Julkalender lucka nr 6 – gratinerad chèvre med fikon & balsamicoreduktion

Etiketter

, ,

Idag firas helgonet Sankt Nikolaus. Han som en gång exporterades från Europa till USA och på engelska fick namnet Santa Claus. Alltså Jultomten.

Ja, han firas inte direkt i Sverige, men det gör han i katolska Tyskland och framför allt i Nederländerna och Belgien går där han under namnet Sinterklaas. Där är han megastor, i alla fall om du är så där 5 år gammal och gärna vill ha julklappar. Då ställer du fram dina skor på kvällen den 5 december och när du vaknar ligger julklapparna i skorna.

(Det här kan jag läsa mig till på nätet. Men jag blir lite förundrad över traditionen. Får de barnen bara små julklappar, sådana som ryms i en sko?)

Hur som helst, vi tar det från början. Sankt Nikolaus var en grekisk biskop som levde på 300-talet. Han ska ha varit givmild och gav gärna bort pengar på ett speciellt sätt: han lämnade dem i människors skor. Jag bara antar att människorna hade klivit ur dem, annars blev det ett jäkla pillande för den helige biskopen.

Men om du inte har fått några klappar i skorna under natten, vad kan du göra då?

Vara snäll mot sig själv, såklart. Ett sätt är att ta chèvre, linda in den i lufttorkad skinka och gratinera den i ugnen tills osten är mjuk och krämig. Ovanpå spisen kokar du vin och balsamvinäger med lite socker så den blir simmig. När du har låtit fikonklyftor få en snabb sväng i stekpannan, ja då är du färdig med gratinerad chèvre med serranoskinka, fikon & balsamicoreduktion.

Nu är det bara att äta & njuta. God Sankt Nikolaus, förresten!

Julkalender lucka nr 5 – sydfransk toast med lök & sardeller

Etiketter

, ,

Låt dig inte luras av den lite torftiga bilden här ovan. Sydfransk toast med lök & sardeller har mycket mer och djupare smak än vad man kan tro.

Stek baguetteskivor frasiga i olivolja, lägg på en röra med sötma från karamelliserad lök och sälta från sardeller. Toppa med en oliv och en klick crème fraiche.

Häll upp en öl – eller kanske ett glas rosé – och dröm dig bort. Blunda! Kanske kan du ana ljudet av kluckande vatten. Är det nästa års sommarsemester du hör?

Julkalender lucka nr 4 – äppelmarmelad med kardemumma

Etiketter

, ,

I det gamla Bonde-Sverige hade man varken julgransdekorationer eller adventsstakar. Och tomten var en vresig liten gubbe som bodde i skogen och såg till att man skötte sig.

Den jovialiska – och välväxta – jultomten är en import, framför allt från USA.

Men man hade äpplen sparade från höstens äppelskörd, och dem satte man i ett julträd – en ljusstake som ställdes på bordet. I alla fall om man om man får tro släkthistoria.se.

Nu behöver vi inte spara äpplen i källaren för att få några till jul. Men man kan fortfarande göra kardemummakryddad äppelmarmelad. Lätt, fräscht och överraskande gott. Funkar lika bra till en bit ost efter maten som på frukostmackan.

Hachis parmentier – fransk köttfärsgratäng med potatismos

Hachis parmentier är som en Shepard’s pie, fast på franska. Köttfärs och potatismos som gratineras i ugnen, men med örtkryddor och vitlök.

Den här herdepajen skapades av Antoine Parmentier, en fransk apotekare som bland annat var chef för medicinalväsendet.

År 1769 var det svält i Frankrike och det utlystes en tävling om bästa ersättningen för bröd. Antione Parmentier vann tävlingen med en skrift om potatisodling.

Om hachis parmentier var med i den skriften vet jag inte. Men han skapade rätten för att visa vad man kunde laga av potatis.

Och det är ett gott exempel på hur man kan hantera råvaran. Man bli både mätt och nöjd av maten.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
800 g mjölig potatis
3 – 4 msk smör
1/2 dl crème fraiche
kokvatten från potatiskoket
salt & peppar

500 g köttfärs
2 gula lökar
3 klyftor vitlök
1 morot
olja & smör
1 msk torkade örtkryddor: timjan, oregano, provencalska örter (blanda gärna)
salt & svartpeppar
1/2 knippe hackad persilja

2,5 dl riven, lagrad ost, t ex herrgård, cheddar eller gruyère om man vill lyxa till det

Servering
en god sallad, kanske wokade haricots verts

Gör gärna så här:
Förberedelser. Skala och hacka lök och vitlök. Skala och finhacka morot. Hacka persiljan.

Potatismos. Skala och dela potatisen i mindre delar. Koka i saltat vatten. Häll av, men OBS spar lite av kokvattnet. Mosa potatisen. Vispa den med crème fraiche, och späd med kokvatten till lagom konsistens. Salta & Peppra.

Sätt ugnen på 200 grader.

Köttfärs. Under tiden potatisen kokar: fräs morot och lök i smör och olja tills det börjar mjukna. Blanda ner köttfärsen och vitlök, krydda med salt, peppar och örtkryddor. Stek tills köttfärsen är genomlagad. Rör ner persilja och lite av osten.

Gratäng. Olja en stor ugnsform. Lägg köttfärsröran i botten. Bred ut potatismoset över och toppa med resten av osten.

Sätt in formen i ugnen i ca 20 – 25 minuter. Om du vill ha lite mer färg på gratängen, sätt på grill i några minuter.

Jag har naturligtvis inte receptet på hachis parmentier i huvudet, utan jag har letat runt bland franska recept och hittat en uppsjö att inspireras av´. Och så har jag tryckt på Google translate när min franska inte har räckt till.

På något ställe översätts hachis parmentier med Shepard’s pie. På ett annat ställe blir det ”Parmentier Hash”. Men (tyvärr?) något hash finns inte med i receptet.

Julkalender lucka nr 3 – rillette i en liten kruka

Etiketter

, , , ,

Det är något särskilt med mat som ligger i små – och estetiskt tilltalande – förpackningar. Här är det rillette de porc, alltså ”pastej” gjord på fläskkött, som hamnat i en liten konserveringsburk.

Supergott på en bit baguette med cornichoner och oliver. Eller som en förrätt med lite sallad och inlagda grönsaker.

Och det är inte ens svårt. Man stoppar in fläskkarré i ugnen tillsammans med kryddor, vatten och vin. Sådär en tre timmar senare är det klart.

Julkalender lucka nr 2 – chokladmousse med havssalt

Etiketter

, , ,

Handen på hjärtat och två fingrar på bibeln – erkänn att du också älskar chokladmousse!

Det är bara obegripligt varför man gör det så sällan.

Nu får du chansen. December är fullt av tillfällen där det funkar med en efterrätt, eller kanske ett tillbehör till en kopp kaffe. Chokladmousse med havssalt är en helt vanlig mousse som piggats upp en smula med min favorit – havssalt.

Julkalender lucka nr 1 – små tarte med rödlök, balsamico & chèvre

Etiketter

, , , ,

Julkalendrar finns hur många som helst. SVT, radion och en jäkla massa organisationer som skickar en kalender för att man ska komma ihåg dem (och helst skänka pengar).

Nytt är skönhetskalendrar för flera tusen kronor. Varje dag öppnar man en lucka – och så får man en ny hudvårdsprodukt.

Jag är inte så där väldigt intresserad, om man säger så. Men egentligen borde nog skönhetskalendrar riktas mot helt andra målgrupper. Pensionerade gubbar har förmodligen mer behov av dem än de 14-åriga tjejer som nu trånar efter de dyra kalendrarna.

”Men en matkalender, varför finns inte det?” tänker jag. Så jag startar traditionen.

En lucka om dagen med små godsaker. Tilltugg, efterrätter och förrätter. Här kommer de.

Först ut är små tarte med balsamicokokt rödlök & chèvre. Enkelt, gott och väldigt mycket advent.

(Det är ett stort recept, men gör den 1/4-del eller en 1/3-del till 4 personer).

Vin chaud – fräschare & lättare varmt vin

Etiketter

, ,

Jag har smaklökar som bråkar en del med mig. De säger inte så mycket om beska i espresso och öl. Sträva tanniner i rödvin är också okej.

Men för mycket socker, då börjar varningslamporna blinka.

Det gäller inte minst den där drycken som svenskar serverar i december, glögg. Den är ofta russintung och så söt att man undrar om tomaterna på Blossa tappat hela sockersäcken i vinets jäskar.

Testa vin chaud – varmt vin – istället. Fräschare, lättare och med pigga toner av apelsin och vanilj. Den blir helt enkelt godare, i alla fall om du frågar mina smaklökar.

Det här behövs till 3:
1/2 flaska hyggligt rödvin, inte alltför strävt
1 kanelstång
1/2 vaniljstång, delad och urskrapad
1/2 apelsin, pressad – det är bara saften man använder
2 msk strösocker, kanske lite mindre

Gör gärna så här:
Häll allt i en kastrull. Värm tills det precis börjar ryka. Ta av från plattan, sila bort kryddorna.

Och bara lugn, om du brukar läsa den här bloggen och får en deja vu-känsla så är det inte du som är konstig. Jag postar det här inlägget inför varje första advent, tycker att det vore lite synd om någon missade det här varma vinet.

Oxpojtjie – smakrik oxgryta från Sydafrika

Etiketter

, , ,

Pojtje är pojke på afrikaans, berättar farbror Google för mig. Oxpojtje är alltså pojken som har hand om oxarna.

Och legenden om den här grytan säger att det här var herdepojkens mat. Han gjorde i ordning grytan på morgonen, fyllde den med kött, potatis och grönsaker. Tände elden, och när han kom tillbaka efter dagens arbete var grytan färdig.

Men det finns nog ungefär lika många varianter på grytan som det finns matlagare i Sydafrika. När jag letar runt efter olika recept hittar jag hur många varianter som helst: med vin och utan vin, med örtkryddor och utan, med kikärtor och utan.

Ja, så där håller det på. Men en sak har de alla gemensamt; de innehåller oxsvans. Det gör inte min gryta. Orsaken är lika enkel som prosaisk – jag hittade ingen oxsvans i de relativt välsorterade butiker jag besökte så det fick bli högrev istället.

Nu gör inte det så mycket för det blir en härlig gryta. Under tiden den puttrar på spisen så sprider den dofter av kanel och julkryddor, och när den är färdig så får man en gryta fylld med komplexa smaker.

Men utrusta dig med lite tålamod. En nötgryta behöver koka 2 – 3 timmar för att bli riktigt mör.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
800 g högrev
2 lökar, gula eller röda
olja eller smör
salt & svartpeppar
1 msk malen kardemumma
1 tsk malen koriander
2 msk tomatpuré
1 kanelstång
4 lagerblad
4 vitlöksklyftor
1,5 dl rött vin (om du vill)
ca 1 l oxbuljong, vatten + tärning/fond
6 – 8 smålökar, schalottenlök eller steklök
600 g potatis
4 morötter
3 dl kikärtor, kokta av dig eller 1 burk färdiga
1 liten slatt vin eller ett par droppar vinäger för att höja syran (om du vill)

Gör gärna så här:
Skala och hacka lökarna. Skär köttet i grytbitar.

Bryn köttet i omgångar i en stekpanna. Salta & peppra. Fräs löken glansig i en riktigt stor gryta. Krydda med salt, peppar, kardemumma & koriander. Tryck i tomatpuré och fräs en stund till.

Lägg köttet i lökgrytan. Vispa ur stekpannan med lite vatten och låt det följa med ner i grytan. Häll i vin och buljong, och låt allt koka upp. Ta ev bort det skum som kan bildas. Riv ner vitlöken och lägg i lagerbladen.

Låt grytan koka i riktigt länge. Testa om köttet är mört efter sådär 2 timmar.

Om du är nöjd med köttet skalar du smålökarna och potatisen. Skär potatisen i mindre bitar eller båtar. Lägg ner potatis och lök och låt koka i ca 5 – 10 minuter.

Skala morötterna och skär i små tärningar. Lägg dem och sköljda kikärtor i grytan och koka tills allt är klar, ca 10 – 15 minuter.

Smaka av grytan. Kanske några droppar vinäger eller vin för att göra den fräschare?

Jag snubblade över en kul kokbok ”Med smak av Sydafrika”, skriven av Jesper Aspegren. Den är sådär 30 år gammal och skildrar den sydafrikanska gryningen efter apartheid.

Mest handlar den såklart om mat. Där finns mat från det asiatiskt influerade Cape Malay-köket, men också mat från helt andra kulturer.

Naturligtvis hittade jag spännande recept i boken, ett var den här oxsvansgrytan. Men bokens recept skiljer sig en hel del från mitt. Framför allt vägrar jag bokens tillbehör: ett mos gjort på kokt pumpa och jordnötssmör.

Har du ätit ett sånt mos får du gärna höra av dig. Men till dess vägrar jag den udda blandningen.

Anchoiade – sardelldipp med massor av umami

Etiketter

, , ,

Anchoiade är lite som bofinken; den kan se ut hur fan som helst. Den kan vara majonnäsliknande, den kan vara mixad och den kan vara stött i mortel.

Här har jag låtit sardellerna svettas lite i varm olja, och så har jag gjort den lite snällare med urvattnade sardeller och ett par soltorkade tomater.

Ändå snackar vi fyllighet; det blir umami så det skvätter om det.

Ät anchoiade med lite grönsaksstavar och ett glas rosé, eller ät den som vi gjorde: tillsammans med stekt vit fisk. I vårt fall lubb, men det går lika bra med torsk eller kolja.

En sats, räcker kanske till 3 personer:
50 g sardeller
2 msk kapris
3 soltorkade tomater
2 – 3 vitlöksklyftor
1/2 knippe persilja
1,5 dl olivolja
2 tsk röd (balsam)vinäger
lite svartpeppar

Servering
som drinktilltugg eller förrätt med grönsaksstavar
eller som röra till fisk

Gör gärna så här:
Lägg sardellerna i vatten en stund. Finhacka kapris, soltorkade tomater och persilja. Riv vitlöksklyftorna. Ta upp sardellerna och krama ur vattnet. Finhacka dem också.

Värm försiktigt olja (men inte så mycket att den börjar koka). Lägg ner sardellerna och låt dem svettas en stund. I med kapris, tomater och vinäger.

Vispa försiktigt. Rör ner vitlök och persilja. Ta ett par varv med svartpepparkvarnen. Klart!

Någon har sagt att anchoiade är världens fulaste sås. Och det klart, när man ser den på bilden här ovan så är det lätt att hålla med. Men låt dig inte luras; den smakar inte som den ser ut!