Etikettarkiv: huvudrätt

Allhelgonameny med charkuterier, confiterad anka & citrontarte

29 torsdag Okt 2020

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, meny, ost & efterrätt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , ,

Hösten 2020 är inte som andra höstar. Visst, det har blivit kallt och mörkt nu i oktober precis som det brukar det vara. Men i år har en sak tillkommit: pandemin. Den hydra som följt oss genom vår, sommar och höst – och som nu skickar nya chockvågor över världen och rätt ner i den egna rädslan.

I år – mer än någonsin – behövs värme och umgänge och vänner. Du vet sådana där kvällar när man sitter ner, äter lite god mat och sedan blir sittande vid matbordet halva kvällen, pratande. Kanske korkar man upp ännu en flaska vin, kanske vill man bara känna att de finns där, vännerna.

Tron att mat knyter människor närmare varandra är ingen ny uppfinning. På latin heter att ”bryta bröd” – alltså äta tillsammans – cum panis. Och därifrån kommer ord som kompis och kompani.

Om du nu ska bli kompis med någon så testa att laga maten tillsammans. Det blir ofta en trevlig tid i köket och är klart isbrytande för människor som ännu inte känner varandra.

Däremot är det smart om rätterna inte är alltför komplicerade. Därför kommer här ett förslag på en hyfsat lättlagad meny. Fast det klart, efterrätten är kanske bra om du har förberett innan.

Börja med charkuterier, ost & småplock. Det är verkligen den lättaste förrätt man kan tänka sig. Man köper lite charkuterier och lite ost. Tar en sväng förbi antipasti-hyllan – och så lägger man upp allt lite fint på tallrikar.

Enkelt är också canard confit, alltså konfiterad anka – i alla fall om du låter bli att confitera den själv. Stek anklåren i en panna, kör klyftpotatis och rödlök i ugnen. Finns det tid och kraft över så crème fraiche-koka jordärtskockor.

När det kommer till citrontarte med jordgubbssås så kan det vara bra om pajskalet är förberett, kanske också fyllningen. Då är det bara att skjuta in pajen i ugnen och mixa jordgubbar.

Panerad sejfilé & sallad med polkabetor

22 torsdag Okt 2020

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt, mat, tillbehör, vardagsmat

≈ 3 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Panera sej och stek den i panna, även om du har tjocka ryggbitar. Det ger ett saftigt fiskkött med mycket smak. Gör du dessutom en sallad på polkabetor eller rödbetor är du helt hemma.

Möjligen kan du behöva en kall sås på crème fraiche om du – liksom jag – verkligen uppskattar såser. Ja, och så kokt potatis såklart.

Det här behövs till 4 personer:
700 – 800g sejfilé – eller torsk, kolja…
salt & svartpeppar
1 ägg
ströbröd
olivolja

500 g polkabetor – eller rödbetor, gulbetor
2 schalottenlökar
2 msk kapris
1 del vit balsamvinäger – eller annan vinäger du gillar
2 delar olivolja
salt & svartpeppar

Kokt potatis och kanske en kall sås med crème fraiche/yoghurt, lite majonnäs, hackad dill, salt & svartpeppar

Gör så här:
Koka polkabetorna (eller andra betor) tills de är klara, ca 30 minuter. (Stick ner en vass kniv i betorna, när de enkelt glider av kniven är de färdiga.) Spola dem i kallt vatten. Skär av topp och botten och gnid av skalet. Skär i tunna klyftor.

Skala och hacka schalottenlöken. Blanda med kapris, vinäger, olja och kryddor till en dressing. Blanda den med de fortfarande ljumma polkabetorna.

Förbered paneringen: Vispa ett ägg lite och häll ut på en tallrik. Häll ganska rikligt med ströbröd på en annan tallrik.

Skär sejfilén i portionsbitar. Om den har en tjock ryggdel, så är det smart att göra 1 eller 2 ryggfilébitar (de behöver steka längre).

 Salta & peppra fiskbitar. Vänd dem först i ägget, sedan i ströbröd. Stek i olivolja på medelvärme tills de har fin färg och är genomstekta, ca 3 – 6 minuter per sida. (Tryck lite lätt med ett finger på fisken, när den skivar sig fint är den klar).

Om du vill funkar det bra med en kall sås på crème fraiche/yoghurt, lite majonnäs, hackad dill, salt & svartpeppar.

Jag har ju förut skrivit om min torskhatande familj… Du vet, tomma blickar när man säger att det blir torsk till middag – och sedan väldigt mycket mat över.

Så det var med lite osäker hållning jag langade fram den här sejen på matbordet. Men jag hade inte behövt känna den osäkerheten. Hustrun log och gjorde tummen upp.

Sonens omdöme var mer lakoniskt:

– Det smakar som det brukar göra…

Veckomeny – Medelhavskost för svenska höstkök XXXXI

19 måndag Okt 2020

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling, mat, mat för en vecka, ost & efterrätt, pasta, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , , , ,

Igår cyklade jag hemåt i skymningen. Kylan bet i kinderna och jag längtade efter ett varmt bad – och efter en värmande soppa.

Det är bara att erkänna: mörk-och-kyla-hösten har kommit till den här nordliga utposten som kallas Sverige.

En gång tänkte jag att man borde skriva en kokbok för måndagar i november. För aldrig är behovet av värme och tröst så stort som när kylan och höstdimman drar in från Nordatlanten.

Det blev ingen kokbok. Istället tröstar jag mig med En vintersaga, en gammal 80-tals-låt. Men den håller fortfarande – särskilt när det är Monica Törnell som sjunger.

”En kusttanker som stampar
genom drivisen i Kvarken
Ett träningspass på Ullevi i dis…
En tradare i snörök
mellan Kiruna och fjärran
Flämtande ljus i Visby hamn
Det är då som det stora vemodet rullar in…”

Måndag: Tortellini med grönkål, crème fraiche & valnötter
Men hösten är också årstiden när den fantastiska grönkålen åter är i butikerna. Här är ett lättlagat recept med färdig tortellini. Men hacka grönkålen en extra gång, då blir den mycket godare.

Tisdag: Sardines gratinées blir gratinerad strömming
Säger jag strömming här hemma så möts jag av tomma blickar och missnöjda fnysningar. Men det spelar ingen roll. Strömming är en fantastisk fisk. Med lite vin och persilja tar den ett hopp ner till Medelhavsmaten.

Onsdag: Höstsoppa på jordärtskockor
Tycker du att hösten är alltför kall… Värm dig då med en soppa. I den här höstsoppan samsas milda, varma toner med bara aningen chilihette. Gott, om du frågar mig.

Torsdag: Provençalsk tomatfisk
Vardagsmat ska vara god, enkel och så pass billig att du inte behöver frukta för din ekonomi när du står där i butiken. Den här fisken kvalar in på samtliga punkter, men leta upp goda tomater – även om de är lite dyrare.

Fredag: Soupe poisson rouille – fisksoppa med chilimajonnäs, riven ost & krutonger
Det här är en av mina absolut-favorit-soppor. Men jag drog mig för att göra den i många år. Trodde man måste passera den genom en duk. Men det funkar att mixa soppan – mycket lättare.

Lördag: Sallad med halloumi, krutonger & senapsvinägrett
Man kan väl inte äta sallad på hösten… Jodå, det går ganska bra. Ät den till lunch eller när du bara vill ha något lätt till middag. Eller kombinera den med något annat – en ostbricka och frukt, kanske.

Söndag: Kyckling med ugnsrostade grönsaker, oliver & feta
Smakrik och praktisk kyckling där både fågel och grönsaker lagas på samma plåt i ugnen. Men hoppa över den rosé som receptet talar om. Kanske ett lättare rödvin från Italien – om du vill ha vin.

Veckans efterrätt: Fräsch äppelsorbet med calvados
Den här efterrätten åt jag första gången på en rastaurant i en by i Alsace. En artrosmärkt gammal kvinna vaggade fram med maten. Hennes ännu aldre man stod för köket. Men laga efterrätt, det kunde de.

Här hittar du fler veckomenyer med Medelhavskost.

Långbakad högrev med sydfranska örtkryddor

16 fredag Okt 2020

Posted by in fransk mat, huvudrätt, mat, nötkött

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Ibland när jag vill ha riktigt bra kött då går jag till en välsorterad köttdisk och handlar en fin bit högrev.

Ja, du läste rätt. Billig högrev. Sådant kött som brukar slentriankokas som ”grytbitar”.

Men behandla den som en stek och kör den länge, länge i ugnen på låg temperatur, så får du ett saftigt och smakrikt kött som är så mört att det faller sönder bara du tittar på det.

Kryddar du med vitlök, timjan och rosmarin så får du sydfranska smaker. Och från ugnen kommer det dofter som kan förflytta dig till Provence och Medelhavet.

Inte så illa en regntung dag i oktober.

Men det är ingen mat du slänger ihop mellan jobbet och träningen. Här pratar vi slow food; högreven behöver sådär en fem timmar i ugnen för att förvandlas till finaste köttbiten.

Vad du gör under tiden? Tja, om det inte regnar alltför mycket kan du faktiskt gå en promenad – köttet klarar sig bra på egen hand.

Det här behövs till 5 personer:
1 kg högrev i hel bit
olivolja
salt & svartpeppar
2 vitlöksklyftor
2 kvistar rosmarin
lite mindre än 1/2 kruka timjan
1 citron

Kanske klyftpotatis och vitlökssmör med örter

Gör så här:
Sätt ugnen på 125 grader. Skala vitlöksklyftorna, repa bladen/”barren” från timjan och rosmarin. Hacka vitlök och örtkryddor,

Bryn högreven i en stekpanna med olivolja. Salta & peppra på ganska mycket, det är en stor köttbit.

Lägg köttet i en oljad ugnsform. Skär små snitt i köttet och tryck in blandningen av hackad vitlök och ärtkryddor. Vispa ur stekpannan med lite vatten och häll det i ugnsformen. Skär ett par skivor av citronen och lägg dem på köttet.

Kör högreven i ugnen i 5 timmar. Vänd köttet varje timme. Häll i mer vatten, särskilt om du vill ha sky från köttet. Pressa i en klyta citron på slutet för att ge skyn en fräschare smak.

Frittata di spaghetti – smakrik omelett med pasta

12 måndag Okt 2020

Posted by in fläskkött, huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , , ,

Det kan väl inte bara vara hemma i vår kyl som det ofta står lite överbliven pasta. Och så står den kvar, och står kvar. Och till slut slänger man den…

Spaghettifrittata är ett bra sätt att minska matsvinnet – och samtidigt får man en smakrik omelett på kuppen.

Men kom ihåg att man måste inte ha doktorerat i fornfransk fonetik för att ändra i det här receptet.

Lite skinka eller andra köttrester, passar bra i omeletten. En bit squash och en paprika som ligger och skrunklar sig i grönsakslådan, tryck ner dem i frittatan. Och vill du ha den vegetarisk – uteslut kött, såklart.

För det är ju faktisk en italiensk pytt i panna, alltså ett sätt att hand om rester.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
7 ägg
1 dl mjölk
salt & svartpeppar
olivolja
1,5 dl riven ost
200 – 300 g kokt spaghetti eller annan pasta
250 g körsbärstomater
salami eller skinka, kanske 50 – 70 g

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Klipp sönder spaghettin i mindre bitar. Riv osten och skär tomaterna i kvartar. Knäck äggen, häll i mjölk och riven ost. Salta & peppra. Vispa äggsmeten med en gaffel så gula och vita blandas.

Ta en stekpanna som tål ugnsvärme. Värm den med lite olivolja. Lägg i pasta och tomater. Häll äggblandningen över och toppa med salamiskivor.

Stek på medelvärme ett par minuter. Sätt in stekpannan i ugnen tills omeletten har stelnat, det tar så där en 15 minuter.

Ät & njut. Men ta inte i stekpannan utan grytlapp – den är brännande varm även när den står på bordet.

Provençalsk tomatfisk – och en tråkig nyhet

09 fredag Okt 2020

Posted by in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, vardagsmat

≈ 4 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Vardagsmaten ska vara god – så där god så man tar lite till och blir sittande vid borden en stund och pratar om dagen som gått. Men den ska inte vara svettframkallade, varken för den som lagar maten eller för den som ska betala.

Jag tycker att provençalsk tomatfisk kvalar in på alla de kriterierna. Men det är inte alltid man får vara profet när man bor med två torsk-skeptiker.

Hustrun och 22-åringen, pratade visserligen när vi åt den här ugnsfisken. De lät bli att dissa torsken, så det blev en trevlig middag. Men de åt ganska små portioner…

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g torsk eller annan vit fisk (filéer eller tunna ryggbitar)
500 g tomater
olivolja
salt & svartpeppar
1/2 dl ströbröd
1/2 dl hackad persilja
1 – 2 vitlöksklyftor
ev oliver

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Skiva tomaterna och olja en ugnsform. Lägg fisken i formen, salta & peppra. Lägg tomatskivorna på fisken (och kanske runt om). Tryck ner en liten näve oliver, om du vill.

Hacka persilja och blanda med ströbröd. Skala vitlök och pressa ner den. Blanda runt och strö sedan persiljeblandningen över tomaterna. Droppa över lite olivolja.

Sätt in fiskformen i ugnen och ugnsbaka tills den är klar, tar ca 15 – 20 minuter. Tryck lätt på fisken med ett finger – om den skivar sig fint och är vit i köttet så är den färdig.

Så var det bara det tråkiga kvar. Vår cockerspaniel Pontus finns inte mer. Till slut blev det för mycket sjukdomar för en gammal hund. Han slutade äta om man inte matade honom med bitar av leverpastej.

Men under nästan hela hans liv kommer han att gå till historien som en av de hungrigaste hundar som tassat runt – åtminstone i vårt hus. Varje gång man gick in köket kom han efter. Först glatt svansviftande, men efter en stund stod han bara där med en vädjande blick. ”Jag kan väl i alla fall få någonting”.

Det beteendet var lätt att ha överseende med. Värre var det med hans aptit…

En gång åt han upp en tub böcklingpastej – hela tuben, alltså – med både innehåll och metall. Den gången blev det två turer till djursjukhuset Blå stjärnan.

Men inte mycket gick upp mot mörk choklad som mellanmål. Han gick som en målsökande robot förbi allt – kex, ostar, mat – och tuggade i sig chokladen. Ju mer kakao, dessto bättre.

Och så blev det ännu ett par turer till Blå stärnan för att få bort nervgiftet ur hans kropp (choklad funkar som nervgift för hundar).

En gång, efter ett choklad-äventyr, fick han till och med övernatta på djursjukhuset för observation. När vi hämtade honom dagen efter kom han ut i köket, viftade på svansen och såg ut som ”Vad ska jag få äta nu då?”

Kokboken Livsviktigt & indiskinspirerad linssoppa

26 lördag Sep 2020

Posted by in huvudrätt, mat, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

Bild från Turkan förlag

Medelhavskost bygger på att man äter mer av frukt och grönt, mer baljväxter, nötter och olivolja. Sedan fyller man på med fisk och skaldjur, kyckling, ägg och lite mejeriprodukter. Men man är sparsam med rött kött och socker.

Det var den amerikanske forskaren Ancel Keys som hittade den hälsofrämjande maten i ett forskningsprojekt på 1950-talet. Han och hans forskarkollegor undersökte mathållningen i sju olika länder och fann att de som klarade sig bäst undan hjärtsjukdomar var människor i Grekland, Italien och Spanien som åt traditionell mat, alltså medelhavskost.

Det här och mycket annat berättar Mai-Lis Hellénius i Kokboken Livsviktigt. Hon är professor vid Karolinska i något så krångligt som kardio-vaskulär prevention, alltså hur man ska leva utan att få hjärtproblem och andra välfärdssjukdomar. (Med den titeln är det inte så underligt att hon kallar sig ‘livsstilprofessor’).

På sådär en 50 sidor berättar hon om varför medelhavskost är bra; hon ger en faktabakgrund till hur allt hänger ihop. Men hon berättar också om människor och egna matminnen.

Nu vore den här boken ganska trist som kokbok om det inte vore för resten – omkring 120 sidor – med riktigt bra recept, sådana som man blir sugen på när man läser om dem.

Själv låg jag på soffan och läste Livsviktigt när jag kom fram till receptet som Mai-Lis Hellénius kallar Kryddig linssoppa med mynta. Då såg jag plötsligt mathimlen öppna sig, och att jag inte skulle klara en minut till utan den soppa som jag här döpt om till indiskinspirerad linssoppa.

Jag grejade runt med smaksättningen för att den skulle passa mina smaklökar – strök mynta, men lade till vitlök och spiskummin. Men i huvudsak är det här Mai-Lis Hellénius recept.

Ska kanske lägga till en sak. Det här är inte en bok för hälsofanatiker som lever på potatisavkok och okokta linser. Tvärtom så finns där massor med recept på kyckling cacciatora och laxburgare, nässelsoppa och vitello tonnato på rostbiff.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 lök, gul eller röd
olja
2 msk mild curry, t ex Madras
1 tsk spiskummin
1 kanelstång
2 vitlöksklyftor
1 burk tomater, hela eller krossade
0,9 l vatten + 2 tärningar grönsaksbuljong
salt & svartpeppar
5 – 6 dl kokta linser
ev 1 tsk honung

Gör så här:
Skala och hacka löken. Skala vitlöken och finhacka den. Klipp sönder hela tomaterna med en sax direkt i burken.

Fräs löken i olja. I med curry, spiskummin och vitlök, och fräs tills rummet fylls av dofterna. Häll på tomater, vatten & buljongtärning + ev honung.

Koka 20 minuter. Vispa gärna sönder tomat och lök med en vanlig visp. Häll i linserna och koka ett par minuter till.

Linserna som jag använde var egenkokta belugalinser som jag hittade i frysen. De svarta belugalinserna är fantastiskt smakrika, men uppriktigt sagt ger de vansinnigt ful mat. De färgar liksom maten svart-brun – så vill du ha snyggare mat ska du nog satsa på till exempel röda linser.

Måtten i receptet är också ovanligt ungefärliga. Jag tänkte inte från början att det här skulle bli ett blogginlägg.

En sak har jag aldrig fattat med recept som ska vara hälsosamma: varför är det så små portioner? Ja, jag fattar att det är bra att inte äta för mycket, men vem blir mätt på den mat som anges i receptet?

Mai-Lis Hellénius tycker att den här linssoppan ska räcka till 6 personer…

Men vänta här. Det betyder att varje person får 1,6 dl vätska och en sjättedels burk tomater, en dryg deciliter kokta linser och en sjättedels lök. Vem fan blir mätt på det?

Inte jag i alla fall. Men det kanske är därför jag ser ut som jag gör…

Rödvinsmarinerad fläskkarrégryta från franska Alperna

23 onsdag Sep 2020

Posted by in fläskkött, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , ,

Det är bara att erkänna: jag har fördomar mot att äta vissa djurdelar. Muskler går bra, det är ju det man äter när en saftig biff ligger på tallriken. Men blod…

Där går gränsen för mig.

Just därför innehåller den här grytan (Fricassée de caïon savoyard på franska) inte den deciliter grisblod som anbefalls i en del recept. Jag har också hoppat över creme fraiche.

Istället får du nöja dig med karré som har marinerats i rödvin och kokat länge till smaltande mör konsistens.

Smaken blir fyllig och klart årstidsriktig – en gryta som puttrar på spisen känns helt okej när bladen gular utanför fönstret.

Det här behövs till 5 personer:
900 gram fläskkarré i skivor + den vikt som ev kommer från ben
200 g rimmat sidfläsk utan svål
4 – 5 morötter
5 – 10 schalottenlökar (beroende på storlek)
4 – 5 vitlöksklyftor
ca 6 dl rödvin, inte alltför strävt
½ kruka timjan, ihopbunden med snöre
2 lagerblad
olivolja
salt & svartpeppar
om du vill: ½ – 1 msk champinjonsoja eller japansk soja

Gärna polenta därtill

Gör så här:
Skala lök, morot och vitlök. Skär moroten i bitar och grovhacka vitlöken. Skär karrén i grytbitar och fläsket i små bitar.

Lägg grönsaker och kött i en bunke. Häll över rödvin så att det täcker hyfsat bra. Stoppa ner timjansbuketten och lagerbladet. Tryck ner allt och låt det marinera 6 – 12 timmar i kylskåp.

Ta upp köttbitarna och låt dem rinna av i en sil/durkslag. Sila av grönsakerna men spar marinaden.

Bryn köttet i omgångar i olivolja, vrid över svartpeppar och salta försiktigt (fläsket är salt!). Lägg i en gryta med marinaden. Koka upp, skumma och låt grytan koka i 2 timmar. Lägg i grönsakerna när ca 20 minuter återstår.

Jag får väl erkänna en sak till: jag har börjat drömma om nästa års semester. I år kom vi inte längre än till Skåne, så nu suger det rejält i Frankrike-tarmen.

Jag har surfat runt och tittat på boenden i Alsace, men inspirerad av den här grytan borde jag kanske kolla in Annecy och Aix-les-Baines…

För nästa sommar borde väl den här förbannade pandemin vara över.

Saftig fiskgratäng med dill & brödtäcke

19 lördag Sep 2020

Posted by in fisk & skaldjur, huvudrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, ,

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det ska fan vara profet i sitt eget kök.

Senast det blev uppenbart var förra helgen. Jag jag verkligen ansträngt mig i köket den dagen. Letat upp flera bra recept, utvecklat dem och behandlat torsken så varsamt att jag nästan smekte den medfjälls.

När jag bar in maten i matrummet och väntade jag mig (nästan) stående ovationer. Torsken var smakrik och så där perfekt skivig, brödtäcket var saftigt och aningen knaprigt.

Men vad hände?

Jo, 22-åringen sade: ”Alltså pappa, jag gillar inte torsk egentligen”.

Och hustrun klämde i med: ”Det gör inte jag heller. Lax är mycket godare.”

Men om det nu skulle finnas någon enda person därute som gillar torsk – här kommer receptet.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
600 g torskfilé eller liten torskrygg
olja, salt & svartpeppar
5 dl smulat vitt (surdegs)bröd, ca 3 – 4 skivor
drygt 1 dl riven parmesan
1 – 1,5 dl kallpressad rapsolja
1 dl finskuren dill, ca 2 knippor

Kanske potatis och stekta ärtor till fisken

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Olja en ugnsform. Lägg i fisken, salta & peppra och lägg aluminiumfolie över. Ugnsbaka i 10 minuter.

Mixa brödsmulor, riven ost och olja till en bredbar ”massa”. Blanda ner skuren dill och bred blandningen över fisken. Kör i ugnen i ytterligare 10 – 12 minuter.

Ät & njut! Ja, i alla fall om du gillar torskrygg…

Sallad med halloumi, krutonger & senapsvinägrett

16 onsdag Sep 2020

Posted by in huvudrätt, mat, sallad, vardagsmat, vegetariskt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, , , , , ,

Är man sommarfreak så är man. Då tar man varje chans att liksom låtsas att det fortfarande är lite, lite sommar.

Så var det i alla fall för mig häromdagen. Termometern vågade sig en aning uppåt – och jag tog chansen att göra en smakrik sallad med halloumi.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
3 hårdkokta ägg, skalade
½ – 1 påse blandad sallad, till exempel provencalsk
200 g goda tomater, till exempel körsbärstomater
en bit gurka, kanske en dryg tredjedel
1 schalottenlök, skalad
1 pkt halloumi, 200 g
3 skivor lantbröd, typ surdegsbröd
svartpeppar

Dressing:
3,5 msk olivolja
1 msk fransk senap
1 msk vitvinsvinäger
aningen salt & svartpeppar

Gör så här:
Tärna gurkan. Halvera tomaterna. Hacka schalottenlöken. Klyfta äggen.

Lägg ut salladen på ett fat. Täck med tomater, gurka, lök och ägg.

Skär brödet i bitar/krutonger. Stek det med lite olivolja i en stekpanna. Skär halloumin i bitar eller breda strimlor. Stek i olivolja. Hög värme och kort tid – annars blir det bara gnissel av den cypriotiska osten.

Toppa salladsfatet med krutonger och halloumi. Blanda ihop dressingen och häll över. Ta några varv med svartpepparkvarnen.

Ät och njut, ännu är inte kyl-hösten här!