Kategoriarkiv: mat

Veckomeny – Medelhavskost för en höstvecka XXXXVI

25 lördag Sep 2021

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Det där med medelhavskost behöver inte vara så jäkla komplicerat. Lite mer frukt och grönt. Lite mer fibrer och baljväxter (linser och sådant). Fisk och kyckling ibland – och så mindre av rött kött, socker och animaliskt fett.

Här nedan kommer lite inspiration, men först citerar jag Gordon Ramsey:

”Jag blir nervös när folk följer mina recept till punkt och pricka. Ett recept är en vägledning. Att lägga till, dra ifrån och utveckla är en del av nöjet”.

Meningen med recept och mat är inte att man ska göra rätt. Meningen är att man ska tycka att det blir gott.

Ja, och så lite nyttigt också.

Måndag: Linssoppa med blomkål & soltorkade tomater
Tillhör du dem som anser att linssoppa är något som katten har släpat in? Eller kommer du ihåg 70-talets linssoppor som mest bestod av vatten och vitlök? I så fall säger jag bara: Testa den här soppan – så kan vi snacka sedan.

Tisdag: Ugnsbakad sej med ägg-, dill- & ansjovisröra
Det här är en av mina favoriträtter – som jag gör alldeles för sällan. Ansjovisröran ger ett djup åt smaken som både jag och mina smaklökar gillar. Testa gärna med sejrygg!

Onsdag: Wokad spetskål med halloumi & kornotto
Spetskål är vitkålens finare kusin. Mildare, mer smakrikt. Korngryn är gammalt som gatan, men gott och superfräscht som ‘risotto’. Men halloumi… När jag gör den här rätten igen, så väljer jag svensk eldost.

Torsdag: Brandade med potatismos – sydfransk comfort food
Det finns alltid en orsak till comfort food. Är hösten för mörk eller jobbet för tråkigt? Eller är det något annat? Välj ut en comfort-rätt och laga den. Kanske den här.

Fredag: Karins kalkon – med pigga smaker av marinad, bea & potatissallad
I Saltkråkan säger Tjorven att något är ”knallgott”. Och just så skulle jag beskriva Karins kalkon. Marinaden ger pigga smaker som gifter sig fint med potatissalladen.

Lördag: Bondbönor blir till en smakrik pastasås
Okej, det är lite pill med att få ut bondbönorna ur sina dubbla skal. Men om man behandlar dem väl så får man en liten delikatess med spänstiga bönor och aningen nötsmak.

Söndag: Torsk med tapenade, aubergine & tomater
Olivröran tapenade gör sig ovanligt bra på fisk. Sältan från oliverna ger fisken en djup och smaklig sälta. Men det klart – du ska gillar oliver. Annars ska du nog kolla efter ett annat recept.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Porc aux deux pommes – fläskkarré, potatis & äpple i vin

22 onsdag Sep 2021

Posted by in Alsace, fläskkött, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Jag har en kompis som liksom jag gillar shorts och sandaler. För ett par veckor sedan när september var väl etablerat men solen fortfarande värmde så frågade jag honom varför han fortfarande hade shorts.

– För att det är sommar, blev svaret.

– Jaha, men vad händer om du tar på dig långbyxor då? undrade jag.

– Då är det inte längre sommar!

Exakt så är det! Jag håller helt med honom.

Därför är det varje år en liten sorg när temperaturen kryper nedåt och mörkret drar in allt tidigare på kvällarna – och shortsen slutgiltigt ersätts av långa byxor. Men varje år försöker jag peppa mig själv med tankar om alla goda grytor man kan göra. Elden som ska spraka i öppna spisen, ljusen som ska tändas. Kompisar som ska sitta runt vårt slagbord och dricka vin och prata till långt in på våren.

Porc aux deux pommes lagar man visserligen i ugnen. Men egentligen är det en gryta där fläskkarré, potatis och vin får koka ihop sig till en mustig helhet.

Och jodå, det hjälper att laga den här ugnsgrytan när höstdeppen kommer. I alla fall lite.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
400 g benfri fläskkarré i skivor
rapsolja
salt & svartpeppar
2 gula lökar
400 g potatis
2 (mindre) röda äpplen med bra syra
1 msk dijonsenap
1 (dryg) msk torkad timjan
1/2 flaska vitt, torrt vin

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Skala och skiva löken tunt. Skala och skiva potatisen ganska tunt. Dela äpplen i kvartar och ta bort kärnhuset. Skiva ganska tunt.

Bryn köttet. Salta & peppra.

Olja en ugnsform. Lägg lök i botten och fläskkarrén över. Bred ut senap på köttet. Lägg på äpple och toppa med potatis, Salta & peppra, och strö över timjan. Häll på vinet så att det nästan täcker.

Kör formen i ugnen i ca 1 timme och 15 minuter. Lägg på aluminiumfolie om potatisen får för mycket färg.

Jo, det var det där med namnet. Porc aux deux pommes (fläsk med två äpple) har fått sitt lite originella namn från äpple (pomme) men också från potatis (pommes de terre, eller ”jordäpple”).

Den har beskrivits som den mest genuina maträtten från Alsace. Och visst känns den som något bönderna åt förr. Kanske inte en vanlig onsdag, men till helgen när det skulle vara lite finare.

Vardagsgulasch med paprika, potatis & kabanossen

19 söndag Sep 2021

Posted by in gryta, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

Ibland vill man ha mat som inte är så förbannat krånglig, men som ändå är värmande, mättande och välsmakande. En sådan dag kan du testa den här vardagsgulaschen.

Vi åt grytan (eller soppan om du vill kalla den så) den första höstdagen. Det var en dag när regnet hängde i tunga moln över Göteborg. Vi satt inne vid det rustika slagbordet och åt en värmande – och minst lika rustik – gulasch.

Det var fylliga smaker av korv och grönsaker, vitlök och paprika. Mer varm än het i smaken.

Och det var faktiskt rätt okej. Även om det var höst.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
250 g smakrik korv, typ Kabanossen, Debreciner…
(eller 1 dl röda linser om du vill ha en vego-rätt)
1 ganska stor gul lök
olja
1 tsk rökt paprikapulver
ca 1/2 tsk chipotlechili eller annan mild chili
salt & svartpeppar
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
3 vitlöksklyftor
ca 350 g potatis
2 paprikor

Tillbehör: crème fraiche eller gräddfil och kanske ett gott bröd

Gör så här:
Skala lök och vitlök. Hacka löken och finhacka vitlöken. Skiva korven. Fräs löken i olja så den blir riktigt mjuk. Lägg i korv och vitlök. Krydda med paprikapulver, chili, salt & peppar. Fräs en stund till.

Häll på tomaterna och vatten. Koka soppan/grytan i 20 – 25 minuter.

Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Låt potatisen koka med i ca 15 minuter. Det beror såklart på hur stora bitarna är. (Vill du ha rätten vegetarisk, så sköljer du linserna och låter dem koka med i ca 15 minuter).

Dela paprikan. Kärna ur och skär i stavar. Låt paprikan koka med i ca 10 – 12 minuter.

Servera grytan/soppan i djupa tallrikar. Låt var och en klicka över lite crème fraiche eller gräddfil.

Burktomater är bättre än färska tomater ungefär 10 månader av 12 i det här kalla landet. Men det är en jäkla skillnad på innehållet i de olika burkarna.

Länge använde jag Kung Markattas hela, ekologiska tomater. Men nu har jag skaffat mig en ny favorit: Muttis finkrossade. Där finns en fyllig, rund tomatsmak och aningen sötma från mogna tomater.

Dessutom är det en lyx man kan kosta på sig. Rätt få av oss blir ruinerade av att betala 12 kronor för en burk tomater istället för 10.

Restaurangmat hemma – kummel med kantareller & blomkålspuré

16 torsdag Sep 2021

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , ,

För några veckor sedan hamnade vi på en krog på Hönö i Göteborgs norra skärgård. Det var en ställe med ohyvlade plankor på väggarna och liten scen för musik. En pub med andra ord.

Jag var inte direkt entusiastisk över restaurangvalet. Tänkte lakoniskt ”Ja, ja, en hamburgare borde de väl kunna steka i alla fall”.

Men där hade jag fel. Inte om hamburgarna, men om nivån på maten. Jag beställde Dagens fångst, alltså en av de fiskrätter som fanns på menyn. Och efter en sådan där lagom lång väntetid – du vet så att man hinner bli riktigt hungrig – kom det in en tallrik med mjäll fisk. Runt omkring låg smörstekta kantareller, blomkålspuré och picklad persiljerot. Allt på en spegel av smörsås.

Det var fantastiskt gott – och enormt välkomponerat. Sötman i blomkålen bröt fint mot syran i det picklade. Svampen gav stuns åt fisken, och smörsåsen var len som ängsull.

Här nedan ser du mitt försök att återskapa rätten.

Det här behövs till 2 personer:
400 g filé av kummel eller annan vit fisk, som kolja, torsk…
salt & lite olja

300 g blomkål
stark buljong, vatten + tärning/fond
ca 2 – 3 msk crème fraiche (den fetare är godare)
salt & svartpeppar

200 g kantareller eller annan svamp
smör eller Bregott
salt & svartpeppar

ett par rejäla klickar smör all smälta

om du vill:
1 – 2 palsternackor
1/2 dl ättika
1,5 dl strösocker
3 dl vatten

Vill du ha något mer till maten funkar det bra med kokt potatis

Gör så här:
Om du vill ha med palsternacka: skala den och skär i tunna skivor på längden. Rör ihop ättika, socker och vatten i en kastrull så sockret löser upp sig. Lägg ner palsternackan. Koka upp, dra ifrån värmen och låt palsernackan svalna i lagen.

Sätt ugnen på 175 grader. Lägg fisken i en oljad ugnsform. Salta och låt fisken dra åt sig saltet en stund.

Dela blomkålen i mindre bitar. Koka den mjuk (men inte för mjuk) i stark buljong. Häll av spadet och klicka i crème fraiche, Mixa den slät. Salta & peppra.

Ansa svampen och skär i mindre bitar. Stek i smör till den får lite färg. Salta & peppra.

Sätt in fisken i ugnen. Lägg gärna ett bakplåtspapper över. Kör i ugnen i ca 10 minuter. Testa och tryck lätt med fingret på fisken. När den skivar sig är den klar.

Smält smöret i en kastrull.

Jag vet inte hur det är med dig, men jag tycker ofta att man kan se hur kocken på en restaurang har tänkt. Han har liksom gått runt och räknat ut hur smakerna ska fungera. ”Jaha, här ska vi ha lite tuggmotstånd för att skapa skillnad i textur. Och lite syra ska vi putta ner där”. Och så lägger han till årets modesak inom krogvägen. Det kan vara halvråa vitlökshalvor eller broccoli som flydde upp ur kastrullen innan den hade hunnit bli varm eller så bygger han rätten så hög att den riskerar att hamna i grannen knä när man sticker ner gaffeln.

Själv blir jag mest trött – när smkerna inte harmonierar, när kockyrket blir show off utan innehåll.

Men om du kommer till Hönö och ser en krog som mest likar en musikpub. Testa och gå in, du kan ha lika stor tur som jag.

Cajunkräftor – varma & kryddiga

09 torsdag Sep 2021

Posted by in fisk & skaldjur, mat

≈ 3 kommentarer

Etiketter

,

När jag var liten hade jag en excentrisk fadder – eller gudfar – som vi sade. Han var uppfinnare och full av galna upptåg, det galnaste var nog när han köpte Norbergs nedlagda lasarett. Där skulle han förverkliga en idé om ett företag med en massa anställda som skulle sitta och jobba i prydliga kontorslokaler.

Men verkligheten var en annan. Lasarettet var nergånget och svindyrt att värma upp, för det var ett jättehus där alla som någon gång kom på besök fick ett eget gästrum. Det vara bara att välja något av de 73 rummen. I korridorerna kunde man åka sparkcykel och i den gamla operationssalen – störst av dem alla – var det pingisrum.

Genom den förvildade parken runt sjukhuset gick Norbergsån. Och varje år vid den här tiden så åkte vi till Norberg i norra Västmanland, utrustades oss med stövlar, burar och ficklampor. Sedan böjde vi undan björksly och trampade ner granruskor – i ån fanns det kräftor och på kvällen vittjade vi burarna.

För en åtta-åring var det lika spännande som att titta på Bombi Bitt på TV, han fiskade ju också kräftor.

Men det här var ett tag sedan. Numer vittjar jag inte burar utan plockar kräftorna hos fiskhandlaren eller ur frysdisken på Ica. Det är inte lika spännande som på 60-talet. Men behandlar man kräftorna väl blir de ändå till en klart välsmakande middag.

Här har jag gjort en ganska snäll variant på cajunkräftor. Man kokar en kryddig lag med korv och grönsaker, sedan låter man kräftorna bli varma i spadet.

Skulle du vara en av dem som tycker att cajunmat från Louisiana ska vara lika stark som en chili i ökenlandskapet där Texas möter Mexiko – så ökar du så klart mängden chilikrydda.

Det här behövs till 5 personer:
1,5 kg kräftor
350 g kryddstark korv, chorizo eller kabanossen
olja
900 g potatis, gärna småpotatis
350 g liten gul steklök eller schalottenlök
5 vitlöksklyftor
1 tsk rökt paprikapulver
1 tsk chipotlechili eller annan mild chilikrydda
1 tsk torkad timjan
salt & svartpeppar
4 lagerblad
1 apelsin, saften
2 l vatten
40 cl Porter
150 g okra (om du vill)
5 kokta majskolvar

Gör så här:
Tina kräftorna om de är frysta. Skala steklök och potatis. Dela potatisen om den är stor. Skala och finhacka vitlöken. Skär korven i mindre bitar.

Fräs korven i olja. Lägg i potatis, steklök och vitlök. Krydda med paprikapulver, chipotlechili, timjan, lagerblad, salt & peppar. Fräs en stund till. Häll på vatten och Porter. Pressa i apelsinen. Låt koka tills allt är genomkokt, sådär en 20 – 25 minuter.

Skär majskolvarna i 2 – 3 bitar. Skär okra i mindre bitar. Låt majs och okra koka med cirka 10 minuter.

Nu ska kräftorna bli varma i lagen. Det enklaste är att lägga kräftorna i en stor bunke, sila av grönsakerna och hälla den varma lagen över kräftorna.

Lägg upp allt på fat och servera lagen som en sås till kräftor och grönsaker.

Cajuner, alltså cajun-folket, utvandrade från kolonin Arkadien i nuvarande östra Kanada. De ville inte inordna sig i det brittiska styret utan drog till träskmarkerna i södra Louisiana. Där utvecklade de ett eget kök med mycket grönsaker och skaldjur, kyckling och kryddstark korv, allt enligt Wikipedia.

Och kräftor åt de ofta. Det var fattigmansmat som den engelskspråkiga överklassen föraktade.

Tyvärr föraktar inte den svenska överklassen kräftor, så det är inte längre någon billig mat. Men havskräftor säljs ganska ofta till extrapris, i alla fall här i Göteborg. Då kan man köpa på sig ett litet lager. Kanske frysa in några som man tar fram när man vill minnas hur det en gång var i Norberg på 1960-talet.

Linssoppa med blomkål & soltorkade tomater

04 lördag Sep 2021

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Enkel linssoppa med varma höstliga smaker. Det är sådan mat som jag längtar efter när kvällarna blir kyliga och mörka.

Så en av de där svala septemberkvällarna när jag tröttnat på att sitta på uteplatsen och småfrysa gick jag in och gjorde den här soppan. Hustrun – som måste ha några inuiter till anfäder – frös inte alls, men hon godkände ändå maten. Kanske för att jag tog med en av hennes absoluta favoriter: soltorkade tomater.

Det här behövs till 2 – 3 personer om soppa är huvudrätt:
1 dl röda linser
2 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
1 tsk timjan
1 vitlöksklyfta, skalad
1/4 av ett stort blomkålshuvud
1 l vegetarisk- eller kycklingbuljong, vatten + tärning eller fond
8 – 10 soltorkade tomater
om du vill: strimlad persilja att strö över

Gör så här:
Skölj linserna. Dela blomkålen i mindre bitar men spara ett gäng riktigt små buketter. Skala vitlöken. Skala och hacka löken.

Fräs löken i olja. Krydda med salt, peppar & timjan. I med linser, buljongen och det mesta av blomkålen. Pressa ner vitlöksklyftan. Koka tills allt är klart, cirka 15 minuter.

Mixa soppan slät med en stavmixer. Strimla de soltorkade tomaterna.

Häll upp soppan i djupa tallrikar. Toppa med soltorkade tomater och små blomkålsbuketter. Strö över strimlad persilja om du vill.

Det där med små okokta blomkålsbuketter tycker jag är viktigt. Vi äter inte bara med smaklökarna, inte heller bara med ögonen.

När vi käkar ska det också finnas skillnader i textur (hur maten känns i munnen). Och så ska det vara kul att äta. Det blir det när skedarna innehåller olika saker. Ibland bara soppa, ibland soppa blandat med små bitar rå blomkål och soltorkade tomater.

Karins kalkon – med pigga smaker av marinad, bea & potatissallad

28 lördag Aug 2021

Posted by in huvudrätt, kyckling, mat, tillbehör

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Ibland blir man bjuden på mat som är så där knallgod, så man bara måste gå hem och laga den själv. Just så var det när Karin bjöd på marinerad kalkon med kall bea.

Det här är mat som man gärna tar mer av. Marinaden piggar upp kalkonfilén och hittar en smakkompis i potatissalladens vinägrett. Kall bea adderar fyllighet och lite dragonkrydda.

Inte en smaklök är ledsen.

Det här behövs till 4 personer:
800 g kalkonfilé
salt & svartpeppar
olivolja

Marinad
3 msk balsamvinäger
3 msk olivolja
1 tsk fransk dijonsenap
1 tsk torkad timjan
1 skalad vitlöksklyfta
salt & svartpeppar

Kall bea
1 schalottenlök, gärna banan-
2 dl crème fraiche
1/2 dl majonnäs
2 tsk vitvinsvinäger
hackad dragon, kanske knappt 1/2 kruka (smaka dig fram till rätt mångd)
1/2 bunt persilja, hackad
2 tsk fransk dijonsenap
1/2 tsk gurkmeja
salt & svartpeppar

Här finns recept på fransk potatissallad

Gör så här:
Sätt ugnen på 250 grader, och börja med att koka potatisen till potaissalladen, följ sedan receptet här ovan.

Kall bea. Skala och finhacka schalottenlöken. Hacka örtkryddorna. Bland ihop ingredienserna. Ställ kallt i kylskåpet.

Marinad. Blanda ihop ingerienserna och pressa i vitlöksklyftan.

Dela kalkonfilén i portionsbitar. Salta & peppra. Bryn ordentligt i olja i en stekpanna. Lägg dem i en ugnsform och häll över marinaden. Sätt in i ugnen och sänk värmen till 200 grader.

Ugnsstek i 15 – 17 minuter tills köttet är helt genomlagat. Köttsaften ska vara helt klar. Och har du en termometer ska den vara upp i 72 grader.

Ta ut köttet, vira in det i alu-folie och låt vila i 15 minuter. Skär upp köttet och häll över spadet från ugnsformen.

Ät & njut.

Det finns en liten sak till. Originalreceptet kommer faktiskt inte från Karin utan från Zeina Mourtada, bloggare och kokboksförfattare. I den utmärkta kokboken ”Veckans matsedel : middagsrecept från olika delar av världen” har Zeina med ett recept på saftig kylingfilé.

Den kycklingen har här blivit till kalkon och kryddningen har blivit lite ändrad, men i allt väsentligt är det här Zenias recept. Alltså är det hon som ska ha kredd.

Rostbiff, fransk potatissallad & rödvinsky – fräscht & enkelt

18 onsdag Aug 2021

Posted by in buffé, fransk mat, huvudrätt, mat, nötkött, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Rostbiff är gott – och faktiskt väldigt enkelt att göra själv. Man behöver bara lite kött, en ugn och så lite tålamod, för det tar en stund.

Ja, det klart. Det är väldigt praktiskt med en stektermometer så man vet när köttet är klart.

Gör man en fransk potatissallad med vinägrett och kapris, så får köttet en uppiggande smakkompis, Det blir lite som tonartshöjningen i Eurovision när rostbiffen möter den lilla syran i vinägretten.

Gott, tycker jag.

Det här behövs till 5 – 6 personer:
1 kg rostbiff
1 tsk salt
svartpeppar
1 tsk timjan
olivolja
lite vatten

Enkel rödvinssky
1 rödlök
olivolja
1 liten nypa socker
ca ½ msk balsamvinäger
1 tsk timjan
2 – 3 dl rödvin, inte alltför strävt
spadet från rostbiffen

Recept på fransk potatissallad

Gör så här:
Sätt ugnen på 125 grader. Krydda rostbiffen på alla sidor. Bryn i olja runt om.

Lägg köttet i en ugnsform. Vispa ur stekpannan med aningen vatten och häll det i ugnsformen. Stick in en stektermometer och skjut in steken i ugnen. Vänd steken ett par gånger under tiden och häll på mer vatten om det ser ut att bli torrt. Låt köttet bo i ugnen  tills innertemperatur har kommit upp i ca 65 grader. Tar ca 1,5 – 2 timmar.

Ta ut köttet och låt det svalna i minst 30 minuter, men gärna ett par timmar. Skär upp köttet med vass kniv i tunna skivor. (Se till att du skär av muskelfibrerna, om du är osäker så titta innan du steker köttet – fibrerna syns då som ’trådar’)

Enkel rödvinssky. Skala och gravhacka löken. Fräs den i olja tills den mjuknar. Nypa ner lite socker och fräs det också. Häll i vinäger och vin. (Ta gärna lite vinäger i taget, så det inte blir för hög syra). Koka tills nästan hälften har kokat bort. Sila bort löken. Häll i stekskyn och koka ett par minuter. Ta en smaksked och justera smaken.

Jo, det var det där med fransk potatissallad. Vi hade en kompis hemma när vi käkade rostbiffen. När han fick se potatissalladen sa han.

– Aha, tysk potatissallad.

– Nej, för jävulen, sade jag. Den är fransk.

Men även om man möjligen kan bråka om potatissalladens ursprung, så är det i alla fall klart att rostbiffen är fransk. Engelsk rostbiff lagas på högre ugnsvärme och får ett helt grått ytterskikt och är helt blodig i mitten.

Inte så gott, tycker jag. Men det vet ju alla som har läst Asterix – att engelsmännen dödar sitt lamm två gånger. Först vid slakten och sedan vid tillagningen.

Bondbönor blir till en smakrik pastasås

13 fredag Aug 2021

Posted by in huvudrätt, mat, pasta

≈ 1 kommentar

Etiketter

,

Det finns få grönsaker som är lika bra på att luras som bondbönor. Man bär hem en stor påse, tar ur dem ur bönskidorna, och pillar bort de tjocka skalen runt varje böna.

Och då återstår en liten, liten tallrik med bondbönor som ligger bredvid en jättehög med skal och bönskidor.

Ser du de små ljusgröna sakerna som liksom gömmer sig bland tomat och paprika på bilden här ovan? Det är resultatet av 400 g bondbönor.

Men den där lilla högen med bondbönor är en skatt att vårda ömt, för det är en liten delikatess om du behandlar den vänligt. Viktigast är att inte koka dem, det ger mest bara mjöliga bönor, ungefär som tristaste modellen av vita bönor på burk.

Stek dem istället. Då får man spänstiga bönor med en liten, tilltalade nötsmak.

Som gjorda för en pastasås.

Det här behövs till 3 personer:
400 g bondbönor
1 pkt bacontärningar, 140g
1 stor knipplök eller annan mild lök
olivolja
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan
1 paprika, gul eller röd
2 vitlöksklyftor
200 g goda (körsbärs)tomater, gärna i olika färger

Pasta och riven parmesan

Gör så här:
Sprita bondbönorna (ta ut dem ur skidorna), och ta bort det tjocka skalet runt bönorna. Skala lök och vitlök. Hacka löken och finhacka vitlöken. Kärna ur och strimla paprikan. Skär körsbärstomater i kvartar.

Stek bacon knaprigt utan extra olja. Ta upp bacon, häll i lite olja och fräs lök och bondbönor i ca 3 – 4 minuter. Lägg i paprika och vitlök, krydda med (lite) salt, svartpeppar och timjan. Fräs 3 – 4 minuter. I med körsbärstomater och bacon, fräs i ytterligare 3 – 4 minuter.

Koka pastan under tiden.

Min mamma, som dog i våras, berättade att bondbönor var något de åt hemma hos henne när hon var liten. Men de åt bönor stuvade med mjöl och mjölk. Och de åt bönorna med skalen kvar.

Visst, det var på en gård i Mälardalen. Och visst, det var många barn och det var fattiga tider under 30-talets depression.

Men ändå, det låter fruktansvärt äckligt.

Vad min mamma gillade bönorna? Hon grät och åt – och hon hatade varje enskild böna.

Anamma – Tex-mex-kryddade vegojärpar

07 lördag Aug 2021

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , ,

”Jag fattar inte hur du kan komma på nya maträtter hela tiden” sade en släkting till mig för några dagar sedan. Det verkade som om hon tyckte att det var något mystiskt.

Men sanningen är mycket enkel. Jag stjäl.

Ja, alltså, jag stjäl inte maten. Inte recepten rakt av heller, men man får liksom en knuff av något man läser eller något man blir bjuden på.

Just så var det med de här vegojärparna. Dem blev vi bjudna på när vi var på landet i Blekinge förra veckan. Susanne hade stått inne i det trånga köket och grejat med maten. Till slut kom hon ut med ett fat smakliga järpar. Klart man åker hem till sitt stadskök och försöker få till lika goda vegobitar.

Det här behövs till 2 personer:
350 – 400 g Anamma vegofärs eller köttfärs
olivolja
(knappt) 1 tsk salt
1 tsk rökt paprika
½ tsk chili
½ spiskummin
svartpeppar
½ bunt persilja, hackad

Crème friache-sås
2 dl crème fraiche
1 vitlöksklyfta, skalad
salt & svartpeppar
spiskummin, rökt paprika & chili
½ bunt persilja, hackad

Gör så här:
Tina vegofärsen i ca 30 minuter. Blanda den med kryddorna och hackad persilja, det går enklast med händerna. Ta vatten på händerna och forma/rulla ganska stora järpar, som avlånga köttbullar ungefär. Stek i olja (medelvärme) tills de är klara, ca 12 – 15 minuter.

Blanda crème fraiche med kryddor, hackad persilja och pressad vitlök.

Väldigt många rätter funkar lika bra i ugnen som på spisen. Köttbullar kan man med fördel steka i ugnen – mycket lättare än i stekpannan om man ska fixa mat till många. Men just den här färsen trivs väldigt bra i stekpannan. Det är som om den smälter ut och får en stekyta när man lagar den ovanpå spisen, i ugnen blir den lite torrare.