Ugnsbakade äpplen med mandelmassa & kardemumma

Etiketter

Ta halverade äpplen med mandelmassa och kardemumma. Stoppa in dem i ugnen en stund, och ut kommer en efterrätt med fräsch syra från äpple och sötma från mandelmassan.

Om jag tycker att det blir gott? Jo, det kan man säga.

Det här behövs till 6 personer:
6 små, syrliga svenska äpplen
130 – 150 g mandelmassa
75 – 80 g smör
1/2 citron, bara rivet skal
2 – 3 dl grovhackade valnötter

3 msk smör
1 msk strösocker
1 tsk mald kardemumma

Servering
vaniljglass eller vispad grädde

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Riv mandelmassa, värm 75 – 80 g smör så det blir mjukt och grovhacka valnötterna. Riv 1/2 citron. Blanda allt till en massa som håller ihop.

Kärna ur äpplen med en ”äppelurkärnare” och dela dem. Lägg dem i en oljad eller smord ugnsform.

Smält 3 msk smör med socker och kardemumma, så sockret smälter. Häll/pensla det över äppelhalvorna. Lägg ett täcke av mandelmassan över halvorna.

Skjut in i ugnen i 15 – 16 minuter eller till äpplena har fått fin färg men fortfarande är al dente.

Jag har aldrig fattat varför man heller så mycket socker i allting, särskilt efterrätter. Det blir bara som ett sockerklister mellan den goda efterräten och mina smaklökar.

Därför har jag tagit bort nästan allt extra socker – och lagt till kardemumma – men annars bygger den här efterrätten på Äpplen i ugn med mandelmassa, som finns på coop.se. Credd åt dem!

Potage – rustik fransk grönsakssoppa med grönkål

Etiketter

, , , , , ,

Potage var de fattigas soppa. Man tog de grönsaker man hade hemma, lade dem i en gryta med vatten eller buljong – och sedan fick soppan koka länge, länge. Ibland fler dagar, skriver Wikipedia.

Nu hade jag inte tid att vänta flera dagar på middagen, så jag kokade grönsakerna riktigt mjuka – och så tog jag en potatisstöt och mosade grönsakerna lite slarvigt.

Men se till att det finns rikligt med riven ost när du ska äta soppan, det är den här potagens smakhöjande twist. Vad det gäller grönkål så är det bara att erkänna en sak – det är inte ett dugg franskt.

Men det är gott. Därför finns det med.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 purjolök
700 g grönsaker, t ex potatis, rotselleri och morötter
olivolja
salt & svartpeppar
1 l buljong från tärning eller fond, vegetarisk eller kyckling
3 vitlöksklyftor
1 bukett örtkryddor, t ex timjan och persilja (eller ett par tsk torkade örtkryddor)
2 lagerblad

200 g grönkål
olivolja, salt & svartpeppar
3 dl riven smakrik ost, t ex herrgård, cheddar eller gruyère

Gör gärna så här:
Skala grönsakerna och skär i tärningar. Skär morötter smått, men potatis och rotselleri i större bitar, så blir koktiden ungefär lika lång. Skölj och strimla purjon.

Fräs purjolöken i olja. Skrapa ner grönsaker, salta & peppra, och fräs en stund till. Häll i buljongen, pressa i vitlöken och ta med lagerblad. Bind ihop persilja och timjan med steksnöre till en kryddbukett. Låt den koka med soppan till alla grönsaker är riktigt mjuka – tar kanske 30 minuter. Ta upp kryddbuketten, och mosa grönsakerna lite slarvigt med en potatisstöt.

Riv osten under tiden. Dra loss den tjocka mittnerven på grönkålen. Strimla kålen och stek ett par minuter i olja, den ska fortfarande vara al dente. Salta & peppra.

Själva ordet potage kommer från pot, alltså gryta på franska. Ordet finns med i till exempel pot au feu, alltså gryta på elden.

Egentligen är det samma sak med det svenska ordet gryta. Det kan betyda kokkärl, men också innehållet i en gryta – grönsaker och kött eller fisk som fått koka och utveckla sakerna.

Men i bägge fallen handlar det om saker som har fått koka en stund på spisen – så länge att smakerna hunnit gifta sig med varandra.

Lammrostbiff med rödvinssky & wokade haricots verts

Etiketter

, ,

Härom dagen hittade jag en liten guldklimp i frysen. Bakom spenat, halvt uppätna glassförpackningar och nedfryst bröd dolde sig ett paket lammrostbiff från en gårdsbutik i Östergötland.

I fredags tog vi fram rostbiffen och helstekte den i en gryta (funkar lika bra att laga den i ugnen). Till det gjorde vi klyftpotatis, men jag tror att pommes anna skulle vara ännu bättre.

I en kastrull kokade vi ihop en rödvinssky och i en gryta gjorde vi haricots verts. Alltså gröna bönor som först kokas al dente, och sedan stekts snabbt i olja eller smör. Krydda med flingsalt och du har en lite delikatess att lägga på tallriken.

Med lite rött vin blev det en riktig bra fredagsmiddag, en januarikväll när kylan släppte sitt grepp och snön rasade ner från taket. Men sedan såg vi På spåret, och då gick allt åt helvete. Vi gissade fel på det mesta.

Det här behövs till 3 personer:
600 g lammrostbiff
olivolja
salt & svartpeppar

300 – 400 g haricots verts
smör eller olivolja
flingsalt

Rödvinssky
1 rödlök
olivolja
1 tsk torkad timjan eller 1 msk färsk timjan
salt & svartpeppar
2 tsk socker
1 (knapp) tsk balsamvinäger
2,5 dl rött vin, inte alltför strävt
1,75 dl vatten
2 tsk färdig fond, kalvfond eller annan som du gillar
en skvätt portvin om du vill (men ta inte dyraste sorten)
stekspadet från rostbiffen

Servering
klyftpotatis eller kanske den lätt vitlöksdoftande potatiskakan pommes anna

Gör gärna så här:
Rödvinssky. Skala och grovhacka löken. Bryn den i olja, krydda med timjan, salt & peppar. Rör ner sockret så det smälter, häll i balsamvinäger och låt den nästan förångas. Häll i vin, vatten, färdig fond och gärna en skvätt portvin. Låt skyn småkoka medan du gör resten.

Lammrostbiff. Bryn köttet runt om i olja. Salta & peppra. Sänk värmen, häll på lite, lite vatten och lägg på ett lock. Sätt in en stektermometer och stek till 60 grader (vänd köttet någon gång). Vira in köttet i folie och låt det vila i några minuter innan du skär upp det. (Vill du ha köttet rödare – slå in det i smörgåspapper).

Haricots verts. Koka bönorna al dente i saltat vatten. Häll av dem och stek kort i smör eller olja. Krydda med flingsalt.

Rödvinssky. Sila bort löken. Ta lite vatten och vispa ur grytan där köttet stekts. Häll spadet i rödvinsskyn, och smaka av. Kanske lite mer vin för att höja fräschören? Men koka då skyn ett par minuter extra.

Panerad sej med rödbetor, smörgåsgurka & kapris

Etiketter

, , , ,

Jodå, jag och hustrun tar vår pensionärstillvaro på allvar. Du vet, handlar på extrapris och så, även om affären ligger flera mil bort.

På tisdagar sätter vi oss på vagnen (göteborgska för spårvagn) och åker tvärs igen stan för att handla billig fisk på Hemköp i Masthugget. (Om vi inte är lata för då tar vi bilen).

Och det är verkligen en billig fiskdisk. Färska räkor för så där 100 kronor kilot, laxfilé för 150…

Härom veckan kom hustrun hem från en tur på stan – och Masthugget – med en fin bit sejfilé som vi panerade och stekte till middag. Vi toppade fisken med hackad inlagd gurka, rödbetor och kapris. Lite som en fräsch tartarsås men utan majonnäs.

Men jag kan lugna dig på en punkt. Vi har inte börjat gå bredbent med kundvagnen mitt i butiksgången så vi blockerar vägen för alla andra kunder. Det tillhör gruppen 75+ – och där är vi ännu inte på många år.

Det här behövs till 2 personer:
400 g sejfilé (eller annan vit fisk som torsk)
salt & peppar
ca 1/2 dl rågmjöl eller ströbröd
olivolja

Grönsakshack
1 dl hackad smörgåsgurka
0,75 dl hackad inlagd rödbeta
2 msk kapris

Servering
kokt potatis
citronklyftor att pressa över fisken

Gör gärna så här:
Hacka smörgåsgurka, inlagda rödbetor och blanda med kapris.

Dela fiskfilén i portionsbitar, salt & peppra den. Häll upp rågmjöl på en tallrik och vänd fisken i mjölet. Stek i olja tills den är klar. Tar så där 2 – 4 minuter per sida, men det beror såklart på hur tjocka filéerna är.

Koka potatis och klyfta citron under tiden.

Idén att servera fisk med hackade rödbetor har jag inte kommit på själv. Det är ett resultat av ivrigt kokboksläsande. I det här fallet Livsviktigt! av Maj-Lis Hellenius.

Hon är professor i hjärtkärlprevension, alltså hur man förebygger hjärtinfarkt. Det gör att kokboken faktiskt bygger på vetenskapliga rön om hur man ska leva för ett långt och gott liv. Något som kan sammanfattas med Medelhavskost och så en promenad om dagen.

Men det som gör boken läsvärd är hennes matglädje. Hon gillar verkligen mat och har fullt med användbara recept.

Läs gärna boken. Det är den värd.

Linspaté med morötter, franska örter & spenat-creme fraiche

Etiketter

, , , , , , ,

Med enkla och billiga råvaror kan man göra mycket. Den här festfina patén, till exempel.

Man tar bara ett par morötter, lite lök och linser – och så grejar man med råvarorna en stund. Och ut ur ugnen kommer en paté full med milda, goda smaker.

Det här behövs till 8 – 10 personer på en buffé:
1,75 dl okokta röda linser (5 dl kokta linser)
salt & vatten
1 bit lök
1 skalad vitlöksklyfta
2 tsk torkade provençalska torkade örter (eller timjan, oregano…) eller en bukett med färska örter

2 – 3 schalottenlökar
(knappt) 5 dl finriven morot (ca 3 morötter)
olivolja
2 – 3 vitlöksklyftor
salt & svartpeppar
2 tsk torkad timjan eller 2 msk färsk timjan
1 liten nypa milda chiliflingor (om du vill)
1 msk pressad citron
3 ägg
½ dl vispgrädde

Spenat-crème fraiche
65 g babyspenat
1 liten schalottenlök
1 vitlöksklyfta
2,5 dl crème fraiche
drygt 1/2 dl majonnäs
salt & svartpeppar

Gör gärna så här:
Koka linserna efter anvisningar på paketet. Låt lök, vitlök och lite örtkryddor koka med linserna. Salta ordentligt – ofta mer än vad producenten tycker. Låt svalna lite, och fiska upp lök, vitlök och färska örtkryddor.

Sätt ugnen på 175 grader. Skala vitlök och schalottenlök. Finhacka löken. Skala och finriv morötter.

Fräs schalottenlöken i olja tills den börjar mjukna. Lägg i morotsrivet och vitlöken. Krydda på bra med salt & svartpeppar. Ta med aningen chiliflingor om du vill. Fräs tills moroten mjuknar. Blanda ner örtkryddorna. Pressa i citron och åt röran svalna lite.

Blanda ägg och grädde. Blanda det sedan med pressad citron, linser och avsvalnad lök-morot.

Smöra en 1,5 litersform, t ex avlång brödform. Klipp ev en bit bakplåtspapper, smöra den och lägg den i botten, så lossnar patén lättare.

Häll i linsröran. Släta till med en slickepott. Kör patén i ugnen ca 50 minuter – eller tills den har stannat och fått fin färg. Lägg på folie om den blir för mörk.

Spenat-crème fraiche
Skala och grovhacka lök och vitlök. Lägg det i en mixer tillsammans med spenaten. Puls-mixa ganska slätt. Klicka ner crème fraiche och majonnäs. Mixa slätt. Smaka av med salt & peppar.

Veckomeny – Medelhavskost för studenter & alla oss andra nr 61

Etiketter

, , , , , ,

Familjens 25-åring pluggar i Lund. Ibland kommer han hem och berättar om kursen och böcker och fester och alla andra aktiviteter. Men han pratar aldrig om den mat han äter.

Lite orolig för hans matvanor blev jag när jag fick höra vad han bjöd flickvännen på. Dag 1 var det spaghetti med pesto. Dag 2 slog han på stort och stekte lite svamp till pastan och peston.

Och så tyckte att han varierat menyn med två olika rätter!

Så till 25-åringen – och alla andra som vill äta hyfsat billigt och hyfsat nyttigt – här kommer förslag på vad man kan äta. Recepten är visserligen krångligare än att koka pasta och skruva locket av en pesto-burk. Men de är inte oöverstigligt svåra.

Måndag: Kinainspirerad kålpanna – med svamp eller köttfärs
En kniv, en skärbräda. Ris, grönsaker och kryddor. Det är allt som behövs för att fixa den här hyfsat kina-smakande rätten. Testa, du också!

Tisdag: Omelette aux épinards – spenatomelett
Omelett med grönsaker står högt på nyttighetslistan – och på billighetslistan! Men vänd inte omeletten, då är det risk att den bara kladdar runt. Stek den på en sidan, dra ner värmen lite och låt den bli klar under lock.

Onsdag: Jordnötssoppa med västafrikanska smaker
Här höjer vi svårighetsgraden ett snäpp. Soppan ska nämligen koka en stund på spisen. Men resultatet är en fyllig, smakrik soppa – som gjord för vinterdagar.

Torsdag: Pasta med spenatsås
Räddare i nöden massor av vardagskvällar här hemma. Ibland kör vi den bara så här, ibland tar vi med fisktärningar eller soltorkade tomater eller andra grönsaker. Det är bara att släppa loss fantasin.

Fredag: Allt i en långpanna – klyftpotatis, grönsaker & fetaostsås
Kan du vänta på maten i 50 minuter? Bra, då är det bara att skära grönsaker och skrapa ner dem i långpannan vartefter. Ja, det klar. Du måste riva fetaosten om det ska bli någon fetaostsås.

Lördag: Frittata di spaghetti – smakrik omelett med pasta
Erkänn, visst har du en slatt pasta som står i kylen? Stoppa ner den i en omelett, ta med de grönsaker du har hemma – och toppa med lite salami eller skinka om du vill.

Söndag: Mat för enastående – stekt ris med spetskål & ägg
Det här var min lunch en pandemi-dag när jag jobbade hemifrån. Som gjort för enastående (ensamstående). Har du lite rester (korv, kyckling, tofu…)? Ta med det också i woken.

Ännu enklare: Skulle du tycka att den här maten är alltför komplicerad, så får vi väl göra det ännu enklare. Då föreslår jag enklaste köttfärssåsen, lättare än så blir inte matlagning.

Här hittar du fler medelhavsmenyer.

Königsberger klopse – tyska frikadeller på svenska

Etiketter

, , , ,

Jag har aldrig varit i Königsberg, staden i forna Ostpreussen, som nu heter Kaliningrad och ligger i Ryssland. Jag har aldrig ätit Königsberger klopse på en tysk restaurang.

Men jag har sett recept på de där tyska frikadellerna – och jag har blivit nyfiken.

Så nyfiken att jag till slut var tvungen att testa. Men jag bytte ut sardellerna mot svenska umamihöjande ansjovisfiléer.

Det är därför som de här tyska frikadellerna har fått tilläggsnamnet ”på svenska”.

Det här behövs till 3 personer:
400 köttfärs (bland-, kalv-, lamm- eller vegofärs)
1 gul lök
neutral olja eller smör
1/2 dl ströbröd
1/2 dl mjölk
2 – 3 msk grädde eller crème fraiche
5 – 7 ansjovisfiléer + 1 tsk ansjovisspad
1 ägg
drygt 1/2 tsk salt
bra med svartpeppar från kvarn
ev hackad persilja

Lag för att koka frikadellerna
6 – 7 dl svag buljong
1 – 2 dl torrt vitt vin
1 gul lök
färsk eller torkad timjan, om du vill

Sås
smör, kanske 1 – 2 msk
1 msk vetemjöl
1,5 dl av kokspadet som frikadellerna kokat i
1 – 1,5 dl grädde eller crème fraiche
1 – 2 msk kapris med lite av kaprisspadet

Servering
kokt potatis eller potatismos
cocktail-kapris och ättiksgurka

Gör gärna så här:
Frikadellerna. Skala och finhacka löken. Fräs den glansig i olja eller smör. Låt löken svalna lite. Blanda ströbröd med mjölk och grädde – och låt det svälla en stund. Hacka ansjovisen så att den nästan blir till ett mos.

Lägg köttfärsen i en bunke. I med ägg, ansjovismoset + lite spad, lök, ströbröd-blandningen. Salta, peppra och ha ev i hackad persilja. Blanda allt med händerna. (Tänk 3-åring i sandlådan, så fattar du hur man gör). Gör gärna en liten provbulle i mikron och testa smaksättningen.

Ta kallt vatten på händerna och rulla frikadeller, som stora köttbullar ungefär.

Lagen. Koka upp vatten med buljongtärning/fond och vin. Lägg i en skalad lök och timjan om du vill. Lägg i hälften av frikadellerna och sjud (koka på svag värme) tills de är klara, tar sådär en 7 – 8 minuter. Ta upp dem och håll dem varma, t ex under folie eller i svag ugnsvärme. Koka resten av frikadellerna på samma sätt.

Såsen. Smält smöret i en gryta. Ha i mjölet och vispa tills allt är blandat. Vispa i grädde och buljong från frikadellkoket. Men ta bara lite i taget. Låt såsen koka upp och tjockna innan du häller i nästa skvätt. Rör på slutet ner kapris och lite kaprisspad.


Smakrik pasta med grönkål & champinjoner

Etiketter

, , , ,

Grönkål är gott. Fylligt, smakrikt och en liten, liten beska som tilltalar de vuxna runt matbordet. Men den mår den väl av lite len gräddighet, och aningen sötma. Tänk kaffe med en liten skvätt mjölk eller grädde, så förstår du vad jag menar.

Så i med lite crème fraiche så blir maten lite rundare. Men du blir knappast rundare – 2,5 cl grädde eller crème fraiche bygger inga bilringar.

Det här behövs till 2 personer:
250 g champinjoner eller annan svamp
200 g grönkålsblad
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
1/2 dl crème fraiche (och tyvärr, den feta är godare) eller grädde
ca 2 dl vatten från pastakoket

pasta till 2 personer
riven parmesan eller grana padano

Gör gärna så här:
Dra bort den tjocka mittnerven från grönkålen och finstrimla den. Skala vitlöksklyftorna. Skölj/torka av svampen och skiva den.

Sätt på pastavattnet och koka pastan under tiden.

Fräs svampen i bara lite olja tills all vätska har kokat in. Häll på lite mer olja, salta & peppra. Fräs tills svampen börjar få lite färg. Lägg i grönkålen och pressa i vitlöken. Låt allt steka en stund.

Häll av pastan, men spara ca 2 dl av pastavattnet.

Klicka i crème fraiche i grönkålsröran, häll på lite pastavatten och låt såsen koka upp. Rör ner pastan, blanda runt och låt allt blir varmt. Smaka av, kanske lite mer salt, peppar eller riven ost?

Ät & njut! Det gör inget att januari är en mager månad när det finns grönkål.

Gougère – saftiga & fluffiga ostbollar

Etiketter

, , ,

De här små ostbollarna kan förgylla vilken fredag som helst, eller ett vanligt familjekalas. Eller som i vårt fall ett nyårsfirande. Det är därför en flaska franskt nyårsbubbel finns med på bilden.

Men fega inte med osten. Det ska vara ganska mycket ost, och den ska vara lagrad – annars blir det en mesig anrättning.

Det här behövs till ca 25 små bollar:
drygt 150 g lagrad riven ost (ca 3,5 dl) gruyère, comte, cheddar, parmesan, herrgård…
125 g smör
2 dl vatten
1/2 tsk salt
2 dl vetemjöl
4 ägg
aningen svartpeppar
ev lite riven ost på toppen

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Riv osten fint.

Koka upp smöret (i mindre bitar) och vatten. Skruva ner värmen och rör i mjölet, lite i taget. Rör så det blir en blank deg som släpper från kanten.

Lägg över degen i en bunke. Använd en el-visp med degkrokar (eller en trägaffel, men det verkar jobbigare). Salta och ha i aningen svartpeppar. Knäck i ett ägg i taget och vispa in ägget. Vispa i den rivna osten till en jämn och blank deg.

Ta en sprits och spritsa ut ca 25 små ostbollar på en bakplåt med bakplåtspapper. (Eller krångligare: ta två skedar och forma ostbollarna.)

Grädda bollarna i ugnen i ca 25 minuter.

Åt & njut!

Det där med spritspåse är något ganska nytt för mig. Jag köpte en sådan för ett par år sedan – och så fyllde jag påsen med någon smet som jag spritsade ut på en bakplåt.

Hustrun stod bredvid och skulle liksom vara moraliskt stöd när jag begick mig sprits-premiär. Men hon är inte alltid så finkänslig, det var hon inte den här gången heller.

– Haha, sade hon. Det ser ut som om du har spritsat ut hundbajsar!

Och jag får erkänna att det fanns vissa likheter…

Den här gången gick det bättre. Jag höll spritshuvudet ganska nära plåten och då flöt smeten ut till ”kakor”. Men det där med att få till ”bollar” av degen, det får vi ta nästa gång.

Gott Nytt År – från både Bamse och mig

Vad kan vara hungrigare än en vanlig cockerspaniel? Rätt svar: vår cockerspaniel!

Vem kan se mer bedjande ut än en vanlig cockerspaniel? Rätt svar: vår cockerspaniel.

Vi var faktiskt lite oroliga i början, Bamse for runt lite bland matskålarna när han skulle äta. Tog en tur in i vardagsrummet innan han återvände till dagens frukost/lunch/middag.

Men det var en kort tid av förvirring. Nu är Bamse en riktig cockerspaniel .När man börjar klirra med måttsatsen som vi använder för att mäta upp hans mat, kommer han sättande in i köket. Han förstår att det är MAT på gång, och då vidtar en krigsdans där viktigaste delen är att Bamse försöker krypa ur sitt eget skinn. Runt, runt far han, som en idrottare på stereoider.

Bamse – eller som han egentligen heter Cockerblues Somebody to love (varför har kennlar så konstiga namn?) – kom in i vårt hus en vanlig onsdag för två månader sedan. Han var liten och lite skygg. Ibland smågnällde han så mycket att jag gav honom tilläggsnamnet Pip-Larsson.

Men han utvecklade snabbt ett intresse för allt man kan använda munnen till. Äta förstås, men också att bita – i allt tuggbart: stolsben, människors tår och gärna min näsa.

Det är en liten egenhet han har efter sin pappa Olsson, en skotsk import som egentligen heter Ollison eller något liknande. En vansinnigt social hund som hälsar människor med att slicka dem i ansiktet och – just det – smågnaga dem på näsan.

Men Bamse växer och har börjat förstå att det gör ont när han bits, så han har alltmer gått över till att kärvänligt slicka på dem han gillar. Även mig, men så var det där med fadersarvet – alltså smågnaga på näsan.

Det är på samma sätt med valpar som med småbarn – det finns en första gången för allt. Löv som blåser! Jehooo, en evig lekmaskin. Snö som faller ner. Kul, de där snöflingorna kan man jaga, och de bara fortsätter att falla. De tröttnar inte, som människor gör.

Men det finns ett väder han inte gillar: regn. Då sätter han sig på trappen, och ser så där ledsen ut som bara en cockerspaniel i regn kan göra. ”TA IN MIG! MÄRKER DU INTE ATT MAN BLIR BLÖT”.

Så man kan säga att vi delar två åsikter. Ja, till mat. Nej, till regn.

Men vi delar också politisk uppfattning. Bamse är nämligen sosse; han tycker att ”alla ska med”.

Varje kväll när hustrun går upp för att sova travar Bamse uppför trappan. Och varje kväll kommer han ner igen, tittar uppfordrande på mig ända tills jag ger upp – och går och lägger mig på sängen, jag också.

Gott Nytt År säger jag och Bamse. Och låt 2024 bli ett bättre år med färre krig i världen. Bamse sitter han vid mina fötter när jag skriver det här; han försöker säga något. Jag böjer mig ner, och nu – nu – hör jag vad det är han vill: ”Mer hundmat till mig!”.