Caviar d’aubergine – aubergineröra till ett glas vin

29 torsdag Aug 2024

Posted by in fransk mat, mat, smårätt, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

När fredagskvällen kommer bubblar det inte direkt i blodet för oss som har varit med ett tag. Man ser mer fram emot lite god mat, och sedan en bra film som man ser liggande i soffan.

Men först kanske ett glas vin, och något att tugga på. Just i det läget sitter caviar d’aubergine fint. Det är en röra som gjord för en bit baguette och kanske en oliv.

Rostad aubergine ger den där lena smaken och mjuka texturen. Pressad citron piggar upp och sparkar igång smaklökarna.

Vi åt den här röran på baguette till ett glas Eins zwei dry-riesling. Det blev en lyckad kombo. Vinets syra hittade en kompis i auberginekaviarens pressade citron.

Det här behövs till en mellanstor skål:
2 auberginer (ca 500 g)
olivolja
2 vitlöksklyftor, inte jättestora
3 msk olivolja
nästan 2 msk pressad citron (smaka dig fram)
några kvistar persilja
salt & svartpeppar

Servering
några goda oliver, kanske lite soltorkad tomat
baguette, crostini eller olivoljestekta trekanter/skivor av surdegsbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Halvera auberginerna och lägg dem med köttsidan ner i en oljad ugnsform. Picka några hål i aubergineskalet med en vanlig gaffel. Droppa över lite olja och kör i ugnen i ca 45 minuter. Kolla så auberginen är helt genombakad (=mjuk).

Under tiden: Pressa citronen. Skala och riv vitlöken.

Gröp ur aubergineköttet med en matsked. Lägg det i en matberedare/mixer. Tillsätt olivolja, citronjuice och riven vitlök. (Kan vara klokt att ta lite i taget, så auberginekaviaren blir så stark och syrlig som just du vill ha den).

Mixa till en slät röra. Smaka av med salt & peppar.

Eins zwei dry – busgott även i år

25 söndag Aug 2024

Posted by in vin, vitt vin

≈ 1 kommentar

Etiketter

Det finns gott vin, och så finns det busgott vin. Det är vin som på en gång får smaklökarna att börja jollra i munnen, alltså ett vin som gör dig på gott humör.

Nu är det lite svårt att slå fast vad som är busgott. Det beror på vilka smaklökar du har, och ibland på deras humör. Regnar det, hösten har kommit och på jobbet har det blivit en ny chef som ska göra ännu en omorganisation. Då är risken att varken mat eller vin smakar.

Men för mig och mina smaklökar, så finns det en typ av vitt vin som gör att vi alla ställer oss i givakt. Det är rieslingvin med hög och klar syra, parat med ett uns restsötma.

Inte så att det är ett sött vin, inte ens halvtorrt. Det är ett riktigt, torrt vin, men med en sötma som anas i bakgrunden. Tänkt Granny Smith-äpplen så kanske du förstår vad jag är ute efter.

Leitz Eins Zwei Dry 2023 (107 kronor, vitt, ekologiskt, klimatvänligt och socialt ansvar) är ett sådant vin. Det har en fruktig lukt av citrus, mineral och lite päron. Syran i vinet är hög, men med aningen restsötma. Där finns citrus, gröna äpplen (Granny Smith!), mineral och en hint av söt melon.

Leitz vingård ligger i Rheigau utanför Rüdesheim, så där en fyra mil väster om Frankfurt. Vi åkte där förra året och förfördes av landskapet. Byar och små städer, vinodlingar och en del korsvirkeshus. Och som följeslagare hade vi den mäktiga floden Rhen.

Tyvärr stannade vi inte och klev in på Weingut Leitz, får väl göra det nästa gång vi kör där.

Under tiden får vi nöja oss med ett glas av deras vin. Det är inte heller så dumt.

Rillette de maquereau – makrillröra i en liten kruka

21 onsdag Aug 2024

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, mat, smårätt

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , ,

Visst är det kul när man hittar helt nya recept och maträtter. Jag frågade runt på Google om recept från Bretagne, den klippiga och regnstänkta halvön i nordvästra Frankrike. Och vips, så fanns där en massa maträtter, däribland den här makrillröran.

Jag gjorde om receptet en smula och blev belönad med en pigg och frisk rillette, som gjord för en liten förrätt eller kanske bara en munsbit till ett glas vitt.

Det här behövs till en (ganska liten) kruka:
400 g makrillfilé
2 gula knipplökar (eller andra milda lökar)
2 vitlöksklyftor
(oliv)olja
1,5 dl torrt vitt vin
salt & svartpeppar
1/4 kruka timjan hopbundet till en bukett

ca 1 msk crème fraiche
ca 1 – 1,5 tsk dijonsenap
1/4 kruka timjan, bara bladen

Gör gärna så här:
Ta bort ev ben från fisken. Testa att skära bort skinnet om du vill, men det är ganska knepigt.

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs glasig i en gryta med olja, häll i vinet och låt koka ett par minuter. Lägg ner makrill och tinmjansbukett i grytan. Krydda med salt & peppar. Koka upp, låt stå med locket på 5 – 10 minuter.

Ta upp timjansbuketten och häll resten i en mixerkanna. Repa timjansbladen och lägg dem, crème fraiche och 1 tsk senap i kannan. Pulsmixa till en ganska slät konsistens. Smaka. Kanske lite mer senap?

Bretagne är en udda del av Frankrike. Här finns baguetterna, instuckna under armen när människor promenerar från bageriet. Torgen, små Peugeot-bilar som rusar runt kröken för att hinna hem till middagen.

Men allt är ändå annorlunda. Som Frankrike, men med en dos Irland och Skottland med kullerstensbyggda hus. Den norra kusten är klippig och dramatisk. Vädret är ofta regnigt, särskilt i den västra delen.

Hit flyttade poeten Bodil Malmsten för drygt 20 år sedan, och härifrån skrev hon en underbar liten bok Priset på vatten i Finistère.

I Aftonbladet gör Petter Lindgren en resa i hennes fotspår. Väl värd att läsa.

Och jag själv då? Jo, 2008 var vi i södra Bretagne, inte långt från orten där Bodil Malmsten bodde. Vi letade efter en gammal krog där Paul Gauguin lämnat målningar som betalning för mat och dryck.

Krogen var stängd, men ut ut en dörr kom en kort kvinna med rött hår och fräknar.

”Bodil Malmsten”, tänkte jag.

Fan att jag inte vågade fråga om det var hon. Då kunde jag berättat hur mycket jag uppskattade boken.

Puy Chéri 2023 – lite sommarvibbar i augusti

16 fredag Aug 2024

Posted by in vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Än är inte sommaren slut. Men man får leta lite efter den, kanske sätta sig i lä och läsa en bok. Eller leta upp en liten badsjö mitt på dagen när solen värmer.

Förra året var optimalt för min del. Först var det hela den svenska sommaren (den första där vi var pensionerade båda två). I september åkte vi till Provence, och då fick vi tre extra sommarveckor.

Men om man nu inte har tid/råd/möjlighet att åka till solen i september, hur gör man då?

Ett anspråkslöst förslag ser ut så här: skaffa lite goda saker som du gillar. Det kan vara oliver eller körsbärstomater, tapenade eller någon annan god röra. Kanske lite nötter eller goda korvar.

Och så svänger du förbi Bolaget och köper en flaska rosé, som får bo en stund i kylen för att få rätt temperatur.

Sedan är det bara att slå sig ner. Lägga lite tapenade på en tomat. Ta en oliv och en korvskiva, och så sippar man lite på vinet.

Okej, det är inte semester vid Medelhavet. Men håll med om att det är lite goa sommarvibbar.

En sådan dag kan det vara bra att ha en flaska Puy Chéri 2023 (95 kronor, rosé) på lut. Det är ett fräscht och lätt sommarvin med lite smultron och örter i lukten och liksom blommor och bär i håret. Lätt och ganska snällt, gjort för att passa en bred publik. Men med en uppstramande liten kärvhet på slutet.

Den här årgången har mindre godisvibbar än tidigare år, i alla fall om mina smaklökar kommer ihåg rätt. Det tackar vi för – vill man ha godis är det bättre att gå till godishyllan på Ica, än till Systemet.

Men som sommarvibbs-uppväckare funkar Puy Chéri bra.

Enkel gratäng med vegofärs & sojakryddad svamp

14 onsdag Aug 2024

Posted by in huvudrätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Det finns smakkompisar man inte ska missa. Champinjoner och japansk soja är en sådan.

De får bli basen i den här lättlagade gratängen där färs, svamp och sås blandas. Mycket enklare än att göra en färsstuvning och toppa den med gratängsås.

Det här behövs till 5 personer:
500 g champinjoner
(oliv)olja
salt & svartpeppar
1 msk japansk soja

750 g vegofärs, ej formbar (eller köttfärs)
3 – 4 knipplökar (eller andra små milda lökar)
olivolja
salt & svartpeppar
2 tsk majsena (majsstärkelse)
1 dl vatten
2 dl crème fraiche
2 dl riven ost

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och hacka löken. Skölj/torka av svampen och skär i mindre bitar.

Stek svampen i olja tills den får lite färg. Krydda med salt, peppar & japansk soja.

Fräs löken glansig i olja. Lägg ner vegofärsen (funkar bra med fryst) och stek så den blir varm. Krydda med salt & peppar. Strö över majsen och blanda runt. Häll i vatten och crème fraiche, blanda ner svampen. Koka ett par minuter.

Häll allt i en oljad ugnsform. Toppa med osten och skjut in gratängen i ugnen i ca 15 minuter. Klart.

Ugnsstekt kyckling med italienska smaker

05 måndag Aug 2024

Posted by in huvudrätt, kyckling

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, ,

Ugnstekt kyckling är verkligen saftigt och gott. Här har vi stekt kycklingben, men kycklingklubbor eller lårfilé funkar såklart också bra. Men då måste nog tiden i ugnen justeras en smula.

Välj gärna kycklingben eller kycklinglår, som är saftigare och lättare att laga än kycklingfilé. Åtminstone här hemma händer det att filébitarna hinner blir torra och tråkiga innan vi får ut dem ur ugnen.

Det här behövs till 4 personer:
1 kg kycklingben
olivolja
3 – 4 knipplökar
2 paprikor, t ex röd och gul
250 g körsbärstomater
1 stor näve goda oliver, 1 – 2 dl
4 vitlöksklyftor
salt & svartpeppar
mycket torkad oregano, ca 1 msk
1/2 knippe persilja, hackad

Servering
ris(otto), pasta eller ugnsstekt potatis

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och klyfta lök. Dela och kärna ur paprikor, skär i grova bitar. Halvera tomaterna. Skala och grovhacka vitlök.

Krydda kycklingbenen med salt & peppar och lägg dem i en oljad ugnsform. Ugnsstek tills kycklingen är helt genomlagad (= inget rött vid benen). Det tar ca 30 minuter.

Efter 5 minuter lägger du på löken. Efter 15 minuter: på med tomat, vitlök och oliver. Vänd kycklingbenen, krydda med salt, peppar & oregano.

Ta ut ugnsformen och strö över hackad persilja.

26-åringen, alltså sonen i familjen, har alltid ätit som en häst. Ja, alltså han har alltid ätit mycket – ”som en häst” betyder inte att han käkar havre.

Det började redan när han var sex månader gammal och för första gången skulle äta samma mat som vi andra. Då satte han i sig fem köttbullar och tre potatisar, alltså en fullt normal middagsportion för en vuxen person med stillasittande arbete.

Numera är han lång och smal, men fortfarande hungrig. När han kommer på besök, så kliver han innanför dörren, gå fram till kylskåpet och undrar ”Alltså, finns nån mat hemma?”.

I helgen fanns det mat hemma: ugnsstekta kycklingben med italienska smaker. Vi lagade mat så det skulle räcka till fyra personer, men det behövdes bara tre för att äta upp den.

26-åringen ledde racet mot botten av grytan. Men, jag får erkänna, jag och hustrun hängde på, vi också.

Kanske för att det faktiskt var klart smaklig mat.


Långjäst pizza bianco med valnötter, chèvre & päron

28 söndag Jul 2024

Posted by in huvudrätt, mat, smårätt, vegetariskt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, ,

Pizza med ost och crème fraiche istället för tomat kallas för tarte flambée i Frankrike och Flammekuchen i södra Tyskland. I Italien heter den vita pizzan – naturlitvis – pizza bianco.

Men oavsett vad du kallar den, så är det en klart smaklig pizza. I den traditionella alsaciska varianten är det bacon som höjer smaken. Här är det chèvre och päron som piggar upp.

Välj gärna chèvre som mognat till lite smak och ganska omogna päron, så blir det mycket smak och inte så söta toner.

Men om du funderar på det här receptet så tänk på jästiden, sådär en 3 – 5 timmar. Har du bråttom så kan man göra vanlig pizzadeg (går snabbare) eller köpa färdig deg (går snabbast)

Det här behövs till 4 stora pizzor:
Pizzadegen
3,5 dl vatten
1 pkt (50 g) jäst
2 msk (oliv)olja
2 dl dinkel, fullkornsmjöl
8 dl vetemjöl
1,5 tsk salt

Fyllning
2 dl crème fraiche
2 – 3 päron
4 knipplökar
250 g chèvre på rulle
ca 3 dl riven ost, gärna lagrad ”torr” ost
ca 3 nävar valnötskärnor – eller ta så mycket som du gillar
svartpeppar

Servering
Gärna spetskålssallad med honung och dijonsenap. Mycket godare är den vinägerstinna pizzasalladen.

Gör gärna så här:
Pizzadegen. Häll kallt vatten och olja i en stor bunke. Smula ner jästen och vispa så den löser sig. Häll i salt och mjöl, lite i taget. Rör/bearbeta tills degen blir en boll som släpper fint från kanten. Låt degen jäsa till dubbel storlek, 1,5 – 2 timmar.

Om du vill: ställ degen i kylen så den får kalljäsa i några timmar.

Stjälp upp degen på ett bakbord. Dela den i fyra delar och forma dem till bollar. Låt jäsa medan du fixar fyllningen.

Sätt ugnen på 250 grader och sätt in en plåt så den blir varm.

Fyllning. Skölj päron, kärna ur och skär i tunna klyftor. Skala och skiva löken riktigt tunt, (går lättast på mandolin). Skiva chèvre, riv osten och bryt sönder valnötterna i mindre delar.

Pizzorna. Kavla ut degen tunt och lägg på ett bakplåtspapper. Bottna pizzorna med crème fraiche. Lägg på päron, chèvre och lökringar. Toppa med riven ost och svartpeppar.

Ta ut den varma plåten och dra över bakplåtspapper med pizza till den varma plåten. Skjut in i ugnen i 9 minuter. Lägg på valnötter och grädda ytterligare ett par minuter tills pizzan är helt klar.

Tagliatelle med ugnsrostade grönsaker & fetaost

24 onsdag Jul 2024

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , ,

Grönsaker som rostas i ugnen får en mild men koncentrerad smak. Fetaosten blir mild, mjuk och krämig. Tillsammans blir det njutbar mat en dag när vädret inte är så njutbart att man vill laga mat på grillen

Det här behövs till 2 personer:
2 morötter
1 – 2 knipplökar
1 paprika
250 g små goda tomater
olivolja
salt & svartpeppar
1 – 2 tsk torkad timjan
1 – 2 tsk milda chiliflakes
1/2 – 1 msk honung
150 g fetaost

Servering
Pasta, matgryn eller baraste gott bröd

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skala morot och skär i ganska tunna stavar. Skala lök och klyfta den. Strimla blasten. Dela och kärna ur paprika. Skär i mindre bitar.

Lägg lök och morot i en oljad ugnsform, och sätt in den i ugnen. Efter 5 – 10 minuter: lägg i paprika och tomater. Eter 10 – 15 minuter: lägg i feta och blast. Krydda med salt, peppar, timjan och lite milda chiliflingor. Rör ner lite honung och blanda runt grönsakerna. De är klara efter så där 25 minuter i ugnen.

Koka pastan eller matgrynen under tiden.

Räkmackan – den bästa sommarmaten

21 söndag Jul 2024

Posted by in fisk & skaldjur, mat, smårätt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Finns det något godare än en räkmacka? Helst ska det vara en sommarkväll när luften fortfarande är ljummen och glaset med vitt vin kyler mot handen.

”Receptet” är så enkelt, så till och med en sju-åring kan fixa maten. Koka ägg, skala räkorna och montera ihop din macka. Rör ihop egen aioli-dressing (godare än köpt).

Och så var det kanske en sak till – sippa på ett litet glas vitt vin medan du grejar i köket.

Det här behövs till 1 person (som lättare middag):
200 – 300 g räkor med skal
1 näve goda små tomater
några salladsblad
1 – 2 skivor gott ljust bröd
några skivor citron
ett par dillvippor

Aioli-dressing
40 % crème fraiche
60 % majonnäs
lite dijonsenap, kanske 1/5 tsk
1/2 vitlöksklyfta, riven
några droppar citron
svartpeppar
kanske aningen chili eller cayenne
förmodligen behövs inget salt, men smaka och kolla

Gör gärna så här:
Koka ägg i 7 – 8 minuter. Kyl i kallt vatten, skala och skiva ägget. Skiva tomaterna och strimla salladen. Skala räkorna (helt ok om några hamnar direkt i munnen).

Aioli. Blanda crème fraiche och majonnäs. (Använder du färdig majonnäs, så ta Hellman’s). Smaka av med lite dijonsenap, riven vitlök, några droppar citron och svartpeppar. Kanske aningen chilihetta eller några saltkorn.

Montera ihop din macka på ett sätt som du gillar. (Café-stilen brukar vara ägg i ett hörn, räkor i ett annat och majo i en hög i mitten. Själv gillar jag när allt är utspritt).

Ät & njut. Och ta vara på känslan. Det är minnen som det här du ska leva på under resten av året.

Ölandslimpa – saftigt bröd med dinkel eller ölandsvete

17 onsdag Jul 2024

Posted by in matbröd

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Under midsommarveckan hade vi besök av några kompisar från Öland. Kul att träffa dem, även om det blev några dagar med ganska mycket regn i en liten sommarstuga .

När de kom hade de med sig frukt och melon, kött till grillen – och två Ölandslimpor från ett lokalt bageri utanför Borgholm. Ett saftigt, halvgrovt bröd med lätt kryddning. Det var ett bröd där bagaren inte hade tappat sockerströaren i degen.

Gott, helt enkelt, och så långt från industribakad ”sirapslimpa” man kan komma.

Det måste jag testa, tänkte jag, och började leta på nätet. Funderade på om jag skulle ringa bageriet på Öland och fråga hur de gjorde, men jag avstod. Någon gräns får man ha.

Men på SR:s sajt hittade jag Karin Franssons Ölandslimpa, och hon borde väl veta. Mångårig, hyllad krögare på Hotell Borgholm.

Med receptet i ena handen och mitt egensinne i den andra följde jag nästan hennes recept. Resultatet ser du här nedan.

Det här behövs till 1 stort bröd:
Fördeg
2 dl kallt vatten
25 g (1/2 pkt) jäst
2 dl vetemjöl special

Deg
2,5 dl kallt vatten
1 msk honung
2 dl fullkorns dinkel eller ölandsvete
ca 6 dl vetemjöl special
(knappt) 1 msk salt
1/2 – 1 msk (stött) kummin – om du vill

Gör gärna så här:
Fördeg. Vispa vatten och jäst så jästen löser sig. Blanda ner mjölet. Täck fördegen och låt den stå 1 – 2 dygn.

Deg. Vispa vatten och honung så honungen löser sig i en stor bunke. Rör ner fördegen och mjölet. Rör/bearbeta degen en stund. Blanda ner salt och (om du vill) kummin som är lite krossad i en mortel. Degen ska bli som en boll som släpper fint från kanerna.

Låt degen jästa under bakduk till minst dubbel storlek, ca 2 – 3 timmar.

Ta upp degen på ett bakbord. Forma den till en boll (ska egentligen rundrivas). Lägg degen under en bakduk och låt den jäsa ca 45 minuter.

Ställ in en kopp vatten i ugnen och värm den till 250 grader. Stjälp upp degen på en plåt med bakpapper. Grädda i 10 minuter, dra ner värmen till 200 grader och grädda i ytterligare ca 30 minuter. Brödet är färdigt när det har fin färg och låter ihåligt när man knackar i brödets botten.

Låt brödet svalna på galler utan bakduk.

Jo, det var det där med att rundriva bröd. Jag har sett det på Youtube – och jag garanterar, jag fattade noll, nada, ingenting.

Men andra gången jag bakade det här brödet kom några kompisar som bor i skärgården (läs Hisingen) på besök. K visade mig hur man gör:

Men degskrapan föser man runt kanten av bröd in mot mitten, samtidigt som man håller emot med den andra handen. Till slut får man en ganska spänd boll = stora fina jäsbubblor i brödet.

När jag försökte gick det väl sådär. För det är nästan lika krångligt som på Youtubevideon.

Ölandsvete är en urvete-sort som har odlats i Sverige i många hundra år. Den försvann när det moderna jordbruket slog igenom på 1960-talet. Orsaken är ganska enkel. Ölandsvete ger ungefär 1/3 så stor skörd, som nyare och mer förädlade sorter.

Men den har högre proteininnehåll och är mer motståndskraftig mot torka och ogräs. I alla fall om man får tro farbror Google.

Ölandsvete är ett lantvete, alltså en mer ursprunglig sort. Den kommer från speltvete, även kallat dinkel – så mycket kan jag läsa mig till. Men hur Ölandsvete och dinkel är släkt, det vägrar sökmotorn att berätta för mig.

Det spelar kanske inte så stor roll. Bröd bakat på dinkel är gott, det gäller säkert även bröd av Ölandsvete. Och det är liksom det, som är det viktiga.