Kategoriarkiv: mat

Ramen-ish – soppa med svamp, ägg & nudlar

03 tisdag Jan 2023

Posted by in huvudrätt, mat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

På ålderns höst hade min mamma en amerikansk vän. De sågs inte så ofta: Atlanten skiljde dem åt. Men minst en gång per år kom han till Sverige och ibland åkte min mamma till USA.

Den här amerikanske vännen hade ett eget sätt att bota förkylningar. Han lagade alltid kycklingsoppa, och kallade den för ”jewish penicillin”. Och han trodde stenhårt på att det ”judiska penicillinet” kastade sig över det angripande viruset och brottade ner det.

Så när jag efter julhelgen blev jätteförkyld tänkte jag att man kanske skulle testa kycklingsoppan. Men någon kyckling fanns inte hemma, istället hittade jag ingredienser till den här Japan-inspirerade soppan.

Om det hjälpte mot förkylningen? Inte ett dugg, jag är fortfarande förkyld. Men det blev en god soppa med massor av djupa smaker. Champinjoner och soja, det ger umami så sjunger i öroner. Och het soppa, det gör gott i förkylda kroppar.

Det här behövs till 4 personer:
1,2 l svampbuljong, tärning + vatten (eller annan god buljong)
ca 4 dl vatten
1 påse (15 g) torkad svamp, t ex trattkantareller
1,5 msk riven ingefära
1,5 msk riven vitlök
1 – 2 röda chili, spansk peppar
250 g champinjoner
svartpeppar (& aningen salt, om du vill)
neutral olja
1 + 2 msk japansk soja
150 g oumph i bitar, original chunk
4 portioner ramen-nudlar
4 mjukkokta ägg
4 – 5 salladslökar

Gör så här:
Skala och riv ingefära och vitlök. Dela chili och ta bort kärnorna (om du inte vill ha mycket hetta). Strimla chilin. Dela den torkade svampen i mindre bitar.

Koka upp vatten och buljong. Lägg i ingefära, vitlök, chili och torkad svamp, och låt soppa koka i ungefär 25 minuter.

Under tiden: skölj/torka av champinjonerna. Skär dem i kvartar och stek i olja tills de får bra färg. Svartpeppra (och salta ev lite), häll på 1 msk soja och låt den koka in.

Lägg svamp och oumph i soppan och låt koka med den sista tiden. Smaka på soppan och ha i så mycket soja som du tycker blir gott, kanske 2 msk.

Skölj och strimla salladslöken. Koka nudlar enligt anvisningar på paketet. Koka äggen i 6 – 7 minuter så de blir mjukkokta. Lägg i kallt vatten och skala dem.

När soppan är klar häller du upp den i skålar/djupa tallrikar och fyller på med oumph och grönsaker. Toppa med ägg, salladslök och kanske mer chili.

Nyårsmeny med chrèvre, torskrygg och bubbel i efterrätten

28 onsdag Dec 2022

Posted by in buffé, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt, vin, vitt vin

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Jag tillhör dem som verkligen gillar att planera maten. Du vet när man går runt och funderar på vilka ingredienser man ska ha med, och bästa sättet att laga den och…

Yngre personer säger att de får cravings, själv säger jag att jag funderar på mat.

Just nu funderar jag på chèvre, den mjuka lätt syrliga franska getosten. Det är så gott med en skiva chèvre som gratineras på en brödbit. Bara man toppar med valnötter och honung – och tar med lite lätt dressad sallad, så har man skapat en chèvre chaud.

Men jag är lite osäker… Man kanske skulle förnya sig. I så fall ligger gratinerad chèvre på ugnsbakade gulbetor rätt bra till. Även här toppar man med nötter och honung, kanske också med timjan och lime. Men det har jag inget recept på – eftersom rätten ännu så länge bara finns i mitt huvud.

Till huvudrätt funderar jag på torskrygg (om du brukar läsa den här bloggen så vet du att jag hamnar på det där med torskrygg ibland). Är det nyår så får det bli färsk, tjock torskrygg som ugnsbakas försiktigt så den blir så där magiskt skivig och smakrik.

En variant är att göra lättrimmad torskrygg med Sandefjordssås, en annan är torskrygg med räksås. Gott blir det i bägge fallen.

På nyårsafton dricker man bubbel, det är lika självklart som skinka på julafton. Ett bra alternativ är Clotilde Davenne (155 kronor, vitt, mousserande). En riktigt torr crémat från Bourgogne som lockar till mat. Det brukar i alla fall få mig att vilja rusa till matbordet.

I år har jag inte druckit vinet, men jag har sett att även (ganska snobbiga) vinskribenter skriver om det, så det håller nog ställningarna även i år.

Men vad kan vara mer nyårigt än att lägga en kula citronsorbet i ett glas och hälla över en skvätt bubbel. Med minimal ansträngning har du skapat en citronsorbet & crémant, årets festligaste efterrätt.

Om man häller vinet på sorbet tycker jag att man kan leta upp ett billigare vin, kanske en Prosecco. Det är ofta lite sötare – och jag brukar inte gilla det så mycket, men just i efterrätten tror jag det skulle funka superbra.

Vill du ha snittar och små saker att äta innan middagen eller vid tolvslaget, så kan du kika in på Snittar & kex – med chèvre & parmachips.

Hur du än gör med maten: Gott Nytt År – och nästa år får faktiskt ta och bli lite bättre, för nu räcker det med pandemier och galna imperialister som anfaller sina grannar.

Rolands frestelse – potatisgratäng med lök & feta

27 tisdag Dec 2022

Posted by in buffé, huvudrätt, mat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

Potatisgratäng är gott. Fetaost är gott. Men hur blir en kombo där festaosten får ersätta ansjovisen i den här frestelsen?

Jo tack, det blir alldeles utmärkt.

Fylligt och smakrikt. Inte ens pescetarianen protesterade mot smaken.

Det här behövs till 3 personer som huvudrätt – eller 6 – 7 personer på en buffé:
1 kg potatis
2 gula lökar
smör & olja
salt & svartpeppar
1 tsk torkad timjan (om du vill)
225 g fetaost, 1,5 pkt
2 + 0,5 dl (visp)grädde
2 dl mjölk
2 – 3 msk ströbröd
smörklickar

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Skala och skiva löken tunt. Stek den i smör & olja på ganska svag värme tills den mjuknar. Skala och grovstrimla potatisen i en matberedare.

Smörj en ugnsform. Lägg i hälften av potatisen, löken och 150 g smulad feta. Salta, peppra och strö över timjan. Lägg på resten av potatisen. Salta & peppra. Häll på mjölken och 2 dl grädde. Strö över ströbröd och toppa med små klickar av smör.

Kör i ugnen i ca 1 timme. När 20 minuter återstår: strö över 75 gram (1/2 pkt) feta och häll på lite mer grädde om det ser torrt ut. På slutet: lägg på ugnsfolie om det börjar bli bränt.

Skulle du ändå inte vara övertygad är det bara att ersätta fetaosten med en liten burk ansjovis som läggs mellan potatislägren, och så häller man på lite ansjovisspad. Voilà! Det blev en jansson.

Paj med päron, valnötter & mandelmassa

15 torsdag Dec 2022

Posted by in mat, ost & efterrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

När det kommer till mat har jag ofta en rätt hög svansföring. Jag tror helt enkelt att jag lärt mig en del om mat under åren.

Men det finns ett undantag – efterrätter. Där är jag skraj som en skotträdd skidskytten när han närmar sig skjutvallen.

För några veckor sedan skulle jag och hustrun fixa en efterrätt. Vi letade upp ett bra recept i Allt om mat. Gjorde som det stod i beskrivningen – och fick en klart välsmakande paj med sötma och fyllighet från både päron och mandelmassa.

Men så fick jag för mig att åka en smula solo. Man kan säga så här: Det skulle jag inte ha gjort. Men mer om det efter själva receptet, som kommer här. (Kör helt efter Allt om Mats recept, med ett undantag – att man inte behöver göra degen själv utan kan köpa färdig smördeg).

Det här behövs till 6 – 8 personer:
Pajdeg (färdig så gör du så här)
200 g vetemjöl (3,5 dl)
100 g smör
1 dl florsocker
1 krm salt
1 ägg

Fyllning
200 g mandelmassa (gärna en sort med mindre mängd socker)
1/2 dl + 1/2 dl hackade valnötter
25 g smör
1 msk vetemjöl
2 ägg
2 msk pressad citron
4 päron

Florsocker

Servering
Vaniljglass

Gör så här:
Ta fram smördegen ur frysen elle

Okej då, misstaget med mitt solospel var att jag köpte färdig pajdeg, som vi sedan förgräddade i ugnen – och fick en stenhård botten på pajen. Eftersom jag är en total novis på efterrätter får man väl vara glad att jag inte köpte pizzadeg…

Men Allt om Mat är inte helt utan misslyckade solospel de heller. I tidningen heter det Paj med päron, valnötter och mandel, men i receptet finns ingen mandel. Visst det finns mandelmassa, men de flesta är väl så bevandrade i efterrätternas underbara värld att de vet skillnaden på mandel och mandelmassa.

Det vet till och med jag.

Vegosliders eller – om du vill – vegetariska julfrikadeller

30 onsdag Nov 2022

Posted by in buffé, huvudrätt, mat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , ,

I jul kommer 24-åringen hem från Lund, forhoppningsvis kommer även hans flickvän. Och de är nästan-vegetarian, respektive nästan-vegan. Så vad gör man då?

Lite vegetarisk julmat, såklart.

Jag började med att ta fram ett paket Anamma-färs ut frysen. Tinade färsen och kollade på olika recept (även mina egna) för hur man fixar köttbullar/vegobullar. Det höll jag på med ända till jag stack ner händerna i färsen och upptäckte att den var kletig som en urfinsk rågdeg.

Då gjorde jag större bollar/biffar, alltså färre att rulla. Jag skulle kalla dem frikadeller, men man måste nog vara 55+ för att använda det ordet. Ni under 40 kan kalla dem sliders – det är ungefär samma sak.

Det här behövs till 3 – 4 personer (eller 8 personer på julbordet):
1 dl ströbröd
1 dl mjölk + 1/2 grädde (eller motsvarande mängd havremjölk)
1 liten gul lök
(kallpressad) rapsolja
500 g formbar vegofärs
1 msk majsstärkelse
1 msk torkad timjan
1 msk dijonsenap
1/2 msk champinjonsoja eller japansk soja
1/2 tsk salt & ganska mycket svartpeppar

Servering
Potatismos eller kokt potatis. Och kanske lingon.

Gör så här:
Tina färsen så den blir formbar. Blanda ströbröd och mjölk/grädde så den får svälla.

Skala och finhacka löken. Fräs den glansig i olja.

Blanda vegofärsen med mjölk & ströbröd, lök (som fått svalna lite) och majstärkelse. Blanda ner timjan, senap, salt & peppar (går lättast med händerna).

Ta kallt vatten eller olja på händerna. Forma sliders – eller om du hellre vill: julfrikadeller – och lägg dem på en vattensköljd skärbräda.

Värm en stekpanna med olja. Stek sliders/julfrikadeller tills de är klara och har fått fin färg, tar så där en 10 – 12 minuter.

För en tid sedan pratade jag med en kompis. Han berättade att han vid 61 års ålder lärt sig tycka om chèvre.

– Ha, sa jag. Det är väl ingenting. Vid 64 lärde jag mig tycka om lingon!

Och det är verkligen sant; jag tycker de där små röda bären tillför en trevlig syra till maten. Men då ska man behålla dem hela och inte hälla på så förbannat mycket socker.

Hustrun hade lingon till de här frikadellerna, förlåt slidisarna (eller vad det kan heta i plural, bestämd form). Det hade inte jag, men nästa gång jag gör gratäng med spetskål och köttfärs – då åker lingona/lingonen (också konstigt ord i plural, bestämd form) fram.

Saftig ugnsbakad torskrygg med täcke av matjessill

28 måndag Nov 2022

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, Uncategorized

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Sugen på fisk och på nya recept, men trött på att stå i köket en hel kväll? Testa den här torskryggen med ett täcke av matjessill. Den är enkel och den är snabb, Efter sådär 20 – 30 minuter står du där med en saftig fiskbit som fått smak och sälta av matjessillen,

Vi åt den här torskryggen i helgen. Mina smaklökar jollrade smålyckligt. Men på andra sidan bordet satt hustrun och såg inte lika övertygad ut

Men hon konstaterade själv:

– Alltså, maten var god, men jag gillar inte matjessill och är inte så förtjust i torsk.

Och det klart, gillar man inte ingredienserna – då är risken stor att man inte blir överlycklig av maten.

Det här behövs till 3 personer:
400 g torskrygg (eller annan vit fisk)
rapsolja
svartpeppar
1 burk matjessill, 200 g, fisken och ca 1/4 av spadet

Dillsås
2,5 dl gräddfil eller crème fraiche
svartpeppar & bara lite salt
mycket dill, börja med 1/2 dl
om du vill: lite dijonsenap, kanske 1 tsk
om du vill: lite av spadet från sillen, någon tsk

Servering
Kokt potatis, stekta ärtor eller sugar snaps, kanske knäckebröd

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Tina fisken om den är fryst.

Lägg torskbitarna i en oljad ugnsform. Hacka matjessillen och blanda med lite av sillspadet. Bred blandningen över fisken. Kör i ugnen ca 12 – 15 minuter.

Hacka dillen. Rör ihop den med gräddfil/crème fraiche. Krydda med peppar och aningen salt. Smaka av med dijonsenap och matjesspad.

Koka potatisen under tiden.

Just torskrygg tycker jag är en ovanligt prisvärd fiskbit – om man köper den fryst, och det gör jag om vi ska ha den i vardagslag. Man hittar den ofta på extrapris, bara ett par tior dyrare än vanlig torskfilé.

Tjockleken gör den lättare att laga, och den blir oftare så där skivig och saftig som torsk är på krogen.

Vanlig torskfilé däremot… Jag tror att jag i forsätättningen bara ska steka den panerad och servera med tartarsås. Alltför ofta har jag kört den i ugnen, bara för att plocka ut ett par överstekta och torra fiskfiléer.

Saumon à l’alsacienne – lax med svampsås som i Alsace

21 måndag Nov 2022

Posted by in Alsace, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , ,

Den här laxen måste du testa någon gång! Smaken är överraskande – jag tror det är kombinationen av svamp, vin och tomatpuré som får smaklökarna att först inta positionen ”okänt föremål på ingång”. Men bara en nanosekund senare lutar de sig nöjt tillbaka och signalerar ”faran över”.

Men som svensk borde man vara van vid den här smakbrytningen: syra från vinet, lätt sötma från tomatpurén och så den feta fisken. Det är ofta så svensk husmanskost ser ut – tänk köttbullar med gräddsås och lingon, så kanske du förstår vad jag menar.

Saumon à l’alsacienne är rätt vanligt om man kollar på franska sajter. Jag tycker det är lite förvånande. Det finns väl ingen lax i Alsace, tänker jag. Men ursprunget är kanske forell eller annan laxfisk som letat sig in i floden Inn eller simmar mot strömmen i Rhen.

Oavsett vilket. Gott blir det – och lite förvånande.

Det här behövs till 3 personer:
550 g lax utan skinn och ben
smör (eller Bregott) och rapsolja
salt & peppar
1 tsk torkad timjan

Svampsås
3 dl torrt vitt vin (t ex Riesling från Alsace)
1 klyfta citron, pressad

350 g champinjoner
smör och rapsolja
1/2 tsk torkad timjan
salt & peppar
1 msk tomatpuré
1 msk vetemjöl
1/2 dl hackad persilja

Lite grönt på toppen, t ex hackad persilja eller timjan

Servering
Potatismos är gott till, men även ris eller kokt potatis funkar

Gör så här:
Skär bort skinnet från laxen (se nedan) och skär fisken i portionsbitar. Koka upp vin och pressad citron så alkoholen kokar bort.

Skölj/torka av svampen och skiva den. Stek den i smör (eller Bregott) och rapsolja. Pressa ner tomatpuré och krydda med salt, peppar & timjan. Stekt så svampen får lite stekyta. Ställ åtsidan.

Bryn laxen i smör och olja i en stor stekpanna/traktörpanna. Salta, peppra, strö över timjan och provencalska örter. Vänd och gör på samma sätt på den andra sidan. Häll över det varma vinet och nästan-koka på lägsta värme i ca 5 minuter.

Värm upp svampen och pudra över mjölet. Rör hela tiden i kastrullen så det blir en tjock redning. Späd med fiskspadet/vinet i omgångar. Rör så såsen tjocknar. Häll till sist över det sista av fiskspadet. Låt allt koka upp och häll svampsåsen över laxen.

Koka potatis eller ris under tiden.

För några år sedan köpte jag en filékniv på IKEA. Det är ett av de bästa köp jag har gjort: kniven är tålig och böjlig så bra att till och med jag har lärt mig att filea fisk.

Gör så här för att skära bort skinnet. Lägg laxfilén med skinnsidan ner på en skärbräda. Ta tag med en handen i fiskstjärten. Sätt in kniven där fiskköttet börjar (men akta fingrarna). Böj kniven så den är parallell med skärbräden, skär sedan bort från stjärten.

Det där var väl inte så svårt?

Chou au piment d’Espelette – saftig spetskål med krispig krydda

17 torsdag Nov 2022

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Visst är det kul när man träffar på en helt ny krydda. Här är det espelettepeppar, en mild chilikrydda som kommer från södra Frankrike. Den invandrade till Baskien redan på 1500-talet, och är vanlig i baskisk och sydfransk mat.

Smaken är mild, men med en fyllig chilismak. Påminner en smula om aleppo peppar (mer känd under den turkiska kusinens namn pul biber). Men skulle nu ditt kryddskåp vara helt tomt på piment d’Espelette – det var mitt eget till för några timmar sedan – så förtvivla inte. Ta en annan mild chilikrydda eller använd starkt paprikapulver.

Huvudsaken är att att (spets)kålen får gotta till sig i ugnen så att ytan blir krispig och innehållet saftigt och mjukt. Och det blir det efter en halvtimme – om man är generös med olivolja och vitlök – och det är jag så gärna. Till och med hustrun – en känd kål- och chiliskeptiker – gjorde tummen upp.

Vi åt den ugnsbakade kålen med risotto och stekt halloumi, men man kan ha den både som en ensamrätt med bröd och sallad – eller som ett tillbehör till en grillad bit kött eller fisk.

Det här behövs till 2 – 4 personer:
ca 500 g spetskål eller vitkål
generöst med olivolja – och då menar jag generöst
2 – 3 vitlöksklyftor
1/2 – 1 msk espelettepeppar (eller starkt paprikapulver/annan mild chilikrydda)
salt
lite torkade eller färska örter – procencalska örter, timjan, oregano, mejram…

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skär kålen i runda ringar (eller rondeller om du vill), cirka 1,5 cm tjocka. Lägg dem i en stor oljad ugnsform.

Skala vitlöksklyftorna och pressa ner dem i generöst med olivolja. Pensla kålen med vitlöksolja. Salta, strö över espelettepeppar och lite örtkryddor. Vänd kålskivorna (eller rondellerna). På med vitlöksolja, salt, och espelettepeppar.

Baka i ugnen tills ytan blir krispig och innehållet mjukt, cirka 30 minuter.

Receptet till den här goda kålen kommer från Au pif – franska recept och små berättelser av Emma Hamberg. Jag har grejat lite med ingredienserna, men det är hon som ska ha all kredd.

Au pif är en bok att bli glad av. Full med liv och recept, både en coffee table bok och en fungerande kokbok. Kanske en julklapp till din matglada kompis?

Vardagslyxig pasta med tomat, belugalinser & mozzarellasås

14 måndag Nov 2022

Posted by in huvudrätt, mat, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Pasta med smakrik tomatsås, spänstiga linser och mozzarella som mixats till en mild sås – är inte det vad som krävs för en vanlig måndag? Eller tisdag, eller förresten nästan vilken dag som helst.

Men snälla, koka linserna själv. Det är enkelt, går snabbt och är nästan gratis – och så smakar det så oändligt mycket mer än de där tetrorna med färdigkokta linser som man bär hem från affären.

Det här behövs till 4 personer:
4 portioner pasta
1 dl okokta belugalinser (eller sådär 3 dl kokta linser)
salt, vitlök och örtkryddor

Tomatsås
1 gul lök
olivolja
salt & svartpeppar
1,5 msk tomatpuré
2 tsk torkade örtkryddor, t ex timjan, oregano eller Provençalska örter
2 vitlöksklyftor
1 burk goda krossade tomater
1/2 – 1 burk vatten

Mozzarellasås
1 mozzarella, 125 g
2 dl crème fraiche
ca 3/4 dl strimlad basilika
ca 1/2 citron, bara den pressade juicen
1 liten vitlöksklyfta, riven
salt & svartpepparära

Servering
Parmesanost eller Grana Padano

Gör så här:
Koka linserna efter anvisning på paketet. Men salta lite mer och låt linserna koka med en vitlöksklyfta och lite örtkryddor som timjan, oregano…

Tomatsås: Skala vitlöksklyftorna. Skala och hacka löken. Fräs löken i en gryta med olivolja. Pressa i tomatpurén och fräs en stund till. Krydda med salt, peppar och örtkryddor. Häll i de krossade tomaterna och vatten. Pressa ner vitlöken. Låt tomatsåsen koka under tiden det andra blir klart.

Mozzarellasås: Dela mozzarellan i mindre delar. Lägg dem och crème fraichen i en bunke och mixa till en slät sås. Krydda med basilika, citron, riven vitlök, salt & peppar. Smaka dig fram, är smaken för mesig? Kör på med lite mer kryddor!

Koka pastan. Ta av den al dente och blanda med tomatsåsen. Toppa med färska örtkryddor, om du har sådana hemma.

Bär grytan till matbordet och ställ fram skålar med belugalinser och mozzarellasåsen. Ja, och så parmesan, såklart.

Ibland önskar jag att vore influencer. Tänk dig mig – en lagom rund man i sina bästa år (jag har nyligen gått i pension) tillsammans med Bianca Ingrosso, Kenza och alla de andra. Man kan säga att jag skulle stå ut!

Men som influencer skulle jag få betalt för det jag skriver. Om jag berättar att jag använder Muttis krossade tomater – bara för att de är godast. Faktiskt hästlängder före de flesta andra tomaterna på burk.

Men tänk dig nu mig som influencer. Det ringer i telefonen, och i andra änden finns marknadschefen för Muttis svenska importör:

– Tjena Roland. Skulle du kunna ställa upp på ett samarbete med Mutti. Det gäller ett fototillfälle och så skriver du ett recept för tomaterna.

– Jaa, jag…

– Ja, du får 75 000 för jobbet.

Vilken grej det vore. Men det klart, då kanske jag skulle gå över från belugalinser till belugakaviar. Och jag inte alls säker på att jag skulle gilla det bytet.


Höstsoppa med champinjoner & torkade kantareller

12 lördag Nov 2022

Posted by in huvudrätt, mat, smårätt, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Ännu ett klimattoppmöte, och ännu en gång är FN:s generalsekreterare Antonio Guterres en av få världsledare som talar klarspråk och varnar för kollektivt självmord:

– Utsläppen av växthusgaser fortsätter att växa. Globala temperaturer fortsätter att stiga. Vi är på väg mot ett klimathelvete med foten på gaspedalen. Mänskligheten har ett val: samarbeta eller gå under. Det är antingen en klimatsolidaritetspakt – eller en kollektiv självmordspakt.

Och vad gör regeringen i Sverige, fördubblar klimatansträngningarna? Nej, den släpper en budget som slaktar klimatarbetet. Miljöbilsbonus – bort. Reduktionsplikt – bort. Bidrag till energibesparingar – bort. Skattelättnader för vindkraft – bort. Ja, och så fortsätter det.

När Elisabeth Svantesson i SvD får frågan om Sverige kommer att nå klimatmålen för 2030, så svarar hon med ett kanske. Eller mer precist: ”Gör vi det inte, så gör vi det inte”.

Tänk dig vilken annan politiker som helst – i vilken annan viktig fråga som helst.

Tänk dig journalisten som trycker upp Stefan Löfven mot väggen: Kommer regeringen att kunna skydda de äldre mot Covid 19?

– Tja, vi får väl se hur det går.

Eller tänk när Ulf Kristersson får en fråga. Kommer Turkiet att skriva under en svensk ansökan om Nato-medlemskap?

– Trevlig prick den där Erdogan, fast väldigt lång. Men Nato-medlemskapet… inte vet jag. Du kanske ska fråga Nato-chefen Jens Stoltenberg. Han borde väl veta.

Ja, du fattar.

Själv känner jag mig gammal och trött. Lagar en värmande soppa som comfort food.

Men imorgon, då är vi mätta och utvilade. Då går vi ut och möter världen. Då jävlar, då blir det som Mikael Wiehe som sjunger så i Jag vill bara va en gammal man.

”Ja, jag vill bara va en gammal man / Som håller huv’et kallt och hjärtat varmt / Som tror på solidaritet och kamp / Och som är glad att va en gammal man. ”

Det här behövs till 2 – 4 personer:
20 g torkade kantareller (eller 175 g färska
olivolja + smör
325 g + 175 g champinjoner
2 – 3 schalottenlökar
salt & peppar
1/2 tsk torkad timjan – eller en liten bunt färsk
1 – 2 klyftor vitlökvitlöknr.9 dl buljong, svamp- vegetarisk- eller kycklingbuljong
2 dl crème fraiche (tyvärr är den feta godare)
2 tsk champinjonsoja eller japansk soja
1 klyfta citron, pressad juice

Gör så här:
Skala och hacka löken. blötlägg kantarellerna i ca 3 dl kokhett vatten i ca 15 – 20 minuter. Krama ur vätskan ur kantarellerna. Skölj/torka av champinjonerna. Skär svampen i skivor/bitar. Skala vitlöken.

Fräs lök, kantareller och ca 325 g champinjoner i lite olja. När vätskan börjar avdunsta, klicka ner smör och krydda med salt, peppar & timjan.

Häll i buljong och crème fraiche. Pressa ner vitlöken. Låt soppan koka i 10 – 15 minuter. Mixa den slät med en handmixer. Smaksätt med soja och pressad citron.

Stek resten av champinjonerna så de får lite god stekyta. Salta & peppra.

Häll upp soppan i tallrikar. Toppa med den stekta svampen – och hackad timjan om du vill.