Gräddstuvad rotsakspytt med ägg & spenat

18 tisdag Feb 2025

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Den här maträtten skulle kunna kallas ”Här har du mitt kylskåp”; för den är gjord på det som låg och väntade i kylen här hemma.

Receptet är ingen raketforskning. Har du kålrot hemma – ta med den. Ligger en paprika i kylen och börjar skrynkla till sig – skär ner den och stek. Och har du färska örtkryddor som liksom blivit över – testa dem också.

Men det finns två ingredienser som gör den här pytten till en vinnare. Grädde eller crème fraiche gör smaken rundare och låter rotsakerna liksom bli mer kompis med varandra. Kålrabbi adderar fräschör till de lite mer jordnära grönsakerna.

Det här behövs till 2 personer:
400 g rotsaker (t ex morot, palsternacka, kålrabbi & schalottenlök)
smör & (kallpressad) rapsolja
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan (eller andra örtkryddor du gillar)
2 nävar spenat, kanske 150 g
(knappt) 1 dl grädde eller crème fraiche
2 ägg

Servering
potatismos och inlagda rödbetor

Gör gärna så här:
Förberedelser. Skala lök och rotsaker. Skär i ganska små tärningar, lite mindre än tärningarna i pyttipanna. Skölj spenaten om det behövs.

Rotsakspytten. Värm en traktörpanna eller tjockbottnad gryta med olja & smör. Stek morotstärningar ett par minuter på medelvärme. Skrapa ner palsternackan, krydda med salt, peppar & timjan (eller annan örtkrydda du gillar) och stek i ca 25 minuter. Efter 10 minuter rör du ner schalottenlök och kålrabbi. Rör om rotsakerna ibland.

När rotsakerna nästan är klara: ha i spenaten och stek så den faller ihop. Rör ner lite grädde eller crème fraiche (bara så mycket att pytten håller ihop). Låt allt bli varmt. Smaka så att du tycker det är gott.

Stek äggen i en annan stekpanna. Gör potatismoset under tiden.

Asiatisk wok med vegofärs, blomkål & chili

14 fredag Feb 2025

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Trött på ”vanlig” köttfärs, eller har du fått en vegetarian i familjen? Testa vegofärs, det finns klart välsmakande varianter (men låt bli den formbara, där har fabrikanten lyckats få med den obehagliga bismaken i industriell pannbiff).

Här får vegofärsen bli basen i en asiatiskt inspirerad wok. Höga smaker, men bara balanserad chilihetta.

Gott, tyckte jag och hustrun när vi åt det en kall februarikväll.

Det här behövs till 4 personer:
500 g vegofärs eller köttfärs
2 schalottenlökar eller 1 liten gul lök
1/2 liten blomkål
1 gul eller röd paprika
1 chili, t ex spansk peppar
1 bit ingefära, stor som en tumme
2 vitlöksklyftor
neutral olja
1 – 2 nypor chiliflingor/chilipulver
ev 1 tsk majsstärkelse
3 salladslökar
2 msk sesamfrön

Sojasås
1/2 dl japansk soja
1/2 dl söt soja, ketjap manis
1 dl vatten
1 – 2 tsk sesamolja

Servering
ris

Gör gärna så här:
Förberedelse. Grönsaker. Dela blomkålen i riktigt små buketter. Skala och hacka lök, kärna ur och strimla paprikan och chili (med frön om du vill ha lite mer hetta). Skala och riv ingefära och vitlök.

Såsen. Blanda ihop soja med vatten och lite sesamolja.

Tillagning. Fräs lök i en wok eller gryta med lite olja. Lägg i blomkål och fräs en stund till. I med paprika och chili. Krydda med ingefära, vitlök och chiliflingor.

Stek färsen i olja en annan stekpanna/gryta tills den är nästan klar. Skrapa ner färsen i grönsaksblandningen. Pudra över majsstärkelse och rör runt ordentligt. Häll i sojasåsen och koka några minuter tills allt är klart.

Topping. Skiva salladslöken. Toppa woken med salladslök och sesamfrö.

Koka riset under tiden.

Fryst vegetarisk ”kött” smakar ibland som unk på burk eller värsta minnet från skolmaten. Ta bara den vegetariska grillkorven. Om du inte har testat den, så tycker jag du ska låta bli. Fabrikanten har nämligen lyckats för bra. Den där obehagliga bismaken som finns i vanlig varmkorv, finns även i vego-varianten. Hög, påträngande och djupt obehaglig.

Spaghetti alla carbonara – mitt bästa recept

11 tisdag Feb 2025

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Människor gillar att diskutera underliga frågor, som varför män tänker på Romarriket eller hur många lingon det finns i världen. En och annan hävdar också tvärsäkert att just de har svaret på hur man lagar den sanna carbonaran.

Det är ungefär lika intressant som att tala om för andra vilken sorts äpplen de ska äta. ”Ta ett Granny Smith, och känn den höga syran”. Eller ”Du ska äta Ingrid Marie, långsam mognad i det svenska klimatet ger perfekt balans mellan sötma och syra…”.

Själv äter jag de äpplen jag gillar bäst (lutar åt Ingrid Marie), och så lagar jag den carbonara som just jag gillar.

Om det är den sanna? Ingen aning, men vem bryr sig?

Det här behövs till 6 personer:
600 g fettuccine eller annan lång pasta som du gillar
olja & salt till pastavattnet
300 g rökt sidfläsk
6 äggulor
3 dl riven parmesan eller grana padano
3 dl pastavatten
mycket svartpeppar

Gör gärna så här:
Skär sidfläsket i tunna skivor, och strimla skivorna. Stek i en stor stekpanna eller tjockbottnad gryta. Lägg fläsket i pannan när den är kall och öka värmen lite långsamt, då behövs inget extra fett. Stek så fläsket blir knaprigt.

Koka pastan och häll av den, men spara 3 dl av pastavattnet. Vispa ner det i äggulorna.

Häll den avrunna pastan över fläsktärningarna. Blanda ner äggulor-pastavattnet och den rivna osten. Blanda allt och låt det bli varmt. Vrid över ordentligt mer svartpeppar.

Bär stolt fram den här varianten av spaghetti carbonara till matbordet!

Jag hade en gång en kompis med ganska asketiska vanor. En gång när jag hälsade på honom, på en torsdag, så sade han:

– Jag har hittat en fantastiskt god maträtt. Man gör rotmos och så blandar man det med rårivna morötter. Det åt jag till middag idag. Ja, förresten. Det har jag ätit varje dag den här veckan.

I mina öron låter rotmos med rårivna morötter ungefär som Lena Anderssons havregrynsgröt. Alltså något man kan äta om svälten står för dörren.

Men att äta det varje dag i veckan. Det känns ungefär lika lockande som att krypa in i en rysk straffkoloni på obestämd tid.

Får jag inte varierad mat så går mina smaklökar ut i vild strejk. Med andra ord: jag tröttnar på maträtter.

Och det gäller också spaghetti carbonara, som var en av de ganska få maträtter som den nu 26-årige sonen åt under sin uppväxt. Så där en fyra gånger i månaden stod det en gryta med carbonara på vårt matbord. I nästan 20 års tid.

Så när han flyttade hemifrån gick jag – och mina smaklökar – ut i carbonara-strejk. Den varade i ungefär fem år, men nu har vi börjat hitta tillbaka till varandra.

Men bara om jag får laga den på mitt sätt.

Veckomeny – Medelhavskost för bistra tider nr 70

09 söndag Feb 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det finns en historia där pessimisten står och pratar med optimisten. Efter ett tag säger pessimisten:

– Nu kan det inte bli värre.

– Joodå, det kan det, svarar optimismen.

Ungefär så känner man sig de här dagarna sprängningar och skjutningar matas ut från skärmar och högtalare. Nu senast i Örebro.

I Ukraina fortsätter Putins vidriga krig och i USA belönar Donald Trump Netanyahu för det vettlösa övervåldet. USA erbjuder sig (!) att rensa Gaza och flytta alla palestinier till annan plats. (Hör de inte klockorna från 1930-talet?).

Istället ska USA ta över området och leka markutvecklare, så att Gaza blir ett enda stort Mar-a-lago. På bilderna från Vita huset ler Donald Trump så att de blekta tänderna glimmar. Benjamin Netanyahu ser ut som Harry Potters bortskämda styvbror. Han har inte bara fått fler presenter än förra året, han har fått hela Gaza.

De enda som jublar är den rasistiska, israeliska bosättarhögern. Äntligen ett Gaza fritt från palestinier. (Hör du klockorna starkare nu?).

Jag har alltid sett mig som optimist, men jag börjar önska mig mer pessimism – för nu kan det väl snart inte bli sämre?

Måndag: Vegetarisk makloubeh – mild palestinsk risotto
Vi börjar med lite palestinskt influerad mat. Namnet på den här milda risotton betyder ”upp och ner” på arabiska. Man ska lägga godsakerna i botten på grytan och sedan vända upp den på ett fat. Jag fegar och serverar den som en vanlig risotto.

Tisdag: Soupe au pistou – grönsakssoppa med pesto
Nu är vi tillbaka i mer kända områden – Provence. Den del av Frankrike som delar arv och historia med Italien. Soppan är mild och god, och den toppas med pistou, alltså provencalsk pesto.

Onsdag: Tonfiskpasta – snabbt, enkelt & billigt
Okej, jag tror inte någon kommer att vinna kock-VM med den här pastan. Men den är enkel, går snabbt och gräver inte stora hål på kontot. Och ibland är det vad som krävs en vanlig onsdag.

Torsdag: Sydfransk ratatouille med ugnsrostade grönsaker
Grönsaker som lagas i ugnen blir både mildare och mer smakrika, det gäller också för den här ratatouillen. Men övrigt är det en helt vanlig provencalsk grönsaksröra. Ät som ensamrätt med ris eller som tillbehör till en bit kyckling.

Fredag: Pasta med fransk pistou (pesto) & ugnsrostad blomkål
Den franska pistoun görs på basilika, olja och riven ost, men den saknar pinjenötterna från den italienska kusinen. Smaken är klingande hög av basilika och bra bett från vitlöken. Blomkål blir en liten delikatess när man rostar den i ugnen.

Lördag: Lyxig hällefilé med vitvinssås & wokade sugersnaps
Hällefilé är hälleflundrans mindre kusin. Liknande kött, liknande smak, men avsevärt mycket billigare. Här tillsammans med en klassisk vitvinssås – som nog skulle skulle göra sig till och med på kock-VM.

Söndag: Sydfransk gratäng med aubergine & squash
Man får inte glömma världen där utanför – krigen, skjutningarna, klimatkrisen. Men ibland måste man hämta andan, gå in och värma sig. Just en sådan dag passar den här milda gratängen.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Fiskgryta som i Provence – sejfilé, fänkål & tomatsås

03 måndag Feb 2025

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat, vardagsmat

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Det här är riktigt bra vardagsmat. Efter en liten stunds fixande i köket, så har man en värmande och smakrik gryta, som man bär fram till matbordet. Perfekt en vinterkväll när SMHI som vanligt säger att det ska bli regn, kuling och snö.

Det här behövs till 3 personer:
450 g sejfilé i bitar (eller torsk, lax, kolja…)
1 fänkål
olivolja
salt & svartpeppar
1 lök, gul eller röd
2 msk tomatpuré
1 pkt krossade tomater
1 pkt vatten
2 tsk torkade örtkryddor (timjan, oregano eller vad du gillar bäst)
2 lagerblad
3 klyftor vitlök
1/2 fiskbuljongtärning
1 paprika, gul eller röd
en stor näve urkärnade oliver
en lite nypa chili (om du vill)
fänkålsdillen

Severing
ris, pasta, bulgur eller couscous

Gör gärna så här:
Förberedelser. Tina fisken om den är fryst, och skär den i bitar. Salta den, låt den stå och dra åt sig lite av saltet.

Skala lök och vitlök. Hacka löken och finhacka vitlöken. Skär bort toppen av fänkålens rör,ch men spar fänkålsdillen. Dela den i kvartar, skär bort rotstocken och strimla resten. Dela och kärna ur paprikan, skär i mindre tärningar.

Tomatsås. Fräs fänkålen en stund i olja. Rör ner löken och fortsätt fräs. I med tomatpuré, krydda med salt, peppar. Stek en stund till.

Häll i krossade tomater och vatten. Ta med lagerblad, örtkryddor, fiskbuljong och skrapa ner vitlöken. Koka i 20 minuter. Lägg i paprikan efter halva tiden.

Rör ner fisk och oliver. Låt såsen nästankoka i 4 – 8 min, beroende på fiskbitarnas storlek. Garnera med fänkålsdillen.

Koka ris/bulgur/couscous/pasta under tiden.

Jag gjorde bulgur som tillbehör, men det hade jag inte mycket för. Både hustrun och 26-åringen, som är på tillfälligt besök, ratade de goda grynen. Istället gjorde de en räd i kylen och hittade andra saker att äta till.

Rendang på fläskkarré – smakrik indonesisk curry

31 fredag Jan 2025

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, sallad, tillbehör

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Rendang är en indonesisk gryta, som vanligen görs på nötkött. Här har jag testat fläskkarré istället, och det blev som en smakrik curry med ganska milda toner. Varm och liksom välkomnande. Men om man vill ha mer sting, så är det bara att stoppa i mer chili.

Skulle du ha lite kyckling hemma, så testa med det istället. Jag tror det skulle funka riktigt bra.

Listan med ingredienser är lång som sju svåra år, men då ska du veta att jag faktiskt tagit bort några av alla kryddorna. Däremot har jag lagt till mango i kryddpastan för att få lite – vad ska jag säga – blommigare toner. Jag tycker det funkar bra, men vill du vara purist så hoppar du bara över det där med mango.

Det här behövs till 4 personer:
800 g benfri fläskkarré i bit
neutral olja
salt & svartpeppar
1,5 tsk malen kardemumma
1,5 tsk malen koriander
0,5 tsk gurkmeja (om du vill)
1 burk kokosmjölk
3 stjärnanis
1 kanelstång (om du vill)
3 strån citrongräs, delade i bitar och bankade
1/2 – 1 lime, pressad

Kryddpasta
1 dl mangotärningar, tinad om den varit fryst
4 – 5 schalottenlökar, skalade och hackade
1 bit ingefära stor som en tumme, skalad och riven
5 klyftor vitlök, skalade och rivna
3 chili, spansk peppar (eller mer om du gillar het mat)
knappt 1/2 dl neutral olja

Mangosalsa
400 g mangotärningar (1,5 pkt mango)
1/2 rödlök, skalad och hackad
1 röd chili, urkärnad och strimlad (eller mer om du vill ha hetta)
svartpeppar & pressad lime

Servering
Ris av en sort som du gillar
Lime-klyftor att pressa över maten

Gör gärna så här:
Börja med kryddpastan. Blanda alla ingredienserna. Mixa till en slät pasta.

Grytan. Putsa köttet och skär det i grytbitar. Bryn dem i omgångar i olja. Krydda med salt, peppar, kardemumma, koriander och gurkmeja.

Lägg allt i en ganska stor gryta. Skrapa ner kryddpastan och stek vidare. Häll i kokosmjölken och låt grytan koka tills köttet är riktigt mjukt. Smaka, men det tar kanske 45 – 60 minuter.

Koka riset under tiden.

Mangosalsa. Blanda mango med rödlök och chili. Pressa över lime, dra några varv med svartpepparkvarnen.

Mängden i många recept verkar vara gjord för asketiska kvinnor som inte är särskilt förtjusta i mat. Du vet, recept där det står att 500 g fisk och fyra potatisar är lagom till 4 personer.

Just därför skriver jag antal personer, inte antal portioner. Jag ser helt enkelt hur många maten räcker till.

Det här funkar nästan jämt, utom när 26-åringen – alltså sonen – kommer på mat. Han äter nämligen som en häst. Kanske inte havre, men han äter mycket.

Det har han gjort hela livet. Första gången han åt samma mat som jag och hustrun, så åt han tre potatisar och fem köttbullar. Visserligen mosade, men ändå. Han var sex månader gammal. Tre potatisar och fem köttbullar. Motsvarar väl en portion för en asketisk kvinna i mattidningarnas recept.

Som du förstår var han på besök när vi åt den här indonesiska curryn. Jag hade lagat en gryta på ett kilo fläaskkarré.

Allt gick åt. Men jag skyller på 26-åringen.

Fettuccine med salsiccia & tomatsås – enkel vardagslyx

28 tisdag Jan 2025

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Gör en tomatsås på italienska med fintärnad lök, selleri och morot. Ja, och så tomat förstås. Stoppa ner lite salsiccia-korv, så har du en vardagslyxig pasta.

Smaken är mild som en sommarvind med bara lätta toner av rosmarin. Visst känns det lockande de här dagarna när molntäcket har parkerat mellan oss och solen?

Det här behövs till 3 – 4 personer:
150 g salsicciafärs (eller -korv), naturell eller fänkålskryddad
1 – 2 stjälkar selleri
1 lök, gul eller röd
1 morot
olivolja
salt & peppar
2 msk tomatsås
1 burk krossade tomater
1 burk vatten
3 vitlöksklyftor
2 kvistar färsk rosmarin (eller mer om du vill), bara ”barren”
lite av pastavattnet

Servering
3 – 4 portioner fettuccine eller annan pasta du har hemma
parmesan eller grana padano att riva över pastan

Gör gärna så här:
Förberedelser. Skala vitlökskyftorna. Repa och hacka rosmarinens ”barr”. Skala och finhacka morot och lök. Skölj och finhacka sellerin.

Såsen. Ta en traktörpanna eller en vid gryta. Fräs sellerin i olja en liten sund. Skrapa ner morot och lök. Fräs en stund till. Klicka i tomatpurén, klipp upp korven och skrapa ner korvsmeten i pannan, och… Just det, fräs en stund till.

Rör så korven smular sig. Krydda med salt, peppar, hackad rosmarin och pressa i vitlöken. Häll i tomatkross och vatten. Låt såsen småputtra i 20 – 25 minuter.

Koka pastan under tiden. Häll av den men spar ett par dl av pastavattnet.

Blanda pasta och sås. Späd med lite av pastavattnet till lagom konsistens.

Den sista resan – äkta feelgood från Frankrike

24 fredag Jan 2025

Posted by in resor

≈ 3 kommentarer

Etiketter

,

Skärmdump från Den sista resan

Har du några särskilda planer för helgen? Krogbesök, städa garderoben eller baka surdegsbröd? Oavsett vilket, så har jag ett förslag: se ”Den sista resan” om den pensionerade franskläraren Lars Hammar. Eller som han själv säger ”En sketen adjunkt från Köping”. Han är 80+, full med krämpor och en slags livsleda som gränsar till depression.

Nu skulle han vara helt okänd om han inte hade en son, Filip, som bestämt sig för att väcka liv i den nästan insomnade farsgubben – och samtidigt skildra det på film tillsammans med Fredrik, andra halvan av Filip & Fredrik.

De letar upp en gammal orange Renault 4, just en sådan bil som Lars Hammar rattade i sin krafts dagar. Varje sommar körde han fru och två barn genom Europa till Beaulieu-sur-Mer ett par mil öster om Nice på franska Rivieran. Där solade de sig röda, träffade vänner och njöt av det lätt anarkistiska draget i Frankrike.

Den här resan gör Filip och Fredrik med pappa Lars i passagerarsätet. Han är en djupt ovanlig man som bejakar det motsägelsefulla. Han njuter av ett franskt gatugräl, men biktar sig för att han en gång i ungdomen själv brusade upp och skällde ut en taxichaufför.

Naturligtvis är det en film full av minnen. Bitterljuv när pappan får blomma upp under några dagar – kanske för sista gången i livet. Och naturligtvis är den full av feelgood.

”Den sista resan” fick också ett gäng guldbaggar på galan nyligen. Den är varm, rolig och rörande, men egentligen bygger den på den mest inövade av alla dramaturgier.

Du vet, man tar den mest osannolika vinnaren och så låter man honom vinna. Det kan vara Åshöjdens BK som kommer från gärdsgårdsserien, men med mod och kamp vinner alla medaljerna. Filip och Fredrik gjorde det i ”Trevligt folk” om det somaliska bandylandslaget (snacka om osannolika vinnare!). Här gör de det med ”en sketen adjunkt från Köping”.

Och som tittare köper man varje kurva med den gamla Renault 4:an. Det är bara att ratta in på svtplay så hittar du filmen.

Skulle du nu vara en av de rätt många som har sett filmen, så kan jag rekommendera ”En oväntad vänskap” (”Intouchables” på franska) på Netflix. Samma dramaturgi, samma franska feelgood – och även här köper man varje kurva, men nu med rullstolen.

Tonfiskpasta – snabbt, enkelt & billigt

21 tisdag Jan 2025

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

Vad ska man göra när det är bråttom och kontot nästan är tomt? Tja, man kan alltid göra tonfiskpasta med tomatsås.

Enkelt, snabbt och billigt.

Men skulle du vara i extrem tidsnöd, så kan du använda färdig tomatsås – sådan där som man bär hem i en kasse från Ica eller Coop. Är det kontot som lyser tomt, så funkar det att göra såsen på bara en burk tonfisk.

Det här behövs till 4 personer:
2 – 3 schalottenlökar eller 1 gul lök
olja, raps- eller oliv-
salt & peppar
2 msk tomatpuré
1 tsk torkad timjan
3 vitlöksklyftor
1 pkt krossade tomater
1 dl grädde eller crème fraiche
1 tsk torkad oregano
2 burkar tonfisk
om du vill: 1 liten påse (ca 60 g) spenat
1 – 2 dl av pastavattnet

4 portioner pasta

Servering
Parmesan eller grana padano

Gör gärna så här:
Tomatsåsen. Skala och finhacka löken. Fräs den i lite olja. Tryck i tomatpuré, krydda med salt, peppar och timjan. Häll i krossade tomater och grädde. Skala vitlöken och pressa i den. Låt såsen koka under tiden du gör färdigt pastan.

Pastan. Koka pastan. Häll av pastavattnet, men spar ca 2 dl.

Blanda. Häll den avrunna pastan i tomatsåsen. Vänd ner tonfisken och ev spenat, späd med pastavattnet till lagom konsistens och krydda med oregano. Blanda och låt allt bli varmt. Om du vill så river du ner lite ost i pastan.


Cigarra reserva – schysst rödtjut till budgetpris

18 lördag Jan 2025

Posted by in rött vin, vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Jag har en kusin, pensionerad för sådär en tio år sedan. Han är van att klara sig på sin pension, men hans sätt att beskriva den är kanske lite ovanligt:

– Det är inget fel på pensionen, säger han. Det är bara det att den kommer för sällan.

Just det där med frekvensen, där tror jag många känner igen sig. För en del är det pensionen som inte kommer tillräckligt ofta, för andra är det lönen eller a-kassan eller andra utbetalningar.

Då är det bra att veta att det finns andra alternativ. Ja, nu menar jag inte att man ska leka Lena Andersson och leva på havregrynsgröt (vilket förfärligt staff, men hon har kanske prövat själv???).

Nej, jag tänker mer på billigare alternativ som faktisk smakar bra. Då kan Cigarra Reserva 2022 (79 kronor, rött) vara ett alternativ.

Det är ett fruktigt, smakrikt vin med kryddighet och ganska sötfruktiga körsbär. Tilltalande ungefär som amerikansk gästfrihet, om du förstår vad jag menar. Lite ”Well, kom och sätt dig är och snacka en stund. By the way, nice to meet you”.

Vinet är till största delen gjort på shiraz-druvan. Producenten väljer alltså det australisk-amerikanska namnet på den franska syrah-druvan. Det tycker jag är bra konsumentupplysning, för Cigarra Reserva ligger närmare en australisk shiraz än en fransk syrah.

Men det går inte bort sig i Nya världens mulliga smakrikhet. I vinet finns en dos fat och en uppstramande strävhet. Gott så.

Allra bäst tror jag det här gör sig en sommarkväll när grillen går varm. På bordet landar grillade skivor av lammstek, goda korvar och maffiga röror. Då kan man sitta och förnöjt sippa på Cigarra Reserva.

Men det funkar också bra till en biff mitt i vintern, särskilt i sällskap av en potatisgratäng.

Jag vet, för jag har provat.