Sommar, semester och Medelhav. Det är aldrig fel att drömma sig bort – inte ens när den första snön har pudrat kullarna i östra Göteborg.

Nu drömmer jag om ett Frankrike någonstans mellan Provence och södra Rhône-dalen. Det är också det området som får släppa loss lite funderingar på nyårsmaten.

Man kan faktiskt börja med en provencalsk aperitif. Ett lätt kylt rosévin, oliver och den lite salta torskröran Brandade. Tänd en brasa eller skruva upp elementen lite extra. Häll upp rosévinet och kolla om inte gästerna får något drömmande i blicken – du vet den där ”nu drömmer jag om semester”-blicken.

Till förrätt blir det Gratinerad chèvre med serranoskinka, fikon och balsamicoreduktion. 20 minuters röj i köket och sedan har man en läcker liten rätt där krämig getost möter sältan från skinkan och sötman från balsamicosåsen.

Efter den första tallriken är det dags och sätta sig i bilen och köra en bit norrut på solens motorväg (Autoroute du soleil). När man tycker det passar, stannar man och sätter tänderna i huvudrätten Anka med apelsinsås (Canard a l’orange). Saftig anka med en sås som balanserar lite beska med aningen sötma från apelsinsaften. Det här är klassisk fransk mat – som inte ens är krånglig att laga.

I vanliga fall är jag ingen efterrättsmänniska. Jag brukar nöja mig med ett extra glas vin eller en kopp kaffe, men det finns desserter jag kan längta efter. En är Citrontarte med jordgubbssås. Även här finns en brytning mellan sötma och aningen beskhet, kanske därför jag gillar den.

Okej, är det här vad jag kommer att äta på Nyårsafton? Sanningen är att jag inte vet. Vi har en slags knytkalas när årsskiftet ska firas. En familj står för förrätten, en annan fixar huvudrätten – och i år är det vi som tar med efterrätten. Så det enda som är säkert är att jag äter Citrontarte med jordgubbssås på onsdag kväll.

Sämre kan man ha det…