Ugnstorsk med dill & crème fraiche

Etiketter

, ,

ugnstorsk m dill o creme fraiche

Milda smaker och lätt förnyad husman. Ugnstorsk med dill och crème fraiche är lätt att göra, lätt att gilla och faktiskt lätt att variera. Krydda med fransk senap eller byt ut dillen mot räkor eller kanske ost…

Det här behövs till 3 – 4 personer:
650 g torskfilé
salt & vitpeppar
smör till formen
2 dl crème fraiche
1,5 dl mjölk
2 buntar dill, finhackad

Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader. Smöra en ugnsform, lägg i torsken. Salta och vitpeppra försiktigt.

Koka upp crème fraiche och mjölk. Krydda på ganska bra med salt & vitpeppar. Ha i myyycket dill. Det ska bli alldeles grönprickigt. Glöm inte att smaka, så att såsen blir god.

Häll den över fisken. Skjut in formen i ugnen till torsken är genomkokt. Det tar en 10 – 15 minuter beroende på hur tjock fisken är. Jag brukar tjuvtitta lite med en gaffel.

Ät & fröjda dig åt att lättare fiskrätt finns nästan inte.

Waegell Riesling Grand Cru – äldre herre med rondör

Etiketter

,

waegell grand cru

Det finns två tillfällen när vitt Alsacevin funkar riktigt, riktigt bra till kött. Dels när det finns lite sötma i köttet och maträtten har låg syra. Då funkar en Pinot Gris bra. Vinet är runt och milt – och samspelar bra med köttbiten.

Jag har aldrig provat men det skulle kunna gälla för honungsglaserat revbensspjäll där man svingat kryddburkarna lite extra, eller ännu hellre rivit ingefäran över spjällen. Så det kanske blir till att plocka fram en Pinot Gris på Annandagen när resterna av julmaten ska ätas upp…

Det andra tillfället när Alsacevin sitter som gjutet är när syran i maten är hög – och allra helst när det finns toner av citron i maten. Då är det läge att plocka fram en Sylvaner eller Riesling. Vi drack Sylvaner till Scaloppine al limone, kalvschnitzel med citronsås, i somras. Det var en perfekt matchning; alldeles överraskande gott.

Häromdagen käkade vi Vildsvin i vin. Smaken bars av två ingredienser: grädden som gav rondör och aningen sötma, citronen som gav syra från juicen och skalet.

I glasen fanns Waegells vanliga Riesling från 2012 och hans Riesling Grand Cru Muenchberg från 2009. Bägge vinerna funkade bra till maten, men på helt olika sätt.

Standardrieslingen var ett ungt vin med hög syra och toner av citron. Det vinet blev kompis med syran och citronen i maten. Gott, friskt och fräscht.

Grand Cru-vinet var mognare, rundare, mildare. En slags äldre, belevad herre som inte vill tränga sig fram alltför mycket utan litar på sin auktoritet och låter ungdomarna bråka av sig. Just därför räckte det ut en hand till den runda gräddigheten i maten. Tillsammans styrde de förbi citronen mot de mer finstämda tonerna. Det blev en bra matchning; köttet fick en chans att spela huvudrollen i smakupplevelsen.

Det är så man själv skulle vilja vara en Riesling Grand Cru. Vad sägs om ”äldre belevad herre som lyfter fram andra… ”

Men jag vet vad hustrun och 15-åringen skulle säga om jag gjorde jämförelsen. ”Rondör, jaaa. Mogen, näe…”

Så jag får nöja mig med att berätta vad vinet kostar. Det är blygsamt prissatt till 7,60 euro om man handlar av producenten Gérard Waegell.

Se – där lyfte jag faktiskt fram någon annan…

Vildsvin i vin med grädde, svamp, citron & salvia

Etiketter

, , , ,

vildsvin i vin

Fylligt kött, rund gräddighet och lite pikant citron. Den här vildsvinsgrytan är förfinad husmanskost av bästa slag. Prova den, chansen att du blir besviken är väldigt liten. Men drick ett vitt, torrt vin med bra syra till maten. Rödvin funkar inte alls.

Den här vildsvinsgrytan är också som en karta över hur min favoritmat ser ut. Rustikt med kött, lök och svamp. Vin från Alsace och så en liten gnutta Italien i form av salvia.

Nu kör vi ut på Europavägen mot den goda maten.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
800 g grytbitar från vildsvin eller tamgris
olja och smör
salt & vitpeppar
2 – 3 gula lökar
1 rött äpple
3 vitlöksklyftor
1 ekologisk citron, rivet skal + saften
3 dl vitt, torrt vin med hög syra, t ex Riesling eller Sylvaner
500 g skogschampinjoner
3 dl vispgrädde
4 kvistar salvia

Gör så här:
Skala och skiva lök, äpple och vitlök. Bryn köttet i omgångar i olja och smör. Salta & vitpeppra. Låt lök och äpple steka med på slutet.

Lägg över i en gryta. Ta lite vatten i stekpannan och skrapa ner stekresterna i grytan. Häll på vin och citron. Koka tills köttet är mört.

Skölj eller torka av champinjonerna. Skär dem i knubbiga bitar. Stek i smör och olja. Salta & vitpeppra.

Ta upp köttet ur grytan. Mixa såsen med en stavmixer. Häll i grädden. Lägg ner svampen och salviakvistar. Koka såsen utan lock i 10 minuter, så att den reduceras och tjocknar lite. Lägg ner köttet så att det blir varmt.

Det här var en gryta som gjorde oss nöjda och glada. I glaset hade vi Riesling från Gérard Waegell. Syran i vinet samspelade fint med grytans syra och läckra smak av citronskal. Salvian fanns bara med som en hint om att Italien börjar där borta på andra sidan Alperna.

Men historien om det här vildsvinet i vin börjar inte alls i Centraleuropa. Man får i stället ta vägen till skogarna i norra Östergötland för att hitta ursprunget. Där ligger Gästgifvaregården i Tjällmo, och därifrån kommer originalreceptet. Sedan har jag stuvat runt lite bland ingredienserna, men det tror jag Gästgifvaregården förlåter mig.

Pastagratäng med morötter & crème fraiche

Etiketter

, , ,

pastagratäng m morötter

Behövs det sätt att variera vardagspastan? Då kan den här gratängen med pasta morötter & crème fraiche vara ett gott alternativ.

Billig, krämig, mild och god.

Det här behövs till 3 – 4 personer:
1 gul lök, skalad
500 g morötter, skalade
olja
salt, svartpeppar & timjan
3 vitlöksklyftor, skalade
3 – 4 dl kyckling- eller vegetarisk buljong, vatten + tärning eller fond
2 dl crème fraiche
2,5 dl riven smakrik ost, t ex lagrad Herrgård eller Parmesan

400 g kort pasta

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.

Riv morötterna grovt, t ex i matberedare. Hacka löken. Fräs grönsakerna till de är mjuka. Pressa i vitlöken. Krydda med salt, svartpeppar & timjan. Smaka, det ska vara hög smak av timjan.

Koka pastan. Blanda grönsaker, pasta, buljong och crème fraiche. Häll över allt i oljad ugnsform. Toppa med osten. Skjut in i ugnen tills gratängen är varm, osten har smält och fått lite, lite färg.

Ät och tänk att det blev pengar över till annat.

Det här receptet härstammar från Charlotta Malhotra. Jag har bara stuvat om lite bland ingredienserna. Någon gång framöver ska jag testa att ha med rivet citronskal i den här gratängen, jag tror det kan lyfta rätten till nya höjder.

250 inlägg & 50 000 besök på bloggen

Etiketter

grand cru muenchberg

Äntligen något att fira. Det här är det 250:e inlägget på Vin, mat & Alsace – och antalet besök tog ett skutt över 50 000-nivån igår.

Det betyder att 50 000 har klickat på sidan, inte att så många individer har varit på bloggen. Men andelen ”unika besökare” är cirka 60 procent. Med den matematiken har det alltså varit 30 000 unika besökare.

Dessutom kommer besökarna från 58 länder; det förvånar mig mest. Vad tusan får en person från Qatar, Nigeria eller Colombia att klicka fram ett recept på fläsklägg eller en bild på en Riesling-flaska som ligger och vilar sig i gräset. Jag har inget svar, men ibland släpper fantasin loss. En ensam svensk i ute på jobb i Bogotá, som sitter och drömmer om mat. Jaa, kanske. En nigerian som fullständigt brinner av iver att ta reda på hur en vinflaska ser ut i en radhusträdgård i Göteborg. Njae, tror inte riktigt det…

Men inläggen och besöken kan väl vara värt ett litet glas Alsacevin till helgen. Jag tror det blir ett glas Riesling Grand Cru Muenchberg från den sympatiske Gérard Waegell.

Druvorna till vinet växer på kullen bakom byn Nothalten där han bor, det är också de vinstockarna som syns på bilden här ovanför.

Skål!

Ugnsbakad fläsklägg med Riesling

Etiketter

, , , ,

Fläsklägg ugnsbakad

Tänk dig sydtysk husmanskost med fläsklägg (Schweinshaxe) och surkål. Dra den väster ut in i Alsace. Krydda med vin och timjan, lagerblad och persilja – då får du den här smakrika fläskläggen.

Efter mer än två timmar ugnen får du ett smältande mört kött, som nästan faller av benen. Smaken är fyllig efter intensiv kontakt med vin och örtkryddor. Utseendet är kanske inte det vackraste, men du förlåter läggen för det trista utseendet när du stoppar den i muggen, jag lovar.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
2 kg fläsklägg med ben, inte rimmad.
rapsolja & smör
salt, vitpeppar & torkad timjan
2 lökar, klyftade
3 dl Riesling
3 dl köttbuljong, vatten + tärning eller fond
1 knippe färsk timjan
1 knippe persiljekvistar
2 lagerblad

Gör så här:
Be att få läggen med benen knäckta/uppsågade om du handlar i en manuell köttdisk.
Sätt ugnen på 150 grader
Skölj läggen om det behövs. Skär ett rutmönster i svålen. Fräs med olja och smör i en stekgryta som tål att stå i ugnen. Krydda med salt, peppar och torkad timjan. Låt löken fräsa med på slutet. Lägg på lock och låt fräsa medan du fixar vin-buljongen.

Koka upp vinet tillsammans med buljong. Lägg i färsk timjan, persilja och lagerblad. Häll det över fläskläggen. Lägg på locket och skjut in grytan i ugnen i minst 2 timmar. Vänd då och då på fläskbenen.

Höj värmen till 225 grader. Ta av locket och baka fläskläggen 5 – 10 minuter på varje sida så att köttet får en fin stekyta.

Jag åt fläskläggen med Surkål som tillbehör, i glaset fanns Biecher Riesling. Det var en perfect match; det smakrika köttet fick skjuts av syra från surkål och vin.

Inspirationen till den här rätten kommer från två andra bloggare som också lagat fläsklägg, men på helt andra sätt. Maj-Britt Aagaard på Spiselandslaget gjorde Svin i vin med rött vin och vita bönor. Stefan på Bara mat… och lite till gjorde en Scheinshaxe med öl.

Testa gärna också deras recept, men byt i så fall ut drycken. Till Maj-Britts Svin i vin skulle jag testa ett fylligt och ”bussigt” rödvin, kanske Copertino eller Periquita. Till Stefans Scheinshaxe skulle jag dricka öl. I mitt glas skulle det bli tjeckisk pilsner, kanske Staropramen.

Surkål – klassiskt till korv & fläsklägg

Etiketter

, , ,

Surkål är fantastiskt gott tillsammans med kött och korv. Man kan laga den på tusen olika sätt. Koka den i vin, krydda med äpple eller kummin eller enbär eller chilistark korv…

Men surkål som bara slängs upp från burken är faktiskt inte särskilt gott. Det fick jag en gång i en korvkiosk på Nils Ericsonsterminalen i Göteborg. Stället andades kvalitet, utbudet av korvar var stort. Jag valde till sist en tysk kvalitetskorv med surkål.

Tjejen i kiosken stekte min korv med omsorg, värmde brödet, frågade vilken slags senap jag ville ha – och mikrade en sked surkål direkt från burken i ungefär fyra sekunder. Den kalla och okryddade kålen vill jag inte ha igen.

Min egen surkål får smak av vin, bacon, kryddor och äpple. Det är något helt annat.

Det här behövs till ca 4 personer:
1 pkt tärnad bacon, 140 g
1 lök, skalad och skivad
1 litet milt äpple, skalat och skivat
450 g surkål
2 lagerblad
vitpeppar & salt
1,5 – 2 dl Riesling eller annat torrt gott vitt vin

Gör så här:
Fräs bacon i en tjockbottnad gryta. Lägg i löken på slutet. Fräs tills löken är mjuk. Lägg i äpple och surkål. Krydda, generöst med vitpeppar, lite försiktigt med saltet om bacon är salt. Häll på vinet. Lägg i lagerbladen. Koka på låg värme i ca 50 minuter.

Jag åt surkålen tillsammans med ugnsbakad fläsklägg. Gott.

Men det är också fantastiskt tillsammans med en god, grillad korv. En debreziner eller en kabanossen. Korvbröd och fransk senap. Och så surkål.

Det du.

Biecher Riesling – trevligt, lättgillat & bra syra

Etiketter

,

Biecher riesling 2012

Du vandrar fram där bland Systemets hyllor. Australien, Chile, Frankrike… Böjer dig ner och tittar närmare på ett vin, tittar på smakklockorna. Funderar.

När du hamnar i det läget, så kan du fundera på Biecher Riesling Réserve 2012. Det är ett ovanligt användbart vin, lättgillat och trevligt. Ett sådant där vin man kan bära hem utan att få skäll av vare sig hustrun eller gästerna. Dessutom till ett överkomligt pris, 85 kronor.

Sätter man näsan över glaset, så är det en värld av gula äpplen och lite päron som öppnar sig. Smaken är torr med ganska hög syra och lite citron. Det är ett vin som man blir hungrig av.

Har du gäster, sätt dem i köket medan du fixar det sista med maten. Ge dem ett glas vin med hög syra – och de kommer att kasta sig över maten. Inte helt fel.

Gulaschgryta – värmande höstmat på Österlen

Etiketter

, ,

bokskog

Höstlov och några dagar i en hyrd stuga på Österlen. Det är bokskogar i brinnande höstfärger och nyplöjda fält; duggregn och Östersjöns vågor som bryter mot stranden.

Vi kurar in oss i stugan och käkar en värmande gulaschgryta med ett sting av paprika och cayennepeppar. Ett glas vin och ett parti kort framåt kvällen. Ibland är det gott att bara vara.

Det här behövs till 4 – 5 personer:
800 g nötkött, högrev eller grytbitar
smör eller olja
4 lökar, gula
salt & vitpeppar
4 vitlöksklyftor
2 krm cayennepeppar
1 tsk starkt paprikapulver
1,5 msk tomatpuré
köttbuljong (vatten + tärning eller fond) så att det täcker, ca 5 dl.
2 lagerblad
3 – 4 paprikor i olika färger

Gör så här:
Skala och skiva lökarna. Skala vitlöken. Skär köttet i bitar om du har en bit högrev.

Bryn köttet i omgångar i smör eller olja. Låt löken steka med på slutet. Krydda med salt. Vitpeppar & cayennepeppar. Pressa i vitlöken. Lägg i tomatpuré och lagerblad. Häll på köttbuljong så att det täcker. Koka upp grytan och låt den koka på låg värme i 2 timmar – tills löken har kokat sönder och köttet är så mört att det nästan faller sönder.

När 20 minuter återstår skivar du paprikan och låter den koka med tills den är genomkokte, men fortfarande fräscht al dente.

Brukar du läsa mattidningar? Då har du träffat på de där Polly-Anna-duktiga skribenterna som inför vårens första helg på landet har ägnat ungefär två arbetsdagar åt att förbereda maten. Typ: ”På lördagskvällen smakar det bra med en Broccoli- och gorgonzolapaj med sallad och hembakad baguette” – mat som Polly-Annor har fixat på torsdagskvällen…

gulaschgrytaMen nu har jag faktiskt varit lite Polly-Anna. Gulaschen fick koka 1,5 timmar på spisen hemma. Efter en sväng i frysen fick den tina i bilen ner till Skåne. Där kokade jag upp den på nytt, lade i paprikan och kokade ris.

Snabbt, smart och – ja, jag vet – Polly-Annigt.

Spenat- och fetagratäng & gratinerat svamppotatismos – vegetarisk festmat

Etiketter

, ,

spenat o fetagratäng

Spenat och svamp är två pålitliga smakkompisar. Om man stoppar spenaten i en gratäng och svampen i potatismoset, då får man en mustig och fyllig kombination.

Äter man stekt svamp till, så är man helt hemma. I alla fall om du frågar mig och mina smaklökar.

Dessutom är det här något så ovanligt som vegetarisk festmat.

Det här behövs till 4 personer:
Spenat- och fetagratäng
4 schalottenlökar
400 g färsk spenat
2 vitlöksklyftor
olivolja
salt & vitpeppar
2 ägg
2 dl crème fraiche
salt & vitpeppar
150 g feta, tärnad
1,5 dl riven ost

Gratinerat svamppotatismos
200 g skogschampinjon, finhackad
smör
salt & vitpeppar
1 kg mjölig potatis, ta gärna mandelpotatis
ca 2 dl mjölk
ganska mycket smör, ca 30 – 40 g
salt & lite vitpeppar
2 äggulor

Gör så här:
Spenat- och fetagratäng
Sätt ugnen på 200 grader.

Skala vitlöken. Skala och hacka schalottenlökarna. Lägg ner spenaten i en kastrull med lite olja. Koka tills vätskan har kokat in. Lägg i schalottenlöken och pressa i vitlöken på slutet. Krydda på ganska bra med vitpeppar & salt.

Bland ägg, crème fraiche och tärnad fest. Rör ner spenaten i blandningen och skrapa över allt i en oljad ugnsform. Strö över riven ost.

Sätt in  gratängen i ugnen och grädda tills den stelnat och fått fin färg, cirka 20 – 25 minuter.

Gratinerat svamppotatismos
Stek svampen i lite smör till vätskan har försvunnit och svampen fått fin färg. Krydda med salt & vitpeppar.

Skala potatisen. Koka den mjuk och stöt med potatisstöten till ett mos. I med mjölk, smör, salt & lite vitpeppar. Värm moset om mjölken inte är varm. Vispa potatismoset så får man ett fluffigt mos.

Blanda ner äggulor och den stekta svampen. Klicka (eller spritsa) ut moset på en bakplåt med papper.

Sätt ugnen på grill och grilla tills potatistopparna fått lite färg och är tillräckligt fasta, så det går att flytta dem.

Vi smackade och åt med god aptit. Ingen saknade kött, inte vegetarianen och inte vi andra. Stekt svamp till var oslagbart, men ugnstekta rotsaker funkade också bra