Sauté de Boeuf à la Parisienne – fransk ”Biff Stroganoff”, fritt efter Julia Child

Etiketter

, ,

strimlad lövbiff à la Parisienne

Fredagskväll i radhusköket. Jag och 15-åringen grejar med maten, det ska bli lövbiff till middag. Han vill ha den stekt i skivor, jag strimlar köttet till en Sauté de Boeuf à la Parisienne. Det är en slags fransk Biff Stroganoff, som Julia Child skriver om i kokboken Det goda franska köket.

Som vanligt ändrar jag lite i receptet. Jag tror aldrig jag har följt ett recept rakt av, men i det här fallet var det ovanligt lätt. Man behöver inte ta mittbiten av en oxfilé för att strimla ner den till en sauté – och jag tror inte på kombinationen med vermouth och svamp.

Så här blev det istället.

Det här behövs till 2 personer:
350 g skogschampinjoner (eller annan god svamp), skivad
olivolja och smör
salt & vitpeppar
1 schalottenlök, skalad och finhackad
350 g lövbiff, strimlad (om man nu inte måste ha oxfilé)
2 msk konjak (madeira eller torr, vit vermouth enligt Julia Child)
1 dl god köttbuljong (vatten + tärning eller fond)
1,5 dl crème fraiche (vispgrädde enligt Julia Child)

Gör så här:
Fräs den skivade svampen i lite olja och smör. Salta & vitpeppra när vätskan har kokat in. Låt den hackade schalottenlöken steka med på slutet.

Bryn det strimlade köttet i olja och smör ganska kort tid på ganska hög värme. Det behöver inte bli genomstekt. Salta & vitpeppra. Ta upp köttet, häll i konjaken och låt alkoholen koka bort.

Häll i köttbuljong och crème fraiche. Blanda ner svamp och lök. Låt koka ett par minuter. Lägg ner köttet så det blir varmt.

Det här är fredagsmat. Enkelt och snabblagat, smakrikt och gott. Till och med 15-åringen var nöjd, för han slapp svamp och sås – och så fick han bestämma tillbehöret, potatiskroketter direkt från Icas frysdisk.

Fiskburgare med örtdressing

Etiketter

, , ,

fiskburgare m örtsås

Ibland är det bra att vara lat. I höstas brydde jag mig inte om att tömma krukorna med örtkryddor som står bredvid uteplatsen – och i helgen kunde jag skörda rekordtidig oregano.

Just det där med örtkryddor passar mig perfekt. Lagom mängd jordbruksarbete – särskilt när man bara låter dem övervintra – och ändå den där känslan att trava runt barfota i gräset och liksom skörda vad jorden ger…

Oregano fick bli basen i örtdressingen tillsammans med lite basilika, timjan och persilja som jag hittade i krukor och frys. Till detta lagade vi fiskburgare. Gott och fräscht som omväxling till hamburgare, men lite kladdigt var det att forma burgarna.

Det här behövs till 4 personer:
600 g fryst torsk eller annan vit fiskfilé utan skinn och ben
2 ägg
0,5 dl kaffegrädde eller gräddmjölk
3 msk ströbröd
1,5 tsk salt
12 – 15 varv med vitpepparkvarnen
ströbröd
olivolja & smör

Örtdressing
2 dl turkisk yoghurt
1 stor näve örtkryddor, hackade, till exempel oregano, timjan, basilika, persilja
1 liten vitlöksklyfta, pressad
salt & peppar

Körsbärstomat, sallad, lök & hamburgerbröd

Gör så här:
Skär halvtinad fisk i mindre bitar. Lägg ner fisken i en matberedare tillsammans med ägg, grädde och ströbröd. Salta & peppra. Puls-mixa till det har blivit en grov fiskfärs. Låt färsen vila ett par minuter.

Häll upp ströbröd på en tallrik. Värm upp stekpannan, lägg i olivolja och smör. Forma burgare av fiskfärsen (använd våta händer). Vänd burgarna i ströbröd och lägg direkt ner dem i stekpannan. Stek 8 – 9 minuter på strax under medelvärme.

(Man kan utesluta ströbrödet i färsen, men då blir det ännu kladdigare.)

Blanda ihop örtdressingen. Skär upp grönsakerna.

Fiskburgarna blev avslutningen på den varma påskhelgen. Nu har jag fått upp odlarintresset. Funderar till och med på att utöka odlingarna med tomater och kanske chili – bara för att det är så härligt att gå runt på den lilla tomten och ta en tomat, ett par vinbär, kanske ett plommon. Och när det är dags för middag så går man ut och hämtar in örtkryddor.

Pasta med stekt blomkål, wokad broccoli & broccolicrème

Etiketter

, , ,

pasta m stekt blomkål o broccoli

Grönsaker är fantastiskt gott – bara man inte slentriankokar dem. Här är blomkålen al dente-stekt med vitlöksklyftor. Broccolin är kokad och wokad – och av de småtrista broccolistjälkarna har det blivit en smakrik ”sås” med olivolja, salt, svartpeppar och lite kokspad.

Tillsammans blir det en överraskande pastarätt med hög smak – och olika konsistens.

Det här behövs till 4 personer:
1 litet blomkålshuvud
olivolja & smör
4 – 5 vitlöksklyftor
2 broccolistånd à 250 g
2 – 3 msk olivolja
2 – 3 msk kokvatten från broccolikoket
salt & svartpeppar
1 msk hackade blad från en timjanskruka

Pasta

Gör så här:
Skölj och broccolin. Dela den i buketter. Skär stammarna i mindre delar. Koka stammarna i saltat vatten tills de är mjuka, ca 5 minuter. Mixa stammarna med olivolja och lite av kokvattnet till en ”sås-crème”-konsistens. Krydda med salt & svartpeppar.

Koka broccolibuketterna i saltat vatten 1 – 2 minuter.

Skala vitlöksklyftorna, dela dem om de är stora. Skölj och ansa blomkålen. Skär den i ganska stora buketter.

Stek blomkålen i olivolja och smör tills den får färg och är al dente-mjuk, ca 5 minuter. Salta & svartpeppra. Lägg i vitlöken efter 1 – 2 minuter. Lägg i broccolin när 1 minut återstår, så att den blir varm och får lite smak. Blanda ner timjan på slutet.

Koka pastan.

Det där som jag skrev igår om blomkål till middag var inget skämt, utan ett försök att hitta fler vegetariska rätter att äta – och att variera pasta, som vi äter minst 3 gånger i veckan här hemma.

Inspirationen till den här rätten kommer från Pi Le och Sebastian Gibrand, två kockar som presenterar en ”Kålvariation med äpple och rostad mandel” i senaste numret av Buffé. Det är säkert en jättegod rätt, men ganska krånglig med friterad svartkål och en massa andra saker. Jag gjorde det lite enklare och så lade jag till pastan.

Maten & klimathotet – bilen & kossan

Gör du som jag och tar bilen till jobbet? Då är chansen hyfsat stor att du – liksom jag – har lite dåligt miljösamvete

Äter du en rejäl biff på fredagskvällen? Då är chansen hyfsat stor att du – liksom jag – inte har dåligt miljösamvete.

Ändå är maten en av de stora klimatbovarna. I Sverige kommer drygt en fjärdedel av klimatutsläppen från maten.

Ett kilo nötkött ger lika mycket utsläpp av växthusgaser som när du sätter dig i en bil och kör 30 mil. Ja, du läste rätt. 30 mil, ungefär lika långt som mellan Stockholm och Visingsö utanför Gränna.

Tänk efter vad det innebär. Ta en helt vanlig söndag i en familj med två tonårsbarn. Korv och potatismos till lunch, biff till middag. Det är ingen orimlig mathållning. Men det ger ungefär lika stor klimatpåverkan som om du sätter dig i bilen och kör från Göteborg till Köpenhamn.

Eller fundera över vad du har ätit den senaste veckan. En dag blev det en hamburgare till lunch, en annan dag var det nötköttgryta i personalmatsalen. Hemma blev det spaghetti och köttfärssås en dag och på fredagen kom äntligen den där biffen som du – liksom jag – brukar längta till.

Totalt har du under en sådan här normalvecka satt i dig 600 gram nötkött, vilket motsvarar 18 mil i en bil. Har du kortare väg till jobbet än 18 kilometer så var maten ett större klimatproblem än bilåkandet – även om tog bilen till jobbet varje dag den här veckan.

Nu går det ganska lätt att ändra på det här. Byt ut nötköttet mot fläskkött de flesta gångerna. Ät kyckling och fisk istället för lamm, så minskar klimatpåverkan mycket. Fläsk ger ungefär en tiondels utsläpp av koldioxid om man jämför med nöt. Kyckling ungefär en tjogondels utsläpp.

Och framför allt: ät mer frukt, grönt och vegetariskt. 500 kilo rotfrukter ger lika mycket koldioxidutsläpp som ett kilo nötkött – och ett halvt ton rotfrukter blir man mätt på ganska länge…

Till sist så kommer frågan som motiverar den här texten på en matblogg: när såg du senast att den frågan togs upp av en restaurang? Tänk dig Operakällaren i Stockholm eller 28+ i Göteborg gå ut i en reklamkampanj med budskapet ”Vi skapar nya rätter av rotfrukter”. Eller när möttes du senast av anslaget ”Fisk, kyckling & grönt. Vi tar vårt ansvar” i dörren in till personalmatsalen på jobbet?

Och handen på hjärtat. När såg du senast den här diskussionen på en matblogg eller i Allt om Mat?

Jag tror det är ganska enkelt. Det är dags att börja nu. Vad sägs om wokad blomkål med broccolisås och pasta till middag imorgon? Och vore jag bara tillräckligt modig, så skulle jag svänga förbi 28+ här i Göteborg och fråga efter deras bästa morotsrecept.

Fakta och råd hittar du på http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/21-tips-sa-far-du-ned-dina-klimatutslapp/

Ugnsbakad fläskkarré-panna från Alsace

Etiketter

, , ,

Bilen är på verkstad, så när jag skulle handla mat fick jag ta cykeln. Jag kände mig som en äldre fransk hemmafru när jag balanserade matkassarna på styret. Men det funkade – både jag och maten kom hem.

Sedan var det lite pyssel i köket, det får erkännas – maten ska stå 2 timmar i ugnen. Men det var ett besvär som lönade sig. Den här ugnsbakade fläskkarré-pannan har hög men mild smak, mört kött och smakrika grönsaker. Citron-crème freaiche bröt fint mot den lilla sötman i potatis och fläskkött.

Det här behövs till 4 personer:
4 gula lökar
3 – 4 morötter
1 pkt bacon (140 g)
500 g benfri fläskkarré i skivor
1 kg potatis
½ flaska torrt vitt vin med hög syra, t ex Riesling eller Sylvaner
5 dl köttbuljong (vatten + tärning/fond)
½ kruka timjan
salt & peppar
2 – 3 lagerblad
2 – 3 msk smör

Citron-crème fraiche
2 dl crème fraiche
rivet skal av ½ citron
några droppa pressad citron

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skala och skiva lök och morötter. Klipp bacon i mindre bitar. Dela fläskkarrén i mindre delar – går utmärkt med sax! Värm upp köttbuljongen.

Stek bacon i en stekpanna. Ta upp och bryn fläskkarrén i baconfettet. Salta och vitpeppra. Låt löken fräsa med på slutet.

Skala och skiva potatisen ganska tunt. Lägg ner allt i en ugnsfast form. Börja med ett lager potatis, sedan kött, lök och morötter. Lägg dit timjan (om man vill binder man ihop den till en bukett som går lätt att ta bort). Avsluta med ett lager potatis. Häll på köttbuljong och vitt vin.

Sätt in i ugnen. 1 timme och 40 minuter med lock. Ta av locket, klicka över smöret och gratinera utan lock i 30 minuter.

Blanda crème fraiche med rivet citronskal (bara det gula) och några droppar pressad citron.

Den här maten är europeisk husmanskost av bästa slag. Man tar kött och grönsaker som finns tillgängligt. Lagar det i den regionala drycken. I Belgien använder man nötkött och öl – då heter det carbonade flamande. I Sverige kallar vi en släkting för Sjömansbiff.

Som med alla gamla husmans-rätter finns det massor av variationer. I många recept finns det korv, i en del används rökt kött.

Det är ju en del av traditionen; man tar det som finns tillgängligt.

Alexanderbröd – ganska ljust lantbröd

Etiketter

alexanderbröd

15-åringen hemma, Alexander, äter nästan bara vitt bröd. Helst ska det vara ciabatta, baguette eller butiksbakat bröd som nästan smakar långfranska.

Som förälder vill man att han ska få i sig mer fibrer och andra sädeslag än vete. Alltså hittade jag på ett lantbröd med bara lite graham och råg, men ett bröd som fick jäsa i två steg för att utveckla smak och näringsämnen.

Det här behövs till 1 stort bröd:
Fördeg
¼ pkt jäst
3 dl ljummet vatten
3 dl vetemjöl special

Deg
¾ pkt jäst
2 msk olivolja
3 dl ljummet vatten
fördegen
0,5 dl rågmjöl
2,5 dl grahamsmjöl
7 dl vetemjöl special
1 msk salt

Gör så här:
Fördegen
Smula ner jästen. Häll över lite ljummet vatten och lös upp jästen. (Vattnet ska vara så varmt att det varken känns varmt eller kallt när man sticker ner ett finger.) Häll i resten av vattnet och mjölet. Rör/vispa en stund så gluten hinner utvecklas en smula. Jäs i några timmar eller till nästa dag.

Degen
Smula ner jästen. Rör ut den i lite ljummet vatten. Häll i resten av vattnet, oljan och fördegen. Häll mjölet lite i taget. Rör/bearbeta degen med en träslev eller trägaffel i ca 10 minuter. Blanda ner saltet på slutet.

Lägg degen i en oljad bunke och låt den jäsa under bakduk ca 2 timmar. (Men en oljad bunke, så förstör man inte jäsbubblorna när man tar upp degen).

Häll upp degen på ett väl mjölat bakbord. Dra ut/forma degen till ett bröd som är lika långt som bakplåten. Lägg över degen på en plåt med bakpapper. Jäs under bakduk i 20 minuter.

Ställ in en skål med vatten i ugnen och värm den till 250 grader. Skjut in brödet. Grädda i 5 minuter. Sänk sedan värmen till 200 grader och grädda i sammanlagt 35 – 40 till brödet är klart. (Knacka i botten på brödet. När det låter ihåligt är det klart.)

Låt svalna på galler.

Om han gillade brödet, 15-åringen?  Man kan säga så här. Han åt ett par mackor av det, men omdömet ljöd:

– Det här brödet är ganska mörkt. Jag tycker det skulle ha varit lite ljusare.

Som jag har skrivit tidigare. Det är inte lätt att vara profet i sitt eget kök.

Korsvirkeshus och vinbönder – semestertips i Alsace

Etiketter

, , ,

degustation

God mat, trevliga viner och fantastiska byar med korsvirkeshus. Alsace har fantastiskt mycket att erbjuda semesterfirare.

Dessutom är det relativt litet. Själva vinområdet är mindre än 20 mil långt från Tann i söder till Marlenheim i norr. Och genom området går vinvägen, Route du Vin, på lantliga småvägar. Det är en resa genom vinfält, ibland nästan medeltida byar och skyltar med ”Cave” (vinkällare) och ”Degustation” (avsmakning).

Åker man dit hinner man se mycket av området på en vecka – vill man cykla går det utmärkt att ta sig fram på småvägarna mellan byarna.

Vi kommer inte att cykla där i sommar. Möjligen tar vi cyklarna till vinbyn Rosswag. Fast det är på andra sidan den tyska gränsen, en autobahntimme från Alsace.

Men ett par dagar i Alsace hinner vi med. Då blir det några vingårdsbesök, en middag under platanerna i Petite Venice, den gamla delen av Colmar, och lite strosande bland korsvirkeshusen.

Är du sugen på något liknande, så kommer här några tips.

Byar
Det finns hur många byar som helst som är värda ett besök.  Där finns bondbyar, som Nothalten med traktorer, sömnigt stängda fönsterluckor och en eftermiddagsstängd familjerestaurang.

Där finns också den nästan medeltida byn Eguisheim. Det är en värld som hämtad från Hans och Greta. Korsvirkeshus, blommor, rader av vinkällare – så pittoreskt att man nästan börjar undra om det är en kuliss, som byggts upp för turisterna.

Men listan på byar kan göras hur lång som helst Ribeauvillé, Kaysersberg, Hunawihr… Överallt trängs korsvirkeshus, blommorna och vinkällarna. Bäst är att leta upp sina egna favoriter – och stanna lite längre där man trivs.

Vinproducenter
Det finns massor av vinproducenter i Alsace – och det är tätt med skyltar om ”Cave” eller ”Degustation”. Då är det bara att stanna bilen och kliva in. Ofta får man en trevlig stund med vinbonden eller hans fru. Den här gårdsförsäljningen betyder mycket för bönderna – den står ofta för en tredjedel av inkomsten – så man behöver inte känna att man tränger sig på när man ringer på dörrklockan…

Det vanliga sättet att testa viner är att börja med de enklare, som Sylvaner eller blandvinet Edelzwicker, för att fortsätta med Riesling och andra sorter. Man måste inte köpa något vin, men det funkar ungefär som en ostaffär i Sverige. Har man smakat fyra ostar, så förväntas man nog köpa åtminstone en liten bit.

De allra flesta vinerna i Alsace har bra kvalitet. Det är ingen risk att man ramlar över riktiga skitviner, ändå är prisnivån hyfsad. Ofta börjar priserna på 5 – 6 euro för standardvinerna.

I området finns 100-tals vinbönder, vi har bara besökt en liten del av dem. Men Gérard Waegell i Nothalten har bra vin till lågt pris. I Dambach-la-ville finns Florian Bech-Hartweg, som gör bra ekologiska viner till bra pris.

Är du nyfiken på Alsace vinproducenter, så finns sajten Warfvinge.net. Den drivs av entusiasten Per Warvinge och är en guldgruva för den som ska åka till Alsace.

Boende
Hotell

Det finns massor av bra bokningssajter för hotell. Men på de sajterna brukar inte de franska lågpriskedjorna finnas med. Det är synd för de är praktiska, användbara, och man får VÄLDIGT mycket pengar över till annat – god mat och gott vin, till exempel.

Ett lågprishotell är Première Classe i Colmar. Fullt funktionellt. Badrum och riktiga sängar. Ett dubbelrum kostar 48 euro i sommar, och då ingår frukost.

http://www.premiereclasse.com/en

http://ibisbudgethotel.ibis.com/gb/home/index.shtml

Byta hus eller lägenhet
Ett sätt att fixa semesterboende är att byta hus eller lägenhet med människor i andra länder. Vi har gjort det sju gånger – tre gånger i Frankrike – och aldrig blivit missnöjda.

Bytet sker genom etablerade organisationer; då finns också en viss koll på vilka det är som byter. Vi har aldrig råkat ut för någon som förstör saker eller inte håller sig till det överenskomna.

Organisationerna har en avgift på lite under en tusenlapp. Då får man tillgång till tusentals familjer i världen, sedan är det bara att försöka få till ett byte.

http://www.intervac-homeexchange.com

http://www.m.sweden.homelink.org

Hyra hus eller lägenhet
Ett säkrare – men dyrare – sätt är naturligtvis att hyra ett hus eller en lägenhet. France-voyage förmedlar hus, som inte ligger i stora semesterkomplex med en miljon andra turistlägenheter. Här handlar det om enstaka hus, lite som att bo på lantgård. Vårt intryck är att priserna dessutom är ganska låga – det verkar i alla fall vara klart lägre än om man hyr en lägenhet genom det svenska företaget Sembo.

http://www.france-voyage.com/vacation-rentals/

http://www.sembo.se/

grand cru muenchberg

Gratinerad paprika med ris, svamp & spenat

Etiketter

, , , ,

gratinerad paprika

Gratinerad paprika har lite retro-känsla över sig. Det var nytt på 70-talet – men det gör ingenting; det är fortfarande gott.

Här kommer en vegetarisk variant med svamp och spenat. Det är två pålitliga smakkompisar, som trivs bra tillsammans även när de får samsas i paprikahalvor.

Men köp spetspaprikan. Den är lite mindre och lite dyrare – men oändligt mycket godare. Själv var jag tvungen att blanda paprikasorterna eftersom det nästan var slut på spetspaprika i affären.

Det här behövs till 4 personer:
Pilaffris gjort på 2 dl ris. (Klicka på länken så kommer du till receptet)

450 g skogschampinjoner eller annan svamp
olivolja
salt & vitpeppar

450 g bladspenat
olivolja
1 vitlöksklyfta, skalad
rejält med salt & vitpeppar

4 – 5 gula eller röda ”vanliga” paprikor – eller 5 – 6 spetspaprikor, delade i halvor

2 dl riven lagrad ost, t ex Herrgård

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.
Skölj eller torka av svampen. Skiva den. Stek svampen i lite olivolja tills all vätska kokat in och den fått lite stekyta. Salta & peppra.

Fräs spenaten i lite olivolja. Pressa i vitlöksklyftan, salta & peppra ordentligt. Fräs tills vätskan har kokat in.

Blanda pilaffris med svamp och spenat. Lägg paprikahalvorna i en oljad ugnsform. Fyll med ris-svamp-spenat-blandningen. Strö över riven ost.

Gratinera i ugnen. 20 – 25 minuter för ”vanlig” paprika. 15 – 20 minuter för spetspaprika, som är lite tunnare.

Lite pyssel i köket blev det för att få till den här maten en vanlig arbetsdag – och ganska mycket disk…

Men det känns verkligen att Gratinerad paprika är lagat med omsorg. Dessutom finns det hur många varianter som helst. Fyll röd spetspaprika med blandad svamp – så har du en förrätt för en bättre lördagsmiddag. Har du lite ris och köttfärssås över – blanda ihop och gratinera i paprika, så har du en vardagsmiddag.

Vi åt de gratinerade paprikorna med Ljummen linssallad. Det funkade bra.

Ljummen linssallad med schalottenlök & persilja

Etiketter

, , , ,

Marinerade grönsaker blir fantastiskt gott. Koka dem och lägg de varma grönsakerna i vinägrett – så smakar de mer.

Det gäller också för den här linssalladen. Till och med hustrun – en inbiten linsskeptiker – erkände att det var gott.

Det här behövs till 4 personer:
2 dl goda linser, t ex Belugalinser
6 dl vatten
¾ tsk salt
ca 2 tsk torkad timjan – eller en liten knippa färsk
1 vitlöksklyfta, skalad
1 liten gul lök, skalad

2 schalottenlökar, tunt skivade

vinägrett
4 msk olivolja
1 msk mild, vit vinäger
salt & vitpeppar

Gör så här:
Häll i vatten, linser & salt. Lägg ner timjan, vitlöksklyfta och gul lök. Koka efter anvisningar på paketet.

Blanda olja och vinäger, Salta & peppra. Lägg ner den skivade schalottenlöken. Häll av de färdiga linserna, ta bort vitlöksklyftan och löken. Blanda med lök och vinägrett

Vi åt den här linssalladen tillsammans med Gratinerade paprikor. Det blev en god och vardagslyxig middag.

Torsk med ströbröds- och citrontäcke & citron-crème fraiche

Etiketter

, , ,

Förmodligen borde jag blivit italienare. Tänk att ha citron i maten och döpa rätterna till något med al limone.

Citron är som du förstå en av mina passioner – tillsammans med vitlök, timjan, persilja, rosmarin, dill…

Här nöjer jag mig citron och persilja. Tillsammans med ströbröd blir det ett täcke över torsken när den ugnsbakas.

Ut ur ugnen kommer en saftig, frasig fisk – med smak av citron!

Det här behövs till 4 – 5 personer:
1,25 dl ströbröd
0,5 dl hackad persilja
½ citron, rivet skalet (bara det gula – inte det vita beska skalet)
1 – 2 klyftor vitlök
salt & vitpeppar
75 g smör eller Bregott
800 g torskfilé
olivolja
lite salt & vitpeppar

Citron-crème fraiche
2 dl crème fraiche
rivet skal av ½ – 1 citron
citronsaft från en klyfta
salt & vitpeppar

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ströbröd, citronskal, persilja & pressad vitlök. Salta & vitpeppra.

Lägg torsken i en oljad ugnsform. Salta & peppra lätt. Strö över blandningen av ströbröd, persilja och citronskal. Toppa med små klickar av smöret.

Ugnsbaka tills fisken är färdig, tar ca 20 minuter. (Torsken är färdig när den är vit i köttet och skivar sig när man trycker på den.)

Blanda crème fraiche med citronskal och citronsaft. Salta & vitpeppra efter smak. Mängden citron-crème fraiche är ganska liten. Är det 5 personer som ska äta – och de gillar sås – gör en större sats.

Vi åt & njöt – i alla fall jag och hustrun. 15-åringen var som vanligt lite skeptisk.

– Det smakar citron, sade han med lite rynkad panna.

Och där hade han en poäng.