir de torra och trista.

Det här är inte ett recept jag har hittat på helt själv. Inspirationen kommer från Karins spis, en klart trevlig blogg med ett recept på Grillad tonfisk med vitlök, tomat, kapris och oliver och Stefanos potatis. Jag får väl erkänna att jag förenklat det lite – och så har jag uteslutit oliverna från tomatsåsen. Annars skulle jag få en sur hustru.

Och det vill man ju inte ha, så här när det är fredagskväll.

Frasiga kikärtsbiffar & tomatsås med bönor och majs

26 onsdag Jan 2022

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det är bara att erkänna. Jag är en matoman, eller man skulle kanske hellre säga matoman. Du vet en sådan där som alltid är lite sugen. På kvällen tar man ett par turer ut till köket och ser om det finns några rester efter middag. Rester som man gärna äter upp. Lite pasta eller stekt kyckling eller risotto, lite ugnsstekt potatis eller lite sås.

Med åren straffar det där sig; man växer på mitten och det där sixpacket av muskler kommer alltmer att likna en köttbulle. Trind och välstoppad sitter den där och är i vägen när man böjer sig framåt.

Men jag har kommit på att det finns mat som funkar även för oss matomaner. Det är mat som gör att man är mätt länge.

Och då snackar vi baljväxter, som vita bönor, kikärtor och kanske den gamla bönsorten bondbönor. Och det handlar om fullkornsvarianten av ris och pasta.

Den här dagen var det baljväxter både i biffarna och såsen – och till det åt vi fullkornsris. Nyttigt som bara den.

Och jag gick bara en liten, liten tur ut i köket efter maten. Men det var för att det var så gott – inte för att jag var hungrig.

Det här behövs till 4 personer:
250 g torra kikärtor
1 stor (banan)schalottenlök
1 röd chili, spansk peppar
1 vitlöksklyfta
2 msk tahini, sesampasta
1 tsk spiskummin
1 ägg
ca 1/2 tsk salt
svartpeppar
olivolja

Tomatsås
1 stor (banan)schalottenlök
3 vitlöksklyftor
1 röd chili, spansk peppar
1/2 msk tomatpuré
1/2 msk spiskummin
olivolja
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
salt & svartpeppar
1 pkt svarta bönor (eller andra bönor du gillar)
1 liten burk majs
1 nypa socker

Fullkornsris är gott till. Eller tortilla eller bara bröd och en sallad

Gör så här:
Blötlägg kikärtorna i 12 – 24 timmar. Häll av vattnet.

Sätt ugnen på 225 grader. Skala och grovhacka lök och vitlök. Dela chilin, kärna ur den och skär i mindre bitar.

Lägg kikärtor, lök, vitlök och chili i en mixer/matberedare. I med tahini, spiskummin och svartpeppar. Kör mixern till du får en grov puré. Salta lite i taget, smaka så det blir lagom. Knäck i ägget och blanda runt.

Ta kallt vatten på händerna och forma små hamburgare (eller stora, platta köttbullar). Lägg dem i en oljad långpanna. Kör i ugnen ca 15 minuter. Vänd dem en gång.

Tomatsås
Skala och hacka lök och vitlök. Strimla en urkärnad chili.

Fräs lök, vitlök, chili, tomatpuréspiskummin i olja en liten stund. Häll på krossade tomater och vatten. Koka sådär 10 – 15 minuter. Skölj bönorna och låt dem koka i tomatsåsen en stund. Häll av majsen och koka upp såsen. Smaka av med socker.

Kikärtsbiffar faller gärna sönder i smulor om man steker dem på spisen. Just därför har jag här kört dem i ugnen. Det ger inte riktigt lika fin stekyta, men den där goda, nötiga smaken av stekta kikärtor – den får man med sig.

Ugnsstekta kycklingben med klyftpotatis, rotsaker & aiolisås

22 lördag Jan 2022

Posted by in huvudrätt, kyckling, mat

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, ,

Kycklingben är en av de maträtter jag verkligen kan längta efter. Det låter vardagligt, men kan bli fantastiskt gott. Stekt dem i ugnen så att de får lite stekyta – men ändå är saftiga och smakrika.

Men välj ekologisk kyckling. Den smakar mycket mer än konventionell kyckling, mycket för att de växter långsammare och slaktas vid högre ålder.

”Men asså, hur mycket pengar tror han att vi har. Eko-kyckling är asdyrt”, är det säkert någon som tänker.

Men det gäller bröstfilé – det är verkligen skitdyrt – medan kycklingben har ett pris som är mycket snällare för plånboken. Och för miljön, klimatet och så för kycklingarna.

Här kommer ett recept där allt läggs på samma plåt i ugnen. Medan man väntar på kycklingen i ugnen behöver man bara röra ihop en kall sås med crème fraiche och aioli/majonnäs.

Ja, det klart. Är det fredag så kan man ju dra korken ur en vinflaska också.

Det här behövs till 2 personer:
ca 550 g kycklingben
500 g fast (eko)potatis
400 g rotsaker, t ex morötter, rödlök, rotselleri…
1 citron
1 tsk torkad timjan
salt & svartpeppar
olivolja

Aiolisås
1 dl crème fraiche, 15 %
1/2 dl majonnäs
1 tsk fransk dijonsenap
1 – 2 vitlöksklyftor, skalade och rivna
salt & svartpeppar
aningen cayennepeppar eller annan chilikrydda

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skala morötter och skär i klyftor. Skala rödlök och andra rotsaker och skär i klyftor. Skölj och klyfta citronen.

Skölj potatisarna (om de är eko och har tunt skal behöver de inte skalas) och skär i klyftor. Lägg dem i en kastrull, koka upp och låt dem koka i 1 minut.

Olja en långpanna, lägg dit potatisen. Salta och kör i ugnen i ca 10 minuter. Krydda kycklingbenen med salt, svartpeppar och timjan. Lägg dem och morötterna i långpannan. Kör i ugnen i 10 minuter.

Lägg på rödlök, rotselleri och citron. Salta & peppra. Sätt in långpannan i ugnen och stek tills allt är klart. Det tar ca 20 minuter, kanske aningen mer. Stick i kycklingen och kolla så köttsaften är klar (genomskinlig).

Rör ihop crème fraiche, senap och riven vitlök. Krydda med salt, svartpeppar och aningen cayenne.

Bär fram till matbordet. Ät & njut.

Vi åt de här ugnsstekta kycklingbenen till middag förra fredagen. I glasen fanns en skvätt Côtes du Jura Chardonnay – och det var ett sällskap som funkade. Vinets citrustoner samspelade fint med den milda, stekta citronen.

Tror du inte att citron kan vara mild? Testa att steka den i pannan eller köra den i ugnen. Citronen blir mildare. Jag lovar.

Côtes du Jura Chardonnay – gott till kyckling med aioli & citron

19 onsdag Jan 2022

Posted by in rött vin, vin, vitt vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

,

Vad ska man dricka till maten när det är långt till nästa lön – och tv:n tjattrar om mörker, oväder och den förbannade pandemin? Jag menar, något roligare än Anders Tegnell i Aktuellt-studion måste väl den här månaden ha att bjuda på.

Så jag började leta vintips. Kollade nätet, bläddrade i tidningar. Redan här blev det en tonartshöjning. Det är liksom roligare att fundera på mat och vin än på vilka nya ministrar som har fått Covid.

Och den som söker ska finna. I Allt om Mat fanns en sida med tips om bra boxar, där hittade jag den gamla trotjänaren Côtes du Rhône reserve (289 kronor för 3 liter, rött). Det är ett vin som fått skölja ner ganska många fläskytterfiléer här hemma. Vi kommer att ses igen – du och jag, Côtes-du-Rhônen – för jag minns dig som ett bra och pålitligt vin. Men inte just idag.

Jag bläddrade vidare till ett uppslag med röda viner till vintermaten. Andreas Grube skriver om Brolio (135 kronor, rött) och ragù bolognese, alltså riktig köttfärssås, så snålvattnet visslar i öronen. Det lät så gott, men jag drog öronen åt mig – de där det visslade, alltså – 135 kronor för en enda flaska är det inte lite mycket pengar så här i januari?

På SvD:s webb hittade jag en sympatisk text om budgetvänliga viner i januari. Spalten började med ett grekiskt vin som inte säger mig någonting, men tvåan var Côtes du Jura Chardonnay 2020 (119 kronor, vitt). Och där väcktes min nyfikenhet. Viner från Jura har jag nästan aldrig druckit och en chardonnay därifrån, smakar den som en från Bourgogne några långa stenkast åt sydväst?

Dessutom beskrevs vinet som ”toppen till grillad kyckling”, och då blev jag helt såld.

”Klart vi ska ha saftig kyckling ugnstekt med citron och klyftpotatis och så en aioli – och en god chardonnay”, tänkte jag och gav mig ut på jakt. Men jag fick faktiskt leta runt lite.

Min Systembutik fick jag besöka två gånger innan de hittade flaskorna med Jura-vinet som de hela tiden hade på lagret – i alla fall enligt datorn. Fan vet var de gömde flaskorna under tiden?

Lite meck var det också att hitta ekologiska kycklingben. Jag fick besöka ekobutiken Fram två gånger innan de hittade kycklingen. Men i deras fall var det inget hokus pokus, de väntade på leverans.

I fredags var det äntligen dags. Kycklingen skulle in i ugnen och vinet in i kylen.

Blev det så magiskt som jag trodde? Ja, det får jag nog säga. Vinet kom med en fräsch citrusdoft som svepte med sig lite örtkryddor och lite äpplen. En trevlig citronsyrlighet i smaken gifte sig riktigt bra med citrontonerna från den ugnstekta kycklingen.

I slutet av smaken fanns en liten ton av bitter kryddighet som stramade upp smaken. Gott och väldigt matvänligt.

Vi åt, och drack och tyckte livet var ganska okej. Och vi såg inte Anders Tegnell en enda gång på tv.

Istället såg vi På spåret på SVT-play. En utmärkt idé – då kan man backa när man inte hinner uppfatta ledtrådarna.

Röd curry – räkor & grönsaker i mild, fyllig sås

17 måndag Jan 2022

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Det här en röd curry som har kommit till i ett vanligt kök i Göteborg. Ganska svennefierad thai-mat med andra ord.

Men det gör inte så mycket, tycker jag. För det blir en räkwok som värmer bra när januaristormen rasar utanför fönstret och det långt till nästa sommar.

Vill du minska svennefieringen så är det bara att köra på med mer curry-pasta – och leta upp andra skaldjur än de salta räkorna från Västerhavet.

Det här behövs till 2 (hungriga) personer:
1 morot
1 gul lök
neutral olja
1 – 2 msk röd curry-pasta
200 g gröna bönor (haricots verts)
1 – 1,5 msk riven ingefära
4 vitlöksklyftor
1 röd paprika
1 pkt minimajs
1 burk (lätt) kokosmjölk, 400 ml
300 g skalade räkor
1 liten nypa socker
salt

Och så ris till woken, såklart

Gör så här:
Tina räkorna om de är frysta. Bryt sönder de gröna bönorna när de fortfarande är frysta. (Det är enklaste sättet att dela bönorna). Dela och kärna ur paprikan, skär den i breda strimlor. Dela ev minimajsen i mindre delar.

Skala och riv ingefära och vitlök. (Jag tycker det ger en fylligare smak än att bara köra med chilihetta). Skala moroten och skär i stavar som pommes strips eller tjocka tändstickor . Skala, dela och skiva löken ganska tunt.

Hetta upp olja i en wok eller tjockbottnad gryta. Fräs morot och lök med curry-pastan en stund. I med gröna bönor, paprika, riven ingefära och vitlök. Fräs lite till.

Lägg ner minimajsen och häll i kokosmjölken och koka tills grönsakerna är klara. Ner med räkorna och låt allt bli varmt. Men koka inte räkorna, då blir de sega.

Salta och smaka av med en aning socker.

Koka riset under tiden.

Fleischkiechle – smakrika köttfärsbiffar från Alsace

12 onsdag Jan 2022

Posted by in Alsace, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Om Gud vill och pandemin håller sig på mattan så blir det en tur till Alsace i sommar. Då kan vi åter vandra längs kanalerna i Colmars gamla Petite Venice-kvarter, åka mellan vingårdarna på Route du vin och hälsa på vinbonden Gérard Waegell. Höra om hans barn fortfarande sommarjobbar på nöjesfältet Europapark i Tyskland. Smaka om han har fått till en pinot gris med tillräcklig syra för att möta sötman.

Ja, det var just det där – om pandemin håller sig på mattan.

Under tiden får vi nöja oss med alsaciska fleischkiechle, köttfärsbiffar som fått en smakskjuts av bacon, vitlök och persilja.

Det här behövs till 3 personer:
500 g blandfärs
1 tjock skiva vitt (surdegs)bröd
mjölk
1 stor (banan)schalottenlök
1 klyfta vitlök. skalad
1 liten knippa persilja
1 pkt skivad bacon, 120 g
1 ägg
salt, drygt 1/2 tsk
svartpeppar efter tycke & smak
ströbröd
olja & smör

Gärna potatismos därtill

Gör så här:
Ta bort kanterna från brödet och lägg det i mjölk som nästan täcker. Hacka persiljan. Skala och finhacka löken. Strimla bacon fint.

Stek löken glansig i lite olja. Stek bacon och låt den rinna av på hushållspapper. Krama ur brödet så det mesta av mjölken försvinner. Mosa brödet med en gaffel

Blanda köttfärsen med persilja, bröd, lök och bacon. Knäck ner ett ägg, peppra och salta, men ta det försiktigt med saltet. Bacon kan vara rejält salt i sig.

Häll upp ströbröd på en tallrik. Ta kallt vatten på händerna och forma biffar som små hamburgare eller platta frikadeller. Vänd dem i ströbröd.

Stek i olja & smör till de har fin färg och är precis genomstekta. Vänd ofta, annars är det risk att ströbrödet blir bränt.

När jag står och fixar till den här maten så kommer jag att tänka på en fotograf som jag jobbade med för många år sedan. Han kom från Argentina och var sitt hemlands assado-tradition trogen. Mat var viktigt och det grillade köttet heligt.

Så heligt att han mitt i vintern knatade ut på altanen, tände grillen och grillade sin biff.

Han och jag brukade prata mat och ibland fick jag lite mattips, särskilt när det kom till kött. En fredagskväll ringde jag honom för att höra om han hade några bra idéer om vad jag skulle göra med fläskfilén som låg och väntade på tillagning. Han hade just ätit men delade gärna med sig av sina kunskaper.

– Du vet. Man kan slå in filén i bacon, sen kör man den i ugnen. Kanske man har sås till, kanske béarnaise. Blir väldig saftig och fin. Gott blir det. Fan, jag blir hungrig. Trots att jag har ätit.