Etiketter
Vilken sorts vinköpare är du? Den där som rusar in på Bolaget och rycker ett par flaskor fem i sex på fredagseftermiddagen – eller den som köper ett större parti och låter dem vänta till rätt tillfälle?
Själv rycker jag ibland ett par flaskor från Systemet, men det händer också att vi köper på oss ett större parti på sommaren. I alla fall om vi passerar Alsace…
Men jag har märkt att det alltid blir de lite dyrare, finare vinerna som blir liggande. Man kan liksom inte med att dricka upp dem.
Just så var det för några dagar sedan. Vi skulle ka korkat upp den där Roc’en som vi köpte i Frankrike för fyra år sedan – och som jag skrev om nyligen. Men så började tankarna: ”Jag är ju förkyld, tänk om jag inte känner vad det smakar… kanske bäst att vänta…”
Istället blev det en flaska Crozes Hermitage 2013 från kooperativet Tain i Rhône-dalen (107 kronor). Och det är inget vin som man behöver ångra att man hällt i glaset. God djup lukt av Syrah-druvor och kryddor, trä och nästan källare.
I munnen är det ett piggt, men matkrävande vin. Vi drack det till biff och potatisgratäng; det var tillräckligt för att den ganska tydliga strävheten skulle mjukas upp. Men annars tror jag det är ett utmärkt vin till lite kryddigare kötträtter och till vilt.
Och så var det frågan om vilken vinköpare du är… Om du gillar att ligga på vinet ett år så tror jag att strävheten hos Crozes Hermitage utvecklas bra. Så röj undan lite plats längst in i garderoben (huvudsaken är att det är mörkt och ganska jämn temperatur), köp ett par flaskor och glöm bort dem till höstregnen 2016!
Jag har förmånen numera att ha en vinkällare som vi säger men en klassisk matkällare i en 50-talsstil, men det ligger bara rödvinflaskor där. Därför köper jag alltid på mig ett gäng flaskor varje gång jag är på bolaget, så många som jag orkar bära. Ber också kassapersonalen köra ut en beskrivning, så jag vet lite fakta om vinet och till vilken mat det passar bäst. Köper man på sig ett gäng är det svårt att hålla och perfekt när man ska gå ner och välja vin till middagen och dessutom håller det rätt temperatur. Vitt vin och öl förvaras utanför vinkällaren i riktiga kylskåp, eftersom vi är hembryggare och sådan ale ska man förvara i kyla och behandla som färsk mjölk ;).
Här pratar vi riktig vinförvaring! Jag bor visserligen i ett radhus från 50-talet med en källare där det är aningen kallare än i resten av huset, men jag kommer inte upp i den här nivån. Men jag kan alltid trösta mig med Sveriges mest välkända vinskribent, Bengt-Göran Kronstam. Under de första 10 (?) åren av hans vinliv så lagrade han vinet längst in garderoben – och det funkade utmärkt för honom.
(Bra idé att få en utskriven beskrivning.)
//Roland