I sommar åker vi till Provence för ett par veckor. Strax utanför den lilla staden La Ciotat har vi hyrt ett pyttelitet hus precis där pinjeskogen börjar. Längre upp börjar bergen, en bit nedanför ligger Medelhavet.

På vägen hem tänker vi ta en dag för att kolla in vinproducenter. I Tain-l’Hermitage sticker vi in huvudet på kooperativet och så kanske vi tittar på den lilla staden. Ungefär samma väntar i Chateauneuf-du-Pape, men där är frågan om vi har råd att köpa vinflaskorna; de är dyra i Sverige och de verkar inte vara mycket billigare i Frankrike.

Men vinsmuttandet börjar längre söderut i Tavel, som är både en by och ett vinområde. En dryg mil nordväst om Avignon ligger den här appellationen som (nästan) bara producerar rosévin.

En del säger att det är på Tavels solblekta marker som de bästa rosévinerna kommer till. Om det stämmer vet jag inte, men jag vet att det är bra rosé som kommer ur områdets flaskor.

Les Lauzeraies 2018 från just Tavel (119 kronor på Bolaget, rosé, ekologiskt) är inget undantag. Det är ett lätt vin som gjort för sommar och sol och semester. Men ändå så pass smakrikt att det ger det ett bra avtryck i munnen. Smaken är varken insmickrande godislik eller så där ”dov” som en del rosévin från Provence kan vara.

Första intrycket av lukten är frukt och bär, framför allt smultron. Kanske lite av citrus och örter. I munnen lever smultronkänslan kvar – och just det ger vinet så tydliga sommarvibbar. Men där finns också en liten, liten uppstramande känsla på slutet, just en sådan som gör att ett vin passar bra till mat.

Vi drack en flaska till grillad tonfisk och potatissallad. Men någon elak jävel droppade vatten från skyn så vi fick vackert steka fisken på spisen – istället för att vända den på utegrillen.

Men vi njöt, både av tonfisken och av vinet. Och ja, vi drömde oss bort till sommar och sol och Provence.

(Vill du läsa mer om roséviner från Tavel så skriver Lars Torstensson ibland om dem i sin blogg Vinifierat. Nu jobbar han som flying winemaker, men det var Lars Torstensson som stod bakom Rabiega, Vin- & sprits vingård i Provence. Man kan säga att han vet vad han talar om…)