Så här års går man och småpratar med värmen och sommaren. Vädjar till den ”stanna kvar ett tag till, ge oss några varma och soliga dagar”. Det gör i alla fall jag – men så är jag också en av de frusna själar som trivs bäst när andra svettas och klagar på värmen.

Men så är det med livets gång, att höst följer på sommar. Och nu har sommaren tagit slut, och kvällarna blivit kyliga och mörka.

Som en besvärjelse knatar jag iväg till Bolaget och handlar en flaska rosé, Mulderbosch 2020 (89 kronor). Det är ett lite mer kraftfullt rosévin. Påminner en smula om de flaskor clairet vi köpte i Bordeaux för ett par år sedan, alltså mer ”röda” roseviner.

Min smakminne håller inte sådan klass att jag exakt kommer ihåg smaken på ett vin jag drack för tre år sedan – så det kanske bara är den rödare färgen som lurar mig. Eller också finns en smakmässig likhet. Mulderbosch är gjort på Bordeauxdruvan cabernet sauvignon.

Fruktigt och mer fylligt än de flesta roséviner som finns på Bolagets hyllor. Lukt av blommor, smultron och lite örter. Lite mer bett i smaken och med en trevlig syra som gör att det passar bra till mat. Där har du en kort beskrivning av Mulderbosch.

Vi delade en flaska till caesarsallad med lax & kapriskryddad aioli. Och det var ett sällskap som funkade bra till Mulderboschen. Bra driv i både mat och vin, om man säger så.

Men fan vet om det funkar som besvärjelse över den sommar som håller på och säger adjö.

Nästa gång får det blir en cajun-gryta med kräftor och korv från Louisiana. Det är nog ett bättre sätt att hantera höstnojan.