Poulets Grillés a la Diable – kycklingfilé fritt efter Julia Child

08 lördag Feb 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat

Etiketter

fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, kyckling & fågel, Vin- & kokbok

Julia Child är den fantastiska amerikanska som tog fransk matlagning till USA med boken ”Det goda franska köket”. Det är en fantastisk kokbok, men den är traditionell och gjord för människor med hur mycket tid och resurser som helst.

När hon lagar Poulet Grillés a la Diable, grillad djävulskyckling, tar hon ”bara” två kycklingar, 90 gram smör och 9 dl rivet bröd. Grillar kycklingen 12 centimeter från grillelementet…

Ja, du fattar varför jag förenklat receptet. Men även med helt vanliga kycklingfiléer blir det en smakrikt och saftigt maträtt – om man ser till att mycket av den kryddiga ”senapsröran” fastnar på kycklingfiléerna.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g kycklingfilé
olivolja eller smör
lite salt & svartpeppar

”senapsröra”
50 g smält smör
1 msk olivolja
2,5 msk fransk senap
½ mycket finhackad schalottenlök
½ msk torkad timjan
svartpepparkvarnen, ganska många varv med pepparkvarnen
cayennepeppar, ganska lite

½ dl ströbröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Bryn kycklingfiléerna i smör eller olja. Krydda lätt med salt och svartpeppar. Lägg filéerna i en oljad ugnsform. Sätt in dem i ugnen i 10 minuter.

Höj ugnsvärmen till 250 grader.

Lägg senap i en skål. Vispa ner det smälta smöret. Ta bara lite smör i taget, i början bara några droppar. Vispa till en majonnäsliknande konsistens. Blanda ner schalottenlök. Krydda med svart- och cayennepeppar.

Ta ut kycklingen. Pensla filéerna med hälften av ”senapsröran”. Tricket är att få mycket röra som fastnar på kycklingen, annars smakar det nästan ingenting. Strö över hälften av ströbrödet.

Sätt in kycklingen i 4 – 5 minuter. Ta ut och gör på samma sätt med den andra sidan. Ugnstekt kycklingen tills köttet är vitt och den är helt genomstekt.

Den modige vrider lite till på ugnsvredet och ugnsgrillar kycklingen istället för att bara steka den. Själv var jag rädd för att det skulle kräva ännu mer passning.

Vi åt kycklingen med pilaffris, sallad och ett glas rödvin. Själv tyckte jag filéerna blev saftiga och smakrika. Hustrun saknad sås, kanske skulle det funka med en kall crème fraiche-sås smaksatt med timjan och lite fransk senap…

Jag får väl testa det nästa gång.

Tourte de la vallée de Munster – köttpaj från Musterdalen

18 lördag Jan 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, buffé, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Alsace, buffé, förrätt, fläsk, fransk mat, huvudrätt, smårätt, Vin- & kokbok

När jag sätter igång med saker finns det en viss likhet med Farbror Melker på Saltkråkan. I alla fall om det är praktiska saker, sådant där som att snickra eller slå in paket.

Men även när jag lagar mat finns likheten där. Igår skulle jag laga alsassisk köttpaj, tourte de la vallée de Munster. Det verkade ju enkelt. Svänga ihop en pajdeg. Skära kött och lök – och så in med allt i ugnen.

Det är det säkert. För alla andra.

För mig var det bara enkelt fram till när jag skulle få pajens lock av deg att ”klistra ihop” med resten av pajskalet. Då sade jag en massa ord som inte lämpar sig i barn-tv och så ropade jag på hustrun, ungefär på samma sätt som Farbror Melker skriker ”Maaalin”.

Inte blev det mycket bättre när jag skulle dekorera locket med utskurna löv av deg. De fick en form som var misstänkt lik gravida ekollon.

Men pajen, den blev mild, god och fyllig. Då blev jag på gott humör och förlät både pajlocket, lövdekorationerna, Malin, Farbror Melker och alla andra.

Det här behövs till 4 – 6 personer:
700 g fläskkött, strimlat
1 lök
1 vitlöksklyfta
smör
salt & vitpeppar, drygt 1 tsk salt, kanske lite mer
1 ägg

Pajdeg
4,5 dl vetemjöl
200 g smör
0,75 tsk salt
2 msk kallt vatten

Gör så här: Börja med pajdegen. Lägg ner mjöl, smör, salt och vatten i en matberedare. Kör tills det blir som en boll. Lägg in degen i kylen medan du gör fyllningen.

Sätt ugnen på 200 grader. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs det i en stekpanna med smör tills löken har mjuknat. Skär köttet i smala strimlor (eller köp strimlat kött). Bryn i lite smör. Krydda med salt & vitpeppar.

Smöra en pajform. Jag tog en form med löstagbara höga kanter. Det var kanske därför det blev så besvärligt.

Lägg pajdegen på ett mjölat bakbord och kavla ut drygt halva degen så att den blir tunn. Lyft över den till pajformen. Det funkar faktiskt – även för mig – om man rullar upp den på kaveln.

Lägg kött och lök i pajen. Kavla ur resten av degen till ett lock. Gör ett hål i mitten av degen så ångan kan pysa ut.

Pensla kanterna med äggvita. Lägg sedan på locket och tryck ihop kanten med locket (på ett mer begåvat sätt än mitt).

Om du vill gör du dekorationer till locket och penslar det sedan med äggula.

Grädda pajen i ugnen i 30 minuter.

Inspirationen till det här receptet kommer från www.vinsalsace.com, som är en sajt för vinproducenterna i Alsace. Där finns några kul recept, men alla funkar inte. En gång följde vi receptet för äppelkaka från Alsace, Tarte aux pommes a l’Alsacienne. Resultatet blev äpplen som flöt runt i vaniljsås inne i ett pajskal.

Och det berodde inte på att vi var klumpiga.

Fläskkotlett i vitt vin – Côtelettes au vin blanc

10 fredag Jan 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, vitt vin

≈ 3 kommentarer

Etiketter

alsacevin, fläsk, fransk mat, huvudrätt, vitt vin

Pigga upp den gamla vanliga fläskkotletten. Bryn den som vanligt, blanda ner schalottenlök och fransk senap och låt den koka i lite vitt vin. Svårare än så är det inte att skapa Côtelettes au vin blanc. Men middagen blir lite mer vardagslyxig.

Det här behövs till 2- 3 personer:
3 fläskkotletter
smör & rapsolja
salt & vitpeppar
3 finhackade schalottenlökar
½ msk fransk senap
1,5 dl torrt vitt vin
½ msk masstärkelse (majsena)
lite vatten

Gör så här:
Bryn fläskkotletterna i smör & rapsolja som vanligt. Krydda med salt & vitpeppar. Ta upp dem när de har fått bra färg. Stek schalottenlöken ett par minuter. Lägg tillbaka kotletterna, häll på vin och senap. Låt allt koka 5 minuter.

Vispa majsstärkelse och lite vatten. Häll i pannan och låt det hela koka ett par minuter. Klart.

Fläskkotletter i vitt vin funkar bra tillsammans med en Pinot Gris från Alsace. De vinerna är alltid torra, men låg syra och lite restsötma gör att det kan kännas ”sött” och kvalmigt. Om du frågar mina smaklökar så har de en tydlig rekommendation: Välj en Pinot Gris med bara lite restsötma och hyfsad syra. Då blir det en mycket fräschare rätt.

Mina smaklökar gillade också sällskapet på tallriken: hasselbackspotatis och vinterns bästa sallad. Men mina ögon gillade inte alls den bild som blev resultatet av mitt röjande i köket. Såsen lade sig i en klump på fläskkotletten och såg ut som vaniljcrèmen på ett wienerbröd – därav den lite udda beskärningen av bilden. Hoppas du ursäktar…

Daube de Boeuf – fransk nötgryta (lite fritt) efter Julia Child

03 fredag Jan 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, gryta, huvudrätt, mat, nötkött

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fransk mat, gryta, huvudrätt, Vin- & kokbok

Såg du Julie & Julia på TV härom kvällen? Julie Powell är en ung New York-tjej som vantrivs på jobbet och bestämmer sig för att hitta ett projekt som livar upp. Hon ger sig i kast med att laga 524 rätter på 365 dagar. Recepten hämtar hon från Julia Childs kokbok Det goda franska köket.

Samtidigt bloggar hon om livet hemma i det lilla köket ovanför pizzerian – och man kan säga att det är lätt att känna igen sig i matbloggarens vedermödor.

Där finns mannen som undrar om hon gift sig med bloggen – jag känner i igen reaktionen, fast här hemma är det hustrun som undrar. Och mannen som undrar varför livet skildras sockersött utan deras stormiga gräl – känner igen, fast det är hustrun som undrar.

Den stora skillnaden är kanske att hustrun inte lämnat mig, inte ens för en natt som Julies man gjorde. Sedan har jag inte fått något bokkontrakt…

Som du förstår är det här en feel good-film, dessutom byggd på den verkliga Julia Powell och hennes blogg. Det är alltså den första film som baseras på en (mat)blogg.

Klart jag såg filmen. Klart jag älskade den. Och såklart jag lagade något ur Det goda franska köket. Här kommer min variant av Daube de Boeuf med ett smakrikt kött som är så mört att det faller sönder när man petar på det med gaffeln.

Det här behövs till 4 personer:
650 g högrev i bitar, eller grytbitar
lite vetemjöl
smör & olivolja
salt & vitpeppar
1 msk torkad timjan
2 gula lökar, skalade
2 morötter, skalade
125 g skogschampinjoner
250 g körsbärstomater
3 – 4 vitlöksklyftor, skalade
1 pkt bacon, 120 g
svartpeppar
1 lagerblad
2,5 dl torrt vitt vin
ca 3 – 4 dl köttbuljong (vatten + tärning eller fond) och sky från stekpannan

Gör så här:
Sätt ugnen på 165 grader. Skiva lök, morot, champinjoner och vitlök tunt. Dela tomaterna, tryck ur kärnorna och skär tomatköttet i tunna bitar.

Häll upp lite vetemjöl på en tallrik. Vänd köttbitarna i mjölet. Skaka av överflödigt mjöl. Det ska bara fastna lite mjöl. Bryn köttet i en stekpanna i omgångar. Krydda med salt & vitpeppar. Lägg köttbitarna på ett fat. Häll lite vatten i stekpannan, koka upp så smakämnen från pannan lossnar. Spar stekskyn.

Klipp bacon i smala strimlor. Stek det i en stekgryta som tål att stå i ugnen.

Ta upp hälften av baconen ur stekgrytan. Lägg i hälften av lök, morötter, svamp, vitlök och tomat. Lägg köttet och resten av bacon ovanpå. Krydda med timjan, svartpeppar och lagerblad i bitar.

Lägg på resten av lök, morötter, svamp, vitlök och tomat. Häll på vinet och steksky/köttbuljong, så att vätskan täcker. Lägg på lock och koka upp grytan.

Ställ in den i ugnen och glöm (nästan) bort den i 2,5 – 3 timmar. Kolla bara någon gång så att det inte är för torrt. Häll i så fall i lite vin eller vatten.

Det goda franska köket (Mastering the Art of French Cooking) var den bok som introducerade fransk mat i USA. Boken gjorde henne till en guru i USA. Hon fortsatte att ge ut kokböcker och hon gjorde mat-TV på den tiden när de enda televiserade färgerna var i svart, vitt och grått.

Och det märks verkligen att hon kommer från en annan tid. Pocketutgåvan av boken är på 700 sidor detaljerade recept där du kan hitta 21 olika sätt att göra ett kryddsmör. Uppriktigt sagt blir det lite tjatigt att försöka läsa sig igenom delar av boken. Men som inspiration är den fantastisk.

Tänk bara en smakrik eko-kyckling som steks i ugn och penslas med senapssmör och örter innan den paneras i brödsmulor och steks klart. Någon gång måste jag bara testa Julia Childs Poulets Grillés à la Diable.

Och så måste jag tacka några vänner som lånat ut boken till mig. Vad vore jag utan vänner, vad vore jag utan kokböcker…

Nyårsmeny 2013 – från chèvre & vildsvin till skummande skumpa

26 torsdag Dec 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt, smårätt, vilt, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

alsacevin, förrätt, fest & meny, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt, smårätt

2013 års nyårsmeny börjar med en brytning mellan den serranolindade chèvren och den sötsyrliga balsamicoreduktionen. Fräscht, gott och förvånansvärt enkelt att lagat.

Huvudrätten med rödvinsmarinerad vildsvinskotlett & champinjoncreme är goda, finstämda smaker, en sorts förädlad europeisk husmanskost.

Efterrätten är den stora överraskningen. Med bara en kula citronsorbet och lite mousserande vin, Crémant d’Alsace eller annat, skapar man nyårsfest utan att anstränga sig.

Laga och njut. Här kommer länkarna:

Förrätt: Gratinerad chèvre med serranoskinka, fikon & balsamicoreduktion

Huvudrätt: Rödvinsmarinerad vildsvinskotlett & champinjoncrème

Efterrätt: Citronsorbet & Crémant d’Alsace

Vill du ha fler förslag på nyårsmenyer så kan du välja bland inläggen här nedanför:
Nyårsmeny 2014 – sydfranska influenser
Nyårsmeny 2015 med Grevinnan och betjänten: avokadosoppa, serranolindad rödspätta & portvinskokt päron
Nyårsmeny 2017 – Skumpa till förrätt, dessert & kanske till rödspättan
Nyårsmeny 2018 – torskrygg, milda smaker och en eftertänksam Riesling

All den goda julmaten – men oj vad mycket det blev

19 torsdag Dec 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, rött vin, sallad, tillbehör, vegetariskt, vilt, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, fläsk, fransk mat, huvudrätt, jul, ost & efterrätt, rött vin, sallad, smårätt, tillbehör, vegetariskt, vilt

Du vet hur det är. Man börjar lite lätt med sill och gravad lax. Kanske ägg och räkor. Byter tallrik till skinkan, patén och grönkålen, tar en pilsner och en lille én. Äter knäckebröd med ost, och tar en skinkbit till. Men oj, glömde visst att ta senap till skinkan.

Så långt är allt frid och fröjd. Men så sneglar man bort mot spisen och där väntar Jansson och köttbullar och revbensspjäll och rödkål – och där någonstans börjar den totala mättnaden komma smygande.

Har man tur (eller otur) väntar sedan grönmögelost och cheddar, portvin, efterrätt, kaffe och kanske tårta…

Julbordet är fantastiskt gott, om det är vällagat. Men det är också fantastiskt mättande om man ska äta allt på samma gång.

Sedan några år brukar vi dela upp julbordet i mer fiskinriktad mat på julafton och ett mer köttinriktat julbord på juldagen.

Det funkar bra. Man hinner njuta av smakerna utan att helt drabbas av det gamla ordet ”paltkoma”. Du vet det där tillståndet där allt man kan göra är gå och lägga sig på soffan och diskret höja handen till munnen för att dölja en rapning.

Tricket är att förvara julmaten i små förpackningar, så kan man frysa det som inte går åt – för det kan väl inte bara vara här hemma som det brukar bli massor av julmat över…

Så här ser menyn ut. Recept finns i länkarna.

Julafton

Först Vin chaud, fransk ”glögg”

Därefter inlagd sill, till exempel citron- och timjanssill, gravad lax, ägg och räkor.

Vinkokt skinka, grönkål, älgpaté smaksatt med portvin.

Janssons frestelse, ugnsbakad lax.

Cheddar, julost och grönmögelost.

Juldagen

Skinka, alsassisk rödkål och älgpaté

Älgköttbullar med mumma att dricka. Pannbiff gjord på rådjursfärs och så fläskytterfilé för det kräver 15-åringen i familjen.

Vinterns bästa sallad.

Frukt eller fruktsallad.

På annandagen brukar vi ha knytkalas med några kompisar. Klart smart sätt att äta upp lite rester – och så får man lite andra rätter. De vi brukar ha knytis med har delvis finska rötter, så det blir finsk rotsakslåda, och så blir det dopp i grytan och till slut kommer det som en del har väntat på – tårtan.

Alsassisk rödkål med lök, vin & valnötter

04 onsdag Dec 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 6 kommentarer

Etiketter

fransk mat, jul, tillbehör, vegetariskt

Tröttnat på den tunga, söta rödkålen som står där strax bakom skinkan på julbordet? Alsassisk rödkål är lättare och fräschare, med en liten, trevlig smak av valnötter. Den passar väl in på den där markerade platsen på bordet där rödkålen brukar stå.

Kanske läge att testa…

Det här behövs för en julbordsladdning:
en klyfta rödkål, cirka 400 g
1 gul lök
1 – 2 äpplen
2 vitlöksklyftor
smör & olja
salt & vitpeppar
1 stor näve valnötter, grovhackade
2 dl torrt, vitt vin
½ msk äppelcidervinäger
1 nypa socker

Gör så här:
Skölj rödkålen, skiva den tunt, tunt. Skala och skiva lök och vitlök. Skölj, kärna ut och skiva äpple. Fräs i smör och olja. Krydda på ganska bra med salt & vitpeppar.

Lägg i de hackade valnötterna. Strö över lite, lite socker. Häll på vin och vinäger. Koka under lock på svag värme i cirka 40 minuter. Vinet ska koka in helt och hållet.

Jag har sett att det finns recept där kålen ska koka i rött vin, men då tror jag att man ska ha ett mjukt rött vin. Annars finns det risk att rödvinets tanniner flyttar med in i rödkålen – och det verkar lite strävt tycker jag.

Det brukar också stå att kummin ska ingå i rätten. Men det har jag hoppat över att ett enkelt skäl. Då skulle jag få äta upp hela laddningen själv.

Surkål – klassiskt till korv & fläsklägg

09 lördag Nov 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, fransk mat, mat, tillbehör, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

alsacevin, fransk mat, tillbehör, vitt vin

Surkål är fantastiskt gott tillsammans med kött och korv. Man kan laga den på tusen olika sätt. Koka den i vin, krydda med äpple eller kummin eller enbär eller chilistark korv…

Men surkål som bara slängs upp från burken är faktiskt inte särskilt gott. Det fick jag en gång i en korvkiosk på Nils Ericsonsterminalen i Göteborg. Stället andades kvalitet, utbudet av korvar var stort. Jag valde till sist en tysk kvalitetskorv med surkål.

Tjejen i kiosken stekte min korv med omsorg, värmde brödet, frågade vilken slags senap jag ville ha – och mikrade en sked surkål direkt från burken i ungefär fyra sekunder. Den kalla och okryddade kålen vill jag inte ha igen.

Min egen surkål får smak av vin, bacon, kryddor och äpple. Det är något helt annat.

Det här behövs till ca 4 personer:
1 pkt tärnad bacon, 140 g
1 lök, skalad och skivad
1 litet milt äpple, skalat och skivat
450 g surkål
2 lagerblad
vitpeppar & salt
1,5 – 2 dl Riesling eller annat torrt gott vitt vin

Gör så här:
Fräs bacon i en tjockbottnad gryta. Lägg i löken på slutet. Fräs tills löken är mjuk. Lägg i äpple och surkål. Krydda, generöst med vitpeppar, lite försiktigt med saltet om bacon är salt. Häll på vinet. Lägg i lagerbladen. Koka på låg värme i ca 50 minuter.

Jag åt surkålen tillsammans med ugnsbakad fläsklägg. Gott.

Men det är också fantastiskt tillsammans med en god, grillad korv. En debreziner eller en kabanossen. Korvbröd och fransk senap. Och så surkål.

Det du.

Tarte flambée – bättre botten, godare fyllning

18 fredag Okt 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in Alsace, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Alsace, förrätt, fläsk, fransk mat, huvudrätt, smårätt

Tarte flambée… Här möts sötma från lök, sälta från bacon och rund gräddighet från crème fraiche. Den här alsaciska ”pizzan” ska ätas precis nygräddad från ugnen. Helst ska den flortunna bottnen bara smälta bort i munnen.

Men det är svårt att få till den där smältande bottnen. I det här receptet ingår lite mer fett. Degen blir mer som pajdeg – och faktiskt så börjar min hemma-tarte närma sig en äkta Tarte flambée, så som den äts på en traditionell Winstub i skuggan av en platan.

Det här behövs till 4 tartes, stora som små pizzor ungefär:
5,5 dl vetemjöl (aningen mer om degen blir för kletig)
0,75 tsk salt
0,5 dl kallpressad rapsolja
0,5 dl smält smör eller baconfett
1,5 dl vatten

Fyllning
2 – 3 gula lökar
2 pkt bacon i tärningar (280 g)
lite svartpeppar
2 dl crème fraiche (34 procent)
2 dl finriven, mycket smakrik ost, t ex Gruyère (Parmesan funkar också bra!)
0,5 – 1 msk torkad timjan

Gör så här:
Skiva löken tunt. Fräs den i lite olja tills den har mjuknat. Stek bacon. Riv osten.

Rör ihop mjöl, salt, vatten, olja och smält smör till en smidig deg. Kolla så degen inte blir för kladdig.

Sätt ugnen på högsta värme och sätt in en plåt så den blir varm.

Kavla ¼ av degen riktigt tunt på mjölat bakbord. Lägg över tarten på ett bakplåtspapper. Bred på ett ganska tjockt lager crème fraiche. Lägg på löken och bacon. Krydda med timjan, och lägg till sist på osten. Vik upp kanterna lite, så inte fyllningen rinner av ”pizzan”

Lyft över bakplåtspapperet med tarten till den förvärmda plåten. Grädda i 6 – 8 minuter.

Vi käkade Tarte flambée två gånger i somras. En gång var en varm sommarkväll på Place de l’Ancienne Douane i centrala Colmar. En annan gång var en betydligt svalare kväll på restaurang La Flambée på Österlen i Skåne.

Den skånska Tarte flambéen var klart godast.

Min tarte är inte där ännu, men jag är på väg!

(Vill du se tidigare recept, så klickar du HÄR.)

Tarte a l’oignon – Lök- och baconpaj från Alsace

30 måndag Sep 2013

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, buffé, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vardagsmat

≈ 3 kommentarer

Etiketter

alsacevin, buffé, förrätt, fläsk, fransk mat, huvudrätt, smårätt, vardagsmat

Lök är gott! Synd bara att så få upptäckt det. I Tarte a l’oignon samsas mild, lite söt lök med knaprig och salt bacon till en fyllig och krämig paj. Mums.

Dessutom är det här några av Alsace grundsmaker. Egentligen skulle det ha varit en mild och god Pinot Blanc till maten, men det är ju måndag, så jag fick nöja mig med kolsyrat vatten.

Inte riktigt lika mums…

Det här behövs till 3 personer (som huvudrätt):
3 dl vetemjöl
½ tsk salt
100 g smör
2 -3 msk kallt vatten

500 g gul lök
smör eller olja
försiktigt med salt & vitpeppar

120 g bacon i bitar (eller magert sidfläsk, eller skinka)
lite svartpeppar

Béchamelsås
2,5 dl mjölk
2 – 3 msk smör
1,25 msk vetemjöl
lite salt & vitpeppar
2 – 3 msk grädde eller crème fraiche

Gör så här:
Degen: Blanda mjöl och salt i en bunke. Lägg ner smöret i småbitar. Tryck ihop smör och mjöl till en degkonsistens. Späd med så mycket vatten som behövs för att degen ska gå ihop. Ställ degen i kylskåpet 30 minuter medan du förbereder det andra.

Löken: Skala löken och skiva den tunt. Stek i smör eller olja på ganska svag värme tills löken är helt mjuk. Det tar cirka 20 minuter. Krydda försiktigt med salt & vitpeppar.

Bacon: Stek bacon/fläsk/skinka knaprig. Krydda med lite svartpeppar. Låt bacon/fläsk rinna av på hushållspapper.

Pajen: Sätt ungen på 200 grader. Kavla ut degen så att den blir tunn och täcker formen. Tänk på att det blir ganska mycket fyllning; degen måste gå upp en bit på kanterna.

Tryck några hål i pajskalet med en gaffel. Förgrädda det i ugnen i 10 minuter.

Såsen: Vispa ihop mjölk och mjöl. Vispa ner smöret. Koka upp såsen och låt den koka ett par minuter. Häll i crème fraiche eller grädde. Krydda med salt & vitpeppar till en mild men inte mesig smak. Rör ner äggulorna. Koka inte såsen därefter, då ”skär”den sig.

Lägg över löken i det förgräddade pajskalet. Häll över béchamelsåsen. Toppa med bacon. Sätt in i ugnen tills fyllningen stannat nästan helt och pajen fått fin färg. Tar cirka 30 minuter.

Vill du ha en vegetarisk lökpaj så hittar du ett recept under Tarte aux oignons, men behåll det här pajskalet. Det är godare.

Det är inte alltid som matlagning hemma hos oss är som ”Halv åtta hos mig”. Ofta är det hustrun som har bråttom, eller jag som drar ner all disk och skriker för att jag aldrig hittar det jag letar efter.

Men idag var det annorlunda. Jag fixade med pajen, hustrun var med och 15-åringen lade färdigpanerade fiskfiléer i ugnen. Hans allmänna omdöme om paj är att det inte går att äta.

Men han tog också med sig Spotify till köket. Och han musiksmak är ganska mycket av gammal rock och vänstermusik, så det blev Bruce och Hoola Bandoola och Pete Seeger.

Någonstans samtidigt med Röda bönors gamla italienska socialistsång ”La Lega” blev pajen klar. Efter maten fortsatte han med Björn Afzelius ”Sång till friheten”.

Kanske är det 15-åringen som inspirerat till rubriken nedan…