Etiketter
Poutine är pommes frites som äts med ost, sås och kanske kött eller bacon (alltså en kusin eller föregångare till dirty fries). Men här pratar vi inte Diner i USA utan streetfood från kanadensiska Quebec. Särskilt populär är den här maten på vinterkarnevalen i Ville de Quebéc.
Där kan de frusna och trötta greppa en varm poutine i farten och få i sig massor av smak och kalorier. Funkar säkert bra om man råkat festa lite för mycket dagen innan.
Och lite varm mat behöver de säkert. Medeltemperaturen en vinternatt i Quebéc är minus 17 grader.
Även om jag ibland förbannar det nordatlantiska vädret här i Göteborg, så behöver jag sällan frukta tiotals minusgrader, särskilt inte i maj. Men poutine funkar bra ändå. Krispig klyftpotatis och maffig ostsås som piggas upp av chili och salsiccia.
Kunde vara sämre, om man säger så.
Det här behövs till 3 personer:
800 g god potatis
olja
salt
250 g salsiccia
250 g små, goda tomater
1 – 3 chili spansk peppar (beroende på hur stark du vill ha maten)
Ostsås
2 dl crème friache
2 dl riven, lagrad ost, t ex cheddar eller herrgård
salt & svartpeppar
Servering
Kanske ugnsstekta grönsaker. Vi åt vår poutine med ugnsstekt blomkål.
Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Tvätta och/eller skala potatisen och skär den i klyftor. Lägg dem i en gryta med rejält saltat vatten. Låt den koka upp och koka i 2 minuter.
Häll av potatisen. Lägg den i en oljad långpanna eller stor ugnsform. Kör i ugnen ca 20 – 30 minuter. Rör om några gånger.
Ta bort skalet från salsiccian och bryt den i småbitar. Lägg den på potatisen, sätt ugnen på grill och kör i ugnen i ytterligare ca 10 minuter.
Värm créme fraiche i en kastrull. Rör ner den rivna osten så den smälter. Skär tomaterna i halvor och chilin i ringar.
Ta ut formen. Häll ostsåsen över potatis och salsiccia. Toppa med tomater och chili. Skjut in i ugnen i ett par minuter så allt blir varmt.
När jag försöker översätta det franska ordet poutine (som kanske betyder en röra) så svarar Google translate glatt ”Putin”. Och visst har Putin åstadkommit en röra, men jag är inte säker på att utfestade ungdomar på vinterkarnevalen i Quebéc ropar ”Putin” när de beställer lite bakfyllekäk.
Är det någon som vet hur Putin uttalas på franska? Jag menar säger man ”potinn” (poutine) så betyder det en röra. Skulle uttalet vara något mer logiskt och vara ”pytäng” (putin) så betyder det jävlars på ett ungefär. Med samma uttal ”pytäng” men med annan stavning (putain) så betyder det hora.
Ja, ja. Det kan inte vara lätt att heta Putin. Först startar man ett grymt och alldeles onödigt angreppskrig mot en fredlig granne. Sedan kör man fast i den ukrainska leran för att man inte behärskar så enkla saker som samband och logistik.
Ja, och så ringer president Macron – och då får man veta att man på franska kan välja mellan att kallas för röra, jävlars eller hora.
Det var länge sedan jag bidrog med något på min egen blogg, men idag har jag ändå bestämt mig för att bidra med lite uppskattning – till dig. Jag verkligen gillar dina inlägg.
Du skriver personligt och trevligt, dina recept, som du presenterar med aptitretande bilder, får verkligen snålvattnet att rinna emellanåt och
jag har också lagat flera av dem (men som alltid när det gäller andras recept med egna små justeringar, haha :- ). En favorit är Arnolds lax som jag lagat flera gånger.
Och ifall vissa dagar känns tristare än andra och fantasin och inspirationen tryter kommer här ett litet boktips – Au pif av Emma Hamberg. Som den frankofil du är har du kanske redan snubblat över denna frejdiga och underbara bok (annars se till att göra det illa kvickt – kanske fyller du år eller har namnsdag snart och kan hinta frun) med charmiga berättelser om livet i Provence, massor med inspirerande recept, härliga bilder och teckningar av författaren själv. En riktig liten pärla, nåja, liten och liten, 317 sidor.
Så
sist men inte minst, är är jäkligt avis på din provencalska gula duk 🙂
Haha, jag råkade snubbla på skicka tangenten innan jag var klar. Avslutningen skulle vara
TACK FÖR MATEN och ha en skön sommar, oavsett om det blir Frankrike eller hemester.
/Meggie
PS Jag är jäkligt avis på din provencalska gula duk! 🙂
Tack så mycket. Verkligen kul att du skriver!
Den gula duken… Den kom inflygande från en stormarknad för så där en sex år sedan. Vi var på semester i Provence tillsammans med min då 93-åriga mamma och en trulig tonårsson. Redan det var en del jobb – skjutsa mamma i rullstol och hålla tonåringen på gott humör.
Men så hände det som inte får hända om man är tonåring. Telefonen ramlade ur fickan – och sprack! Katastrofen var nära, men ganska nära var också reparatören. Så vi packade in mamma och rullstolen i bilen, talade snällt med tonåringen och körde ett par mil till, typ, Fix my phone.
Efteråt var tonåringen glad, satt i alla fall med nosen tätt in på telefonen. Mamma och rullstolen höll sig också lugna.
Men hustrun utropade glatt ”Nu ska vi handla!”. Och när vi var inne på stormarknaden fortsatte hon med ”Nu ska vi titta på dukar!”.
I det lägen var jag beredd att sälja henne MYCKET billigt på Blocket.
Men resultatet blev inte så tokigt, för det var då den gula duken kom in i våra liv!
Trevlig och skön sommar själv!
För oss blir det två veckor i Alsace – om inte pandemin eller herr Putin ställer till med fanstyg.