Kategoriarkiv: fransk mat

Veckomeny – Medelhavskost för en kall vintervecka nr 75

01 söndag Feb 2026

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, gryta, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , , , ,

Vad kallt det har varit den senaste tiden! Men så har också januari har varit den kallaste månaden på 10 år, säger SMHI. Och det känns, i alla fall här i Göteborg.

I går kväll när jag var ute med Bamse, sockerspanieln, så stod det som vanligt -2 grader på SMHI-appen. Det lät ju rätt okej, ända tills man kollade vidare. Då stod det ”känns som -9 grader”.

Det blev en rätt kort promenad runt radhusträdgården för mig och hunden.

Sådana kvällar finns bara en sak att göra. Laga något varmt och värmande. Gärna en soppa eller gryta. Eller något i ugnen – då värms köket upp och de goda dofterna sprider sig.

Kika gärna på förslagen här nedanför, och fixa till något värmande hemma i ditt kök.

Men kom ihåg – om tre månader är det månaden maj med vår, sol och värme. Kanske läge att börja med shorts då?

Måndag: Potatissoppa med ursprung från Kanarieöarna
Värmande soppa var det. Den här soppan är full med smaker till liten peng. Hade jag varit bilhandlare så hade jag sagt att man får mycket soppa för pengarna.

Tisdag: Tikka masala – fyllig indisk gryta med quorn eller kyckling
Fyllig gryta med varma – inte heta – smaker av spiskummin, paprika och garam masala. En bilhandlare hade sagt att man får mycket smak för pengarna.

Onsdag: Sej som i Provence – lieu noir provençale
Det här är först en tomatsås som får sjuda på spisen. Sedan stoppar man ner sej, som i alla fall i Göteborg ofta säljs till bra pris. Mycket fisk för pengarna, kanske.

Torsdag: Soupe au poulet – värmande kycklingsoppa
Milda, fina smaker som ändå får kropp och fyllighet av vitlök och örtkryddor. Det är en soppa som gör mig på gott humör. Och bilhandlaren… Äh, nu skiter vi i de som kränger bilar.

Fredag: Lyxig hällefilé med vitvinssås & wokade sugersnaps
Hällefilé är en vansinnigt god plattfisk. Lite som hälleflundra, men billigare. Med en vitvinssås som fått koka länge på spisen har du en gourmet-middag som inte ens är krånglig.

Lördag: Ugnsstekta kycklingben med sydfranska smaker
Kyckling kan vara svår att variera, tycker jag. Här får kycklingbenen bo en stund i ugnen med provencalska grönsaker som tomat, oliver och paprika. Gott så.

Söndag: Enkel pizza med spenat, vitlök & fetaost
Pizza är ingen självklar val om man ska äta medelhavskost, men man behöver inte dränka pizzan i ost. Och välj den långjästa nästan-napolitanska pizzabottnen. Riktigt, riktigt god.

Här hittar du fler veckomenyer med medelhavskost.

Fransk levain – bakat med dinkel & bara lite jäst

03 lördag Jan 2026

Posted by in fransk mat, matbröd

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

En kompis blev imponerad av det här brödbaket: ”Vilket tålamod du har. Baka i tre dagar!”

Men han har fel. Det här brödet kräver inte tålamod, bara lathet – för dag 1 och 2 ”bakar” man i ungefär 5 minuter per dag. Resten av tiden kan man jobba eller gå på bio eller läsa en bok – eller, hemska tanke, städa.

Själv tycker jag det är lite coolt. Man tar bara 1 tesked jäst, och när man har latat sig i tre dagar stå man där i köket och plockar ut två fullmatade bröd ur ugnen.

Det här behövs till bröd:
Dag 1 (surdegsgrund, ”maman”)
1 dl kallt vatten
1 tsk honung
1 tsk jäst
1,25 dl fullkorns dinkelmjöl, helst finmalet

Dag 2 (fördeg)
surdegsgrunden från dagen innan
1 dl kallt vatten
2,5 dl fullkorns dinkelmjöl, helst finmalet

Dag 3 (deg)
5 dl kallt vatten
3 dl fullkorns dinkelmjöl, helst finmalet
8 dl vetemjöl special
1 msk (havs)salt

Gör gärna så här:
Dag 1 (surdegsgrund, ”maman”). Vispa ner honung och jäst i vattnet. Blanda med mjöl. Plasta (eller lägg på ett lock) och låt den jäsa i 24 – 36 timmar.

Dag 2 (fördeg). Blanda surdegsgrunden med vatten. Blanda ner mjöl och rör till en lös deg. Plasta (eller lock) och låt jäsa i ca 12 timmar.

Dag 3 (degen). Blanda fördegen med vatten. Rör ner mjölet, lite i taget. Ha i saltet på slutet och bearbeta till en deg som släpper fint från kanterna. Låt degen jäsa så där en 3 – 5 timmar.

Ta upp degen på ett väl mjölat bakbord eller bänk. Se till att ha mjöl på händerna så går det att hantera den lösa degen.

Dela degen i två delar med riktigt vass kniv. Dra försiktigt ut varje deg åt sidorna och vik in en tredjedel från varje sida mot mitten. Snurra degen ett kvarts varv och gör på samma sätt. Strö över lite mjöl.

Strö även mjöl på två bakhanddukar och lägg en deg på varje. Vik ihop handdukarna runt degarna och ställ in i kylskåp. Låt dem jäsa i 12 – 24 timmar.

Dag 3 eller 4 (bakning). Sätt ugnen på 250 grader och sätt in en mugg med vatten. Ta fram degarna ur kylen och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Snöa vetemjöl över degarna (går lättast om man fyller en te-sil och skakar den). Skär ett par snitt i varje deg och sätt in plåten i ugnen. Efter 10 minuter: sänk värmen till 200 grader och grädda ytterligare ca 25 minuter tills bröden är klara, det vill säga har fin färg och låter ihåliga när man knackar dem i botten.

Låt bröden svalna på galler utan handduk.

Nyårsmeny med gratinerad chèvre, torskrygg & bubbel till dessert

27 lördag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , , , , , ,

Vilken skillnad det är att handla inför jul jämfört med nyår. Julhandeln, det är riv och slit och så ska det vara en skinka och två flaskor glögg och – helvete – jag måste ju hitta en affär som har ansjovis så det blir en Jansson.

Nyår, det är finsmakarnas högtid. Då smakar man på osten och värderar om det ska bli Stilton eller Saint Agur till ostbrickan. Då står man med veckad panna och funderar på om Côtes du Rhône blir bra till den marinerade köttbiten.

Och så ska det vara. En högtid där maten – inte traditionen – står i fokus.

För många år sedan lagade vi nyårsmaten tillsammans. Först träffades man i mellandagarna och planerade menyn, sedan handlades det, och när solen försvann ner i Västerhavet på nyårsafton gick man loss i köket.

Det var kul. Det var trångt. Det var svettigt.

Men 9 – 10 personer som ska göra allt tillsammans… Det gick inte så särskilt fort, så ibland fick vi äta efterrätten efter tolv-slaget.

Det jag försöker säga är: det ska vara kul med maten. Inget show-off, inget ”dyrast vinner”. Utan god mat och gott umgänge.

Nyårsmiddag börjar gärna med något att dricka och något att tugga på. Ibland räcker det med lite nötter och oliver. Kanske ”grissini-pinnar” där man smetar på lite vitlöksost på toppen och virar runt en liten skiva parmaskinka. Andra gånger vill man jobba lite mer, då kanske det är läge för snittar & kex – med chèvre & parmachips

Om man gratinerar chèvren och varmtorkar skinkan får man ett helt annat resultat. Fyllig ost och knaprig skinka funkar jättebra med färska fikon och en mustig, tjock sås på balsamvinäger. Gratinerad chèvre med serranoskinka, fikon & balsamicoreduktion blir… Just det, gott.

Torskrygg är en fantastisk bit fisk. Tyvärr är den inte helt gratis, ibland får jag för mig att fiskhandlare leker stora stygga vargen och höjer priset inför nyår. Då finns två bra alternativ. Köp fryst torskrygg, eller ännu hellre köp annan fiskrygg. Här i Göteborg säljs ofta sejrygg till bra pris – och det är ett väldigt gott alternativ. Men oavsett vad du väljer, testa gärna den här räksåsen gjord från grunden med räkskalen. Torskrygg med räksås & mandelpotatismos.

Om du inte redan fått nog av fikon, kan man använde dem i den här kompotten. Tillsammans med lagrad, schweizisk ost blir fikonkompott med Appenzeller & Gruyère en underbar osträtt.

Jag tycker egentligen att middagen kan stanna efter osten, men eftersom så många människor kräver en riktig efterrätt, så kommer här citronsorbet & Crémant – bubbel till efterrätt. Oslagbart enkelt och väldigt festligt. Man skedar upp en kula citronsorbet och så häller man på bubbel. Klart!

Gott nytt 2026!

Fastan VII: brandade – supergod fransk fiskgratäng

20 lördag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

När det är jul tycker en del att man ska äta lutfisk. Jag har aldrig förstått varför. En dallrande bit fisk med en sås som nästan inte smakar någonting – hur gott är det egentligen?

Då äter jag hellre en brandade, alltså en fransk fiskgratäng med potatismos. Lite som en fisherman’s pie som hoppat över Kanalen och kryddats med örtkryddor och aningen vitlök.

Smaken är mild, men fyllig – och värmande på det där sättet som behövs på hösten och vintern.

Men lutfisk och brandade har mer gemensamt än man kan tro. Bägge görs på klippfisk, alltså torkad fisk. Arterna som används är torsk eller annan mager fisk med vitt kött.

Lutfisk blir det när man lägger den torkade och saltade fisken först i lut och sedan vattnar ur den. Visste du förresten att dåligt urvattnad lutfisk krymper ihop under tillagningen. Har man otur kan den krympa så mycket att det endast blir spad kvar.

Brandade gör man på kabeljo, alltså torkad och saltad torsk. Även här vattnar man ur fisken, men hoppar över det där med lut.

Själv lagar jag brandade på fisk som jag rimmar själv, alltså saltar. Det funkar alldeles utmärkt det också – och så slipper man åka hela stan runt i jakt på en fiskhandlare som skulle kunna ha torkad kabeljo.

Fastan III: strömming & pesto – husman med smak från Medelhavet

16 tisdag Dec 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Under medeltiden så åt man ungefär lika mycket kött som vi gör nu, i alla fall om man tillhörde de välbärgade. Men fiskkonsumtionen var mångdubbelt högre.

Det är inte så konstigt när minst 3 dagar i veckan, plus tiden för jul och påsk var fastedagar – alltså dagar när man åt fisk, men inte kött.

Sannolikt satt man för 1000 år sedan och skar upp den stekta strömmingen, på samma sätt som du och jag gör när vi äter strömming med pesto – husman med smak från Medelhavet. Men gaffel hade de nog inte, kanske tog de hjälp av händerna för att transportera fisken till munnen. Och pesto åt de säkert inte, för basilika växte inte i Sverige.

Det är lite konstigt med örtkryddor, munkarna tog med sig kryddorna när de lämnade kontinentaleuropa för att bege sig till landet i norr och anlägga kloster – och seden att odla timjan och mejram verkar ha överlevt. De örterna används ju traditionellt i ärtsoppa.

Men varför kryddade man inte biffar och grytor med örtkryddorna? Den som har en bra teori får gärna skriva ett svar i kommentarsfältet.

I helgen gjorde vi nästan alla den goda julmaten

15 måndag Dec 2025

Posted by in buffé, fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, nötkött, smårätt, tillbehör, vilt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , , ,

I helgen var det dags. En kompis kom över och så satte vi igång i köket. Hustrun trillade köttbullar, kompisen blandade smet och jag fixade med paté och brysselkål .

Efter några timmar – och drivor av disk – kunde vi sätta oss och njuta av arbetet. Det blev köttbullar och paté, gratinerad brysselkål och potatismos till middag.

Och joodå, vi blev nästan lika mätta som på julafton.

För det var det där med mättnad, som jag tänkte prata om. Sedan 25 år tillbaka har vi en meny som funkar väldigt bra för oss. Fisk och kall mat på julafton, kött på juldagen.

Det gör att man klarar av julklappsutdelningen utan att somna i soffan.

Julafton
Första rundan består av kallrökt lax, ägg med majonnäs och kaviar. Därefter blir det matjessill med dill som jag gör själv. De andra sillarna köper jag färdiga – och saknar ingenting utom kanske currysill.

Naturligtvis står skinkan mitt på bordet, annars blir det ingen riktig jul. Men jag gör gärna vinkokt skinka som smakar mer och ger en supergod buljong. Granne med skinkan finns hemlagad paté – lättaste receptet, gräddkokt grönkål och parmesangratinerad brysselkål. Men också en bytta med rödlöksmarmelad som är fantastisk till patén.

Varmrätterna kan verka lite ovanliga – ugnsstekt lax och janssons omelett – men laxen finns där eftersom alla i familjen inte är så förtjusta i mer traditionell julmat. Och jansson omelett är en krämigare och lite mildare jansson, helt i min smak.

Efterrätt brukar vi inte kunna få ner, däremot lite ost och frukt.

Juldagen
Dagen efter är det dags för den lite tyngre, köttigare delen av julbordet. Skinka och paté får hänga med, liksom grönkål och brysselkål.

Därefter blir det viltköttbullar, prinskorv och revbensspjäll av vildsvin. Till det en sallad med svartkål, apelsin & valnötter.

Här får nog potatismos ersätta den kokta potatisen. Den mosade potatisen gör sig bra till kött men inte till julaftonssillen.

Drycken blir mumma, alltså porter och pilsner blandat med lite portvin och bara en aning kardemummakryddad gin.

Om vi orkar så gör vi en fruktig efterrätt, kanske mangosorbet med glass eller risgrynsgröt.

Den som ännu inte har fått nog av julmat kan söka på etiketten jul, eller använda sökfunktionen längst upp till höger. Men man måste inte göra allt, man ska ta igen sig också!

Fastan: Bürebrot II – smakrikt lantbröd med rötterna i Alsace

15 måndag Dec 2025

Posted by in fransk mat, matbröd

≈ 1 kommentar

Etiketter

,

Man lever inte bara av fisk när man fastar. Man lever av bröd också.

Och brödbakning är något av det mest tacksamma man kan ge sig på. Dels är det kul när man ser bröden växa fram, men så tycker människor att man är så duktig.

”Va’, har du bakat?!” säger de förvånat.

Det är en förvåning som inte gäller när man lagat mat. Tänk dig att du bjuder hem några kompisar – och när du ställer fram grytorna i bordet, så säger de förtjust:

”Nämen. Har du lagat mat?!”

Den här gången har jag bakat! bürebrot – eller pain paysan, om du vill hålla dig till franska. Det är inte första gången, för 10 år sedan gjorde jag en annan variant på det alsassiska bondbrödet.

Skillnaden är att det nu fick jäsa längre, och att jag bytte ut graham mot dinkel. Bägge sakerna bidrar till mer smak, och – tror jag – ett nyttigare bröd.

Smakrikt och lättgillat är det i alla fall. Som gjort för en frukost i november, du vet den månad när man verkligen behöver piggas upp.

Men det funkar bra även i december-fastan. Jag lovar.

Det här behövs till 2 bröd:
Dag 1 (fördegen)
2 dl kallt vatten
25 g jäst, 1/2 pkt
2 dl vetemjöl special

Dag 2
fördegen från dagen innan
5,5 dl kallt vatten
3 dl rågmjöl, gärna finmalet fullkornsmjöl
2 dl dinkel (eller graham), gärna finmalet fullkornsmjöl
ev 1 – 2 msk olivolja
10 dl vetemjöl special
(knappt) 1 msk salt

Gör gärna så här:
Dag 1: Vispa ihop kall vatten och jäst. Rör ner mjölet så allt blir som filmjölk ungefär. Plasta och låt stå till nästa dag.

Dag 2. Häll ner kallt vatten och fördegen från dagen innan i en stor bunke. Häll i mjölet lite i taget och saltet mot slutet. Börja med råg och dinkel. Rör/bearbeta degen med en träsked/trägaffel till det är en smidig deg som släpper från kanterna och inte är alltför kletig.

Låt degen jäsa under en bakduk i 3 timmar.

Stjälp upp degen på en väl mjölad skiva/bakbord. Ta mjöl på händerna, dela degen och forma två bröd. Om du är superexpert så kan rundriva bröden, annars räcker det bra att fösa ihop dem till två bröd. Men knåda dem inte – då trycker man ut bubblorna från jäsningen. Lägg dem på en bakplåt med bakplåtspapper. Låt jäsa i 30 minuter under bakduk.

Värm ugnen till 250 grader. Sätt in en skål med vatten längst ner i ugnen.

Skjut in bröden i ugnen. Grädda först i 10 minuter på 250 graders värme. Sänk värmen till 200 grader och grädda färdigt, ca 20 – 25 minuter till. Bröden är färdiga när de har bra färg och det låter ihåligt när man knackar dem i botten.

Låt svalna på galler utan bakduk.

Julens godaste – smått & gott till glöggen eller ett glas vin

06 lördag Dec 2025

Posted by in fransk mat, mat, ost & efterrätt, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Elva månader om året avundas man fransmän och tyskar. De kan säga hej på grannarna och fråga om de vill ha en apéro eller en öl med lite tilltugg.

Testa det i ett normalsvenskt radhusområde, och grannarna skulle nog börja viska om dina tilltagande alkoholproblem. För i Sverige bjuder man på kaffe – om man inte vill ställa till med en hel middag.

Men under en månad är det legitimt att bjuda grannarna på alkohol. Då kan man säga ”Vill du ha lite glögg?”, och så plockar man en flaskan, några muggar och lite pepparkakor. Kanske hittar man en bit grönmögelost i kylen.

Voilà! Den svenska aperitifen stavas g-l-ö-g-g.

Men om det känns lite futtigt med bara pepparkakor kommer här lite godsaker som funkar till en öl, lite varmt vin eller kanske ett glas sött dessertvin.

Ett enkelt sätt är att ta lite chèvre och lägga det på smördeg tillsammans med en röra på rödlök, honung och soltorkade tomater. Efter 12 minuter i ugnen har du små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre. Eller också gör du chèvrefyllda dadlar med bacon och avnjuter dem med en pilsner. Man måste ju inte dricka glögg hela tiden.

Är du mer inne på ett glas vin för de där grannarna som du bjöd in, så är jag svag för rillette, alltså en röra – lite som bredbar paté. Här finns recept på rillette de porc, fläsk, rillette de saumon, lax, och en vegetarisk champinjon- & valnötspastej.

Under fyra veckor är hustrun glögg-fanatiker. Från 1 december till julafton ska det värmas glögg både nu och då. Det ska invigas nya glöggmuggar och när jag ska gå på Bolaget påminner hon mig: ”Du har väl inte glömt glöggen?”

Som om det vore möjligt i ett hus där doften av russin och varmt vin sprids från köket.

Men på juldagen tittar hon missnöjt på flaskan från Dufvenkrooks och förklarar ”Det där vill jag inte se på ett år!”

Inte mig emot, för då kan man gå över till ett glas vin och lite ost. Tar man färska fikon och ett lagom sött vin, så kommer man långt. Kanske till fikonmarmelad till Brie & Saint Agur. Eller fikonkompott med Appenzeller & Gruyère.

Om du tillhör de riktiga gottegrisarna, så är det kanske bättre med en efterrätt. En favorit är ljuvlig chokladmousse med havssalt, men vill du vara mer julig, så är mangosorbet med risgrynsgröt & granatäpple både enkelt och riktigt gott.

Och råkar du ha en flaska portvin stående i skåpet, så har jag ett förslag: portvinskokt päron med Saint Agur, valnötter & knaprig kavring.

Gott och som gjort för en lite kall decemberdag.

Chèvre chaud – gratinerad getost med betor, valnötter & vinägrett

23 söndag Nov 2025

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Om man frågar hustrun när man kan äta chèvre, så svarar hon glatt ”Varje dag!”.

Det är lite som Perikles i den gamla Tuborgreklamen. Hans kompis frågar:

”Du Perikles, ka’ du sige mig hvornaar smager en Tuborg bedst?”.

Och får svaret:

”Hvergang!”

Så när jag härom dagen frågade om vi inte skulle ha chèvre chaud till middag, såg hon ungefär lika nöjd ut som Perikles gör i reklamen.

I receptet nedan har getosten fått sällskap av rödbetor, polkabetor och belugalinser. Det skapar fyllighet och olika texturer när man äter – och så blir det till en hel middag.

Men kom ihåg, det här är bara en variant. Ogillar du betor? Hoppa över! Har du inga belugalinser hemma? Ta andra linser eller hoppa över.

Det viktiga är att du får ihop en rätt som just du gillar.

Det här behövs till 2 personer:
2 stora skivor chèvre à ca 120 g
8 skivor baguette
6 – 8 skivor inlagda rödbetor
1,5 dl svarta belugaliser
2 nävar salladsblad, gärna olika sallader och blad
1,5 näve valnötter

Vinägrett
3 msk olivolja
2 msk balsamvinäger
drygt 1 msk honung

Polkabetor
250 g polkabetor eller gulbetor
3 msk balsamvinäger
2 msk olivolja
salt & svartpeppar

Gör gärna så här:
Belugalinser. Koka dem enligt vad som som står på paketet, men salta lite extra så får de fylligare smak. Låt linserna svalna i kokvattnet.

Polkabetor. Koka i ca 20 – 30 minuter. Lägg dem i kallt vatten så de svalnar lite. Gnid bort skalet under rinnande vatten – eller ta hjälp av potatisskalaren om det är trögt. Skär i riktigt små tärningar. Lägg i en skål. Häll över en vinägrett med balsamvinäger, olivolja, salt & peppar. Låt dem marinera under tiden.

Sätt ugnen på 250 grader.

Chèvre och sallad. Skölj och riv salladen. Bryt valnötter i mindre bitar. Värm vinägretten med olja, vinäger och honung i kastrull så den tjocknar en smula.

Skär baguetten i skivor tjocka som smörgåsar. Sprinkla över lite olja och rosta dem i ugnen. Skär 4 skivor i tärningar. Ta de andra skivorna och lägg på chèvreskivorna. Gratinera i ca 6 minuter. Kolla så det blir färg utan att de bränns.

Chèvre chaud. Lägg upp allt på tallrikar. Den gratinerade toasten i mitten. Rödberor, sallad, linser och polkabetor i en ring runtom. Toppa med krutonger och valnötter. Ringla över den varma vinägretten.

Brandade – supergod fransk fiskgratäng

20 torsdag Nov 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, mat, vardagsmat

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , ,

Ska du bara testa en ny maträtt under hösten 2025, så testa brandade! Det är en fransk fiskgratäng med rimmad torsk, pigga örtkryddor och lent potatismos.

Gratängen är varm och värmande när man plockar fram den ur ugnen. Som gjord för en höstdag när kylan går igenom ben och märg – och man bara längtar efter lite tröstemat.

Frågar du mig, så är omdömet givet. Brandade är – ursäkta uttrycket – svingod.

Det här behövs till 2 personer:
1 (mindre) lök
2 vitlöksklyftor
1 liten knippa persilja
1 liten knippa timjan
350 g torskfilé eller annan vit fisk som sej, kolja…
olivolja
salt & svartpeppar

Potatismoset
500 g mjölig potatis
salt & svartpeppar
1 msk smör
2 msk olivolja
1/2 dl mjölk
kokvatten från potatisen

Servering
Oliver, ärtor eller kanske mer franskt: baguette utan smör

Gör gärna så här:
Förberedelser. Tina fisken om den är fryst. Salta fisken ganska rikligt på bägge sidorna. Låt den ligga och rimma under tiden du förbereder resten.

Skala och finhacka lök. Skala vitlök, och finhacka eller riv den. Repa bladen från persilja och timjan, hacka bladen.

Sätt ugnen på 200 grader.

Potatismoset. Skala och skiva potatisen. Koka i saltat vatten. När potatisen är klar – häll av vattnet. Men OBS spara vattnet!

Värm upp potatisen tillsammans med olja och smör. Häll i mjölken och koka upp (så slipper du koka mjölken i en egen kastrull). Mosa potatisen med en potatisstöt. Späd med kokvattnet till lagom konsistens. Salta & peppra efter smak. Vispa moset slätt med en visp.

Fisken. Under tiden potatisen kokar. Fräs löken mjuk i olivolja. Skrapa ner riven vitlök och hackade örtkryddor. Skölj fisken, torka den och skär i mindre bitar.

Lägg fisken i lökhacket och tillaga den på låg temperatur. Rör runt så allt blir lagat. Salta & peppra ev lite, men OBS fisken är redan salt.

Gratängen. Olja en ugnsform. Lägg hälften av potatismoset i botten. På med fisken och löken. Toppa med resten av potatismoset. Kör i ugnen i 15 minuter. Höj värmen på slutet om du vill få lite färg på moset.

Strö gärna lite örtkryddor över den färdiga gratängen.

Två saker skiljer min brandade från den ”riktiga”. I franska recept ska det vara saltad, torkad torsk som man blötlägger. Men eftersom det är aningen svårt att få tag på har jag använd fisk som jag saltar själv. Jag har testat med både färsk torsk och fryst pangasius – och bägge har funkat bra.

De flesta franska recepten verkar tycka att man ska röra ihop fisk och potatismos till en enda röra. Men det avstår jag ifrån – ”lappskojs” fick jag nog av i Tunboskolan l Kolbäck 1971. Första skoldagen, ungefär.