Kycklingfilé med parmaskinka & crème fraiche-champinjoner

Etiketter

, , , ,

kycklingfile-m-parmaskinka

Det började med att jag letade runt på nätet. Hittade ett läckert provensalskt recept med pärlhöns, fyllda med kycklingfilé och inslagna i lufttorkad skinka. Därtill queneller av svamp, lök och tapenade.

Gott – särskilt kombon kyckling, lufttorkad skinka och svamp. Men alltför krångligt för en vanlig fredag i ett vanligt svenskt kök.

Alltså gjorde jag en förenklad version. Den kommer här.

Det här behövs till 4 personer:
700 g kycklingfilé (eko-kyckling smakar mycket mer)
8 skivor parmaskinka eller serranoskinka
salt & svartpeppar
olivolja
1,5 dl vitt, torrt vin
1,5 dl kycklingbuljong, vatten + tärning eller fond
1 klyfta citron, saften

450 g skogschampinjoner eller annan svamp
smör
salt & peppar
1,5 dl crème fraiche, 34 %

Gör så här:
Torka av svampen och tärna den ganska fint. Stek i bara lite smör tills vätskan har kokat in. Salta & peppra. Häll i crème fraiche och låt det småkoka tills det blir en tjockare ”stuvning”.

Dela kycklingfiléerna på längden om de är stora. (En eko-filé väger ca 300 g och räcker till två personer). Salta & svartpeppra lite. Slå in varje (delad) filé i två skivor parmaskinka.

Stek i olja ca 8 minuter. Häll i vin, kycklingbuljong och lite pressad citron. Koka tills kycklingen är klar, ca 5 – 10 minuter. OBS. Kycklingköttet ska vara helt vitt och köttsaften helt genomskinlig.

Vieux Noir – Gamle Svarten har mjuknat

Etiketter

vieux-noir

Reserve de Vieux Noir 2012 är ett vin som brukar få strålande recensioner av vinskribenter, så för ett par år sedan traskade jag iväg till Bolaget och köpte ett par flaskor. Visst, det var ett bra rödvin, men ungt och fullt med bråkande tanniner som gjorde det strävt och vresigt. Det var som att umgås med barn i trotsåldern: mycket skrik och mindre verkstad.

Så jag tänkte ”hörru du Gamle svarten (vieux noir), du får allt ta och växa till dig lite innan vi umgås igen”. Jag lade ett par flaskor i källarskrubben, och häromdagen var det dags att ta fram dem.

De här åren har gjort gott för vinet. Nu har strävheten mjuknat och bäddad in sig bland de andra smakerna, ungefär som när en människa mognar och de vassaste kanterna slipas av. Det är ett tätt vin med väl sammansatta smaker. Lite pigga bär finns där, lite körsbär, lite svarta vinbär i eftersmaken.

Gott är det i alla fall, och tillsammans med kött eller ost blir det alldeles sammetslent.

Men jag hade en tanke att jämföra årgångarna och prova även det vin som säljs nu, så jag skaffade ett par nya flaskor. Bar hem dem från Systemet och upptäckte att det fortfarande är årgång 2012 som säljs!

Om du är intresserad behöver du inte lagra vinet i en källarskrubb i två år. Det är bara att beställa på systembolaget.se och hämta ut dina flaskor (vansinnigt bekvämt!).

80 kronor kostar Reserve de Vieux Noir. Det är väldigt prisvärt!

Veckomeny: Medelhavsmat på svenska IV

Etiketter

, , , , , , ,

tonfisk m citronsås

Nyttig mat ska vara god, annars är det inget kul. Men det klart att det finns en risk: om det är gott så tar man lite till, och så lite till, och så bara lite till… Då kan man trösta sig med att 30 minuters motion per dag ingår i Medelhavsdieten – alltså en cykeltur, en promenad med hunden, lek med barnen…

Sedan går man in och äter mat som bygger på fisk och grönsaker, fågel och baljväxter – och så nötter, olivolja och fullkornsbröd.

Kanske sätter man sig och njuter lite av skymningen som dröjer kvar över hustaken nu när våren står och tvekar. Jag tror att det också är nyttigt.

paella

Måndag: Paella – smakrik vardagsmat av rester
Pyttipanna, Nasi goreng, Paella… Alla kök har smarta sätt att hand om rester. Perfekt om det finns lite kyckling eller skaldjur i kylen. Ja, och så fullkornsris för de rätttrogna…

Tisdag: Spaghetti alla puttanesca
Låter mycket värre än det är – puttanesca betyder hora… Men det är en enkel tomatsås som fått skjuts av kapris och oliver. Om man vill tar man med sardeller i såsen. Ja, och så var det där med fullkornspasta.

Onsdag: Fisksoppa – enkel, fransk, värmande
Soppa. Fransk. Fisk. Tillräckligt värmande för årstiden, ändå inte vintertung.

Torsdag: (Nästan) vegetarisk pot au feu med rotfrukter & bacon
Koka allt i en gryta. Buljongen blir smakrik – och ger smak åt rotfrukterna. Den renläriga hoppar över bacon och tar mer grönsaker. Kanske gröna bönor & blomkål.

Fredag: Stekt tonfisk med vermouth- & citronsås 
Fräscht & gott. Ett par oliver till, och en klyfta citron. Men stek tonfisken så att den fortfarande har en rosa kärna, annars blir den gärna torr.

Lördag: Helstekt kyckling fylld med färska örter, lök & vitlök
Kungen Henrik av Navarra ville att varje familj skulle ha en kyckling på bordet på söndagarna. Själv säger jag att det går lika bra med lördagar.

Söndag: Poké bowl – lax med avokado, lök & morot 
Okej, det här är inte mat från Medelhavet. Men det är mat som platsar bra i Medelhavskosten. Fisk & grönsaker – om man vill utesluter man ris och tar istället mer av det gröna.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

nästan veggo pot au feu

Sydfransk gratäng med aubergine & squash

Etiketter

, , , ,

sydfransk-gratang-m-aubergine

Gott, värmande och mättande. Sydfransk gratäng med aubergine & squash är len och följsam i smaken. Ungefär som ett matminne från barndomen – du vet att det finns men du har ändå glömt bort det.

Det här behövs till 6 – 8 personer (som ensamrätt):
2 små aubergine, 400 g
olivolja
1 squash, 300 g
1 röd paprika
1 gul paprika
4 stora tomater
salt & svartpeppar
lite cayennepeppar
2 tsk torkad timjan

2 dl crème fraiche
1 dl mjölk
3 ägg
3 dl riven ost, Gruyère eller lagrad Herrgård (ca 80 – 90 g)
salt & svartpeppar

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skölj aubergine, squash och tomat, skär dem i ganska små tärningar. Skölj, kärna ur paprikan och strimla ganska fint.

Fräs aubergine och paprika i olivolja i ca 10 minuter. I med squashen, fräs i 5 minuter. Krydda med salt, peppar, cayenne & timjan. Lägg i tomaterna och låt det koka i ca 25 minuter.

Riv osten och blanda den med crème fraiche, mjölk & ägg. Krydda med salt & peppar.

Olja 2 ganska stora ugnsformar. Häll i grönsakerna och crème fraiche-blandningen, blanda lite lätt med grönsakerna. Kör i ugnen i 20 minuter tills gratängen stannat och fått fin färg.

Att göra en sydfransk gratäng är inte precis raketforskning. Skulle du ha lite purjo eller lök eller morötter liggande i kylskåpet, så kan man naturligtvis ta med det i gratängen. Huvudsaken är att det är ingredienser som du gillar – och att det blir gott, värmande och mättande.

Pulled beef blir till en Ragu Bolognese

Etiketter

, , ,

pulled-beef

Högrev är ett tacksamt stycke kött att stoppa i grytan. Om man behandlar det väl får man ett smakrikt och mört kött som gifter sig bra med olika kryddningar.

Här har det fått 6 timmar i ugnen tillsammans med örtkryddor, tomat & vitlök. Och ja, det blir smakrikt och mört –  en slags köttsås eller Ragu Bolognese.

Det här behövs till 6 personer:
1 kg högrev
olivolja
salt & svartpeppar
2 – 3 gula lökar
2 chili, spansk peppar
1 msk torkad timjan
2 burkar hela tomater + 1 burk vatten
4 + 2 klyftor vitlök, skalad
2 – 3 klyftor citron
lite färsk timjan

Ris eller pasta

Gör så här:
Sätt ugnen på 125 grader. Skala och skiva löken. Kärna ur chilin och skiva den.

Skär köttet i stora grytbitar och ta ev bort stora vita bitar av fett. Ta fram en stor stekgryta som tål ugnsvärme. Bryn köttet i olivolja, salta & peppra. Lägg i lök och chili – och bryn tills även löken är mjuk.

Klipp sönder tomaterna i burkarna med en sax. Häll tomaterna + 1 burk vatten i grytan. Krydda med timjan och pressa ner 4 vitlöksklyftor. Låt allt koka upp.

Lägg locket på grytan och ställ in grytan i ugnen. Låt köttet ugnsbrässera i 6 timmar, men vänd ibland på köttbitarna.

När det återstår 15 – 20 minuter: dra sönder köttbitarna med två gafflar, pressa ner 2 vitlöksklyftor och ett par citronklyftor. Smaka på grytan, kanske behövs det mer salt.

Kycklinggryta med surkål från Alsace

Etiketter

, , , , ,

kycklinggryta-m-surkal

Vad ska man äta när det fortfarande kan vara bitande kallt ute, men ljuset på kvällarna börjar dröja sig kvar i vårskymningen? Mitt svar: Choucroute, alltså surkålsgryta från Alsace.

Här har den blivit ännu lite lättare eftersom kyckling har ersatt korv och fläskkött. Men det blir ändå till en ”riktig” choucroute där syran från vin och surkål gifter sig med röksmaken från bacon och mustigheten från köttet. Gott – om du frågar mig.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
1,2 kg kycklingben
280 g bacon i tärningar
olja eller smör
2 gula lökar, skalade och skivade
2 mindre äpplen, urkärnade och skivade
salt & svartpeppar
700 g surkål
5 dl vitt torrt vin med hög syra, t ex Riesling
2,5 dl kycklingbuljong, vatten + tärning eller fond
2 lagerblad
1 bunt färsk timjan, bundet med bomullssnöre till en bukett

Kokt potatis & fransk senap

Gör så här:
Fräs bacon i en tjockbottnad gryta. Ta upp bacon och låt fettet rinna av. Fräs löken i baconfettet (kanske lite olja eller smör). Lägg i skivat äpple och låt det steka med, salta & peppra. Skölj surkålen och lägg ner den i grytan. I med vin, kycklingbuljong, lagerblad och timjan. Låt grytan koka medan du fixar resten.

Bryn kycklingbenen i olja (inte olivolja) eller smör. Salta & peppra. Lägg ner kyckling och bacon och koka ytterligare 30 minuter.

Klart – i alla fall om du kokat potatisen och satt fram den franska senapen.

Choucroute garnie är den traditionella surkålsgrytan från Alsace. Den lagas med kött och rökt korv – och det är nästan omöjligt att misslyckas med den.

Utom en gång när vi en varm sommardag i Strasbourg skulle käka middag. Vi satte oss på en uteservering mellan Place Gutenberg och Katedralen och beställde. Och in på bordet kom iskall Riesling och en ångande tallrik surkål med tillbehör. Det vattnades i munnen och jag tog den första tuggan – som nästan inte smakade någonting.

Hur en restaurang så fullständigt kan misslyckas med något så enkelt är en gåta. Men svaret stavas väl ”turistfälla”.

Sensmoral: ska du äta mat i Strasbourg, akta dig då för gatan Rue Mercière som går mellan Katedralen och Place Gutenberg.

Linssallad med rättika & paprika

Etiketter

, , ,

linssallad-m-rattika-o-paprika

I julklapp fick jag en mandolin. Ja, alltså inte ett musikinstrument, utan en sådan där skärbräda med vass kniv – och nu undrar jag hur man kunde leva utan den. Helt plötsligt blir lök och tomater och paprika så där tunt och tjusigt skivat som det brukar vara på bild. Och så lyfts smaken av de tunna skivorna.

Här har jag skivat rättika och paprika till en fräsch sallad. Smakligt, nyttigt och gott – och inte helt fel att bygga salladen på linser, nu när grönsaksskörden i Sydeuropa har frusit inne.

Det här behövs till 4 personer:
1 pkt linser, eller 3 dl egenkokta
½ schalottenlök
ca 10 cm rättika
1 röd paprika
1 liten bunt persilja

Vinägrett
3 msk olivolja
1,5 msk mild, god vitvinsvinäger
salt, svartpeppar och lite örtkryddor som du gillar, t ex oregano

Gör så här:
Skölj linserna om det kommer från en tetra. Skala och hacka löken. Skala rättikan. Skölj, kärna ur och dela paprikan. Skiva rättika och paprika tunt. Hacka lite persilja.

Vispa ihop vinägretten – och blanda salladen med vinägretten. Klart.

Hustrun är en klok och förstående kvinna, trots att hon är lite burdus när hon talar om hur mycket jag äter. Men hon har en konstighet: hon gillar inte baljväxter som linser.

Så det är med viss tvekan jag ställer fram linssalladen på bordet. Hennes ögon lyser av ja-jag-måste-väl-äta-det-här-det-är-ju-så-förbannat-nyttigt. Men hon tar en gaffel sallad, skiner upp och konstaterar:

– Det här var ju gott!

Ibland får man vara profet i sitt eget kök…

Veckomeny: Medelhavskost på svenska III

Etiketter

, , , , , ,

tourain

När jag tänker på god mat känner jag att det vattnas i munnen. Den gör sig liksom beredd att ta emot de godsaker som ska komma.

Så är det när jag tar fram receptet på den franska tomatsoppan Tourain; mina smaklökar tar ett glädjesprång och börjar förbereda sig…

Okej, det här är jag inte ensam om – inte ens i familjen. Pontus, vår cockerspaniel, är likadan. Tydligast var det på nyårsafton när han parkerade i köket under hela matlagningen. Nosen följde i detalj varje steg runt spisen.

Till sist tyckte jag så synd om honom, så jag tog fram ett tuggben. Då kände han lukten av något som var hans – och en stilla droppe saliv lämnade mungipan och föll mot golvet.

Men det är inte alltid vi är så elaka mot honom; jag brukar göra egen hundmat med fläskfärs eller blodpudding. Då blir han så glad att han slickar matskålen efteråt.

Det har hänt att jag har funderat på att slicka tallriken…

gronsakscurry-m-linser

Måndag: Grönsakscurry med linser & banan
Fullt med grönsaker, kokosmjölk och nyttiga nötter. Rund currysmak och banan – men den renlärige tar fullkornsris.

Tisdag: Tourain – mustig fransk tomatsoppa
Det vattnas i munnen…

Onsdag: Sardines gratinées blir gratinerad strömming
Strömming är fortfarande en favorit… Vi åt de gratinerade fiskarna häromdagen och uppskattade citrus- och vintonerna. Men akta så det inte blir för mycket vin – i gratängformen. Fisken ska få en lite knaprig yta.

Torsdag: Ugnsbakad lök, kornotto & stekt svamp
Lök är en svårt underskattad råvara. Här får den spela huvudrollen tillsammans med god – och nyttig – kornotto.

Fredag: Ugnsbakad torskrygg med fänkål, tomat & aioli
En fredagsrätt som inte skäms för sig även om det skulle komma kräsna gäster.

Lördag: Rosmarinkyckling med crème fraiche & en skvätt citron
Rosmarin och kyckling. Snart viker ljuset och våren är här. Kanske ett fylligt vitt vin – eller årets första rosé?

Söndag: Skaldjursrisotto – fyllig & smakrik
Följ de fyra stationerna mot en lyckad risotto. (Kan också ätas på fredagen om du vill sippa på ett glas vin…).

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

skaldjursrisotto

Poké Bowl – lax med avokado, lök & morot

Etiketter

, , ,

lax-o-ris-skal

Helt plötsligt är det som om hela Matsverige bestämt sig för att skriva om mat från Hawaii. Slår man upp dagstidningens helgbilaga så finns det recept på Poké Bowl. Bläddrar man i en mattidning så är det Hawaii-special med samma fisk- & risskål men också recept på drinkar och fisk-tacos från de där öarna i Stilla Havet. Öppnar man nästa tidning så finns det (surprise!) mat från Hawaii.

Man undrar liksom hur det går till när trenden bestäms. Är det på månadsmöten med alla matjournalister i Stockholm? Sitter de där och frågar varandra:

– Okej, nästa punkt på dagordningen. Vilken ska vara vinterns trend – ska vi damma av citrusfrukter i Nordafrikansk mat eller är det dags för Hawaii nu?

Oavsett vilket – här kommer ett recept på en mycket försvenskad Poké Bowl med ugnsstekt lax. Fräsch, gott och faktiskt väldigt enkelt.

Det här behövs till 2 personer:
350 g laxfilé utan skinn
olivolja
salt & svartpeppar
1 avokado
1 morot, skalad
1 bit gurka
½ rödlök, skalad

papaya eller mango, om du vill

Dipp
½ dl soja
½ msk vitvinsvinäger
1,5 tsk riven ingefära

Ris

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Lägg laxen i en oljad ugnsform. Droppa över lite olivolja, salt & peppra. Kör laxen i ungen tills den är klar, ca 14 – 15 minuter. Tryck lätt med fingret för att kolla om den är färdig. När den skivar sig och inte längre är mörkröd inuti, så är den klar.

Skiva morot, gurka och rödlök riktigt tunt. Det går lättare att få tunna skivor med en mandolin. Halvera avokadon, ta bort kärnan och gröp ur den med en tesked. Skiva avokadohalvorna.

Blanda ihop dipp-såsen och koka riset.

Om man vill kan man ha mer långväga frukter till maten som papaya eller mango.

Lägg upp riset i en skål. Lägg laxen över och toppa med grönsakerna.

Njut av den Hawaii-inspirerade maten, men akta dig för kaffe från de där små öarna. Vi känner en amerikan som bor där – och ibland skickar han en laddning med det lokala kafferosteriets stolthet.

Hustrun tycker det är okej. Men jag tycker det smakar som annat amerikanskt kaffe. Fucking close to water.

Biecher Riesling – för den som väntar på våren

Etiketter

,

biecher-riesling-2015

– Det här vinet luktar som fransk cider, förklarar 18-åringen när han sätter näsan över ett glas Biecher Riesling 2016.

Och han borde väl veta, normalt sett har han familjens bästa näsa. Men här har jag klart svårt att följa hans luktreceptorer. Nästan bokna äpplen, en känsla av källare, höst och lagrade äpplen…

Fan vet om inte hans luktsinne har lurat honom den här gången.

För mig luktar det mest päron när man trycker ner näsan i glaset. Men okej, en ganska dov lukt av äpple och honungs hittar jag –  och lite citrus. Kanske är det den där dova lukten som han kopplar ihop med fransk cider.

Men den nya årgången av Biechers ekologiska standard-Riesling är annars ett lättgillat vin. Hög syra med ändå lätt och tillgängligt.

Vinet är torrt, men med en tydlig restsötma. Det gör att användningsområdet minskar. Vi testade det till kött med gräddsås (gott) och till en ganska traditionell syrkålsgryta från Alsace (inte helt lyckat). Där gjorde kontakten med surkålen att vinet kändes för sött.

Bäst tror jag vinet funkar när man bara vill ha ett glas vin utan mat. Du vet när några kompisar kommer hem och man sätter sig ner och pratar, tittar på februariskymningen och tänker att snart är det vår.

93 kronor vill Bolaget ha för en flaska av det ekologiska vinet.