Ugnsgratinerad cassoulet med svarta bönor

Etiketter

, , , , ,

Jag har en familj som hatar bönor, särskilt vita bönor. Men när jag gjorde den här grytan med svarta bönor utbrast hustrun med ett förvånat tonfall:

– Det här var ju GOTT.

Förmodligen kan man inte få mer beröm för den här typen av mat hemma…

Cassoulet kommer från Languedoc i södra Frankrike. Det är en ugnsgratinerad gryta med varm, lite örtig och sydfransk smak. Grytan är enkel att laga, men man får utrusta sig med lite tålamod. Den tar lite tid att få färdig. Bötläggningen är minst 8 timmar. Själva matlagningen minst 3.

Det här behövs till 6 personer
400 g torkade bönor, svarta eller vita
4 – 5 gula lökar
timjan
3 lagerblad
300 g god vitlökskorv, t ex rå salsicca
350 g benfri fläskkotlett eller grytbitar
350 g lamm med lite ben, grytbitar eller stek
1 pkt tärnad bacon
4 – 5 mogna tomater
3 msk ströbröd
salt & peppar

Svarta bönor eller vita
Blötlägg bönorna så länge som det står på påsen. Lägg dem i en ganska stor kastrull. Häll på mycket vatten, 1 lagerblad, 2 skalade vitlöksklyftor, ca ¼ kruka timjan. Koka upp, ta bort skummet som bildas. Koka så länge som anges på påsen.

Stek den råa korven i en stekpanna. Lägg ner korven och låt den koka med de sista 20 minuterna. Salta då med 1 tsk salt per liter vatten. Låt bönorna svalna lite i sitt spad.

Kött & grönsaker
Skala och skiva 3 – 4 lökar. Halvera tomaterna, peta ur kärnorna och skär tomaterna i små bitar. Skär bort synligt fett från köttet, och skär det i grytbitar.
Bryn baconbitarna i en stekpanna. Ta upp dem och spar dem så länge. Bryn köttet i omgångar, krydda med salt & peppar. Låt löken steka med på slutet. Lägg kött, lök och tomat i en gryta. Häll på vatten så att det knappt täcker. Krydda med 2 lagerblad, 5 hackade vitlöksklyftor, ¼ kruka timjan.
Koka i 1 – 1,5 timmar – eller tills köttet är riktigt mört och tomaten har kokat sönder. Lägg i bacon. Smaka om det behövs mer kryddor.

Ugnsgratinera
Sätt ugnen på 225 grader. Häll av de svarta bönorna, men spara kokspadet. Lägg svarta bönor, korven och köttgrytan i en ugnsfast form eller i en stor gryta. Bönor överst.  Häll på ett par dl av kokvattnet från bönorna, så att det nästan täcker. Strö över 3 msk ströbröd. Ugnsbaka/gratinera i 1,5 timmar.

Ät & njut tillsammans med pilaffris eller bara med baguette. Tänk att du befinner dig på semester vid Medelhavet.

Vi drack Reserve du Vieux Noir till maten, 69 kronor på Systemet. Det är ett ungt och nästan outvecklat vin med mullig doft. Det första glaset när jag lagade mat var riktigt ”bråkigt”. De sträva tanninerna sprattlade i munnen. Vi kom inte alls överens, jag och vinet. Men tillsammans med maten mjuknade tanninerna och jag tyckte det var gott.

Däremot var det inte rätt vin till den här rätten; det hade behövts ett ”varmare”, rundare vin med lite örtighet för att möta örtkryddorna och sötman från tomaterna. Nästa gång håller jag mig till något från Cotes du Rhone.

Lagrein – ingen mersmak

Etiketter

Vindruvorna till Mezzacorona Lagrein har vuxit på de dramatiska bergsluttningarna i nordligaste Italien. Det är en fantastisk miljö där Dolomiterna börjar gå ner mot Gardasjön. Men det hjälper inte, det här är inte ett vin som ger mersmak.  Det börjar så bra med en ung, lite mullig doft. Men sedan blir man lite besviken. Visst, vinet är saftigt, lätt – mycket lätt – och helt utan fel. ”Mjukt & bärigt”, säger Systemkatalogen. Men smaken tar slut nästan innan vinet kommit in i munnen. Lagrein kostar 66 kronor på Bolaget. De pengarna kan man göra något roligare för.

Torsk med tapénade

Etiketter

, , , , ,

Lättare matlagning får man leta efter. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en ugnsform. Lägg 700 g torskfilé i formen. Bred ca 2 dl tapénade ovanpå torsken (färdig tapénade eller efter recept). Salta inte – tapénade är väldigt salt. Toppa med tomat och kanske örtkryddor, om du vill.. Sätt in fisken i ugnen i 12 -1 5 minuter. Ät med kokt potatis och kokta ärter.
Tapénaden funkar som ett lock till torsken. Då blir det lättare att få den så där ”skivig” i fiskköttet. Receptet är för 4 personer.

Pot au feu & örtcrème

Etiketter

, , , , , , , ,

 

Pot au feu är som gjort för en söndag under den kalla årstiden. Grytan puttrar på spisen och får köket att lukta av kött, rotfrukter och lagerblad. Det är fransk husmanskost när den är som bäst.

I söndags plockade jag fram kött och grönsaker och satte igång. Eftersom vi hade rådjur i frysen fick det ingå. Lite vin fick också åka med i grytan. Köttet fick en stekyta, innan det kokade ihop sig med grönsakerna. Grytan blir godare så – och så slipper man skumma så mycket.

Det här tog jag, räcker till 6 – 8 personer
400 g fläskkött, grytbitar
400 g grytbitar av rådjur
350 g lammkött med lite ben, stek eller annat
olja och smör
salt och peppar
2 skalade vitlöksklyftor
2 lagerblad
¼ kruka timjan
1 lök, 1 morot, en liten bit kålrot och rotselleri
1 dl vitt vin
vatten

Skala grönsakerna. Skär köttet i grytbitar. Bryn det i omgångar i smör eller olja, låt grönsakerna steka med på slutet. Salta, peppra. Häll i vin, vatten så att det täcker och kryddor. Låt koka i sammanlagt 1,5 timme.

Skala och dela under tiden grönsakerna i ganska stora bitar:
kålrot efter smak, kanske en femtedels liten kålrot
6 – 8 smålökar eller steklökar
3 – 4 stora morötter
rotselleri efter smak, kanske en femtedels litet huvud
ca 2 potatisar per person

Skala grönsakerna och skär dem i ganska stora bitar.
När 45 minuter återstår tar du upp de första grönsakerna, de kokar bara sönder annars. Lägg i kålroten och låt den koka med. När 20 minuter återstår lägger du i resten av grönsakerna.

Örtcème
½ kruka timjan
3 dl crème fraiche
0,5 dl majonnäs
1 – 2 tsk Dijonsenap
½ pressad vitlöksklyfta
salt, svartpeppar och cayennepeppar

Repa bladen av timjan. Hacka och blanda ihop allt. Smaka dig fram med senapen. Det ska bli en smakbrytning, inte en senapscrème.

Ett glas Pinot Gris från David Ermell drack vi till maten. Det var fortfarande milt, fortfarande fanns det äppeltoner. Hustrun tycker det funkade kanonbra med restsötman i vinet och rotfrukterna. Själv tyckte jag det blev väl sött.

Busgott österrikiskt vin

Etiketter

Leth Grüner Veltiner är ett busgott vin från Österrike. Det är ett torrt, friskt vin med pigga syror, påminner en smula om goda, torra Muscat-viner. Grüner Veltiner har bara ett fel – det tar slut för fort. Kostar 77 kronor på Bolaget. Köp det!
Gott till ugnsbakad lax, som penslats med olja och pressad vitlök. Prova gärna en kall sås till laxen: creme fraiche, mycket dill, lite fransk senap, salt och peppar. Om man vill kan blanda ner majonnäs i såsen.
(Den här texten ligger under fliken Vintips, men då blir texten inte sökbar i bloggen. Därför blir den till ett inlägg också.)

Fläskfilé/fläskytterfilé med Dijonsenapssås

Etiketter

, , ,

För en sex sju år sedan kom den som nu har blivit 14-år ner i vardagsrummet. Han var upprörd på det sätt som man är när man 7 – 8 år och just upptäckt en oförrätt.

– Jag får A L D R I G bestämma någonting, sa han och tittade trotsigt på mig och hustrun.

– Njae, försökte jag. Vi åkte ju till Legoland för att du ville dit, och så har vi varit på Liseberg och Barnens gård.

– Nähä, klippte han av. Jag får aldrig bestämma NÅNTING. Jag får aldrig bestämma M A T E N.

Det var så det gick till när vi införde 3-veckors-systemet för vad vi ska äta. Först bestämmer han maten en vecka, sedan jag och sist hustrun.

Det är ett utmärkt system, med ett undantag. Matveckorna som den nu 14-årige sonen bestämmer är nästan lika månad för månad, år för år. Och en av rätterna är Kött och pommes frites; det betyder fläskytterfilé med Felix färdiggjorda pommes strips.

Jag har ganska svårt att stå ut med den här monotonin, men fördelen är att jag blivit bra på att variera fläskytterfilé. Här kommer ett lättlagat recept, som passar minst lika bra till fläskfilé. (Ett annat recept är fläskytterfilé med salsa verde, se tidigare inlägg. Ett tredje följer senare.)

Det här behövs till 4:
600 – 800 g fläskfilé eller fläskytterfilé
olja eller smör att steka i
2 schalottenlökar
6 cornichoner (smågurkor)
1 msk hackad kapris
2,5 dl crème fraiche
1 dl vatten
2 msk Dijonsenap
salt och peppar

Gör så här:
Putsa köttet (skär bort senor och fett) och skär det i fläskkotlettstjocka skivor. Stek köttet 2 – 3 minuter på varje sida – eller till det har fått bra färg.

Skala och hacka löken. Hacka cornichoner och kapris. Låt lök, cornichon och kapris steka med på slutet. Häll i crème fraiche, vatten och dijonsenap. Salta lite (senap är salt) och peppra. Låt köttet och såsen koka ett par minuter. Smaka om det är gott – eller om du ska krydda mer.

Trots att maten bygger på ett recept från Bourgogne, så drack vi ett (enklare) vin från södra Rhonedalen.  Cotes-du-Rhone, Pellerin från 2011. Det är ett ungt vin, som nästan luktar trä. (Är det sådant som kallas för ceder?). Smaken är ung och trevlig, inbjudande och lite kryddig – men framför allt god. Funderar du på ett vanligt vin till fredagsmaten är Cote-du-Rhone ett gott val. Producent är Pellerin, 69 kronor på Systemet.

Kökspanik

Etiketter

, , ,

Magen skriker efter mat. Plånboken skriker efter påfyllning och barnen skriker för att alla andra gör det. Så ser det ut för rätt många av oss vid sextiden en vanlig tisdag.

”Kökspanik” är till för de dagarna – och ligger som en flik på bloggen. Fler kökspanik-recept kommer senare.

Spaghetti con aglio, olio & peperoncino. Spaghetti med olja, vitlök och chili till 4 personer. Gör en kryddolja av 7,5 cl olivolja, 4 pressade vitlöksklyftor, 1 finhackad röd chili, salt och svartpepparpeppar efter smak. Koka 500 g pasta & häll av. Fräs kryddoljan i 15 sekunder. Häll tillbaka spaghettin. Fräs 15 sekunder. Servera med kokta bönor. Klart.

 

Pasta med wokad broccoli och grönmögelost till 4 personer. Skär 2 – 3  broccolihuvuden i mindre bitar. Koka den al dente, 2 – 3 minuter. Häll av den. Fräs broccolin i lite olivolja + salt & peppar, 1 – 2 minuter. Koka 400 g pasta. Servera medgrönmögelost, typ Kvibille ädelost, som man river över pastan. Man kan ta gorgonzola om man vill. (Parmesan funkar inte alls lika bra.)

Alsace & fredspriset

Etiketter

,

Idag fick EU Nobels fredspris. Det är ett val som redan är omdiskuterat, för EU:s nuvarande praktik är inte bara fredsfrämjande. Den höga arbetslösheten och de stora sociala motsättningarna liknar de förhållanden som rådde under mellankrigstiden – just de omständigheter som gav grogrund till nazismen i Europa.

Ändå är valet helt självklart i ett historiskt perspektiv. Det är också helt självklart ur Alsace perspektiv. Det sägs att ingen annan kategori människor har varit ivrigare anhängare av EU än de gamla kvinnorna i Alsace. Det är de som sett sina män dö i Andra världskriget, sina pappor dö i Första världskriget – och sina farfäder dö i Tysk-franska kriget.

Ingenstans i Europa har motsättningen mellan fransmän och tyskar plågat befolkningen så som där. Under Andra världskriget annekterades Alsace. De unga männen inkallades till Wehrmacht, och skickades till Östfronten. Där dog 40 000 och 30 000 sårades. Av Alsace unga deporterades 10 000.

Jean-Pierre, grannen från i somras, berättade om vilket sår det fortfarande är i den alsassiska folksjälen.  Letar man lite i Alsace kan man hitta gott om försvarsanläggningar. I Vogeserna gick också Maginotlinjen, den som skulle skydda fransmännen från Hitler.

Men Alsace plågor är ingen ny företeelse. Under 30-åriga kriget utplånades stora delar av befolkningen. 1610 hade byn Riquewihr 2 245 invånare, 26 år senare var alla utom 74 personer dödade.

30-åriga kriget hade sin bakgrund i motsättningen mellan tyskar och fransmän, men ett av de länder som härjade och slaktade befolkningen var Sverige. Med hjälp av legoknektar drog den svenska armen runt i Europa och dödade tyskar och andra centraleuropeer. Vad det här innebar för Alsace berättar Per Warfvinge i sin utmärkta bok Vinguide Alsace. Den handlar naturligtvis mest om vin och vinodling, men den tar också upp historia, jordmån och mycket annat.

Allt det här finns i mitt huvud när jag är ute och rastar hunden på det gamla regementsområdet Kviberg i östra Göteborg. På en av väggarna finns inskriptioner av gamla slag som regementet har deltagit i. Ett av orden är Breitenfeld, en liten by utanför Leipzig där svenskarna dödade och plundrade.

Fan vet, om det skulle vara något att vara stolt över.

Crudité

Etiketter

, , , , ,

Crudité, det är vinterhalvårets rejäla mat. På något sätt är det mat för dem som har fått lera på stövlarna när de har varit ute.

Men det gör inte den här råkosten till en trist anrättning. Tvärt om, det är läcker mat som kan varieras i det oändliga. Man kan ha spetskål tillsammans med en vinägrett gjord på senap, honung och vitlök. Eller blomkålsbuketter och morotsstavar som man dippar i salsa verde (se tidigare inlägg). Eller rårivna rödbetor…

Här kommer tre andra exempel: tomat med olivröran tapénade, selleri remoulade och rårivna morötter med balsamvinägrett.

Grön tapénade
Mixa 2,5 dl gröna urkärnade oliver med ½ burk sardeller, ½ glasburk kapris och 1 dl olivolja till en grovhackad röra. Ta några väl mogna och goda tomater och lägg en klick tapénade på varje halva. Just kombinationen tomat och tapénade tycker jag klickar ovanligt bra.

Tycker man bättre om svarta oliver, så tar man självklart det. Har man bråttom, så köper man färdig tapénade i affären.

Selleri remoulade
Skala och grovriv en halv rotselleri. Lägg sellerin i en sil. Slå över en liter kokande vatten, så sellerin mjuknar lite. Finriv ett halvt äpple och grovhacka ca 50 g valnötter.

Lägg selleri, äpple och valnötter i en skål. Gör en dressing av 1 dl crème fraiche, 1 msk majonnäs och lite dijonsenap, kanske en halv tsk. Blanda ner dressingen i skålen. Salta och peppra.

Morötter med balsamvinägrett
Skala och råriv morötterna. Gör en vinägrett av en tredjedel röd balsamvinäger och två tredjedelar olivolja. Salta, peppra och blanda ihop.

Just röd balsamvinäger och morötter funkar ovanligt bra ihop. Det har fått mig att stå ut med många småbarnsmiddagar. På den tiden var favoritgrönsaken råriven morot. Och ärligt talat, det är inte särskilt kul fyra gånger i vecka. Men när jag kom på kombinationen med balsamvinäger, så ljusnade min tillvaro som småbarnspappa en smula.

Vem vinner vinspelet?

Tror du att du är grym på vinsorter – och att du kan ”allt” om vin? Nu får du en chans att bevisa det. Nicogame har gett ut ”Ett vinspel” med 400 frågor av väldigt skiftande sort. Det finns allt från frågor av typen ”Vad passar bäst till rödspätta? Vitt vin eller portvin” – till frågor där i alla fall jag aldrig har hört talats om svaret.

Jag spelade vinspelet med hustrun och 14-åringen. Och ja, jag erkänner. Jag trodde jag skulle sopa banan med dem. Men de spelade i ett lag och länge låg vi jämsides. 14-åringen chansade vilt på frågorna. Ofta drog han till med något som han hört i Alsace i somras. Och ofta visade det sig stämma, som när han fick frågan vilken druva som används till rött vin i Bourgogne.

– Pinot nånting, svarade han. Pinot Gris, kanske. Nej, det ska nog vara nån mörk druva… Pinot Rouge… Pinot Noir! Det är ju svart.

Vinspelet finns att köpa i bokhandeln. Kanske kan det vara en del av en vinprovning. I asken ingår också en introduktion till vinprovning.

Och till sist: vinner rätt person det här spelet? Ja, det kan jag intyga. Jag vann.