Chokladmousse med havssalt

17 tisdag Feb 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fransk mat, ost & efterrätt

Etiketter

fest & meny, fransk mat, jul, ost & efterrätt

Jag är ingen efterrättsmänniska, men det finns vissa saker jag kan längta efter. Chokladmousse är en av dem.

Dessutom är jag barnsligt förtjust i mörk choklad med havssalt. ´Det bryter av smaken med ett litet motstånd på slutet. Ungefär som choklad med chili, men godare om du frågar mig.

Om man nu kombinerar några av de saker man verkligen gillar – mörk choklad och havssalt – i chokladmoussen, då kan väl inget gå fel?

Det här behövs till 4 personer:
2 dl vispgrädde
100 g mörk choklad (70 % kakao)
2 äggulor
drygt 1 krm havssalt

Gör så här:
Vispa grädden nästan hård. Skilj äggulorna från vitorna.

Smält chokladen i vattenbad: Koka vatten i en kastrull. Sätt en skål eller djup tallrik över och lägg i bitar av chokladen, så smälter den ganska snabbt.

Ta den smälta chokladen (den ska inte vara för varm), smula ner havssalt och rör ner gulorna i chokladen. Rör sedan ner chokladsmeten i grädden. Lägg upp i skålar eller glas.

Ställ in chokladmoussen i kylen 1 timme så den stelnar.

Det var det där med att inget kan gå fel…

Jag gjorde precis så här, men den smälta chokladen var aningen för varm så äggulorna började koagulera. Snabbt som tusan fick jag ner chokladblandningen i vispgrädden och rörde som om det gällde livet.

Men ändå kan du se prickar av koagulerad ägg-choklad i moussen på bilden.

Bättre då att låta chokladen svalna en smula.

Tomat- och sardellsallad & puré på vita bönor

05 torsdag Feb 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fransk mat, mat, sallad, smårätt, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

buffé, förrätt, fransk mat, sallad, sås & röra, smårätt, tillbehör, vardagsmat, vegetariskt

Constantin Brancusi var en rumänsk målare som gjorde sig ett namn i Paris på tidigt 1900-tal. I sin ateljé ordnade han fester där det mesta kunde hända, men ”maten var alltid fantastiskt god, vinet var bra och samtalen underbara”.

Det här skriver Suzanne Rodriguez-Hunter i Kulinarisk njutning med en förlorad generation. Hon skickar också med recept från Brancusis ateljé. Klart jag måste testa några av dem.

Det här behövs till 2 personer:

Puré på vita bönor
4 dl kokta vita bönor, hemkokta eller en burk färdiga
1 vitlöksklyfta, skalad
2 -3 msk vatten
2 – 3 msk olivolja
salt & peppar

Tomat- och sardellsallad
1 ask körsbärstomater
2 sardellfiléer
salt & svartpeppar
1 liten näve oliver
1 msk strimlad basilika

Vinägrett
3 msk olivolja
1 msk god vinäger
1 vitlöksklyfta, skalad
½ tsk fransk senap

Gör så här:
Mixa vita bönor med vatten & olja. Pressa ner vitlöksklyftan. Salta & peppra. Kör mixern några varv till. Smaka och justera smaksättningen. Lite mer salt, kanske…

Skiva tomaterna. Dela sardellfiléerna i mindre bitar. Lägg upp på ett fat med strimlad basilika och oliver. (Den uppmärksamma ser att bilden saknar oliver. Orsak? Någon hade snott de sista oliverna ur kylskåpet. Och det kan ju inte vara jag, som är den enda i familjen som äter oliver…)

Blanda ihop vinägretten, pressa ner vitlöksklyftan. Skeda över salladen.

16-åringen hemma har blivit mycket större. Nu är det vänner och fester och stan och caféer som gäller. Och helst så lite som möjligt av föräldrar.

Hans skepsis mot ny mat håller också på att släppa. Han tycker inte längre att en ny maträtt är ett öde värre än döden, så det var med relativt gott mod han testade purén på vita bönor.

– Det smakar som hummus, sade han när han tagit den första tuggan.

Och det har han väldigt rätt i – smaksättning och konsistens är den samma som på vår hemmagjorda hummus.

Sallad från Aix – Salade Aixoise

30 fredag Jan 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fransk mat, huvudrätt, sallad, smårätt, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

buffé, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, sallad, smårätt, vardagsmat

Om man kör en timme västerut från Nice kommer man till den häftiga staden Aix-en-Provence. Där ligger restauranterna tätt på huvudgatan Cours Mirabeau. Och där skulle man kunna få en Salade Aixoise – om rätten fortfarande finns kvar.

Receptet är lite ändrat och moderniserat, men i stort bygger det på ett förslag som finns i boken Kulinarisk njutning med en förlorad generation. Det är mat som unga, intellektuella amerikaner käkade i Paris under de hektiska åren i början av förra seklet.

Egentligen är det här en tonfisksallad, Salade Nicoise, där kronärtskocka ersatt tonfisk. Men oliver, sardeller, bönor och ägg är kvar. Resultatet är en smakrik, ganska salt sallad som funkar utmärkt som lunch.

Det här behövs till 2 – 3 personer:
3 stora kokade potatisar, skivade
150 g gröna bönor, kokade
3 hårdkokade ägg, skalade och halverade
1 burk små kronärtskocksbottnar
1 ask körbärstomater, halverade
1,5 dl goda oliver
5 – 6 sardellfiléer

Vinägrett
knappt 1 dl olivolja
knappt ½ dl mild vinäger, t ex vit balsamvinäger
1 schalottenlök, hackad
1 msk kapris
1 tsk hackad dragon
1 tsk hackad persilja
salt & peppar

Gör så här:
Lägg upp allt på ett fat. Blanda ihop vinägretten och skeda över.

Ät, njut & dröm lite om franska Medelhavskusten. Kanske läge för årets första glas rosé…

Även om du struntar i resten av receptet – testa vinägretten. Det är aromatisk, smakrik och riktigt, riktigt läcker.

Strömming med fransk pesto & stekt citron

16 fredag Jan 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, mat, smårätt, vardagsmat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, smårätt

Fisk med pestoröran pistou och grillad citron. Det är fräscht, det franskt och det är lite sommarvibbar.

Egentligen ska det vara färska sardiner till Sardines farcies. Men det är så förbannat långt till franska Medelhavskusten, så det får bli strömming istället. Det är byte som funkar bra; strömming är sardinens nordiska kusin.

Det här behövs till 3 personer:
600 g strömmingsfilé
ca ½ dl pistou (pesto utan pinjenötter)
1 msk hackad persilja
salt & svartpeppar
1,5 dl ströbröd
0,75 dl finriven parmesan
olivolja

1 – 2 citroner

Gör så här:
Mixa pistou, recept finns här.

Lägg ut strömmingsflundrorna. Salta & svartpeppra. Blanda pistou med lite hackad persilja. Bred lite av blandningen på varje strömming.

Blanda ströbröd & finriven parmesan på en tallrik. Lägg strömmingarna med köttsidan ned i blandningen och tryck lite på fisken, så att paneringen fastnar. (Panera bara köttsidan.)

Stek fisken i rikligt med olivolja. Börja med köttsidan och stek tills ytan är gyllenbrun. Vänd och stek andra sidan en stund, kanske knappt två minuter.

Stek – eller grilla – citronen. Då blir den mildare och godare.

Ät & njut. Nu går det mot varmare tider. Om några månader kan man sitta ute och äta. Då ska jag testa ett glas lätt kylt rosévin till den här strömmingen. Det blir så nära Provence man kan komma i en radhusträdgård i Göteborg.

Receptet kommer från början från kokboken Chez Bettys Provence. Jag har gjort det lite enklare – och så tog jag strömming från fiskaffären istället för Medelhavsfisk.

Provencalsk gryta med långkokt fläskkarré

10 lördag Jan 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in fläskkött, fransk mat, gryta, huvudrätt, mat

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fläsk, fransk mat, gryta, huvudrätt, Vin- & kokbok

Okej, det är en del saker som ska stoppas ner i den här grytan. Men någon krånglig matlagning är det inte.

Man marinerar köttet ett dygn i kylskåp, sedan låter man köttet koka i två timmar. Under koktiden kan man läsa en bo eller göra något annat trevligt. Ibland går man ut i köket, smakar lite på grytan. Tar kanske en lite sipp av vinglaser som har parkerat på köksbordet.

Och när det är dags att sleva upp blir man rikligt belönad. Den Provencalska grytan är mild men smakrik – och köttet är så mört att det nästan faller isär.

Det här behövs till 6 personer:
Dag 1:
1,3 kg skivad fläskkarré med ben
2 tsk torkad timjan
1,5 tsk torkad oregano
3 gula lökar, skivade
3 morötter grovhackade
3 stänger selleri, hackade
10 vitlökklyftor, grovhackade
1 apelsin, finrivet skal – ta inte med det beska, vita
saften från en klyfta apelsin
20 svartpepparkorn
3 lagerblad
1 bouquet garni – hopbundna örtkryddor, t ex timjan och persilja
0,5 dl olivolja
75 cl hyfsat rött vin, kanske inte det strävaste
75 cl vatten

Dag 2:
150 g pancetta, eller bacon
olivolja
ett par msk vetemjöl
1 msk tomatpuré
1 burk hela tomater, sönderklippta i burken
2 dl goda oliver
3 vitlöksklyftor, hackade eller pressade
2 tsk timjan
1 tsk oregano
½ msk kinesisk soja

Finhackad persilja och timjan att strö över den färdiga grytan

Färsk potatisgnocchi

Gör så här:
Dag 1:
Dela fläskkarréskivorna i mindre bitar. Lägg ner dem tillsammans med skivad lök, hackad morot, selleri och vitlök i en stor bunke. Lägg ner finrivet apelsinskal, svartpeppar, torkad timjan och oregano. Kläm ner saften från en klyfta apelsin. Ta lite bomullsgarn och bind ihop örtkryddor till en bouquet garni. (T ex en tredjedels kruka timjan och en bunt persilja).

Häll över vin & vatten. Ställ in i kylskåpet i 24 timmar.

Dag 2:
Häll upp allt i en sil eller durkslag. Men sätt en gryta under så att du sparar marinaden.

Koka upp marinaden i grytan. Skumma noga – för det där grå-vita som bildas smakar inte särskilt bra.

Fräs pancetta (eller bacon) i en stekpanna. Lägg pancettan på en hushållpapper men spara fettet i stekpannan.

Torka av köttet. Krydda med salt & mald svartpeppar. Vänd det i vetemjöl. Skaka lite på bitarna så det bara blir lite mjöl. Bryn dem i stekpannan i pancetta-fettet och lite olivolja. Lägg ner köttet i grytan med marinad.

Fräs de nu ganska torra grönsakerna i lite olivolja. Tryck i lite tomatpuré. Salta & svartpeppra. Lägg över i grytan. Häll ner sönderklippta burktomater. (Går lättast om man gör det direkt i burken).

Koka upp, skumma. Låt allt koka i 1,5 timmar. Skumma bort fett och ev nytt skum.

Kolla smaken. Om det är en väldigt mild smak tillsätter man hackad vitlök, torkad timjan, oregano & soja. Plus oliver och pancetta, såklart.

Låt allt koka 30 minuter till. Justera smaksättningen. Det ska vara en mild gryta men det ska smaka mycket. Ibland gör lite salt eller vitlök eller soja eller örtkryddor susen på slutet. Eller testa att pressa i aningen citron eller apelsin.

Häll upp ett glas rödvin, ta gärna ett rustikt vin från södra Frankrike. Ät & njut av maten tillasammans med färsk potatisgnocchi och Rustikbaguette.

16-åringen gav mig kokboken Chez Bettys Provence i julklapp. Bingo för mig, men ett nerköp för honom. Han tvingades äta ännu en fransk gryta – nämligen den här.

Inspirationen till receptet har jag lånat från boken. Det är en trevlig kokbok med bra recept och fantastiska bilder.

Men den har en lite pretentiös ton av att allt ska var så fantastiskt bra. Det är som om några medelklassare innanför tullarna i Stockholm har skrivit en bok för andra inom tullarna – och då måste det vara ängsligt bra.

När jag läser kommer jag att tänka på Bagheera och Baloo på julafton. Och jag får lust att säga som Baloo: ”Kom igen katten. Det svänger ju.”

För så jäkla allvarligt är inte matlagning. Huvudsaken är att det är gott och kul.

Fikonmarmelad – Brie & Saint Agur

02 fredag Jan 2015

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fransk mat, mat, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

≈ 2 kommentarer

Etiketter

buffé, fest & meny, fransk mat, jul, ost & efterrätt, smårätt, tillbehör

Roquefort heter Frankrikes mest berömda grönmögelost. Men den godaste, den heter Saint Agur. Lite mildare, lite krämigare och mera fyllig.

För ett par dagar sedan drabbades jag av akut sug efter Saint Agur och fikonmarmelad. Jag störtade ner till mataffären, handlade ost, färska fikon och andra ingredienser. Hemma kokade jag en fikonmarmelad med citron för att slippa den tunga sötman.

Och så var det dags att prova. Fram med marmeladen på bordet och ut med osten ur kylskåpet. Det var då jag upptäckte det. I brådskan hade jag köpt Roquefort – och marmeladen var aningen för lite söt för att matcha den krävande Roqueforten. Till den osten funkar köpt marmelad gjord på söta torkade fikon bättre.

Men det gör inget. Marmeladen är riktigt god. Lätt vaniljsmak, uppfriskande citron och ljuvliga fikon. Den passar utmärkt på ostbrickan till de lite mildare ostarna – som Brie – och en klick på frukostmackan höjer livskänslan flera grader.

Men hur den funkar till Saint Agur vet jag ännu inte…

Det här behövs till en liten burk:
7 fikon, ca 5 dl tärnade
2 msk vatten
½ vaniljstång
1,2 dl socker
½ citron, rivet skal & citronsaft

Gör så här:
Tvätta fikon. Skär bort skaftet och blomfästet. Skär frukterna i grova bitar. Dela vaniljstången, snitta upp den och skrapa ur den.

Lägg ner fikon i en kastrull tillsammans med lite vatten, vaniljstång, vaniljfrön och socker. Lägg också i rivet skal och juicen från en halv citron. Låt det (små)koka utan lock tills marmeladen tjocknar, cirka 30 minuter.

Vispa sönder fikonbitarna om du vill ha en slät konsistens.

Om man vill kan man spara citronjuicen till på slutet – och så smaka av för att få den rätta balansen mellan sötma och syra. Tänk bara på att marmeladen känns sötare när den är varm än när den har kallnat.

Nyårsmeny 2014 – sydfranska influenser

28 söndag Dec 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fisk & skaldjur, fransk mat, mat, meny, ost & efterrätt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

buffé, förrätt, fest & meny, fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, kyckling & fågel, ost & efterrätt, smårätt

Sommar, semester och Medelhav. Det är aldrig fel att drömma sig bort – inte ens när den första snön har pudrat kullarna i östra Göteborg.

Nu drömmer jag om ett Frankrike någonstans mellan Provence och södra Rhône-dalen. Det är också det området som får släppa loss lite funderingar på nyårsmaten.

Man kan faktiskt börja med en provencalsk aperitif. Ett lätt kylt rosévin, oliver och den lite salta torskröran Brandade. Tänd en brasa eller skruva upp elementen lite extra. Häll upp rosévinet och kolla om inte gästerna får något drömmande i blicken – du vet den där ”nu drömmer jag om semester”-blicken.

Till förrätt blir det Gratinerad chèvre med serranoskinka, fikon och balsamicoreduktion. 20 minuters röj i köket och sedan har man en läcker liten rätt där krämig getost möter sältan från skinkan och sötman från balsamicosåsen.

Efter den första tallriken är det dags och sätta sig i bilen och köra en bit norrut på solens motorväg (Autoroute du soleil). När man tycker det passar, stannar man och sätter tänderna i huvudrätten Anka med apelsinsås (Canard a l’orange). Saftig anka med en sås som balanserar lite beska med aningen sötma från apelsinsaften. Det här är klassisk fransk mat – som inte ens är krånglig att laga.

I vanliga fall är jag ingen efterrättsmänniska. Jag brukar nöja mig med ett extra glas vin eller en kopp kaffe, men det finns desserter jag kan längta efter. En är Citrontarte med jordgubbssås. Även här finns en brytning mellan sötma och aningen beskhet, kanske därför jag gillar den.

Okej, är det här vad jag kommer att äta på Nyårsafton? Sanningen är att jag inte vet. Vi har en slags knytkalas när årsskiftet ska firas. En familj står för förrätten, en annan fixar huvudrätten – och i år är det vi som tar med efterrätten. Så det enda som är säkert är att jag äter Citrontarte med jordgubbssås på onsdag kväll.

Sämre kan man ha det…

All den goda julmaten

11 torsdag Dec 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fisk & skaldjur, fläskkött, fransk mat, huvudrätt, mat, nötkött, ost & efterrätt, rött vin, sallad, smårätt, tillbehör, vilt, vin

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

förrätt, fisk & skaldjur, fläsk, fransk mat, huvudrätt, ost & efterrätt, sallad, smårätt, tillbehör

Du vet hur det är. Man börjar lite lätt med sill och gravad lax. Kanske ägg och räkor. Byter tallrik till skinkan, patén och grönkålen, tar en pilsner och en lille én. Äter knäckebröd med ost, och tar en skinkbit till. Men oj, glömde visst att ta senap till skinkan.

Så långt är allt frid och fröjd. Men så sneglar man bort mot spisen och där väntar Jansson och köttbullar och revbensspjäll och rödkål – och där någonstans börjar den totala mättnaden komma smygande.

Har man tur (eller otur) väntar sedan grönmögelost och cheddar, portvin, efterrätt, kaffe och kanske tårta…

Julbordet är fantastiskt gott, om det är vällagat. Men det är också fantastiskt mättande om man ska äta allt på samma gång.

Sedan några år brukar vi dela upp julbordet i mer fiskinriktad mat på julafton och ett mer köttinriktat julbord på juldagen.

Det funkar bra. Man hinner njuta av smakerna utan att helt drabbas av det gamla ordet ”paltkoma”. Du vet det där tillståndet där allt man kan göra är gå och lägga sig på soffan och diskret höja handen till munnen för att dölja en rapning.

Tricket är att förvara julmaten i små förpackningar, så kan man frysa det som inte går åt – för det kan väl inte bara vara här hemma som det brukar blimassor av julmat över…

Så här ser menyn ut. Recept finns i länkarna.

Julafton
Först Vin chaud, fransk ”glögg”.

Därefter inlagd sill, till exempel citron- och timjanssill, inlagd sill med prästost, currysill, gravad lax, ägg och räkor.
Vinkokt skinka, grönkål, älgpaté smaksatt med portvin.
Janssons frestelse, ugnsbakad lax.

Cheddar, julost och grönmögelost.

Juldagen
Skinka, alsassisk rödkål, älgpaté, rödlöksmarmelad och grönkål.
Älgköttbullar och revbensspjäll, glaserad kålrot – mumma att dricka.
Vinterns bästa sallad.

Frukt eller fruktsallad.

Rödlöksmarmelad – Confit d’oignons rouges

15 lördag Nov 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in buffé, fransk mat, mat, tillbehör, vegetariskt

≈ 10 kommentarer

Etiketter

buffé, fransk mat, jul, sås & röra, tillbehör, vegetariskt

Det finns små saker som kan pigga upp livet – bidra med det där lilla extra. Rödlöksmarmelad är en sådan sak. Den är enkelt att göra och enkel att tycka om.

Och den passar lika bra till patén som till kött. (Då får den ungefär samma roll som gelén har till traditionell stek). På buffén och julbordet funkar den också bra.

Det här behövs:
500 g rödlök
generöst med smör
2 msk socker, kanske lite rågade
1,5 dl rött vin, inte så strävt
1,5 msk röd balsamvinäger
lite salt & vitpeppar
kanske lite mer balsamvinäger på slutet

Gör så här:
Skala och finskiva rödlöken. Fräs löken i smör i en tjockbottnad gryta tills den mjuknat och blivit glansig. Krydda ganska försiktigt med salt & vitpeppar. Häll i sockret. Blanda runt och koka upp.

Häll i vin och vinäger. Lägg på locket och koka 15 minuter. Ta av locket och koka tills det nästa inte finns någon vätska kvar. Justera smaksättningen med aningen mer balsamvinäger.

Har du tänkt på att det snart bara är en månad kvar till jul… För en del tänds hoppet om lediga dagar och avkoppling när man pratar om jul, för andra är det bara stress och jobbigt.

Jag tillhör de som gillar julen, mest kanske för att det är så ”lediga” dagar. Ingen kommer på att tvätta bilen på julafton, ingen börjar städa garderober på juldagen.

Men lite mycket kan det bli inför julafton. Därför har jag ett eget sätt att fixa julmaten. Jag lagar den ganska långt innan, tar en del till dagens middag och fryser ner resten till julbordet.

Rödlöken fick samsas med en köttbit till fredagsmiddagen. Resten ska ner i frysen och tas fram till julpatén. Vi får se om den protesterar mot tiden i frysskåpet…

Snabbrimmad torskrygg med fänkål, linser & ugnsbakad körbärstomat

13 torsdag Nov 2014

Posted by Vin, mat, Alsace in fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, tillbehör

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

fisk & skaldjur, fransk mat, huvudrätt, klimatsmart, tillbehör

Torskrygg är fantastiskt gott. Fänkål som fått steka länge blir mild och delikat. Tomat som ugnsbakats…

Jag var bara tvungen att testa hur det här skulle funka ihop. Och svaret kom snabbt och glatt från mina smaklökar: Det funkar!

Smaklökarna godkände även linser till fisken. Men om man har något emot de små kornen, så går det lika bra med potatis – eller testa med bara vitt surdegsbröd. Det är ändå ganska mycket Medelhavsmat över den här rätten.

Det här behövs till 4 personer:
800 g torskrygg
7,5 dl vatten
1,5 msk salt
1,5 msk socker
vitpeppar
olivolja

Fänkålen
2 fänkålsstånd, inte jättestora
2 gula lökar
olivolja
salt & svartpeppar

Tomaterna
500 g körbärstomater på kvist
olivolja
salt & svartpeppar
torkad timjan, kanske 1 tsk

Linser
1 – 2 gula lökar
olivolja
6 dl färdigkokta linser, hemkokta eller 2 pkt färdiga
2 msk persilja, hackad
salt & svartpeppar

Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader.

Blanda vatten, salt & socker. Vispa så salt & socker löser upp sig. Lägg ner torsken och låt den rimma i 30 minuter.

Skala och skiva löken tunt. Skär bort ”blasten” och från fänkålen. Dela den och skär bort den grova rotstocken. Skiva fänkålen tunt. Stek länge (25 minuter) i olivolja i en tjockbottnad gryta. Rör då och då i fänkålen. Krydda med salt & svartpeppar.

Skölj tomaterna. Pricka skalen så tomaterna inte spricker i ugnen. Krydda med salt, svartpeppar & timjan. Lägg dem i en oljad form och kör in i ugnen i ca 25 minuter.

Ta upp torsken ur saltlagen. Låt den rinna av. Lägg den i en oljad ugnsform. Peppra lätt. Låt den stå i ugnen till den skivar sig fint när man duttar på den med pekfingret – då är den klar. Det tar ca 15 – 16 minuter.

Skala och skiva löken till linserna. Fräs den glansig i olja, krydda med salt & svartpeppar. Häll i linser, låt allt bli varmt. Rör ner den hackade persiljan.

Ibland när jag ställer mig på vågen – och tittar ner förbi en buktande mage – får jag en idé om att maten jag äter kanske borde vara lite nyttigare. (Okej då, kanske lite mindre portioner också.)

De idéerna brukar snabbt gå över när jag hittar recept som jag gillar. Då försvinner tankarna på nyttigare mat för drömmen om saftiga biffar och gräddiga såser. Men den här torsken är nyttig – och så god att drömmen om köttbiten avtar. Det är mat som gör både smaklökar och samvete på bra humör. Kan det bli bättre?