Wokad morot, savoykål, bacon & rosmarin

21 lördag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskkött, huvudrätt, mat, tillbehör

Etiketter

Kål är gott – bara man väljer rätt sort och behandlar den väl. Här får den milda savoykålen sällskap av wokad morot, rosmarin och bacon.

Det blir ett bra tillbehör till rosmarinkryddad kyckling och fläsk – eller rökt kött. Men det funkar också som en nästan-vegetarisk ensamrätt tillsammans med ris.

Det här behövs som tillbehör till 6 personer (eller ensamrätt för 3):
¼ huvud savoykål, 300 g
olivolja
3 morötter
1 – 2 kvistar rosmarin
1 pkt tärnad bacon, 140 g
salt & svartpeppar

Gör så här:
Skär bort rotstocken från kålen och strimla den. Skala morötterna och skär dem i bitar lika stora som ganska små pommes frites. Hacka barren från rosmarinkvistarna.

Hetta upp en wok eller stor tjockbottnad gryta. Stek bacon knaprigt. Ta upp den och häll i en skvätt olivolja. Stek morötterna ett par minuter tills de bara börjar mjukna. Krydda med salt, svartpeppar och rosmarin. Lägg i kålen och bacon. Stek ett par minuter tills kålen börjar mjukna. Klart.

När du kommer till grönsaksdisken – flytta handen till nya kålsorter. Testa det som är gott, som spetskål, savoykål, grönkål och brysselkål. Eller trava in i butiken och ryck en burk surkål. Men hoppa över den vanliga vitkålen. Den är faktiskt inte särskilt god på vintern…

Okej, jag erkänner att det är min personliga smak. Men vilken annan smak – än min egen – skulle jag kunna utgå ifrån?

Älggryta med svamp, fransk senap & crème fraiche

18 onsdag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, vardagsmat, vilt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

huvudrätt, vardagsmat, vilt

Timjan, crème fraiche och fransk senap är tre pålitliga smakkompisar, som håller även för en vardag i november när det känns som om världen blir allt kallare.

Älggrytbitarna protesterar inte alls mot det aningen franska sällskapet. Tvärtom: tillsammans blir det en gryta med hög och rund smak.

Men om du funderar på den här grytan: Snälla, koka den länge. Halvsega grytbitar gör ingen glad.

Det här behövs till 3 personer:
400 grytbitar av älg eller nöt
olivolja, rapsolja eller smör
salt & peppar
½ – 1 msk torkad timjan
2 stora gula lökar
2 vitlöksklyftor, skalade
2 – 2,5 dl crème fraiche, 34 %
2 – 2,5 dl buljong, vatten + tärning
1 msk fransk senap
500 g skogschampinjon eller annan svamp
lite olja eller smör
salt & peppar

Gör så här:
Skala och skiva löken. Fräs grytbitarna i olja eller smör. Krydda med salt, peppar & timjan. Lägg i löken och låt den fräsa tills den mjuknar. Häll i crème fraiche och buljong. Krydda med pressad vitlök & fransk senap. Låt grytan koka tills köttet är riktigt mört. Det tar minst 1,5 timme.

Skölj eller torka av svampen. Skär i mindre bitar. Stek i lite olja eller smör tills all vätska kokat in. Klicka i lite smör, krydda med salt & peppar och fräs tills svampen fått lite färg. Låt svampen koka med grytan på slutet.

Ät gärna med Pilaffris.

Under många år när 17-åring var en liten kille ville han ha råriven morot som grönsak. Det blev till slut en plåga – tillsammans med pasta, fiskbullar och fiskpinnar – och allt annat som man får äta för ofta.

Men en dag gjorde vi en vinägrett med röd balsamvinäger till de rårivna morötterna. Och då, då blev det andra morötter. Testa själv. Just morötter gifter sig ovanligt bra med balsamvinäger – och själv kan man då stå ut med ännu en portion barnanpassad mat.

Till och med nu – mer än tio år efter ”morotstiden” – äter vi rårivna morötter på det sättet. Det gjorde vi till älggrytan också.

Panerad aubergine med crème fraiche-aioli

15 söndag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, smårätt, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

förrätt, huvudrätt, klimatsmart, smårätt, vegetariskt

Ibland kan man känna sig som Askungen i Disneyversionen på Julafton. Då tänker man:

– Livet som matbloggare kan vara hårt och tufft och besvärligt och fyllt av motgångar – eller alldeles underbart.

Så känns det i alla fall när jag drar igång det lilla projektet att skapa aubergineburgare. Vi skär och panerar och steker. Vi mixar, vi skivar grönsaker och bröd. Tar fram kameran och fotar. Sätter fram maten på bordet och börjar äta – och det stämmer inte. Någonting i smaken funkar inte; det blir helt fel med auberginen som en vegetarisk hamburgare.

Ända tills jag tar bort brödet. Helt plötsligt förvandlas den misslyckade burgaren – jag tror det var konsistensen av mjukt bröd och mjäll aubergine som bara blev too much – till en smaklig liten rätt.

Kanske en klart ovanlig liten förrätt. Eller en rätt som funkar tillsammans med klyftpotatis och grönsaker.

Ja, och så var det där med vitlöksmajonnäsen aioli. Glöm inte den; det är den som gör att den försiktiga auberginen lyfter.

Det här behövs till 2 personer (eller en liten rätt till 4 personer):
1 aubergine
salt
vetemjöl
1 ägg
ströbröd
olivolja
lite svartpeppar

Aioli
1 bit vitt bröd utan kanter (stor som en druva)
1 msk vatten
1 msk pressad citron eller vitt torrt vin
1 äggula
1 – 2 klyftor vitlök, skalade
1 tsk fransk senap
1 dl olja (häften olivolja, hälften neutral olja)
salt & svartpeppar
1 dl crème fraiche

Gör så här:
Ta fram alla ingredienserna till aiolin så de får samma temperatur. Lägg brödet i vatten och pressad citron eller vin. Sätt ungen på 200 grader.

Skölj och skiva auberginen i ganska tjocka skivor, 1,5 – 2 cm tjocka. Salta skivorna och låt saltet dra ur lite vätska. Torka av aubergineskivorna med lite hushållspapper.

Häll upp lite vetemjöl på en tallrik, ett knäckt ägg på en annan och ströbröd på en tredje

Vänd aubergineskivorna först i vetemjöl, därefter i ägg och sist i ströbröd. Skaka bort överflödigt paneringen.

Stek dem i olivolja – ganska försiktig värme – tills de blir gyllenbruna. Svartpeppra. Lägg skivorna i en oljad ugnsform. Låt dem bli genombakade i ugnen i ca 12 – 15 minuter.

Aioli
Dela äggulan från vitan. Lägg gulan i en mixer tillsammans med bröd, vatten och citron eller vin. Pressa i vitlöken, klicka i senap. Kör mixern så allt blandas.

Droppa i oljan till en början medan mixern går. När allt binder kan du hälla oljan i en tunn, tunn stråle.

Smaka av med salt & svartpeppar. Blanda med crème fraiche.

Ät & njut. Men hoppa över brödet – det funkar bättre till burgare gjorda på nötfärs. Eller till Halloumiburgare med parmesancrème.

Delar av historien om klimatmötet i Paris & min vegetariska vecka

11 onsdag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, mat för en vecka, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

vegetariskt

Här nedan följer en intervju med mig om förra veckan som var helt vegetarisk. Man kan säga att det är en del av mitt jag som intervjuar en annan del av mig själv…

”Men hallå. Hur kan du som är så matnördig hålla dig till bara vego-mat en hel vecka?

– Ja, det var lite tufft. Inte så att jag har något emot vegetarisk mat. Tvärtom. Jag äter det gärna, men du har rätt i att det blir lite tjatigt att aldrig få käka kött under en hel vecka.

Jaha, vad åt du då? Hur började veckan?

– Veckan började med Auberginegratäng på måndagen – och det behöver man inte vara vegetarian för att äta. Den italienska gratängen helt sjukt god. På tisdagen var det meningen att 17-åringen skulle laga mat; därför hade vi bestämt Pasta med pesto och gröna bönor.

Lagade han maten då?

– Nej han glömde bort maten. Hans föräldrar fick rycka in istället.

Okej, jag förstår. Alla har väl varit 17… Men hur gick det sedan?

– I onsdags blev det en av mina favoriter: Ugnsomelett med spenat, potatis & feta. Enkel och riktigt god vardagsmat. På torsdagen blev det Spaghetti med tomater & halloumi. Helt klart en höjdarrätt som jag kom på när jag funderade ut veckan.

Men du kan väl inte påstå att du käkade grönsaker under helgen?

– Jo, det kan jag. Lördagen bjöd på Panerad aubergine med crème fraiche-aioli, supergod liten rätt bara man hoppar över brödet. Och i söndags blev det Vegetarisk taco.

Men hallå, du hoppar över fredagen?

– Ja, jag vet. Det blev ett halvt avsteg från den gröna linjen på fredagskvällen. Vi var bjudna på en större middag, så det blev att äta det som bjöds: en stor buffé med massor av grönsaksrätter, men också med små laxspett och kall fläskfilé.

Alltså, jag hänger inte riktigt med… Varför åt du bara vegetariskt under en vecka?

– Vet du över huvud taget om att det är ett klimatmöte i Paris om tre veckor? Där ska världen ledare komma överens om hur den globala uppvärmningen ska minska. Förutsättningen för att ordna ett drägligt liv på jorden är att världen blir koldioxidneutral till 2050.

Ja, visst. Jag har hört ett tjatande om klimatmötet… Men maten, var kommer den in?

– En fjärdedel av klimatutsläppen kommer från maten. Ja, du hörde rätt! Av fyra kilo koldioxid kommer ett kilo från maten. Framför allt är det nötköttet som är boven i dramat. Kor är idisslare. De ligger och tuggar maten en extra gång och då rapar och fiser de metangas, som är en mycket farligare klimatgas än koldioxid.

Haha, fiser de…

– Ja det gör de. Lamm också, men korna släpper ut mycket mer gaser. Ett kilo nötkött ger lika mycket klimatgaser som att köra en bil i 30 mil. Ändå är det sällan som någon pratar om maten.

Men liksom vadå, hurdå…

– Jag menar matbloggare. De kör sina recept som vanligt och struntar i att diskutera klimatet. Jag tycker det börjar bli dags att ändra på det.

Jaja, du ska alltid vara så jäkla PK… Men en sista fråga: ska du bli vegetarian nu?

– Nej, det skulle jag aldrig fixa. Men jag kan käka vegetarisk mat tre – fyra gånger i veckan, det gör mig inget. Och så kan jag byta ut biffen mot kyckling ibland. Kyckling ger bara en tiondel så stora utsläpp som en biff.”

Vill du läsa mer så kan du göra det i DN:s artikel Nya matvaror kan rädda planeten.

Hugel Gentil – pålitligt men inte överraskande

09 måndag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in alsacevin, vin, vitt vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

alsacevin, vitt vin

I nästan alla vinområden på jorden blandar man olika druvor för att få önskat resultat. Men inte i ett litet vinområde som vi känner så väl – det är Alsace i nordöstra Frankrike. Där gör man en-druve-viner och ger dem namn efter producent och druva, som i Trimbach Riesling.

Blandvinerna i Alsace kallas för Edelzwicker och anses ofta vara av lägre kvalitet. Vinproducenten slänger ner lite Sylvaner och några nävar Gewurztraminer och hoppas att den blandningen ska sälja. Det gör den vanligtvis inte alls; i Sverige finns traditionell Edelzwicker nästan inte alls på Bolaget.

Men så finns det några producenter som gör flerdruve-viner av bättre kvalitet; Hugel är en av dem. I deras fall kallas vinet Gentil och är en blandning av nästan alla vita druvor som Alsace kan uppvisa. Där finns Riesling och Sylvaner som ger syra, Pinot Gris och Muscat som ger frukt och fyllighet. Lite Pinot Blanc och så några nävar Gewurz, som hålls på mattan och inte tillåts sticka fram sina parfymerade inslag alltför mycket.

Men hur blir blandningen i Hugel Gentil 2014? Funkar blandningen och blir en trevlig kamrat på fredagskvällen? Svaret måste bli: Ja, det är ett pålitligt vin med pärontoner och bara lätt, lätt parfymerat anslag i lukten. I smaken är det ett torrt men ändå runt och lättgillat vin. På slutet finns en liten uppstramande bitterhet.

Men jag måste erkänna att jag saknar den höga syran i en trevlig Riesling – eller fylligheten hos en bra Pinot Gris.

Priset på 111 kronor känns okej om man gillar att sejfa – att välja ett säkert kort från Systemets hyllor.

Spaghetti med tomater & halloumi – lätt vardagslyx

06 fredag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

huvudrätt, pasta, snabbmat, vardagsmat, vegetariskt

Utanför tickar vädret på som om det fortfarande vore oktober; ett fint regndis hänger i luften och träden har fortfarande höstfärger.

Inne i köket är det starkare färger som lyser. Gul paprika, röda tomater och grön basilika blir till en smakrik tomatröra. Halloumi (okej då, ganska blek och vit) blir en småsalt kontrast. Tillsammans blir det en lite smålyxig vardagsrätt.

På med pastavattnet – nu kör vi igång med grönsakerna.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
2 schalottenlökar, skalade
olivolja
salt & svartpeppar
2 klyftor vitlök, skalade
1 gul paprika, urkärnad
1 pkt körsbärstomater
5 – 6 soltorkade tomater
½ kruka basilika, strimlad
200 g halloumi

Gör så här:
Hacka schalottenlöken och fräs i olja några minuter. Strimla paprikan och lägg ner den i kastrullen. Salta & svartpeppra. Pressa i vitlöken och fräs tills paprikan börjar mjukna.

Dela tomaterna i halvor eller kvartar, strimla soltorkad tomat. Lägg ner tomaterna i röran och låt de bli varma. Rör ner den strimlade basilikan när allt är färdigt. Kanske lite mer salt & peppar…

Skär halloumin i pommes frites-stora strimlor. Stek i olivolja. Ganska hög värme och bara så länge att den precis får lite färg. Servera genast.

Vi håller på med vår vegetariska vecka här hemma. 17–åringen är mycket skeptisk; han hittade Icas färdiga chicken nuggets som han kunde steka till middag.

Jag säger bara:

– Fortsätt med det, du. Halloumi och tomatröran var mycket godare.

Les Dauphins – sympatisk bas-Cotes du Rhone

02 måndag Nov 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

rött vin

Letar du efter en vanlig bas-Cotes du Rhone att kånka hem till fredagsmiddagen – och dessutom vill ha ett vin som gör att man har råd att handla maten också? Då kan Les Dauphins (89 kronor) vara ett bra alternativ.

Trevlig, fruktig lukt. Lite kryddor, örter och bär. En smak som står upp mot en köttbit. Dessutom ekologiskt. Ja, det är ett trevligt all round-vin – ett sådant där som är bra att ha hemma.

Vi drack det till italienskt Ugnsbakat höstlamm och firade in den kalla höstens ankomst så här i all-helgonatider. Utanför föll mörkret, inne var det vänner på besök, fullt med ljus och till och med en liten brasa som hustrun hade tänt.

Men till maten testade vi också en dyrare Cotes du Rhone som vi köpt med oss från Frankrike i somras. Och det ska erkännas; det dyrare vinet var bättre (surpice!) – men Les Dauphins behöver inte skämmas för sig när det kommer till en avvägning av pris och kvalitet.

Meny för en vegetarisk vecka

28 onsdag Okt 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, mat, mat för en vecka, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

huvudrätt, vardagsmat, Veckomeny Medelhavskost, vegetariskt

”Vegetarisk vecka… Hmm, jag vill äta god mat – inte käka vegomat en hel vecka.”

Jag ser hur ögonbrynen drar ihop sig av skepsis på en och annan läsare. Men det här är god mat med fantastiska haloumiburgare, tröstande höstsoppa och användbara pastarecept som funkar en vardag när allt bara måste gå snabbt i köket.

Dessutom är det varierad mat med både enklaste ugnsomeletten och gourmetgratäng till lördagens festmat.

Bakgrunden till en vegetarisk vecka är såklart den galopperande klimatkrisen. Om en dryg månad samlas världens ledare till klimattoppmötet i Paris. Där måste beslut tas som begränsar den globala uppvärmningen till max två grader.

De flesta av oss har rätt små möjligheter att påverka förhandlingarna i Paris eller att skriva om Vattenfalls ägardirektiv. Men maten vi äter kan vi faktiskt påverka – och då ska man veta att ett kilo nötkött orsakar lika mycket växthusgaser som att sätta sig i bilen och köra från Göteborg till Oslo.

Nu skulle jag aldrig någonsin föreslå mat som inte smakar gott. Just därför kan man luta sig tillbaka och njuta av en varierad vecka med vegetarisk mat.

Den börjar imorgon torsdag med en fantastiskt användbar Pasta med skogschampinjon, spenat och crème fraiche. Varianter på det här receptet är bland de vanligaste maten hemma i vårt kök. Ibland blir det utan spenat, ibland utesluter vi svampen och bland crème fraiche. Men annars är det här en rätt vi äter varje månad.

Fredag, då ska det bli gott men gå ganska fort. Haloumiburgare med parmesancrème & vitlöksbröd fyller de kraven med råge. Det blir gott och det går faktiskt ganska bort att bli klar i köket.

På lördag är det dags för finliret. Spenat- och fetagratäng & gratinerat svamppotatismos är vegetarisk festmat. Lite pyssligt att fixa där hemma i köket. Men gott, det blir det.

Söndag är en dag då mat faktiskt kan få ta lite tid. Ugnsbakad spetskål med linser, senaps-crème fraiche & timjan är en sådan rätt. Man får lägga ner lite tid i köket, men man blir rikligt belönad.

Måndag viks åt en slags comfort food. Höstsoppa på jordärtskockor är varmt, snällt och livgivande – men med ett litet sting av chilihetta. Bara så du inte helt somnar till i höstrusket.

Pasta äter vi ofta här hemma när det ska gå fort med maten. Tisdagens Pasta med wokad broccoli & ädelostsås är just ett sådant recept – snabbt, enkelt & gott.

På onsdag kommer vi fram till en av mina favoriter Ugnsomelett med feta, potatis & spenat. Enkel mat som är lätt att variera. Stoppa ner lite tomater istället för spenat, så har du en helt annan rätt.

Om jag själv kommer att ha en vegetarisk vecka? Ja… Det kommer jag att ha, men den börjar inte förrän på måndag. Jag får väl återkomma med resultatet, hur det gick med min vegetariska vecka.

Grekisk linssoppa med lite, lite balsamvinäger

25 söndag Okt 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in huvudrätt, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

huvudrätt, klimatsmart, soppa, under 20:-, vardagsmat, vegetariskt

Ta fram den stora grytan, sätt den på spisen och laga lite grekisk husmanskost. Linssoppa har gjort generationer greker mätta, nöjda och varma.

Vi smakade av med lite balsamvinäger – och sedan blev vi också mätta, nöjda och varma. Trots hösten där utanför.

Det här behövs till 4 personer:
3 dl gröna linser
3 schalottenlökar
olivolja
salt & svartpeppar
2 – 3 tsk torkad timjan
14 – 15 dl (svag) kycklingbuljong eller vegetarisk buljong
1 burk skalade, hela tomater
3 – 4 vitlöksklyftor, skalade
1 – 2 msk balsamvinäger med god djup smak

Gör så här:
Koka upp linserna i rikligt med vatten. Ta av kastrullen från plattan och låt linserna vara kvar.

Skala och hacka schalottenlöken. Fräs den olivolja. Krydda med salt, peppar & timjan.

Klipp sönder tomaterna direkt i burken (enklast!). Häll tomater och kycklingbuljong i lökgrytan. Pressa ner vitlöken. Låt allt koka upp.

Häll av linserna i en sil. Skölj dem och lägg i grytan. Låt soppan koka tills allt är färdigt, ca 30 minuter.

Droppa i balsamvinäger efter smak. Kanske lite mer salt eller peppar.

Grekisk linssoppa är inte det som gör sig bäst på foto. Oss emellan är det ganska ful mat… I alla fall om man inte pryder den med timjanskvistar, trevliga kökshanddukar & annat.

Kanske ska tänka på det till nästa gång.

Crozes Hermitage från kooperativet Tain

18 söndag Okt 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in rött vin, vin

≈ 2 kommentarer

Etiketter

rött vin

Vilken sorts vinköpare är du? Den där som rusar in på Bolaget och rycker ett par flaskor fem i sex på fredagseftermiddagen – eller den som köper ett större parti och låter dem vänta till rätt tillfälle?

Själv rycker jag ibland ett par flaskor från Systemet, men det händer också att vi köper på oss ett större parti på sommaren. I alla fall om vi passerar Alsace…

Men jag har märkt att det alltid blir de lite dyrare, finare vinerna som blir liggande. Man kan liksom inte med att dricka upp dem.

Just så var det för några dagar sedan. Vi skulle ka korkat upp den där Roc’en som vi köpte i Frankrike för fyra år sedan – och som jag skrev om nyligen. Men så började tankarna: ”Jag är ju förkyld, tänk om jag inte känner vad det smakar… kanske bäst att vänta…”

Istället blev det en flaska Crozes Hermitage 2013 från kooperativet Tain i Rhône-dalen (107 kronor). Och det är inget vin som man behöver ångra att man hällt i glaset. God djup lukt av Syrah-druvor och kryddor, trä och nästan källare.

I munnen är det ett piggt, men matkrävande vin. Vi drack det till biff och potatisgratäng; det var tillräckligt för att den ganska tydliga strävheten skulle mjukas upp. Men annars tror jag det är ett utmärkt vin till lite kryddigare kötträtter och till vilt.

Och så var det frågan om vilken vinköpare du är… Om du gillar att ligga på vinet ett år så tror jag att strävheten hos Crozes Hermitage utvecklas bra. Så röj undan lite plats längst in i garderoben (huvudsaken är att det är mörkt och ganska jämn temperatur), köp ett par flaskor och glöm bort dem till höstregnen 2016!