Kategoriarkiv: huvudrätt

Kartoffelauflauf – tysk gratäng med potatis, spenat & (rökt) skinka

29 söndag Dec 2024

Posted by in fläskkött, huvudrätt, vardagsmat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Det här är mat för dagar när vinden viner utanför dörren och snömodden blåser horisontellt över världen. Då kan man gå in, sätta på ugnen och trösta sig med en värmande gratäng, full av smak från ostsås, spenat och rökt skinka.

Det är också svinbra svinnmat. Lite broccoli eller brysselkål som ligger i kylen? Ta med det också. Eller vet du inte hur du ska bli av med julskinkan? Skär bort griljeringen och låt skinktärningar glida ner i gratängformen.

Men jag har aldrig fattat det där med tysk auflauf (gryta eller form) och tysk gratin (stavat på franska), så jag tog hjälp av Google och letade mig fram. På en tysk sajt fick jag en mycket tysk (!) förklaring. Den var ungefär 1 kilometer lång och full med villkor.

Om jag förstod rätt så är en gratin en gratäng där allt ligger i lager och en auflauf en gratäng där allt inte behöver ligga i lager.

Mycket klargörande.

Men det gör inget för den här gratängen blir faktiskt svingod.

Det här behövs till 3 personer:
600 g kokt potatis
2 schalottenlökar (eller 1 liten gul lök)
neutral olja eller smör
ca 200 g spenat
salt & svartpeppar
1 msk vetemjöl
2 dl crème fraiche (sorry alla med diet, den feta är godare)
2 dl mjölk
2 dl riven lagrad ost: herrgård, cheddar…
ca 75 g rökt skinka i tärningar

Servering
kanske wokade gröna bönor (haricots verts) eller en god sallad

Gör gärna så här:
Förberedelser. Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skiva potatisen. Riv osten. Skala och hacka löken.

Spenatsåsen. Fräs löken glansig i rejält med olja eller smör. I med spenaten och stek tills den fallit ihop och vätskan har förångats. Salta & peppra.

Strö över mjölet och rör så det fastnar på spenaten. Häll i crème fraiche och låt allt koka upp. Rör/vispa under tiden. Häll i mjölken, lite i taget och rör om så det inte blir klumpar. Koka ett par minuter. Stäng av värmen och rör ner hälften av osten.

Gratängen. Olja en ugnsfast form. Lägg den skivade potatisen i botten (salta & peppra ev lite), och skinkan över. Toppa med spenatsåsen. Strö över resten av osten.

Sätt in i ugnen tills gratängen har fin färg, ca 20 minuter.

Jag har ätit den här gratängen på enklare tyska matställen några gånger, och alltid undrat varför ingen tar maträtten till Sverige.

Så nu gör jag ett försök.

Och psst, studentkrogar. Det här är god, mättande mat med billiga råvaror. Kanske vore något att ta efter?

Lättlagad nyårsmeny – toast Skagen, linguine med musslor, samt citronsorbet & bubbel

26 torsdag Dec 2024

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, ost & efterrätt, pasta, smårätt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Det berättas att Tore Wretman, legendarisk svensk krögare, deltog i en segeltävling, men besättningen på båten var missmodig. Vinden hade mojnat och seglen slakade; båten rörde sig inte framåt med särskilt många knop.

”Jag måste pigga upp mannarna”, tänkte han och började leta efter mat. Förrådet var nästan tomt, men han hittade vitt bröd, olja och ägg. ”Kan bli en macka med majonnäs…”, Ombord fanns också räkor och ett par dillvippor.

Av de ingredienserna gjorde han rostade mackor med räkor i majonnäs. Besättningen åt och gillade maten. En ropade ”Du, vad är det här för rätt?”.

Tore Wretman tittade upp och såg att de sakta passerade Skagen, så han svarade ”Toast Skagen”.

Jag vet inte om historien är sann eller om det är en skröna, men jag gillar den – och jag gillar berättelsens sensmoral: Allt behöver inte vara så förbannat krångligt för att bli bra.

Just därför kommer här en nyårsmeny, som inte kräver att du parkerar i köket i fem dagar. Men ett råd: använd färdigkokta, frysta musslor. De smakar bra och är en riktigt lyckad genväg.

Toast Skagen – klassisk svensk förrätt, mycket mer klassiskt än så här blir det inte, för det var med rätter som den här som Tore Wretman blev berömd på 50- och 60 talen.

Huvudrätten blir en pasta. Men kan man verkligen äta det på nyårsafton, undrar du kanske. Jodå, det funkar, om det är bra pasta och en riktigt god sås, som i Linguine med räkor, musslor, vin & crème fraiche. Smakrikt med lyxiga vibbar.

Om du tycker det blir väl mycket med räkor både i förrätten och huvudrätten, så är Musselsoppa Moules marinières – lättaste receptet ett alternativ. Det är en fyllig soppa där vinet möter gräddig crème fraiche. Dessutom går det ungefär lika snabbt att fixa soppa som att steka falukorv till familjen. (Vill du snobba så kan göra som fransmännen när du äter – använd ett tomt musselskal som pincett och plocka ut musslorna ur skalen.)

På nyår ska det vara bubbel, i alla fall vid 12-slaget. Vill du ha mer mousserande vin, så häll det efterrätten! Citronsorbet & crémant – bubbel till efterrätt består av 1 – 2 kulor citronsorbet per person och så häller man bubbel över sorbeten. Det är så enkelt att ”laga” den efterrätten så till och med Homer Simpson klarar det.

Om du inte har ett skyhögt behov av att snobba (och bara dricker champagne, spretar med lillfingret och blinkar mot Carl Malmsten-soffan i vardagsrummet och Philippe Starck pressen i köket) så välj en bra spansk cava eller en fransk crémant, alltså ”champagne” gjort i andra distrikt.

Letar du efter bra crémant så kan det vara värt att kolla in hyllan med Clotilde Davenne (175 kronor, vitt, mousserande). Jag har inte druckit årets upplaga, men tidigare har det varit en bra crémant, och jag ser att vinjournalister skriver om vinet även i år.

Alf Tumble, den snobbige mannen som ockuperar DN:s vinspalt, sätter etiketten ”budget” på Clodilde Davenne. Själv får jag ställa mig på tå, och om jag har tur kanske jag når så högt att jag kan betala en nyårs-flaska.

Annars får jag nöja mig med en cava för dryga hundralappen. Det funkar också väldigt bra.

Julkalender lucka nr 15 – Janssons omelett

15 söndag Dec 2024

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Vi är inte riktigt överens om Janssons omelett här hemma. Själv tycker jag den är supergod – som en ”vanlig” Jansson men med omelettens mjuka krämighet. (Dessutom är den enklare och mer snabblagad).

Hustrun däremot, hon börjar ofta prata om något annat när jag närmar mig ämnet. Till exempel soltorkade tomater, chèvre eller andra goda ostar.den

Men förklaringen är lika enkel som självklar. Jag är förtjust i ansjovis, det är inte hustrun.

Dessutom är hon ostoman. Går fram som en slåttermaskin över alla ostar hon hittar, utom hushållsost.

Ibland köper vi två ostar här hemma, en till mig och en till hustrun. Man kan väl säga så här; jag behöver inte bekymra mig över att äta upp osten, för den tar slut ändå.

Men jag har kommit på ett knep för att få ha ”min” ost i fred; jag köper en bit kryddost. För den kryddade osten spelar i samma icke ätbara division som hushållsost, enligt hustrun.

Julkalender lucka nr 13 – all den goda julmaten

13 fredag Dec 2024

Posted by in buffé, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, nötkött, vegetariskt, vilt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

För en del år sedan bjöd min då 90-åriga mamma på julbord. Vi togs oss till en bättre restaurang i Göteborg, möttes av en sprakande brasa och en något förvånad hovmästare som fick en kram av den 90-åriga damen.

Men sedan sjönk hon ner i en rullstol. Hennes barnbarn (numera kallad 27-åringen) körde henne runt buffet-bordet. ”Jag ska ha lite av sillsalladen och lite av senapssillen. Så ska jag ha lax och skinka och grönkål…”. Hon pekade och barnbarnet fyllde tallriken. De tog vägen förbi det småvarma och tog lite Janssons frestelse och köttbullar och…

När de återkom var tallriken överfull av all julmat. Min mamma tittade förskräckt på den och sade ”Ska jag äta allt det där?”.

Just så kan man känna sig en julaftons eftermiddag. Och därför har vi sedan många år delat upp julbordet. På julafton äter vi fisk och de kalla rätterna. På juldagen blir det kött och grönsaksrätter.

Då får man en chans att orka äta upp all maten.

Julafton
Jag har gett upp det där med att grava lax och lägga in sill. Det finns faktiskt rätt mycket bra att köpa, men skulle du vara sugen så kan du söka recept här på ordet sill. Men något som inte finns inte i affärerna är Matjessill med dill. Det är en röra eller sallad på matjessill och gräddfil. Gott, tycker jag.

En av de saker vi gör varje år är paté, oftast Hemlagad paté – lättaste receptet, just för att den är så lättlagad. Man slipper mala lever och man slipper laga den i vattenbad. En rödlöksmarmelad är fantastisk till patén

Julbordets signaturrätt är ändå julskinkan. Den ska stå där mitt på bordet och tala om att idag är det julafton. Om du ska tillaga den själv, välj gärna vinkokt skinka och koka den i vin och äppeljuice. Då får den en fylligare smak, dessutom får du en fantastisk buljong att använda i grytor.

Till skinkan äter man grönkål, julens vegetariska höjdpunkt om du frågar mig. Fyllig, smakrik och aningen sträv i smaken. Vanligast är Gräddkokt grönkål, lite sådär som den halländska traditionen bjuder. Vill du variera de gröna bladen så blanda ost, grönkål och valnötter till fyllning i Grönkålspaj med valnötter.

Janssons frestelse är en av de saker jag längtar efter. Kanske för att jag bara äter det en gång om året, och det är på julafton. En bubblare på janssons-fronten är Janssons omelett – som en frestelse men med krämiga ägg. Där steker man potatis, lök och ansjovis. Blandar ner äggen och gör en omelett med krämig ovansida.

Juldagen
Ingen jul utan köttbullar, det gäller här hemma också. Därför trillar vi en större mängd med de trinda bollarna. Har vi viltkött använder vi det, annars går det faktiskt lika bra med nötfärs – om vill blandar man i fläskfärs för att få lite fetare bollar som håller ihop. I receptet Älgköttbullar med vitlök och timjan & med fläskfärs finns två olika varianter som man kan utgå ifrån.

Vad det gäller revbensspjäll så har vi testat några olika recept under åren. Har du tillgång till vildsvin så gör gärna Revbensspjäll av vildsvin – smakrikt, kryddigt & gott. Skulle det stå en slatt rom hemma, så kan du använda den till Tunna revben med rom-glaze. Receptet har jag inte hittat på själv, men det är gott ändå…

Idén att använda apelsin som smaksättare har jag dock hittat på. Det finns i Revbensspjäll med honung & apelsinglaze.

Men även familjens vegetarianer måste ha något att äta. Då ligger Vegosliders – eller vegetariska julfrikadeller bra till.

Kanske gör jag också Rolands frestelse med fetaost istället för den vanliga ansjovisen. Får jag feeling blir det en kruka med champinjon & valnötspastej. Men det är bara om jag orkar.

Men även de köttätande karnivorerna behöver något växtbaserat till all skinka och köttbullar. Testa Apelsinmarinerade morötter, det är överraskande gott. Det gäller också Ljummen sallad med svartkål, apelsin & granatäpple.

Skulle behovet av vegomat vara stort, så sitter det bra med en linspaté. Örtkryddad paté med linser & morötter, rosmarin-crème fraiche är ett alternativ. Linspaté med morötter, franska örter & spenat-creme fraiche är ett annat gott alternativ.

Till sist
Du kan naturligtvis gå all in och göra varje kommatecken av den här maten eller Allt om Mat:s eller DN:s. Men varför göra livet till en plåga dagarna inför jul?

Julhelgen går väl ändå ut på att ta det lugnt, umgås med familjen och sippa på ett mugg glögg eller vin chaud.

Ja, och stoppa något gott i munnen.

Oxpojtjie – smakrik oxgryta från Sydafrika

26 tisdag Nov 2024

Posted by in gryta, huvudrätt, mat, nötkött

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Pojtje är pojke på afrikaans, berättar farbror Google för mig. Oxpojtje är alltså pojken som har hand om oxarna.

Och legenden om den här grytan säger att det här var herdepojkens mat. Han gjorde i ordning grytan på morgonen, fyllde den med kött, potatis och grönsaker. Tände elden, och när han kom tillbaka efter dagens arbete var grytan färdig.

Men det finns nog ungefär lika många varianter på grytan som det finns matlagare i Sydafrika. När jag letar runt efter olika recept hittar jag hur många varianter som helst: med vin och utan vin, med örtkryddor och utan, med kikärtor och utan.

Ja, så där håller det på. Men en sak har de alla gemensamt; de innehåller oxsvans. Det gör inte min gryta. Orsaken är lika enkel som prosaisk – jag hittade ingen oxsvans i de relativt välsorterade butiker jag besökte så det fick bli högrev istället.

Nu gör inte det så mycket för det blir en härlig gryta. Under tiden den puttrar på spisen så sprider den dofter av kanel och julkryddor, och när den är färdig så får man en gryta fylld med komplexa smaker.

Men utrusta dig med lite tålamod. En nötgryta behöver koka 2 – 3 timmar för att bli riktigt mör.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
800 g högrev
2 lökar, gula eller röda
olja eller smör
salt & svartpeppar
1 msk malen kardemumma
1 tsk malen koriander
2 msk tomatpuré
1 kanelstång
4 lagerblad
4 vitlöksklyftor
1,5 dl rött vin (om du vill)
ca 1 l oxbuljong, vatten + tärning/fond
6 – 8 smålökar, schalottenlök eller steklök
600 g potatis
4 morötter
3 dl kikärtor, kokta av dig eller 1 burk färdiga
1 liten slatt vin eller ett par droppar vinäger för att höja syran (om du vill)

Gör gärna så här:
Skala och hacka lökarna. Skär köttet i grytbitar.

Bryn köttet i omgångar i en stekpanna. Salta & peppra. Fräs löken glansig i en riktigt stor gryta. Krydda med salt, peppar, kardemumma & koriander. Tryck i tomatpuré och fräs en stund till.

Lägg köttet i lökgrytan. Vispa ur stekpannan med lite vatten och låt det följa med ner i grytan. Häll i vin och buljong, och låt allt koka upp. Ta ev bort det skum som kan bildas. Riv ner vitlöken och lägg i lagerbladen.

Låt grytan koka i riktigt länge. Testa om köttet är mört efter sådär 2 timmar.

Om du är nöjd med köttet skalar du smålökarna och potatisen. Skär potatisen i mindre bitar eller båtar. Lägg ner potatis och lök och låt koka i ca 5 – 10 minuter.

Skala morötterna och skär i små tärningar. Lägg dem och sköljda kikärtor i grytan och koka tills allt är klar, ca 10 – 15 minuter.

Smaka av grytan. Kanske några droppar vinäger eller vin för att göra den fräschare?

Jag snubblade över en kul kokbok ”Med smak av Sydafrika”, skriven av Jesper Aspegren. Den är sådär 30 år gammal och skildrar den sydafrikanska gryningen efter apartheid.

Mest handlar den såklart om mat. Där finns mat från det asiatiskt influerade Cape Malay-köket, men också mat från helt andra kulturer.

Naturligtvis hittade jag spännande recept i boken, ett var den här oxsvansgrytan. Men bokens recept skiljer sig en hel del från mitt. Framför allt vägrar jag bokens tillbehör: ett mos gjort på kokt pumpa och jordnötssmör.

Har du ätit ett sånt mos får du gärna höra av dig. Men till dess vägrar jag den udda blandningen.

Fina fisken – hälleflundra, blomkålscrème & picklad rödlök

20 onsdag Nov 2024

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Ibland blir man riktigt, riktigt nöjd med sin matlagning. Så var det i helgen när vi stekte hälleflundrakotletter och åt dem med blomkålscrème, picklad rödlök och smält smör.

Den mjälla fisken trivdes ihop med smält smör. Den lena blomkålscrème bröt fint mot sötsyrlig picklad rödlök. Och så ett par droppar citron för att pigga upp fisken.

Jag var nöjd, mina smaklökar lyckliga och hustrun mumsade glatt på andra sidan bordet. Inte en endaste liten smula blev över.

Nu tog jag nog i. Det blev faktiskt en liten potatis över.

Det här behövs till 3 personer:
750 g hälleflundrakotletter eller 600 g hälleflundrafilé
drygt 1 tsk salt
vitpeppar
olivolja & smör till stekning

picklad rödlök, se recept

blomkålscrème
400 g blomkål
1 dryg dl crème fraiche
1 dl stark vegetarisk buljong, vatten + fond/tärning
salt & peppar

ca 75 g smör

Servering
kokt potatis, plockad dill och citronklyftor

Gör gärna så här:
Salta fisken på bägge sidor och dra några varv med vitpepparkvarnen. Låt fisken ligga och dra till sig saltet under tiden det andra blir klart.

Sätt på potatisen, blocka dillen och pickla rödlöken om det inte är gjort tidigare.

Blomkålscrème. Dela blomkålen i mindre bitar. Koka den riktigt mjuk i crème fraiche och stark buljong. Tar kanske 20 minuter. Mixa den slät, och smaka av med salt & peppar.

Fisken. Värm en stekpanna (eller två så går det snabbare) på medelvärme. Ha i olja och smör. Stek ca 3 minuter på en sida. Vänd och stek 3 minuter till. (Tiderna gäller för inte alltför tjocka fiskkotletter).

Smöret. Värm så det smälter i kastrull eller mikron.

Hälleflundra är inte billigt, inte ens i Göteborg. Men vi köpte de här hälleflundrakotletterna för 160 kronor kilot. Det är ungefär vad man får betala på Ica för misshandlad torskfilé som frusits in i ett fiskblock.

Man kan väl säga så här. Jag föredrar den färska plattfisken alla dagar i veckan – 52 veckor om året – framför det frysta fiskblocket. Den blir faktiskt förbannat god.

Veckomeny – Medelhavskost för en vegetarisk höstvecka nr 68

17 söndag Nov 2024

Posted by in huvudrätt, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Optimisten och Pessimisten står och pratar. Allt omkring dem ser mörkt ut så Pessimisten säger: ”Nu kan det inte bli värre”.

”Jodå, det kan visst det!” säger Optimisten.

Det är ungefär så man känner sig just nu. Putin slänger bomber i huvudet på ukrainare, och Israels vilja att förstöra sina grannländer verkar inte ha något slut.

I USA har en allt trumpnare och alltmer hämndlysten pensionär valts till president. Och galningen Javier Milei tar Argentina ut ur klimattoppmötet, eftersom klimatkrisen är en ”socialistisk lögn”.

Det enda man vill göra är att krypa ner i sängen och dra något gammalt över sig.

Men innan du gör det. Kolla lite på alla de saker som faktiskt händer. Borgmästaravtalet som sporrar kommuner att bli klimatsmarta. Allmännyttan som kraftigt sänker sina klimatutsläpp och monterar upp solpaneler på alla hyreshus. Nya tekniklösningar som växer fram.

Ja, och så kan du göra något själv. Äta vegetarisk och klimatsmart mat, till exempel.

Här nedan ser du några exempel på goda och förhållandevis klimatsmarta maträtter.

Måndag: Borsjtj – rysk och ukrainsk rödbetssoppa
Två och ett halvt år av Putins vidriga krig i Ukraina. Ändå tillhör länderna samma kultur-sfär – och bägge gör anspråk på upphovet till denna smakliga soppa.

Tisdag: Fettuccine med mustig sås på champinjoner & tomat
Det är inte klokt vad mycket smak man kan klämma fram ur enkla råvaror som champinjoner och tomater. Men koka såsen länge, det är då den blir god.

Onsdag: Ugnsomelett med potatis, feta & spenat
Ugnsomelett är en vardagsräddare här hemma. Det blir gott med feta och spenat, men man kan ta lite av vad man har i kylen: bacon, rester, tomater…

Torsdag: Pasta alla Norma med aubergine, basilika & fetaost
Aubergine är den följsammaste av grönsaker. Här får den hänga med basilika i denna sicilianska rätt. Men jag har fuskat lite – feta kommer inte från Sicilien.

Fredag: Quesadilla med (vego)färs, majs & paprika
Trött på de fredagstacos som familjen kräver? Då har jag ett anspråkslöst förslag: variera skalen lite och gratinera quesadilla.

Lördag: Grönkålspaj med valnötter
Snart är det jul och då åker grönkålen fram i svenska kök. Men resten av året då? Grönkål är gott, så tjuvstarta gärna med den här pajen.

Söndag: Allt i en långpanna – klyftpotatis, grönsaker & fetaostsås
Det här är lat matlagning på riktigt. Sätt på ugnen, skala och dela grönsaker. Sedan är det bara att lägga in dem i ugnen varefter.

Här hittar du fler Veckomenyer med Medelhavskost.

Provençalsk omelett med grönsaker & tomater

14 torsdag Nov 2024

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Den här provençalska omeletten är mild som en smekning på kinden. Faktiskt så påminner den om något din mormor (eller mormorsmor) kunde ha bjudit dig på – om hon använt mer grönsaker och örtkryddor.

För oss blev det här en värmande novembermiddag, men omeletten funkar minst lika bra som lunchrätt.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
6 ägg
3 msk vatten
drygt 1/2 tsk salt, svartpeppar

1 liten aubergine
olivolja
3 schalottenlökar
1 röd paprika
3 nävar små goda tomater
salt (gärna örtsalt) & svartpeppar
1 tsk torkad timjan

Severing
Ett gott bröd och sallad, kanske kokt potatis

Gör gärna så här:
Skär auberginen i små tärningar. Salta och låt den stå medan det andra förbereds.

Skala och hacka löken. Dela, kärna ur och skär paprikan i små bitar. Halvera tomaterna (eller skär dem i kvartar). Knäck äggen i en bunke. Salta och peppra, ha i vatten och vispa lätt.

Skölj eller torka av auberginen. Stek den på knappt medelvärme i en stor stekpanna med olja. Rör ofta. Och kom ihåg att här pratar vi slow food, det tar så där en 15 minuter att få den genomlagad. Lägg i lök och paprika när auberginen har stekt i ca 10 minuter. Lägg i tomaterna på slutet. Strö över örtkryddor. Salta & peppra, men var försiktig med saltet – auberginen kan vara rejält salt.

Häll på äggsmeten och stek someletten. Lyft försiktigt med en gaffel så äggsmeten kan rinna ner till botten. När botten är fast, men ytan rinnande – sänk då värmen och lägg på ett lock och stek omeletten tills den blir som du vill hade.

Jag vänder inte mina omeletter och steker dem på andra sidan. Det brukar bara resultera i en massa omelett på spisen och en svärande man med vit mustasch och grått hår.

Men med ett lock funkar det bra att bara steka dem på en sida. Skulle dina gäster klaga på att den inte är tillräckligt lagad på ovansidan, så vet jag vad du kan svara: ”Franska omeletter ska vara löst krämiga på ovansidan”.

Pasta alla Norma med aubergine, basilika & fetaost

06 onsdag Nov 2024

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Hustrun är ingen aubergine-älskare, men hon är en ostoman. Spelar ingen roll om det är gorgonzola eller herrgård, feta eller Danbo. Hon gillar allt. Bara det inte är hushållsost.

Så hur gör man då för att sälja in en pastasås med tomat och aubergine till henne? Betonar osten, så klart!

Ungefär så här:

”Jag tänkte göra pasta Norma, tomatsås med aubergine”.

Bekymmersrynka i hustruns panna.

”Ja alltså, man blandar i fetaost och så kan man strö över parmesan.”

Bekymmersrynkan slätas ut, ersätts av ett försiktigt leende.

Det här behövs till 2 personer:
1 liten aubergine
olivolja
salt (gärna örtsalt) & svartpeppar
1 gul lök
1 msk tomatpuré
3 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
100 g feta
2 – 3 msk strimlad basilika
ev lite spad från pastakoket

pasta av en sort du gillar, och kanske lite parmesan

Gör gärna så här:
Skär auberginen i sockerbitsstora tärningar. Lägg på ett fat och salta ordentligt. Blanda runt och låt stå under tiden du sätter igång tomatsåsen.

Skala vitlöken och finhacka den. Skala och hacka löken. Fräs den glansig i olja. Tryck i tomatpuré och fräs lite till. Salta försiktigt (aubergine och feta är salt!) och vrid över peppar. Häll i tomater och vatten, skrapa ner vitlök. Låt tomatsåsen stå och småkoka i 20 – 30 minuter.

Skölj och torka av auberginetärningarna. Stek dem färdiga i olja på ganska försiktig värme, vänd ofta – då går det inte åt så mycket olja, men det tar tid, ca 15 – 20 minuter. Låt tärningarna rinna av på hushållspapper. Lägg dem i tomatsåsen och koka den ett par minuter.

Koka pastan. Häll av, men spara lite av pastavattnet. Blanda pasta och tomatsås. Smula ner feta och strö över basilika, häll i lite pastavatten om det ser torrt ut. Vänd runt och låt allt bli varmt.

Smaka. Kanske lite mer salt, trots allt? Eller lite riven parmesan?

Pasta alla Norma är en siciliansk rätt (i alla fall om man kan lita på farbror Wikipedia), speciellt från Catania. Den skapades för att hylla kompositören Vincenzo Bellini, som skrivit musiken till operan Norma.

Det påstås att en italiensk författare utropade ”Det här är verkligen Norma” (i betydelsen superbra) när han smakade på rätten.

Hur gick det då med hustrun, utropade hon ”Norma!” när hon åt?

Nja, inte riktigt. Men hon pratade lite om operan. Och försäkrade att det var gott. Riktigt gott. Trots auberginen.

Ska kanske lägga till en sak: Egentligen ska det vara kort pasta, typ penne, till den här såsen, och så ska osten vara lagrad ricotta. Men eftersom närmaste butik med den lagrade osten ligger ungefär 300 mil bort, så fick det bli feta istället. Gott det också.

Omelette lyonaise – omelett med lök, bacon & krutonger

30 onsdag Okt 2024

Posted by in fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Ibland står man där i köket i flera timmar. Man blir svettig i pannan, och smakskeden går som en skyttel mellan grytan och munnen. Men när man sedan äter tänker man ”det här var väl sådär gott”.

Omelette lyonaise är raka motsatsen. Den är enkel och ganska snabb, och när man sitter till bords så börjar smaklökarna småjubla. De hittar sötma från löken och sälta från bacon som bryter fint mot den lena omeletten. På toppen finns knapriga brödkrutonger och kryddighet från örter.

Det blir faktiskt förbannat gott.

Det här behövs till 2 personer:
5 ägg
3 msk vatten
knappt 1/2 tsk salt
peppar, svart- eller vit-
smör & olivolja
6 – 7 schalottenlökar
1 pkt (140 g) tärnad bacon
2 skivor ljust (surdegs)bröd

Sallad
1/3 huvud romansallad
2 nävar små, goda tomater
2 msk olja
1 msk vit balsamvinäger
1 tsk dijonsenap
salt & svartpeppar efter smak

örtkryddor att strö över: timjan, oregano eller mejram

Gör gärna så här:
Knäck äggen och vispa dem lätt med vatten, salt och peppar. Skär brödet i sockerbitsstora bitar. Skala och hacka löken.

Sallad. Strimla salladen skär tomaterna i mindre bitar. Lägg allt på ett fat och toppa gärna med örtkryddor. Blanda olja, vinäger och senap till vinägrett.

Omelett. Sätt en stekpanna med olja och smör på spisen. Stek löken på ganska svag värme till den är genomlagad (det tar en liten stund). Häll i omelettsmeten och stek till omeletten har en fast botten (lyft lite med en gaffel på omeletten så äggblandningen kan rinna ner). Lägg på ett lock, sänk värmen och låt omeletten bli genomlagad, men med krämig ovansida.

Lägg bacon i en kall stekpanna eller tjockbottnad gryta. Skruva på värmen och stek utan extra fett till bacon är knaprigt. Ta upp bacon och låt det rinna av på hushållspapper. Stek brödkrutongerna knapriga i baconfettet.

Lägg krutonger och bacon på omeletten. Toppa med plockad örtkrydda.

Omelette lyonaise betyder oftast en lökomelett. Varianten med bacon och krutonger hittade jag i Fransk bistro av Maria Zihammou. Det är en klart trevlig liten kokbok, finns på Bokbörsen för 109 kronor.