Kommer du ihåg maten från din barndom? Själv minns jag köttbullar och kräftor, kokt gädda och köttsoppa. En gång kom min pappa hem med något nytt från frysdisken. Han kallade det för ”pissa”, men det var pizza han menade.

Men framför allt minns jag helstekt kyckling med sås, läs gräddsås. Jag ville alltid ha kycklingbenen, som var saftigare än det vita bröstköttet.

Det är alltså nostalgimat, vi pratar om här. Och häromdagen var det dags – vi skulle vara nostalgiska.

Vi valde en eko-kyckling – trots att det sved lite i plånboken. Men det är kyckling som smakar mycket mer eftersom den vuxit långsammare och är äldre när den slaktas. Dessutom har den levt ett hyfsat lyckligt kycklingliv.

Det här behövs till ca 5 personer:
en eko-kyckling på ca 2 kg
steksnöre
olivolja
½ citron
½ kruka salvia
1 kruka timjan
salt & vitpeppar
lite vatten

Gräddsås
ca 3 dl steksky
1 dl grädde eller crème fraiche
örtkryddor, t ex de från kycklingen
ca 1 krm soja
ev lite, lite kycklingbuljong eller –fond
ev 1 hel, skalad vitlöksklyfta

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Bind upp kycklingen, så att ben och vingar hamnar nära kroppen. Skär citronen i mindre delar, blanda med salvia och timjan. Stoppa in blandningen i kycklingen.  Pensla den med olja. Salta & peppra. Lägg kycklingen i en oljad ugnsform, häll lite vatten i formen.

Skjut in kycklingen i ugnen. Stek den 30 minuter, vänd och stek på andra sidan. Fortsätt att vända på kycklingen så den inte blir bränd på en sida. Ös kycklingen ett par gånger med stekskyn som bildas.

Kycklingen är klar när köttsaften är helt genomskinlig. (Stick med något vasst i den tjockaste delen vid benen och kolla.) Det tar ca 1,5 – 1,75 timmar. Ta ut kycklingen och låt den vila under ugnsfolie.

Gräddsås
Häll av stekskyn och koka upp den i en kastrull. Lägg i örtkryddorna från kycklingen (eller andra örtkryddor) och kanske en hel skalad vitlöksklyfta. Häll i grädde eller crème fraiche. Krydda med lite, lite soja och aningen kycklingbuljong om stekskyn inte har så mycket smak.

Låt den koka ett par minuter. Smaka, kanske behövs lite salt & peppar. Sila bort örtkryddor och ev vitlöksklyfta.

Vi åt den helstekta kycklingen med pilaffris och en schweizisk Merlot. 15-åringen gick loss på maten på det sätt som bara killar i tonåren kan göra – uppenbarligen gillade han maten.

Hustrun påpekar att det var hon som lagade maten (utom såsen då, för den gjorde jag) – och att det ska stå i receptet.

Sådärja, nu framgår det av receptet.