Saint-Jacques & crème chou-fleur -pilgrimsmusslor & blomkålscrème

Etiketter

, , , , ,

Spänstiga pilgrimsmusslor, len blomkålscrème och så de salta små romkornen. Det här är en liten delikatess,

Men att vi åt det som förrätt igår var egentligen ett misstag.

När jag handlade senast gick jag förbi frysdesken med skaldjur, kollade lite på utbudet och så låg de där, pilgrimsmusslorna. Handen rörde sig nästan av sig själv när den öppnade locket och plockade ner ett paket med de spänstiga och saftiga musslorna.

Väl hemma var det hustrun som packade upp varorna – och musslorna hamnade i kylen. Så när jag kikade in i kylskåpet var de helt tinade. Det var bara att sätta igång med förrätten.

Om någon ogillar misstaget? Inte jag, i alla fall.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
12 – 15 pilgrimsmusslor
smör
300 g blomkål
vatten + lite salt & kycklingbuljong
1 dl crème fraiche, 32 %
ca 1 dl buljong från koket
1 klyfta citron
salt & peppar
85 g röd stenbitsrom (eller den caviar du tycker att du har råd med)

Gör så här:
Dela blomkålen i buketter. Lägg i en kastrull, häll på vatten så det knappt täcker. Salta och ha i aningen kycklingfond/-buljong. Koka tills blomkålen är helt genomkokt, 5 – 10 minuter.

Häll av kokvattnet, men spara det. I med crème fraiche och mixa till en slät puré. Späd med kokvattnet till önskad konsistens. Pressa i lite citron, salta & peppra till angenäm styrka och smak.

Stek pilgimsmusslorna i smör och aningen olivolja 1 minut per sida på ganska hög värme. Lägg upp lite blomkålscrème på förrättstallrikar. Toppa med musslor och rom eller caviar.

Saint-Jacques sur crème de chou-fleur är egentligen en blomkålssoppa med pilgrimsmusslor och rom. Så om du hellre vill ha det som en soppa blir du mer trogen det franska ursprunget, men själv tycker jag det är synd att blanda bort den goda musselsmaken. Även om blomkålen blir mild, fyllig och, faktiskt, väldigt god.

Grönsakspannan chakchouka med grönkål & paprika

Etiketter

, , , ,

22-åringen har flyttat till Lund för att fortsätta plugga. Lite tomt blir det här hemma, det finns inte längre någon som sitter vid middagsbordet och startar en entimmes-diskussion om den svenska penningpolitiken eller amerikansk inrikespolitik.

Jag ägnar mig åt maten när jag äter, och hustrun skulle inte komma på tanken att starta en diskussion om amerikansk politik. Inte nu när Trump har försvunnit.

När man dukar kan det kännas lite konstigt, plötsligt står man där med tre tallrikar i näven och inser att vi nu för tiden bara är två.

Men det blir lättare att hitta på annorlunda maträtter. Det finns ingen som lägger in sitt veto mot lök och grönkål och paprika. Så vad är då mer naturligt än att kombinera just de tre sakerna till en middag.

Den här vinterkvällen blev det en chakchouka (stavas också shakshouka). Enligt Wikipedia är det en tunisisk äggrätt, men en mycket enklare förklaring ser ut så här: Det är den franska grönsaksröran ratatouille med ägg och nordafrikanska kryddor.

Om grönkål brukar vara med i Tunisien vet jag inte, men i ett svenskt vinterkök funkar det alldeles utmärkt.

Det här behövs till 2 personer:
½ lök
olivolja
125 g grönkål
2 vitlöksklyftor
salt & mycket svartpeppar
1 kanelstång
1 tsk korianderfrön
1,5 tsk spiskummin
1 chili, spansk peppar
½ stor röd paprika
ca 10 cm squash
½ burk hela tomater + aningen vatten
2 ägg

Bulgur, couscous eller ris därtill. Eller bara ett gott bröd.

Gör så här:
Skölj och strimla grönkålen. Halvera och kärna ut paprika och chili, skär paprikan i små bitar och strimla chilin. Fintärna squash och klipp sönder tomaterna med en sax. Skala och hacka löken.

Fräs löken i en traktörpanna (eller stor stekpanna). Lägg i grönkålen och fräs en stund när du kryddar med salt & svartpeppar, samt kanel, koriander, spiskummin & chili. Pressa ner vitlöken.

Häll i de sönderklippta tomaterna och låt grytan koka i 5 minuter. Lägg i paprika och koka 5 minuter till.

I med squashen och koka ett mar minuter. Gör små ”hål” och knäck ner ett ägg i varje. Lägg på ett lock och koka tills äggvitan har stelnat men gulan fortfarande är krämig. Det tar ca 5 minuter.

Ät & njut. Känn att optimismen kan vara på väg tillbaka; ljuset erövrar minuter varje eftermiddag, vaccinet är på väg och Trump, han sitter och trycker på sin telefon nere i Florida – utan att komma åt Twitter.

Soupe au poulet – värmande kycklingsoppa

Etiketter

, , , ,

Soupe au poulet är mat som din mormor kunde ha bjudit dig på när du kom körande med din röda brandbil över köksgolvet – om hon vågat använda vitlök och örtkryddor i matlagningen.

Det är en soppa med milda, varma smaker som ändå får kropp och fyllighet av vitlök och örtkryddor. En soppa som gör människor mätta, nöjda och på gott humör.

Ja, det klart, jag kan ju inte veta om det gäller alla, men jag blir i alla fall lite smålycklig av den.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
600 g kycklingkött, gärna kycklinglårfilé
2 l vatten
1 stor gul lök
3 – 4 vitlöksklyftor
2 stjälkar selleri
2 stora morötter
½ kruka oregano eller timjan
2 lagerblad
3 tsk salt
svartpeppar från kvarn
hackade örtkryddor till serveringen: oregano, timjan…

Gör så här:
Skala och finhacka lök och vitlök. Skölj sellerin och tärna den fint. Skala morötterna och skär dem i små, knubbiga bitar. Bind ihop oreganon till en ”bukett” med steksnöre.

Lägg kycklingköttet i en stor gryta. Häll på vatten och koka upp. Skumma noga bort allt skum som bildas. Lägg ner lök och vitlök, selleri, morot, oregano och lagerblad. Krydda med salt & peppar. Koka i 15 – 20 minuter tills kycklingen är helt genomkokt. Fiska upp och släng oreganobuketten

Ta upp kycklingen och tärna köttet. Lägg tillbaka i grytan. Testa om det behövs mer salt eller peppar.

Servera med hackade örtkryddor.

Har man rester av helstekt kyckling eller färdiggrillad, så kan man såklart använd det i soppan. Men då kanske man ska koka grönsakerna i kycklingbuljong – innan man bara låter kycklingköttet bli varmt i soppan.

För varm behöver man bli så här års. Månadsskiftet januari – februari är den kallaste tiden på året. Till och med här i Göteborg går det ner mot 10 grader kallt på kvällarna den här veckan.

Det får mig att frysa, och att längta. Till sommaren. Till Frankrike.

Periquita reserva håller än – backa krogen så den kan överleva

Etiketter

Gratinerad portabellosvamp med hummus till förrätt och entrecote till huvudrätt, det blev vår fredagsmiddag här hemma. Men det var inte för att jag hade fått ett ryck och svettats hela eftermiddagen i köket. Jag hade bara tagit en sväng förbi en kvarterskrog och hämtat upp en papperspåse med take away.

Att köpa hämtmat är ett sätt att stödja krogarna nu när många lider svårt av pandemin. Läget är så tufft att många restauranger hotas av konkurs. Då blir den där påsen med take away ett sätt att stödja krogen så att den finns kvar när man vågar gå ut och äta igen.

Dessutom är det smidigt. Och gott.

Vår entrecote var så välsmakande som den kan vara när kocken har behandlat den väl. Men kvällens överraskning var gratinerad portabello med hummus och en tabbouleh  med granatäpple och gröna blad. Det var så fräscht och överraskande så jag måste testa att göra en egen variant.   

Får väl återkomma om jag får till ett hyfsat recept.

Med vinet var det mycket mer som vanligt. För en tid sedan var jag på Bolaget och bunkrade ett gäng viner. Däribland Periquita reserva 2018 (99 kronor, rött) – en trotjänare som håller än. Lukten var mer kryddig än jag kommer ihåg från tidigare årgångar. Det luktade lite som basilika smakar. Du vet den där pepprigheten som finns i basilika och ännu mer i rucola. Men den var också en fyllig och djup lukt med fattoner och en massa mörka bär.

Pepprigheten följde med in i munnen, men fick där samsas om smaklökarna med sötfruktighet och en liten frisk körsbärston  i slutet av smaken. Alltså ett klart trevligt vin som gärna får förgylla fler fredagar.

När man kombinerar mat och vin är det ofta bra om de liknar varandra – om det finns bryggor som vinet och maten kan kliva på för att nå fram. Men ibland kan det bli för mycket av det goda; just så var den här kombinationen.

Periquita var klart kryddigt och entrecoten kom med en majonnäsbaserad sås med massa örtkryddor. Och tillsammans blev det för mycket.

Slutsats: köp gärna en flaska Periquita reserva nästa gång du är på Bolaget, men låt då bli att trycka ner massor av basilika i maten.  

Panerade bläckfiskringar & aioli – gott till ett glas vin

Etiketter

, , ,

Helgkväll och ett glas vin, och så något att tugga på… Då finns det massor av godsaker man kan välja: lite oliver eller crostini med laxpastej eller några skivor salami eller en god ost skuren i kuber.

Men letar du efter något annat så välj gärna panerade bläckfiskringar med aioli. Egen panering gör att de smakar fisk – inte panerad deg som de där i frysdisken. Men lite pyssel är det att få paneringen att fastna, jag tror att man ska torka av bläckfiskringarna ordentligt för att kunna klämma dit ströbrödet.

Gör du sedan aioli så har du en perfekt matchning. Den kryddiga majonnäsen ger både lite sting åt fisken och rundar av smakerna.

Det här behövs till 3 – 4 personer (snacks):
200 g frysta bläckfiskringar
1 ägg
ca 1,5 dl panko-ströbröd
rikligt med olivolja
flingsalt, kanske 3 nypor

Aioli
1 äggula
1 bit vitt bröd, stor som en valnöt
1 msk kallt vatten
1 vitlöksklyfta, skalad
1,5 – 2 dl olja, mest rapsolja (gärna kallpressad) och lite olivolja
1 – 2 tsk pressad citron
1 – 2 tsk fransk diljonsenap
salt & svartpeppar

Gör så här:
Tina bläckfisken på hushållspapper.

Börja med majonnäsen. Låt brödet svälla i vatten en liten stund. Lägg det uppblötta brödet i en mixer/matberedare. I med äggula och pressad vitlök. Kör mixern på medelfart. Häll i oljan, först bara droppvis men efter ett tag i en tunn stråle. Krydda med pressad citron, senap, salt & svartpeppar.

Bläckfisken. Häll upp uppvispat ägg på en tallrik och panko-ströbröd blandat med salt på en annan. Torka av bläckfiskringarna. Vänd dem först i ägget och sedan i ströbrödet. Tryck ner dem lite så ströbrödet fastnar.

Stek bläckfiskringarna i rikligt med olja tills de är gyllenbruna på bägge sidorna. Ganska hög värme och inte för lång tid – så gnisslar de inte så mycket.

Det här blir en ganska stor sats aioli, men det gör inte så mycket tycker jag och mina smaklökar. För man kan dippa det mesta i vitlöksmajonnäsen: morotsstavar och blomkålsbuketter och klyftpotatis eller bara helt vanlig kokt, kall potatis.

Eller också har man det på frukostmackan dagen efter tillsammans med skivor av hårdkokt ägg. Det är inte helt fel, det heller.

Fina fredagsfisken – lax med pankotäcke & risotto med räkor

Etiketter

, ,

Handla, det gör vi numera rätt sent på kvällarna. Fram mot 11-tiden är det nästan helt tomt i vår Ica-affär. Bara några försiktiga själar med munnskydd som lämnar gott om plats när man kommer. Ja, och så en liten drös ungdomar som köper chips. De har å andra sidan inte riktigt fattat det där med social distansering.

Så var det också den här torsdagskvällen. Jag och hustrun kryssade rätt ensamma fram bland apelsiner, olivolja och pasta. Och i kyldisken låg en vakuumförpackad laxsida och såg riktigt lockande ut. Så vi tog laxsidan under armen och åkte hem. Ja, det klart, vi hade ungefär 193 varor till med oss på hemvägen.

På fredagen fick laxen en pankopanering och en kvart i ugnen. Till fisken blev det risotto med hummerfond, räkor och spenat.

Vi åt, njöt och hamnade utslagna i soffan. Där väntade På spåret på SVT-play. Om du aldrig sett programmet via internet – gör det! Då kan man pausa under tiden man tänker!

Det här behövs till 4 personer:
700 g lax
salt & svartpeppar
0,75 dl panko eller annat ströbröd
0,75 dl olivolja
½ huvud blomkål i brutet i små buketter

Risotto
1 schalottenlök eller liten gul lök, skalad och finhackad
olivolja
3,5 dl risottoris
salt & svartpeppar
1 slurk vitt, torrt vin (kanske 1 dl)
1 -1,2 l svag hummerbuljong, vatten + fond
200 g spenat
1 vitlöksklyfta, skalad och riven
200 g rensade räkor
1 dl riven parmesan

Citronklyftor till laxen

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Tina spenat och räkor om de skulle vara frysta.

Klipp laxfilén i portionsbitar (mycket enklare än att skära). Salta & peppra. Blanda pankoströbröd och olja. Lägg ströbrödsblandningen över fisken. Olja en stor ugnsform, lägg ner fisken och lägg blomkålsbuketterna runt om. Ugnsstek i 15 minuter.

Risotto
Koka upp hummer buljong i en egen kastrull.

Fräs den hackade löken glansig i olja. Tillsätt riset och fräs tills det börjar klibba fast i botten. Salta & peppra. Häll i vinet och låt det nästan koka bort. Häll på hummerbuljong så det täcker riset. Rör runt och låt riset småkoka/absorbera buljongen. Späd med buljong efterhand. Rör ofta. Koka tills riset är al dente, se till att risotton nästan är flytande.

Fräs spenaten i olja tills all vätska fårångats. Krydda med riven vitlök, salt & peppar.

När risotton är klar: Rör ner spenat, räkor och riven parmesan. Låt allt bli varmt.

Det här vår middag en vanlig fredag i januari när snön hade pudrat Göteborgs gator vita. Ännu var det långt till lön, så vi fick klara oss med frysta räkor, fryst spenat och hummerfond på flaska.

Laxen var ett vakuumförpackat extrapris från Ica. Men den var faktiskt helt okej – till skillnad från den frysta som ibland smakar torr kattmat.

Men skulle du nu vilja lyxa till den här rätten – för att du ska fira eller för att kontot är ovanligt fullt – så finns det massor av möjligheter. Köp färska räkor och koka egen skaldjursfond, byt ut spenat mot sparris. Leta upp lite hummer och tryck ner i risotton istället för räkor…

Jag tror att det kan bli supergott. Men det klart, lite dyrare blir det.

Svamp Stroganof – pasta för en vanlig måndag

Etiketter

, , , , ,

Måndag någonstans mellan julen och ljuset i fjärran. Vi har rattat en bit på den där snöslaskiga motorvägen som långsamt rinner genom januari mot avlöning och månadsskifte.

Det är vanlig vardag. Det är dags för en helt vanlig vardagspasta.

Men para ihop champinjonerna med senap och soja; det är smakkompisar som svamparna gillar. Och ta med linser eller bönor för en matigare rätt. Men skulle du hata de små baljväxterna så går det faktiskt lika bra utan.

Det här behövs till 4 personer:
2 schalottenlökar
500 g champinjoner eller annan svamp
olivolja
salt & svartpeppar
2 dl crème fraiche (den feta är… ja, du vet – godare)
1 dl vatten från pastakoket
2 tsk fransk dijonsenap
2 tsk champinjonsoja eller japansk soja
2 dl linser eller bönor, t ex blandade, av en sort du gillar
lite hackad persilja
kanske ett par droppar pressad citron

Pasta till 4 personer

Gör så här:
Skölj/torka av svampen och ta bort ev dåliga delar. Skär den i knubbiga bitar. Stek i bara lite olja till vätskan har kokat bort. Häll i en extra skvätt olja. Salta & peppra och stek så svampen får lite färg.

Skala och hacka löken. Fräs den i en gryta med bara lite olja. Salta & peppra. Blanda ner svampen, crème fraiche, senap och soja. Koka ett par minuter. Skölj bönorna/linserna (om de kommer från en konservburk) och tillsätt dem. Låt såsen koka en stund.

Koka pastan. Ta 1 dl av kokvattnet och häll det i pastasåsen. Vill du ha tjockare sås kan du röra ner ca 1 – 2 tsk majsenamjöl.

Sådär. Nu har vi tagit oss lite längre på den där moddiga motorvägen som heter januari.

Smakrik lasagne med lax och grönkål

Etiketter

, , ,

För mig finns det två helt olika sätt att laga mat. Antingen tar jag med mig ett anteckningsblock och försöker så noggrant jag kan skriva ner alla mått och allt jag gör. Så går det till när jag ska blogga om maten. (Men ibland misslyckas jag svårt – och så kommer det en upprörd kommentar från en läsare, som påpekar att jag glömt d:et i deciliter, alltså skrivit 1 liter istället för 1 deciliter).

Men nio gånger av tio gör jag inte så. Istället utrustar jag mig med ett recept – det kan komma från huvudet eller finnas på nätet. Och så skiter jag i receptet och gör det som känns bäst för stunden, eller tar bara de saker jag har hemma. Så gör jag när jag inte ska blogga om maten.

Men ibland blir det besvärligt, så är fallet med den här lasagnen. Jag var säker på att den inte skulle komma på bloggen och struntade därför i penna och anteckningspapper. Men när vi åt så såg hustrun så där nöjd ut som hon gör när något är gott. Och sonen – numera vuxen och lång som en flaggstång, men fortfarande fientlig till grönkål – han sade med förvåning i rösten: ”Det här var ju gott!”

Rätten borde alltså hamna på Vin, mat, Alsace. Det gör den också med det här receptet, men jag ber om ursäkt för att receptet ibland kan vara lite ungefärligt. Det bör alltså tas med en nypa salt som vuxna sade i min barndom.

Det här behövs till 6 personer:
750 g grönkål, sköljd och strimlad
3 vitlöksklyftor, skalade
3 msk smör eller kallpressad rapsolja
4 (-5) msk vetemjöl
10 (-11) dl mjölk
salt & svartpeppar
ca 2 msk rivet citronskal
100 g (drygt) lagrad ost, t ex cheddar eller herrgård

750 g lax, skinn- och benfri
smör eller kallpressad rapsolja
salt & svartpeppar
ca 2 msk pressad citronjuice
1 – 2 msk crème fraiche

450 g färska lasagneplattor

2 stora ugnesformar

Och så lite sallad till lasagnen

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 – 250 grader.

Fräs grönkålen i olja eller smör till den slaknar. Salta, peppra & pressa i vitlöken. Pudra över vetemjöl och rör runt så mjölet ”fastnar” på grönkålen. Späd med mjölken lite i taget. Rör i grönkålssåsen och värm så den tjocknar. Koka ett par minuter.

Ta av från värmen och rör i större delen av den rivna osten.

Skär laxen i mindre bitar. Fräs dem i olja eller smör. Salta & svartpeppra. Häll i crème fraiche och pressa i citron.

Lägg lite grönkålssås i botten på ugnsformarna. Varva sedan lasagneplattor, grönkålssås och laxsås. (Se till att det inte ligger ”torra” lasagneplattor överst). Strö över resten av osten.

Kör i ugnen till allt är klart. Det tar så där 35 – 40 minuter, om jag minns rätt.


Pasta & fläskfärsragu – fräsch rosmarinkryddad köttfärssås

Etiketter

, , , ,

Trött på glögg och pepparkakor och skinka och allt nyårets fine dining? I så fall kan du testa den här fläskfärsragun till lite pasta. Det är en köttfärssås – fast på nytt sätt.

Fläskfärs och inte en klick nötfärs så långt ögat når. Rosmarin och vitt vin. Och tomaterna, de bakas i ugnen tillsammans med gröna bönor.

Tillsammans blir det en fräsch pastarätt, väldigt långt ifrån svensk julmat.

Det här behövs till 4 personer:
2 schalottenlökar
1 morot
olivolja
salt & svartpeppar
drygt 1 msk hackad färsk rosmarin – eller drygt 1 tsk torkad
3 vitlöksklyftor
2 – 3 msk tomatpuré
1 + 1/2 dl torrt vitt vin
3,5 dl vatten
1,5 msk kycklingfond
300 g goda små tomater, t ex romantica
300 g gröna bönor, haricot vert

Pasta och parmesan eller grana padano

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skala och finhacka lök och morot. (Ja, är du italienfrälst är det helt ok med en selleristjälk också). Fräs löken glansig i olja. Ha i morot och rosmarin. Fräs lite till.

Tillsätt fläskfärsen och fräs den smulig. Tryck i tomatpuré, salta & peppra. Häll i 1 dl vin och låt det nästan koka in. Häll i vatten och kycklingfond och låt köttfärssåsen koka 15 – 20 minuter.

Lägg gröna bönor (haricot vert) i en ugnsform. Ringla över olivolja och krydda med flingsalt. Kör i ugnen i 20 minuter, rör om någon gång. Lägg tomaterna i en annan ugnsform. Ringa över lite olja och kör dem i ugnen i 15 – 20 minuter.

Koka pastan och blanda den med ragun. Riv över parmesan och ta några varv med svartpepparkvarnen.

För en tid sedan skrev jag om min oförmåga att hitta saker när jag letar. Det här oförmågan har en framsida också – när man hittar saker blir man ofta väldigt överraskad.

Just så var det när jag letade igenom en trave gamla böcker. I högen hittade jag Buonissimo av Bo Hagström. Du vet han som travade runt i vackra italienska miljöer till smäktande operamusik. Alltså tv-programmet Solens mat.

Programmet var trevligt och ett alldeles lysande reseprogram om Italien speglat i maten, köken och människorna. Bo Hagströms kokböcker är ungefär lika trevliga och berättande.

Så det gick som det brukar. Jag slutade sortera böcker och satte mig med recepten och berättelserna. Bland annat hittade jag en lammfärsragu med penne. När jag sorterat om lite i huvudet kom det receptet ut som fläskfärsragun här ovan.

Fläskfilé med dijonsenapssås – lättlagad fredagslyx

Etiketter

, , , ,

När jag letar efter filet de porc sauce moutarde (fläskfilé med dijonsenapssås) på nätet så finns det massor med olika förslag. En del innehåller kycklingbuljong, andra cornichoner eller dragon. På en del ställen ska det finnas något sött, oftast honung.

Men så stöter jag plötsligt plötsligt på lönnsirap. Va, lönnsirap i den här ganska typiskt franska rätten? Det tar ett tag innan jag fattar, men när ugnen ska värmas till 400 grader Farneheit så trillar poletten ned.

Den här fläskfilépannan är inte bara vanlig i Frankrike, utan mättar också quebec-bor när de kommer in i husvärmen och stänger dörren om den bistra kanadensiska vintern.

För det är typisk vintermat – man tar stekpannan och sätter den fräsande på matbordet. Sedan sitter man där, äter och njuter. Gärna tillsammans med vänner, men då måste man såklart multiplicera lite i receptet.

Det här behövs till 2 personer:
350 – 400 g fläskfilé
olivolja
salt & svartpeppar
2 schalottenlökar
4 – 5 cornichoner
1 dl crème fraiche (ja, den fetare är fortfarande godare)
1 dl vatten
ca 1/2 msk fransk dijonsenap

Kanske klyftpotatis eller potatisgratäng till fläskfilén. Och kanske lite rödvin…

Gör så här:
Hacka cornichonerna. Skala och hacka löken ganska fint. Putsa köttet (skär bort ev hinnor och senor). Skär det i skivor lite tjockare än fläskkotletter.

Bryn köttet i olja. Stek så det får fin, brun yta. Salta & svartpeppra. Ta upp köttbitarna, lägg löken i pannan och fräs den glansig. I med crème fraiche, vatten, hackade cornichoner och fläskfilébitarna. Krydda med senap till angenäm styrka och smak.

Låt småkoka till fläskfilén är klar. Det ska kännas stumt när du trycker på köttet, ungefär som när du trycker på din haka.