Madame Maigrets Cèpes au four

Etiketter

,

För ett ögonblick tänker Maigret på karljohanssvamparna som sakta puttrar och sprider en god doft av vitlök och fuktig skog. Han älskar karljohanssvamp.

”Félicie est là”

Kommer du ihåg den luttrade, borgerlige kommissarie Maigret – och matskribenten Robert Courtine som skrivit en receptbok över den mat kommissarien äter i deckarserien…

Nu har turen kommit till svamp. Man tar bara ett kilo karljohanssvamp, bryter av hattarna (och slänger svampfötterna?). Steker svampen, och gratinerar den med ströbröd och vitlök.

Jag gjorde det lite billigare – vet inte ens om man kan få tag på karljohanssvamp så här års. Resultatet ser du här nedanför.

Gratinerad skogschampinjon med spenat

Etiketter

, , , ,

Mat ska vara gott, oavsett om det är kött, fisk eller vegetarisk. Den här rätten är god, men gör inte om mitt misstag med för mycket ströbröd. 1 dl räcker väl.

Det här behövs för 3 – 4 personer:
700 – 800 g riktigt stor skogschampinjon (svampen på bilden är för liten, men det var vad som fanns när vi handlade)
olivolja
salt & peppar
2 – 3 vitlöksklyftor, finhackade
ca 1 dl ströbröd
lite mer olivolja

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skölj eller torka av svampen. Bryt av ”fötterna” och använd dem i risotton. Stek hattarna med olivolja i en stekpanna till vätskan har kokat in. Salta & vitpeppra ganska ordenligt.

Blanda ströbröd och finhackad vitlök. (Om man vill kan man blanda i persilja.)

Olja en ugnsform. Lägg svamphattarna med ”öppningen” uppåt. Lägg på ganska lite av ströbröd-vitlöks-blandningen på varje svamp. Häll l i t e olivolja i varje svamp. Sätt in i ugnen i ca 10 minuter.

Spenat till 3 – 4 personer:
Ta 600 – 800 g hel bladspenat. Fräs den i olivolja. Press i 2 vitlöksklyftor. Salta & vitpeppra kraftigt. Fräs till vätskan har kokat in.

Det här är riktig höst- och vintermat. Vi åt svampen med en risotto. Blev mätta, glada och nöjda.

Svamprisotto

Etiketter

, ,

En riktigt krämig risotto är fantastiskt gott. Här är ett recept som ligger ganska nära det som stod på baksidan av förpackningen. Lite mindre vätska, bara. Och lite längre koktid, för annars skriker resten av familjen att risotton inte är färdigkokt. Plus att det är svamp i förstås.

Det här behövs till 4 – eller till 3 hungriga:
0,5 – 1 gul lök, finhackad
champinjonfötterna, hackade
lite salt & peppar
olivolja
4 dl risottoris
1,5 dl vitt vin (torrt så klart)
ca 1,25 l svag kycklingbuljong  eller grönsaksbuljong (vatten + tärning)
ca 2 dl riven parmesanost
kanske lite mer av salt, peppar eller olivolja

Gör så här:
Koka upp buljongen. Ha den stående på en platta, småkokande.

Fräs den hackade löken. Lägg i champinjonfötterna och fräs till svampen verkar klar. Salta och svartpeppra lite. Lägg i riset. Fräs tills riset börjar klibba i botten och det börja lukta fräst ris.

Häll i vinet och koka tills det har kokat in.

Häll på den varma buljongen lite i taget. Rör om ofta, och späd med mer buljong. Koka så länge som det står på förpackningen. (Eller längre om du har en familj som jag).

När det är färdigt ska risotton ha krämig – på gränsen till rinnande – konsistens. Rör i osten. Smaka, kanske behövs det mer salt, peppar eller olivolja.

Klimatet, maten & bloggutmaningar

Etiketter

I Karibien och Bangladesh lider de fattiga människorna redan av klimatets förändring, men i Doha leker världen stater chicken race med framtiden.

Man kan bli rädd eller uppgiven för mindre – eller bara strunta i det hela och gå till McDonalds för ännu en hamburgare.

Ändå kan man göra någonting. Man kan välja ett svenskt äpple istället för en apelsin ibland. Man kan äta kyckling istället för fläskkött. Eller lamm istället för nöt.

Man kan välja ett ekologiskt vin som Raccolto eller ett vin som åkt tåg istället för lastbil – det gäller för Cotes du Rhone, som finns som bland Vintipsen.

Eller man kan välja att äta mer vegetariskt. Tre gånger i veckan säger experter är nivån för att du ska ta ditt ansvar när det gäller köttkonsumtionen.

Ändå är det här inget som finns med i de tusentals matbloggar som finns på nätet. Inte i min heller.

Därför ansluter jag mig till Paul McCarteys idé om köttfria måndagar. Jag börjar med risotto och gratinerade skogschampinjoner ikväll eller imorgon.

Om någon annan matbloggare läser det här: Ta det som en utmaning att skapa god mat för den köttfria måndagen. Inte därför att det är så kul med bloggutmaningar. Utan för att det är en utmaning på riktigt.

Marinerad vildsvinskotlett & champinjoncrème

Etiketter

, , , , , ,

vildsvinskotletter o champinjoncrème

Först var det kallt, sen blev det kallare och till sist blev det fredag. Då sjönk temperaturen ner till temperaturer som aldrig brukar finnas i Göteborg före jul.

Det var bara att klä på sig ytterligare ett lager kläder, passera Systemet på väg från jobbet och gå hem till den varma spisen. Idag blev det vildsvinskotletter, som vi fått av en jägare. Marinerade i rödvin, stekta och serverade med champinjoncrème, blev det en mild och finstämd fredagsmiddag. Faktiskt riktigt, riktigt god.

Det här behövs till 3 personer:
6 vildsvinskotletter, ganska små
ca ½ flaska rödvin
svartpeppar
timjan, en rejäl bunt
olivolja & smör
salt & vitpeppar

Gör så här:
Lägg kotletterna i rödvin, svartpeppar & timjan, så att de får marineras i ett par timmar.

Sätt ugnen på ca 200 grader. Låt kotletterna rinna av. Bryn dem i olivolja och smör, så de blir riktigt brynta. Salta & vitpeppra. Lägg dem i en smord ugnsform. Täck med folie och låt dem steka färdigt i ugnen ca 10 minuter.

Champinjoncrème till 3 – 4 personer:
400 g skogschampinjoner (eller annan svamp som du gillar)
1 vitlöksklyfta, skalad
smör & olivolja
salt & vitpeppar
ca 1,25 dl crème fraiche

Skölj eller torka av champinjonerna. Skär i bitar och stek dem tillsammans med vitlöksklyftan i smör & olivolja. Salta & vitpeppra.

Häll över svampen och vitlöken i en mixer och mixa till ett grovt ”mos”. Häll i crème fraiche – så mycket att vätskan binder ihop svampen till en röra – och blanda runt. Smaka av, kanske behövs mer salt eller vitpeppar.

Det ska erkännas att idén med svampcrème till vildsvinskotletter har jag fått från ett recept på nätet. Tyvärr har jag glömt var jag läste det, så jag kan inte ge cred för idén.

Till kotletterna åt vi klyftpotatis och drack Raccolto Nero d’Avola Cabernet Sauvignon, 89 kronor på Bolaget. Det var ett fylligt, kryddigt vin som funkade bra med maten. Lättgillat och sötfruktigt. I smaken fanns rejält med fatlagring. Men lukten berättade att det var ett ungt vin. Gott? Javisst. Dricka det igen? Javisst. Det passade oss bra en fredag i december när vädret försöker slå köldrekord. Men det var ingen himlastormande förälskelse.

 

Fläskytterfilé fylld med serranoskinka, mozzarella & soltorkad tomat

Etiketter

,

fylld fläskytterfilé

Fläskytterfilé (eller fläskfilé) blir till en festrätt med fyllning. Här har jag fyllt den med serranoskinka (godare än parmaskinka), mozzarella och soltorkad tomat. Det gjorde den saftig och faktiskt väldigt välsmakande.

Köttet bryns och brässeras sedan i vin och grönsaker. På köpet får man då också en god vinsås.

Den som har läst bloggen tidigare undrar säkert varför det är dags för ännu ett recept med fläskytterfilé. Förklaringen även denna gången är 14 år gammal och gillar att ha synpunkter på vad vi ska äta.

Några kompisar skulle komma över på mat, och vi drog lott om vilken mat som skulle serveras. 14-åringen vann. Och på hans lapp stod det… fläskytterfilé. Så det var bara att koppla på kreativiteten och hitta på en ny rätt. Och så här blev den.

Det här behövs till 4 personer:
ca 700 g fläskytterfilé eller fläskfilé
½ mozzarellaost, skivad (eller ta annan ost t ex parmesan som inte smälter ut så mycket)
1,5 – 2 msk strimlad soltorkad tomat
4 skivor serranoskinka eller parmaskinka
salt & peppar
steksnöre
olivolja
2 gula lökar, skalade och finhackade
2 morötter, skalade och finhackade
ca 6 vitlöksklyftor, skalade och finhackade
1,5 – 2 dl vitt vin, torrt och hyfsat gott

Gör så här:
Skär ett djupt snitt i fläskytterfilén (eller fläskfilen). Lägg i serranoskinkan, mozzarellan och den soltorkade tomaten. Salta & vitpeppra.

Ta ett steksnöre och bind ihop köttet, så fyllningen håller sig på sin plats under tillagningen. Det spelat ingen roll hur det ser ut – snöret tas ju bort innan man äter…

Bryn köttet ordentligt i en traktörpanna eller en stekgryta. Salta & peppra. Ta upp köttet när det har fått fin färg.

Lägg i löken och bryn den. Lägg efter någon minut i morötter. Bryn ytterligare ett par minuter. Häll i vinet och lägg i vitlöken.

Lägg köttet ovanpå grönsakerna och på med ett lock. Låt köttet och grönsakerna brässera till köttet är färdigt. Det tar kanske 15 – 20 minuter beroende på hur stor köttbiten är. Jag hade en jättestor fläskytterfilé; den fick säkert brässera mer än 20 minuter innan den var klar.

Låt köttet vila lite. Klipp därefter upp snöret och ta bort det. Skär upp köttet. De vinkokta grönsakerna och såsen har man bredvid.

Vi åt rätten med polenta. Det blev en både rustik och ganska festlig rätt – som gjord för en helg i december.

Polenta

Etiketter

, , ,

polenta

Ibland är det inte klokt vad rätter kan förändras. Polenta är majsgröt, som italienska bönder har stoppat i magen i sekler för att hålla hungern borta. Nu är det en hyllad rätt man kan få på restaurant.

Men förklaringen är enkel: det är gott.

Det här behövs till 4 personer:
7,5 dl kycklingbuljong, vatten + tärning
1,5 dl polenta
2 msk olivolja
1 dl finriven parmesan

Gör så här:
Koka upp kycklingbuljongen. Häll i olivolja och polentamjöl. Vispa under tiden. Låt gröten småkoka i 6 minuter.

Sätt ugnen på grill. Olja en ugnsform. Häll ner polentan i formen. Strö parmesan över. Sätt in i ugnen tills polentan är varm och osten har smält ner ordentligt.

Ta ut ugnsformen och skär polentan i tårtbitar.

Alsacevin & ost

Etiketter

, , , ,

Vad har man för ost till Alsacevin. Musterost så klart, men sedan? Jag tog mig ner på stan i Göteborg och travade fram på Södra Larmgatan. Där ligger La Maison francaise – och är det någonstans man borde veta, så är det väl i en fransk ostaffär.

Jag köpte en liten pikant Musterost. Men tog också Reblochon, en krämig vitmögelost, och mild men fyllig Morbier.

– Och vad ska du ha merrr, sa den vänlige innehavaren med franskt skorrande r. Jag vet. Kumminkex och den här marmeladen gjord på äpplen och calvados.

Väl hemma insåg jag att han hade helt rätt. Efter fläskytterfilén plockade jag fram ostarna och vin från Gerard Waegell. Det var både Riesling med god äpplig syra och Pinot Gris med en lite rundare smak.

Det fanns lite rött vin kvar sedan huvudrätten, men det röda funkade inte alls lika bra. Istället var det Alsacevinerna som gifte sig perfekt med osten.

Gästerna fick något nöjt i blicken. En av dem snurrade runt vinet i glaset, tog en klunk och log så där menande som man gör när man menar ”tummen upp”, men är för mätt för att höja handen.

weagrellviner

Spenatsoppa i kylan

Etiketter

, ,

värmande spenatsoppa

Visst är det kallt! Även i det annars så gråa Göteborg var det 10 grader kallt när jag skulle gå ut med hunden. Pontus, vår cocker spaniel, travade glatt på. Själv längtade jag in till värmen, kanske till en soppa som skulle värma upp både mig och köket.

Och så blev det, en grön och värmande spenatsoppa.

Det här behöv till ca 3 personer:
1 stor gul lök, hackad
olivolja
500 g hackad spenat
2 vitlöksklyftor
1,5 kryddstark korv (inte Scan), skuren i bitar
1 l ganska svag kycklingbuljong (vatten + tärning)
salt & vitpeppar
cayennepeppar
1 msk majsstärkelse

Gör så här:
Fräs den hackade löken i lite olja, salta & peppra. Krydda på ganska bra med cayennepeppar. Jag använde så mycket att det blev en lätt röd yta över löken. Lägg i spenaten och fräs till vätskan har kokat bort.

Pressa i vitlöken. Lägg i korven. Häll i vatten + buljongtärning. Låt soppan koka 10 – 15 minuter. Häll i majsstärkelsen. Vispa – och låt soppan koka ett par minuter till.

Det funkar minst lika bra att göra soppan på grönkål. Och vill man ha den vegetarisk är det bara att ta grönsaksbuljong och utesluta korven.

Soppan funkade verkligen. Den mättade, värmen och pepprigheten i cayennepeppar och korven lockade fram en extra portion.

MEN. Det finns ett men. Hunden ska ut på kvällspromenad – och det är min uppgift. Nu har temperaturen sjunkit ytterligare.

Visst är det kallt!

Marie d’Alsace – helt onödigt

Etiketter

, ,

Marie d’Alsace är Systemets billigaste alsacevin. För 75 kronor får man en edelzwicker, alltså den lägsta kvalitén på viner från Alsace. Det är ett blandvin med 80 procent silvaner och 20 procent gewurztraminer.

Vi drack det här vinet till lax – en kombination som texten på flaskans baksida gör reklam för. Men det funkade inte alls. Vinet ville hela tiden ta över, lyssnade inte alls på den ganska finstämda fisksmaken.

Vinet är blommigt, både lukten och smaken – det är på gränsen till en tuttifrutti-blandning. Och det är inget vin som får mina smaklökar att jubla. Tvärtom, det känns som ett helt onödigt vin.

Lägger man på en dryg tia på priset kan man köpa gott vin från Alsace. Och vill man hålla sig i samma prisklass är Leth Grüner Veltiner från Österrike ett mycket bättre val. Fräscht, gott och mycket matvänligt.

Lite om årgång 2013 hittar du HÄR.