Berliner buletten – senapskryddade köttfärsbiffar

12 onsdag Jun 2024

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, nötkött

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

När höststormarna drar in över Sverige åker vi till Berlin. Vi hoppas såklart att vädret är lite mildare och att det blir några ljumma dagar när vi strosar runt bland berlinare, currywurst och sevärdheter.

Det blir också ett test hur det är att resa med hund. Vår förra hund, Pontus, fick alltid vara hos sin uppfödare när vi åkte på semester. Nu hoppas vi att Bamse är tillräckligt flexibel för att klara både färjetransporter och storstadsliv. Lite parker, och ett stopp vid Östersjökusten blir det också.

Men vi har alla olika sätt att närma sig resor. Mitt börjar gärna med… just det, mat.

Så jag googlade runt för att hitta typisk berlinsk mat. Och där fanns sauerkraut och eisbein och bakverket som ibland kallas berliner. Inte så lockande.

Men tyska sajter hade också berliner buletten, frikadeller eller köttfärsbiffar smaksatta med senap och kryddor till en hög och ttrevlig smak. Det gick jag igång på.

Här kommer receptet.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g köttfärs (bland- nöt- eller lammfärs)
1 tjock skiva vitt, osötat bröd + lite mjölk
2 msk osötad (dijon) senap
1 vitlöksklyfta
1 tsk paprikapulver
salt & svartpeppar
smör & neutral olja

Servering
Gärna potatissallad och rödkålssallad

Gör gärna så här:
Lägg brödet i en kopp med lite mjölk i 5 – 10 minuter. Krama ur brödet och lägg det i en stor bunke tillsammans med färsen. Pressa i vitlöken och krydda med paprikapulver, salt & peppar. Ha i ägg och senap.

Blanda allt med händerna. Tänk 3-åring som leker med sanden, så hittar du lättaste sättet. Stek ett litet smakprov och kolla smaksättningen.

Ta kallt vatten på händerna och forma 6 köttfärsbiffar. Stek biffarna i smör & olja tills de har fin färg och är klara. Det tar sådär 5 – 8 minuter, beroende på tjocklek och värme.

Tips för att steka kött. Värm en stekpanna med olja & smör till (strax över) medelvärme. Lägg i en biff, flytta runt den i stekpannan i kanske 10 sekunder, så den får en stekyta. Gör på samma sätt med de andra biffarna – och när du vänder dem. Fyll aldrig stekpannan till mer än 2/3-delar.

Ordet buletten är som du kanske ser släkt med det franska ordet boulette, alltså små bollar av köttfärs eller finfördelade grönsaker. Hur de hamnat i Tyskland är mer osäkert, men en teori är att frikadellerna spreds från Frankrike under Napoleon-tiden.

Men varför de hamnat just i Berlin har jag faktiskt ingen aning om.

PS. Har du tips på vad man kan se i Berlin – borom Ku’damm och Brandenburger Tor – skriv gärna en rad i kommentarsfältet.

Trimbach – lagrad Riesling med stråk av petroleum

09 söndag Jun 2024

Posted by in alsacevin, vin, vitt vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

,

Bengt-Göran Kronstam är nestorn bland svenska vinjournalister. Han har gjort ungefär allt man kan göra i branschen. Varit redaktör för Systemets personaltidning, grundat Allt om Vin, tagit initiativ till vinmässan Vinordic. Under 28 år var han vinkritiker i Dagens Nyheter.

Han – om någon – borde väl veta hur man lagrar vin? Så han kastade sig väl över en svindyr vinkyl när han var en ung vinsamlare?

Nja, inte riktigt. Under de första tio åren lade han flaskorna i en vanlig garderob. Huvudsaken är att det är mörkt, ganska jämn temperatur och att det inte skakar.

Och duger en garderob åt Bengt-Göran Kronstam, så duger en vanlig källarskrubb åt mig, har jag tänkt. Under åren har jag köpt en och annan flaska, langat in dem i källarskrubben – och i några fall har de blivit liggande.

Det gäller i alla fall en flaska Trimbach Riesling som jag köpte någon gång runt 2014, och sedan lyckats glömma bort. På hyllan låg också en lite yngre kamrat.

Och när vi skulle äta hällefilé med vitvinssås tillsammans med några kompisar så tyckte jag det skulle vara kul att testa de bortglömda vinerna.

Trimbach Riesling är ett Alsacevin med hög syra. ”mycket frisk smak med inslag av gröna äpplen, päron, mineral, krusbär och citron” skriver Systemet på sin hemsida. Själv köper jag inte vinet så ofta, om man säger så. Priset (189 kronor) har höjts till en nivå som jag inte har råd med, mer än möjligen på guldbröllopsmiddagen. Men dit är det ännu 17 år, så vi får väl se om jag fortfarande är på benen och springer på Bolaget 2041.

Trimback Riesling 2012 är ett rejält gammalt vin. Syran har nästan helt brutits ner och istället är det en tydlig doft av petroleum som möter näsan. Lite av citrus finns kvar i smaken, men det är en hel del mineral och petroleum som dominerar.

Om det är gott? Man kan väl säga så här att jag uppskattade vinet, framför allt när det hade luftats en del. Men det var inte alla runt bordet som gillade det.

– Det luktar växellådsolja, sade en person som därmed antydde att han faktiskt bytt olja i en växellåda.

Det har inte jag, så jag fick nöja mig med enklare omdömen.

– Skumbanan, sammanfattade en annan och hällde över sitt vin till en medprovare.

Både omdömet och gesten berättade vad hon ansåg om vinet.

Trimbach 2017 mötte gladare miner. Det är ett vin där syran har rundats av, men fortfarande är tydlig. Visst finns där petroleum och mineral, men i en nedtonad variant.

Den uppiggande syran samspelade fint med vitvinssåsen som var gjord på ett rieslingvin, syran i såsen var alltså ganska hög.

Kanske är det årgång 2017 som är den goda kompromissen. Både utvecklad mineral och petroleum – och en syra som fortfarande driver vinet.

Slutsats?

Man ska inte glömma bort saker. Inte ens en flaska vin i källaren.

Rotkohlsalat – tysk rödkål med äpple & morot

06 torsdag Jun 2024

Posted by in mat, sallad, tillbehör, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Rödkål är en misshandlad grönsak. Ta bara det där som brukar serveras till jul -kål i sockerlag som har fått koka så länge att all spänst och fräschör har försvunnit.

Bättre då att göra en sallad. Här samsas riven rödkål med rivet äpple och morot. Fräscht och inte alls .dumt

Det här behövs till 4 personer:
1 klyfta rödkål, ca 500 g
1 syrligt (svenskt) äpple
1 stor morot

vinägrett
2 delar god olja, t ex kallpressad rapsolja
1 del vit, mild (balsam)vinäger
lite salt & svartpeppar
osötad senap (dijonsenap) efter smak

Gör gärna så här:
Ansa rödkålen och grovriv en stor klyfta. Dela äpplet, skär bort kärnhuset och riv grovt. Skala och riv moroten.

Blanda olja och vinäger, salta & peppra. Rör ner senap. Smaka hur mycket senap du vill ha – men det får gärna vara en ganska hög smak.

Blanda rivna grönsaker och vinägrett i en stor salladsskål.

Ungefär så här ser de tyska standardrecepten ut, men det finns massor av varianter som man kan testa. Varför inte lite hackade valnötter i salladen, eller granatäpplekärnor. Ett annat alternativ är att ta med äppeljuice i vinägretten för att få en mjukare smak.

Jag tror det kan bli gott, det också.

Ugnsrostad blomkål med sallad & parmesan-crème

03 måndag Jun 2024

Posted by in huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Fräsch mat med aningen chili-sting från blomkål och bönor. Avokado ger len fyllighet, och de kokta kornen adderar mättande volym.

Mitt eget favoritgryn är korngryn (även kallat byggryn). Smakrikt, fylligt och enkelt att laga.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
1/2 huvud blomkål
1/2 dl vetemjöl
3/4 dl vatten
1 tsk vinäger eller juicen från 1 citronklyfta
1 riven vitlöksklyfta
1/2 msk rökt paprikapulver
1 – 3 tsk sriracha-sås (beroende på hur stark mat du vill ha)
1 tsk örtsalt eller lite mindre vanligt salt
neutral olja

Sallad
1/2 huvud romansallad
2 nävar goda små tomater
150 g tinade avokadotärningar eller 1 färsk avokado
3 salladslökar
persilja att strö över

1/2 pkt färdiga svarta bönor
olja
salt & svartpeppar
rökt paprikapulver & chipotlechili
1 skvätt vatten

1 liten burk majs
1 klick smör
lite flingsalt

recept på parmesancrème

Servering
korngryn, ris, quinoa eller andra matgryn – eller bara ett gott bröd
klyftor av lime eller citron att pressa över maten

Gör gärna så här:
Blomkålen. Sätt ugnen på 225 grader. Vispa ihop vatten, mjöl, kryddor och lite, lite vinäger till en smet. Dela blomkålen grytbitsstora buketter. Vänd dem i kryddsmeten och lägg i en oljad ugnsform. Kör i ugnen i ca 25 minuter. Vänd blomkålsbuketterna någon gång under tiden.

Salladen. Skölj tomater och sallad, skär i mindre bitar. Strimla salladslöken.

Majs & svarta bönor. Om du vill kan du bara skölja majsen och bönorna. (Enklast). Men du kan också värma bönorna i olja, kryddor och en skvätt vatten. Värm majsen med lite smör & flingsalt. (Godast).

Lägg upp allt på ett stort fat.

Koka gryn eller ris under tiden.

Idén att ugnsrosta blomkål i den här smeten har jag inte kommit på själv, den kommer från Zeinas kitchen. All credd till henne.

Chateau de Seguin – ett hederligt bordauxvin

31 fredag Maj 2024

Posted by in rött vin, vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Vad dyrt vin har blivit. En flaska som kostade 89 kronor för några år sedan får man nu betala 135 spänn för.

Och vill man köpa vin från mer berömda områden får man nog först gå till chefen och kräva högre lön. Eller – i mitt fall – hota med att smälla av en bomb på Pensionsmyndigheten om de inte höjer det där magra bidraget som kallas för allmän pension.

Men det finns fortfarande en del bordeauxvin som jag har råd med. Ett är Chateau de Seguin 2021 (119 kronor på Bolaget, rött). Det är ett behagligt slankt vin med måttlig alkoholhalt.

Om du har läst mina rader tidigare, så har du kanske sett att jag ondgör mig över hårt extraherade fruktbomber med en alkoholhalt som nästan slår i taket. Av mig kallade extra-allt-och-lite-till-viner.

Det är klimatförändringar och senare skördar av vindruvor med högre sockerhalt som ligger bakom både fruktbomberna och den högre alkoholhalten. Sockret i druvorna är ju den mat som jästsvampen lever på när den omvandlar sötma till alkohol.

Ja, på en del håll – läs Italien – torkar man druvorna för att få till de här vinerna.

Men tillbaka till Chateau de Seguin. Det är ett fruktigt vin med trevlig lukt av mörka bär (björnbär, säger hustrun) och lite fatlagring. I munnen är det slankt och följsamt, utan alltför bråkiga tanniner. Så är det också gjort på Merlot, den ”snällare” Bordeaux-druvan, med bara en mindre del Cabernet Sauvignon.

Vi delade på en flaska till fredagsmaten. Egentligen hade jag tänkt grilla en hyfsat fin bit fläskkarré som jag hittade på Ica. Men vädret vägrade medverka till mina middagsplaner; regnet vräkte ner när jag skulle laga maten, så det fick bli inomhuslagad karré.

Men det funkade bra ändå.

Havrefrallor – fluffigt & smakrikt bröd

28 tisdag Maj 2024

Posted by in matbröd

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

De här frukostbröden är verkligen fluffiga och smakrika. Havregrynen gör också att de får en lätt rostad ton, som gjorda för en macka med ost och kanske paprika.

Att baka bröd är dessutom något av det mest ekonomiska man kan göra i ett kök. Råvarorna kostar sådär en 15 kronor – och ger 16 frallor. Det blir lite billigare än om du skulle köpa dem på Ica.

Det här behövs till 16 små frallor:
7 dl kallt vatten
50 g jäst (1 pkt)
3 msk (kallpressad raps)olja
5 dl havregryn
2 dl rågmjöl
2 dl graham
2 tsk salt
8 dl vetemjöl
lite vatten + havregryn

Gör gärna så här:
Häll lite vatten i en stor bunke. Smula ner jästen och rör så den löser sig.

Häll på resten av vattnet, havregryn, rågmjöl och graham. Blanda runt så det blir som en smet. Häll i salt och vetemjöl (lite i taget). Rör/bearbeta till du har en smidig deg som släpper fint från kanten.

Lägg över en bakduk och låt degen jäsa till dubbel storlek, tar ca 1 timme.

Stjälp upp degen direkt på en plåt med plåt eller långpanna med bakplåtspapper. Tryck ut degen till en rektangel nästan lika stor som papperet. Ta lite mjöl på händerna, så klibbar inte degen så mycket.

Skär degen i 16 rutor med en kniv eller bakbordsskrapa, och nagga hål i degen med en gaffel. Pensla med lite vatten, strö över havregryn och tryck till lite så havregrynen fastnar.

Låt degen jäsa under en bakduk i 30 minuter. Sätt ugnen på 225 grader.

Grädda i 20 – 25 minuter till fin färg.

Vi har ofta havregryn stående hemma. Det köps ett paket när släktingar som gillar havregrynsgröt kommer på besök, och så blir paketet stående på översta hyllan i skafferiet.

Så jag anlitade farbror Google för att se vad man kan baka med havregryn. Icas Frukostbröd med havre hittade jag, och så gjorde jag som vanligt – tittade på receptet och gjorde lite som jag ville. Men idén, den kommer från Ica.

Auberginegratäng – aubergine à la provençale

25 lördag Maj 2024

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 5 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Guiseppe Garibaldi var en italiensk nationalist, och en av de som enade landet i mitten av förrförra århundradet. Det har nog de flesta hört, men hans ursprung är inte lika känt.

Han föddes i Nice som då var en del av italienska Kungariket Sardinien. Levde ett osannolikt händelserikt liv som politiker, gerillakrigare i både Europa och Latinamerika, författare, redare… Bland annat var han deputerad (riksdagsledamot) i Piemontes parlament när Kungariket Sardinien bytte bort östra Provence – och hans hemstad Nice – för att få Frankrikes stöd i det italienska enandet.

Lite trist, kan man tycka. Här slåss han som fan för att få till nationalstaten Italien, och då byter premiärministern (di Cavour) bort hans hemstad.

Någon gång ska jag försöka skriva ett blogginlägg om Nice historia, för den berättar en del om de stora skillnader som finns mellan Provence och resten av Frankrike.

I Frankrike pratar man franska (såklart), i Provence pratar man – i alla fall förr – provençalska. Och i Nice pratar man den lokala dialekten nissart.

I resten av landet präglas politiken av franska revolutionen – som inte inträffade i det italienska Nice. Där fanns länge ett slags patron-klient-system, människor fick förmåner och förbättringar av de styrande borgmästarna – om de var lojala och levererade tillräckligt med röster i valen.

Det slutade naturligtvis med korruption en masse, och en borgmästare som flydde utomlands.

Men även maten skiljer sig åt. Det provençalska köket sitter rätt nära ihop med det italienska. Pizza är traditionell mat, men den kallas pissaladière, pesto har lite annan smak och kallas pistou. Foccaccia blir till fougasse när man passerat alptopparna vid Menton.

Och den goda italienska auberginegratängen melanzane al forno lagas med annan ost – och kanske en skvätt vin – och så kallas den aubergine à la provençale.

Lite annorlunda. Men lika god.

Det här behövs till 3 personer (huvudrätt) eller 6 personer (tillbehör):
500 g aubergine
salt & svartpeppar
olivolja

Tomatsåsen
1 stor gul lök
olivolja
salt & svartpeppar
1 msk tomatpuré
1 burk krossade tomater
1/2 burk vatten
1 liten skvätt vitt vin
2 – 3 vitlöksklyftor
2 lagerblad
2 nävar färska örtkryddor (timjan, persilja…) eller 2 msk torkade örtkryddor (timjan, provençalska örter…)

3 dl riven lagrad ost (gruyère, cheddar, herrgård…)

Gör gärna så här:
Skär aubergine i bifftjocka skivor. Lägg på ett fat och salta. Ställ åt sidan.

Skala och hacka löken. Fräs den och tomatpuré i olja. Salta & peppra. Häll i krossade tomater och vatten + vin. Pressa i vitlöken och lägg i lagerbladen. Om du använder torkade örtkryddor kan du röra ner dem från början, annars hackar du de färska örterna och tillsätter dem på slutet. Låt tomatsåsen puttra en stund.

Sätt ugnen på 200 grader. Torka av aubergineskivorna med hushållspapper. Stek dem i olja på lite lägre än medelvärme. Tar kanske 10 minuter innan de är genomlagade. (Man kan också steka dem i ugnen, men det blir faktiskt inte lika gott).

Häll lite av tomatsåsen i en stor ugnsform. Lägg ner aubergineskivorna, och strö över lite av osten. Häll på resten av såsen och toppa med ost. Ugnsbaka till fin färg, tar ca 30 minuter.

Ät & njut. Kanske som en ensamrätt med couscous, ris eller andra matgryn. Eller varfrö inte med en risotto.

Eller så låter du auberginegratängen bli tillbehör till en stekt köttbit eller lite grillad fisk.

Skulle det nu vara lördagskväll, så får det väl bli ett glas vin också?

Ugnsrostad fårstek med apelsin & rosmarin

22 onsdag Maj 2024

Posted by in huvudrätt, lamm, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

,

Fårstek kommer från djur som har fått leva ett riktigt liv, inte bara fötts upp en sommar. Det är mustigt och smakrikt – smakar som lamm men med mer smak.

Rostar man det i ugnen med rosmarin och apelsin, blir det en trevlig smakbrytning med pigg örtkrydda och fruktig toner. Ta en tugga med lite kött, en bit ugnsstekt apelsin och gärna lite rostad rosmarinpotatis, så förstår du vad jag menar.

Men fårköttet kan behöva lite lägre temperatur och lite längre tid i ugnen, för det är faktiskt aningen segare än lammkött. Och skär du upp det i tunna skivor, så har du ett smakrikt och mört kött.

Det här behövs till 3 personer:
700 g fårstek, benfri och nätad
olivolja
salt & svartpeppar
3 kvistar rosmarin
3 vitlöksklyftor
1,5 apelsiner
1 skvätt vatten

Servering
Ugnsrostad rosmarinpotatis och sallad med tomat, schalottenlök & rostad paprika

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 120 grader. Bryn steken i olja. Salta & peppra.

Hacka rosmarinbarr. Skala och hacka vitlök. Riv skalet (zesten) från 1/2 apelsin. Hacka ihop rosmarin, vitlök och apelsinzest med salt & svartpeppar, så det blir som en pasta. Tryck in hälften av blandningen i de håligheter som finns i steken (eller gör nya med en vass kniv). Gnid in steken med resten av kryddorna.

Lägg steken i en oljad ugnsform. Skär en apelsin i skivor och lägg dem över steken. Pressa saften ur 1/2 apelsin och häll det i formen. Häll också i en skvätt vatten.

Rosta i ugnen till en innertemperatur på 58 – 60 grader. Det tar så där 1,5 – 2 timmar. Vänd steken ett par gånger under tiden. Ös med skyn som bildas. (Och häll gärna på lite extra vatten som du öser steken med – det blir en god sky).

Men, tänker du, får ska ju smaka ull. Det kan väl inte vara gott…

Jag är ingen expert på hur man slaktar får, men det jag kan läsa mig till är följande: Ullsmaken kommer från just ullen. Om den kommer i kontakt med det slaktade köttet så smakar det ull, oavsett om djuret har slaktats när det är en vecka eller 10 år.

Det är alltså kvaliteten på slakten det handlar om.

Buffé för 60-årskalas, student-firande eller bara för en vårfest

19 söndag Maj 2024

Posted by in buffé, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, nötkött, ost & efterrätt, pasta, sallad, tillbehör, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , , , ,

Studentmottagning för sonen, det var alltså en del år sedan. Jag står i köket och pratar med en av hans kompisar, En vänlig, välklädd och social tjej, men rätt mycket övre medelklass från Hovås (Göteborgs motsvarighet till Danderyd och Vellinge).

– Har du gjort all maten själv? Min mamma, hon sa ‘Jag orkar inte stå i köket hela tiden. Vi tar catering’.

Visst, det är lätt att säga om man har 70 000 i månadslön och en liten ärvd förmögenhet. Då kan man lägga 200 spänn per person på catering efter att ha betalat studentpresenter, kostym och mössa. Bal, blommor och studentflak – samma år som körlektionerna tickar pengar.

Dessbättre är det ingen omöjlighet att laga mat till många, bara man börjar i god tid – och ser till att ha kalla rätter på buffén, så man slipper springa som en skållad råtta i köket när alla andra äter och roar sig.

Och skulle du nu fundera på en studentbuffé så är mitt enkla råd: det går åt mycket mindre mat än man tror. Ungdomarna går från mottagning till mottagning – och de äter inte fem middagar på studentdagen. Dessutom är nog en del mer inriktade på det som går att dricka…

På en buffé ska det finnas något för alla, gärna både kött, fisk och vegetariskt alternativ. Gärna marinerad fransk rostbiff (ugnsstekt på lägre temperatur ger saftigare kött), ugnsstekt lax med romsås (där jag till sist tog hjälp av en fiskhandlare för att få till såsen) och marinerad oumph.

När väl proteinet är på plats kan man fundera över de andra sakerna som ska stå på bordet. Potatissallad, till exempel. Frågar du mig så är en fransk potatissallad med vinägrett given. Lättare, godare och inte så där gräddtung som potatissallad kan bli annars. Kanske en pastasallad med pesto. Kanske en grönsallad med valnötter och finhackad schalottenlök.

Så var det där runt omkring. Bröd och några ostar, såklart. Kanske oliver, tapenade, hummus eller tzatziki. Och så frukt: vindruvor och päron och små goda körsbärstomater. Kanske mer exotiska frukter som ananas, papaya eller mango.

Frågar du mig så behövs inget mer på buffén, men rätt många tycker att det ska vara en efterrätt. Ett förslag: gör en kaka som du kan laga flera dagar innan och sedan bara ta fram. Till exempel en mandelkaka som serveras med vispad grädde och bär, eller en frisk och syrlig citrontarte som får sällskap av lena, mixade jordgubbar.

Oavsett vad du väljer – börja i tid, annars blir det stressigt som bara den.

Och till sist: njut av festen!

Mandelfisk – ett gott minne från bamba

16 torsdag Maj 2024

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, vardagsmat

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

När jag var så där en tvärhand hög – alltså mycket kortare och mycket smalare än jag är nu – så gick jag i skolan i södra Västmanland. Där kallade vi skolmatsalen för ”maten”, och därifrån har jag inte ett enda gott minne.

Potatisen hade ett tjockt och segt skal efter någon industriell process, som skulle ta bort det ursprungliga – tunna och i jämförelse nästan ätliga – skalet. Leverbiffen var mald och mör som en skosula, ungefär. Den panerade fisken (det serverades aldrig torsk eller kolja eller sej, utan ”fisk”) var oätlig.

Och hemma fick man lära sig att man skulle vara tacksam för maten i skolan. ”Tänk på de svältande barnen i Biafra”, sa de vuxna.

25 år senare hamnade jag åter i skolan, men den här gången fick jag betalt för att vara där. Det var på gymnasiet i Kungsbacka, och i skolmatsalen – i Västsverige kallad bamba – serverades helt ätlig mat. Fräscht salladsbord och en fisk som var riktigt läcker om man hann äta innan varmhållningen gjort den seg och trist.

Särskilt uppskattade jag fisk som ugnsbakats med ett täcke av ströbröd. Jag kommer inte längre ihåg vad ströbrödet smaksattes med, men som en hyllning till Aranäsgymnasiets bambatanter kommer här mandelfisk.

Fast psst… det är inte ”fisk”, det är sej.

Det här behövs till 3 personer:
400 g sej eller annan vit fisk som torsk eller kolja
30 – 40 g smör
1 liten vitlöksklyfta
1 dl ströbröd
1 litet knippe finhackad persilja
salt & svartpeppar
1 klyfta citron
1 dl vatten
50 g hel mandel (1 dl) eller 50 g mandelspån

Servering
kokt potatis
citronklyftor
gärna haricots verts som kokats al dente och sedan wokats snabbt i smör, kryddade med lite flingsalt

Gör gärna så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Lägg fisken i en oljad ugnsform. Salta & peppra.

Har du hel mandel så kör till ett grovs ”smul” i en mixer. Spar gärna några mandlar som du grovhackar och toppar med för att få lite crunch.

Smält smöret i en kastrull. Pressa i vitlöksklyftan. Rör ner ströbröd, persilja och mixad mandel eller färdiga mandelspån. I med vatten och pressad citron. Salta & peppra. Smaka så det blir lagom.

Bred blandningen över fisken. Toppa ev med grovhackad mandel. Kör i ugnen tills fisken är klar och allt fått lite färg, ca 20 minuter.

Ät & njut med kokt potatis och citronklyftor att pressa över fisken.

Det finns rätt många recept på mandelfisk om man kollar på nätet. (Jag vet, för jag har tjuvtittat). De flesta verkar vara på 400 g fisk – men överst står det 4 portioner.

Vi tar det där igen. 400 g fisk ska räcka till 4 personer. Vem mer än en livstrött anorektiker blir mätt på 100 g fisk?

Hur det gick här hemma? Jo tack. Vi hade 375 g sej och det åt vi upp, jag och hustrun. Men det var mest för att vi tyckte det var gott.