Den sista skörden gav 16 kilo Rieslingdruvor.

Nu är vinskörden över för Jan-Olof Arnäs i Kungsbacka. Totalt har han skördat 125 kilo druvor i år, pressade druvor som nu står på jäsning i hans vinstuga. Om ett halvår ungefär har musten förädlats till 115 flaskor vin, både vitt, rött och rosé.

Idag skördades de sista druvorna. Det var Rieslingstockar i två växthus som plockades rena av Jan-Olof och några intresserade ”vingårdsarbetare”. Dagens skörd var 16 kilo små, men söta druvor.

Skörden handlar inte alls bara om att plocka druvorna. Inne i vinstugan rensades klasarna från dåliga och mögliga delar. Det kändes ungefär som när man kommer hem efter skogstur och ska rensa svampen.

Vinklasarna vevades genom avstjälkningsmaskinen för att ta bort de stjälkar som annars skulle ge vinet en hård garvsyra. Eftersom det här ska bli vitt vin pressades druvorna innan jäsningen.

Jan-Olof tog fram glas och vingårdsarbetarna smakade av musten.

– Det smakar äpple, sa Jörgen, en av entusiasterna-som hjälpte till med skörden.

Och likheten mellan äpple och druvmust var påfallande, både i lukt och smak.

Jan-Olof mätte sötman och syran i musten för att kunna skapa ett balanserat vin av druvorna. Sötman i musten var tillräcklig för en potentiell alkoholhalt på åtta procent. För att skapa ett vin med omkring elva procent alkohol, tillsatte han 900 gram socker till den här skörden.

– Det gör de i vinproducerande länder också, påpekade han.

Och det stämmer verkligen, det är bara det att det låter finare på franska. Chaptalisering låter bättre än att hälla i socker.

För att balansera den ganska höga syran tillsätter han kalk i musten. Och sedan häller han upp den på en damejeanne. Där ska det först jästa i rumsvärme i tio dagar, så småningom tappas om och mogna i kylskåpstemperatur.

Om ett halvår har dagens skörd blivit till 15 flaskor gott Rieslingvin, men för att hålla ”vingårdsarbetarna” på gott humör plockade Jan-Olof fram en flaska av förra årets vin, gjort på bland annat Kernlingdruvan. Det var ett friskt vin med hög syra, gott och matdrivande – så det fick bli en smörgås innan vingårdens arbetare slutade för dagen.

”Vingårdsarbetarna” provar resultatet av förra årets skörd.

Druvklasarna rensar lika noga som svamp efter svampplockning.

Avstjälkningsmaskinen skiljer druvorna från de stjälkar som annars skulle ge en hård garvsyra.

En vattentrumma fylls med alltmer vatten, så att druvmusten pressar ut genom hålen i cylinderns ytterväggar.

För sista gången i år, så rengörs avstjälkningsmaskinen.

De sista druvorna är skördade. Nu är det höst i vingården.

Pinot Noir druvorna är små, men söta och goda.

Idag börjar vinskörden i Fjärås utanför Kungsbacka. Ja, det är faktiskt sant. På en förortstomt har Jan-Olof Arnäs skapat en egen vingård med 150 vinstockar, som ger 100 – 300 flaskor vin av god kvalitet.

– Jag har till och med blivit erbjuden att sälja vinet i tax free butiken på Landvetter. Men vi har många vänner, så vinet går åt ändå, berättar han.

Vinskörden börjar med de vita druvorna Kerner och Kernling. Därefter är det dags för Riesling, Pinot Noir, Dornfelder och Marechal Foch. Det gäller att vänta till sötman i druvorna har stigit och syran gått ner. Om ungefär en månad har alla druvorna mognat färdigt och skörden är bärgad.

Jan-Olof visar runt på tomten. Där är fullt av små, men söta vindruvor. Rieslingdruvorna finns i växthus och tåligare druvor på friland. Ingången till hans hus går genom en arkad av vinstockar och den gamla car porten har byggts om till vinstuga med avstjälkningsmaskin och vinpress.

Som du förstår så är Jan-Olof en entusiast, men han är ingen drömmare som plötsligt kommit på att det vore kul med några vinplantor. De äldsta vinstockar är från 80-talet, och han visar ett växthus med ömt vårdade Rieslingstockar, som nu är 23 år gamla.

– Den bästa åldern på vinstockar är mellan 15 och 25 år, berättar han.

Så Rieslingen ligger helt rätt i ålder – och han brukar få mellan 12 och 15 liter av de här stockarna.

Vinodlarintresset började en sommarsemester i Moseldalen. Jan-Olof köpte med sig en vinstock hem, satte den i ett växthus och upptäckte att den trivdes förträffligt. Så nästa år tog han med familjen till Tyskland och köpte ett par stockar till, och nästa år… Och nästa år…

När han berättar om hur det började ser hans fru ut som om det nästan blev lite för mycket av de där vinstocks-köpar-resorna på 80-talet.

Eftersom han var så tidigt ute med vinodling i Sverige blev han något av en kändis. Lokaltidningarna i Kungsbacka skrev om honom, och tidningar i Halmstad hörde av sig.

– Men när lokalradion ringde och ville komma, då satte jag stopp, berättar han.

Orsaken var alla nyfikna som började smyga runt villatomten – nyfikna som inte frågade om det var okej att titta på vinodlingen, utan bara klampade på. De kunde Jan-Olof och hans familj vara utan.

Men vinodlingen har gett honom många kontakter och vänner, både bland vinodlare i Tyskland och i den svenska vinodlarföreningen. Vill du veta mer om svensk vinodling, så är vinodlarföreningens hemsida en bra början: http://www.svenskavinodlare.se/

Skörden börjar med de vita druvorna.

Jan-Olof visar druvpressen. En ”säck”

i mitten fylls med vatten och pressar

druvorna  mot sidorna så att druvjuicen

trycks ut genom sidornas hål.